SE431339B - Sett for stabilisering av ett vattenhaltigt gelbildande system genom mettning med molekylert syre - Google Patents

Description

7811ë90-7 skriften 158.558, amerikanska patentskrifterna 2.801.985, 2.801.984 och 2.856.580). Enligt de angivna hänvisningarna kan redoxkatalysatorsystem innehållande ett alkalimetall- eller ammoniumpersulfat som oxiderande komponent tillsammans med en koppar(I)-, järn(II)- eller tenn(II)-förening (ungers- ka patentskriften 158.558 och amerikanska patentskriften 2.856.580), dietylentriamin, tetraetylenpentamin, trietanol- amin, dimetylaminoacetonitril, ett alkalimetalltiosulfat (amerikanska patentskrifterna 2.801.985 och 2.801.984), di- metylaminopropionitril, ett alkalimetallsulfit (ungerska pa- tentskriften 158.558, amerikanska patentskrifterna 2.801.985 och 2.801.984), eller azo-bis-isobutyronitril (ungerska pa- tentskriften 158.558) som reducerande komponent användas.

Effekten av de kända katalysatorsystemen är att en stabil och fast gel bildas momentant (inom l minut eller mindre, så- som beskrives i exemplen till den angivna ungerska patent- skriften) från de vattenhaltiga lösningarna med ovannämnda kompositioner.

Det är även känt att de flesta av de underjordiska ka- nalsystemen tillverkade av prefabricerade rör icke uppvisar de erfordrade ogenomtränglighetsegenskaperna, delvis beroende på den otillfredsställande kvaliteten hos rörledningarna och delvis beroende på defekter i ogenomträngligheten hos rörfo- garna, eller på grund av skador i kanalen beroende på inver- kan av åldring, trafik etc. Beroende på felaktigheter i bygg- nadsteknologin visar sig ibland t.o.m. kanaler byggda på plats vara otillfredsställande. Kanaler med internt tillgängliga avskärningar, byggda tidigare från tegelstenar eller stenar hopfogade med kalkbruk, förorsakar även flera problem. Under de rådande ogynnsamma betingelserna brytes nämligen kalkbru- ket ned relativt snabbt, och håligheter bildas bakom kanalväg- garna med effekten att vatten insläppes eller utsläppes, var- på kanalen sjunker eller faller ihop.

Ogenomtränglighetsdefekterna i kanaler förorsakar ofta allvarliga hygieniska problem och resulterar i avsevärda ext- ra kostnader, rörledningsbrott, skador på trottoarer, mark- glidning, skador på byggnader, överbelastningar i avloppsvat- 7811490-7 tenbehandlings- och pumpningsanläggningar etc. Vidare förore- nar det från de skadade kanalerna utrunna avloppsvattnet jor- den och underjordiskt vatten, vilket förorsakar allvarliga miljöföroreningsproblem.

Skadade eller defekta tekniska konstruktioner, behål- lare, bassänger, tunnlar etc., tillverkade av prefabricerade alster eller byggda på plats, förorsakar liknande problem.

Den höga polymerisationsgraden hos kända kompositioner som bildar hydrofila polymera geler är ofördelaktig då de an- vändes för att öka hàllfasthet och ogenomtränglighet hos par- tikelformiga material (som t.ex. jord, cement etc.) eller fas- ta alster (som t.ex. tekniska konstruktioner, kanalnätverk, bergövertäckning etc.). I sådana fall bör, på grund av den höga polymerisationsgraden, reagenslösningen framställas vid användningstillfället och bör omedelbart bringas i kontakt med alstret, som skall behandlas, och bildningen av gel i be- handlingsanordningen måste undvikas omsorgsfullt, eftersom annars anordningen skulle bli tilltäppt och oanvändbar. Med hänsyn tagen till att i de sedvanliga behandlingsprocesserna tilltäppning av behandlingsanordningar icke kan undvikas med den erfordrade säkerhetsgraden, är det nödvändigt att göra gelbildningen långsammare, dvs. stabilisera reagenslösningen.

Enligt den ungerska patentskriften 158.558 föreslages användning av järn(III)-salter, i synnerhet kaliumferricyanid, för retardation av gelbildning. De i exempel 4 angivna data i den ovan angivna hänvisningen visar emellertid att gelbild- ning äger rum inom en relativt kort tid även i närvaro av denna retardator, vilken tillförsäkrar endast att en fast gel icke bildas omedelbart då komponenterna blandas med var- andra. Vattenhaltiga gelbildande system, som bibehåller sitt vätskeformiga tillstånd under en godtycklig tidsperiod under lagring men som är i stånd att bilda gel mycket snabbt då de bringas i kontakt med alstret, som skall behandlas, kan icke framställas genom användning av kaliumferricyanid. Ändamålet med denna uppfinning är att undanröja ovan- nämnda nackdelar genom framställning av vattenhaltiga lösning- ar, användbara för framställning av hydrofila polymera geler, 7811490-7 vilka bibehåller sitt vätskeformiga tillstånd under lagring under godtyckliga tidsperioder. Vidare är ändamålet med upp- finningen erhållande av ett sätt, som möjliggör att de sta- biliserade gelbíldande vattenhaltiga lösningarna bildar en stabil och fast gel då de bringas i kontakt med alstren, som skall behandlas, inom en tidsperiod och på ett sådant sätt, som regleras exakt i enlighet med de aktuella behoven.

Det har visat sig att då ett redoxkatalysatorsystem innehållande ett känt alkalimetall- eller ammoniumpersulfat som oxiderande komponent tillsammans med en aminförening som reducerande komponent tillsättes till en vattenlösning av känd komposition, innehållande en vattenlöslig akrylmonomer som gelbildande komponent, metylen-bis-akrylamid-sammonomer och/eller en en- eller tvåvärd aldehyd som tvärbindningsme- del, och eventuellt innehållande en vattenlöslig polymer för reglering av viskositeten för lösningen och/eller modifiering av gelstrukturen, kan det vätskeformiga tillståndet hos det erhållna gelbildande systemet upprätthållas under en godtyck- lig tidsperiod om det är mättat med molekylärt syre.

De föredragna aminföreningarna, som är användbara som reducerande komponenter enligt uppfinningen, är följande: trialkylaminer, trialkylendiaminer, dialkylentriaminer, tetra- alkylenpentaminer, trialkanolaminer, dialkylaminoacetonitri- ler, dialkylaminopropionitriler, N,N-dialkylalkanolaminer, tetraalkyl-butandiaminer, tetraalkyl-guanidiner, N-alky1mor- foliner, N,N-dialkylpiperaziner, N,N-dialkylcyklohexylaminer, N,N-dialkylbensylaminer, N,N-dialkylfenetylaminer, dialkyl- aminopyridiner och bis(2-dialkylaminoetyl)etrar. "Alkyl"- och "alkanol"-grupperna i ovannämnda föreningar kan innehål- la l - 5 kolatomer.

Särskilt föredragna reducerande komponenter är följan- de aminoföreningar: trietylamin, trietylendiamin, N,N-dime- tyletanolamin, N-metylmorfolin, N,N-dimetylbensylamin, N,N- dimetylfenetylamin och dimetylaminopyridin. Av de sistnämn- da föreningarna har trietylendiamin visat sig vara lämpligast.

Mättningen av det gelbildande systemet med syre kan tillförsäkras genom kontinuerligt införande av gasformigt sy- '7811490-7 re eller en syrehaltig gasblandning (företrädesvis luft) i vätskan. Enligt experiment bibehåller dessa system sitt väts- keformiga tillstànd tills de är mättade med syre, och de ge- lar snabbt för bildning av en stabil och fast gel då mättning- en upphör.

Uppfinningen avser sålunda ett sätt för stabilisering av ett vattenhaltigt gelbildande system innefattande en eller flera vattenlösliga akrylmonomerer som gelningsmedel, mety- len-bis-akrylamid-sammonomer och/eller en eller flera en- el- ler tvåvärda aldehyder som tvärbindningsmedel, ett redoxkata- lysatorsystem innehållande ett alkalimetall- och/eller ammo- niumpersulfat som oxiderande komponent tillsammans med en el- ler flera aminföreningar som reducerande komponent, och vida- re eventuellt en eller flera vattenlösliga polymerer för reg- lering av viskositeten för lösningen och/eller modifiering av gelstrukturen. Systemet stabiliseras enligt uppfinningen ge- nom mättning med molekylärt syre.

Det vattenhaltiga gelbildande systemet innehåller redox- katalysatorsystemet (bestående av ett alkalimetall- och/eller ammoniumpersulfat som oxiderande komponent och en aminförening som reducerande komponent) vanligen i en mängd av 0,1 - 10 %, företrädesvis i en mängd av 0,5 - 5 %. De relativa mängderna av de oxiderande och reducerande komponenterna kan motsvara de kända sedvanliga förhållandena.

Som vattenlösliga gelbildande akrylmonomerer kan till- lämpas föreningar, som generellt användes vid framställning av sådana geler. Av dessa föreningar har följande visat sig vara föredragna: akrylamid, metakrylamid och N-metylol- och N-oxo-derivat därav, akrylsyra, metakrylsyra och vattenlösli- ga salter därav, och vidare blandningar av de ovannämnda ak- rylmonomererna.

Som tvärbindningsmedel kan tillämpas metylen-bis-akryl- amid-sammonomer och/eller en eller flera en- eller tvåvärda aldehyder, som t.ex. formaldehyd, acetaldehyd, glutarsyraal- dehyd. Det vattenlösliga gelbildande systemet innehåller ak- rylmonomeren och tvärbindnimgsmedlet vanligen i en mängd av 5 - 50 vikt-%, företrädesvis i en mängd av lO - 50 vikt-%. '7811490-7 Om så önskas kan även en eller flera vattenlösliga po- lymerer tillsättas till det vattenhaltiga gelbildande syste- met för att reglera viskositeten av lösningen och/eller för att modifiera strukturen hos den erhållna gelen. Dessa vat-c tenlösliga polymerer är kända substanser, som generellt till- lämpas för liknande ändamål. Av de vattenlösliga polymererna föredrages att använda polyakrylamid, hydrolyserade polyakryl- amider, polyakrylsyror eller salter av polyakrylsyror, vilka genom kedjeöverföringsreaktioner är inbyggda i makromolekyler- na som bildas från de gelbildande monomererna. På detta sätt kan gelstrukturen, liksom även de mekaniska och svällnings- egenskaperna hos den erhållna gelen regleras effektivt. Bero- ende på den önskade viskositeten och gelegenskaperna kan det vattenhaltiga gelbildande systemet innehålla O - 5 % av en el- ler flera vattenlösliga polymerer.

De stabiliserade vattenhaltiga gelbildande systemen, framställda enligt uppfinningen, bibehåller sitt vätskeformi- ga tillstånd tills mättningen av lösningen med syre åstadkom- mes. För att undvika inträffande av lokal gelbildning bör syre fördelas homogent i lösningen.' Då det gasformiga syret eller en syrehaltig gasblandning (t.ex. luft) införes konti- nuerligt i lösningen kan den homogena fördelningen av syre tillförsäkras lätt genom lämplig utformning och placering av gasinloppsröret, och genom reglering av storleken och mängden av gasbubblor. Om så erfordras kan emellertid systemet omrö- ras.

Uppfinningen innefattar även ett sätt för förbättring av hållfastheten och ogenomträngligheten hos partikelformiga material och/eller fasta alster genom anbringande av de vat- tenhaltiga lösningarna, som stabiliserats på ovannämnda sätt.

Enligt uppfinningen överföres en vattcnhaltig gelbildande lös- ning, stabiliserad enligt ovan, i eller på alstret, som skall behandlas (t.ex. jord, tekniska konstruktioner såsom kanaler eller vätskelagríngsbehållare, fasta material för bildning av vattentäta skikt, bergskikt etc.) eller in i omgivningen där- av, och vid en lämplig tidpunkt upphöres syremättningen av lösningen. Lösningen gelar inom en kort tidsperiod efter upp- 7811490-7 hörandet av syremättningen och bildar en stabil fast gel med utmärkta ogenomtränglighetsegenskaper.

Uttrycket "upphörande med syremättning" hänför sig till operationer antingen med eller utan yttre ingripande. Syre- mättningen upphöres genom yttre ingripande t.ex. då införan- det av syrgas eller en syrehaltig gasblandning stoppas. remättningen kan även bringas att upphöra emellertid utan yttre ingripande, t.ex. genom att syrekoncentrationen får minska spontant på de behandlade områdena för att åstadkomma gelbildning.

Sy- Sättet enligt uppfinningen kan tillämpas med stor för- del vid reparation av tekniska konstruktioner, som t.ex. kana- ler, behållare för lagring av vätskor, tunnlar eller andra byggnadselement, eventuellt isolerade från omgivningen, genom den s.k. uppfyllningstekniken. I detta fall förfar man före- trädesvis enligt följande: Konstruktionen, som skall repare- ras (t.ex. kanalen), eller en del därav uppfyllas med en vat- tenhaltig gelbildande lösning, stabiliserad genom införande av syrgas eller en syrehaltig gasblandning, varpå lösningen får intränga i de skadade delarna och eventuellt uppfylles igen, och därefter avlägsnas överskottet av lösning under upp- rätthållande av införandet av gas, och slutligen stoppas gas- införandet.

Om så erfordras kan även ett partikelformigt fast mate- rial (t.ex. sand) införas, företrädesvis som en suspension, in i kanalen eller en del av kanalen, som skall repareras.

Den fasta substansen kan införas före, samtidigt med och/eller efter införandet av den stabiliserade gelbildande lösningen.

Det är särskilt lämpligt att använda sådana partikelformiga fasta material vid reparation av kanaler med stora skadade de- lar eller avbrott, eftersom i dessa fall mycket stora mängder av gelbildande lösning skulle erfordras för att tillförsäkra fullständig ogenomtränglighet. Partikelformiga fasta materi- al underlättas vid tilltäppning av de skadade delarna eller avbrotten, och genom införande i strukturen av gelen, som bildas från reagenslösningen, tillförsäkras perfekt ogenom- tränglighet. 7811ë90-'7 Då långa kanaler skall repareras föredrages att separe- ra en sektion av kanalen, som skall repareras, genom isola- tionselement, och att fylla upp endast den isolerade kanalsek- tionen med den stabiliserade gelbildande lösningen. Då kana- ler med stort tvärsnitt skall repareras, föredrages att infö- ra ett volymreducerande element i kanalen, vars position kan fixeras med separationselement. På detta sätt kan användning av alltför stora mängder av gelbildande lösning undvikas. Som volymreducerande element kan t.ex. sådana, som beskrives i ungerska patentskriften 155.975, användas, företrädesvis upp- blåsbara plastslangar. Nan kan även fylla upp lämpliga mäng- der av viktökande substans (t.ex. vatten) i de ihåliga krop- parna som användes som volymreducerande element (t.ex. plast- _slangar). Fördelen med denna teknik är att det volymreduce- rande elementet flyter i den införda gelbildande lösningen, och blockerar icke vissa ytdelar av kanalen från inträngning av vätskan.

Uppfinningen beskrivas nedan mera detaljerat med hjälp av följande, icke-begränsande exempel.

Exempel l Gelbildande lösning framställdes från 7 g vatten, 5 g akrylamid, 0,05 g metylen-bis-akrylamid, 0,1 g trietylendiamin och 0,1 g ammoniumpersulfat. Efter vägning av ingredienserna och blandning genom snabb omröring, fylldes denna lösning i en bägare och fick stå, varvid en fast gel bildades inom l6 minu- ter. Då samma lösning hälldes i en gastvättflaska och luft bubblades därigenom, förblev lösningen i vätskeformigt till- stånd under en godtycklig tidsperiod. Då införandet av luft stoppades efter l timme, gelade lösningen inom 16 - 18 minu- ter. Då införandet av luft stoppades efter 8 timmar, skedde gelning först under en tid av ca 100 minuter, beroende på sön- derdelningen av ammoniumpersulfat. Om emellertid ytterligare mängder av ammoniumpersulfat infördes i blandningen, antingen kontinuerligt eller då införandet av luft stoppades, för reg- lering av koncentrationen av ammoniumpersulfat till det ur- sprungliga värdet, skedde gelbildning återigen inom 16 - 18 minuter. Då luft bubblades genom lösningen under 24 timmar '7811490-7 eller mera, kunde någon gelbildning icke iakttagas efter upp- hörande av luftflödet, beroende på den fullständiga sönder- delningen av ammoniumpersulfat. Om emellertid koncentratio- nen av ammoniumpersulfat upprätthölls kontinuerligt vid det ursprungliga värdet, eller reglerades till det ursprungliga värdet efter upphörande av luftflödet, inträffade gelbildning àterigen inom 16 - 18 minuter. I samtliga fall erhölls en fast, stabil gel .

Följande exempel tjänar till att illustrera sättet för att förbättra hâllfasthet och ogenomtränglighet hos partikel- formiga material och/eller fasta alster, i förbindelse med kanalreparation. Processen fick benämningen "super-aqua"- processen.

Exempel 2 Den behandlade kanalsektionen visas i fig. l. Den ge- nom schakten l och 2 begränsade kanalsektionen rengjordes på lämpligt sätt och blockerades därefter vid schakten med tub- stoppare 5. Det perforerade röret 4 (företrädesvis ett flexi- belt korrugerat PVC-rör), kopplat till en luftkompressor på ytan, infördes i den slutna kanalsektionen och kompressorn sattes i drift.

Därefter fylldes den slutna kanalsektionen upp med rea- genslösningen genom schakt 2. Reagenslösningen lagrades i be- hållare 5. Trycket som erfordrades för att införa lösningen i läckor, sprickor, hålrum och ledningar tillförsäkrades ge- nom uppfyllning av schaktet till den tillämpliga höjden. Be- roende på defekterna i kanalen, genom vilka reagenslösningen rinner ut, påfylles lösningen i schaktet om så erfordras.

Efter en lämplig tidsperiod, företrädesvis då utläckning upp- hör (vanligen efter 2 timmar), avlägsnades vätskan från ka- nalsektionen genom schakt 2, införandet av luft upphörde, och rörstopparna avlägsnades. Därigenom var reparationen avslu- tad.

Om resultaten skall kontrolleras genom vattentäthets- prov med användning av vatten eller luft, kan detta göras in- nan rörstopparna avlägsnas. r.. 78111490-'7 10 Lösningen, som läckte ut genom defekterna, otillfreds- ställande fogar, sprickor eller genomsippringslinjer, eller inträngde i genomsippringslinjer, sprickor, tomma mellanrum etc., gelade på grund av bristen av syretillförsel, och bil- dade det ogenomträngliga skiktet 6. Detta möjliggör att icke endast genomsippringslinjer i kanalen blockeras perfekt, utan även att jorden som omger kanalen stelnar och blir vattentät.

Följaktligen förbättras inbäddningsbetingelserna för rörled- ningen även i hög utsträckning, vilket är en avgörande fak- tor med tanke på stabilitet och livslängd för kanalnätverk.

För transport, ifyllning och återpumpning av den vat- tenhaltiga reagenslösningen föredrages att använda slamsug- lastbilar, utrustade med ett perforerat luftinförselrör, en pump och en kompressor. Lösningen i transportbehållaren bör permanent genomblàsas_med luft, Den vattenhaltiga reagenslösningen lagras företrädes- vis i behållare med glasfiberförstärkta polyesterväggar, ut- rustade vid botten med perforerade luftinloppsrör.

Kompositionen för reagenslösningen, som skall användas, kan variera beroende på de lokala behoven, materialet i kana- len, graden av skador etc. En generellt användbar reagenslös- ning kan t.ex. uppvisa följande komposition: vattenledningsvatten 700 liter akrylamid 500 kg metylen-bis-akrylamid 1,5 kg N,N-dimetylfenetylamin 10 kg ammoniumpersulfat 10 kg Vid framställning av den vattenhaltiga reagenslösning- en blandas komponenterna med varandra i ovannämnda följd un- der intensiv omröring och luftbubbling. Lösningen kan även omröras genom den införda luften. Nästföljande komponent kan införas endast då den tidigare införda komponenten redan har fullständigt upplösts i vatten eller i den vattenhaltiga lös- ningen. Lösningar framställda på detta sätt kan lagras under vilken önskad tidsperiod som helst då permanent luftbubbling är anordnad. 7811490-7 ll Om lösningen skall lagras under en längre tidsperiod och man icke avser att bubbla luft kontinuerligt förrän vid nästa användning, förfar man enligt följande: Luft införes kontinuerligt tills fullständig spontan sönderdelning av det närvarande persulfatet. Detta inträffar vanligen inom 12 - 24 timmar. Därefter kan lösningen, som förlorat sin aktivitet, lagras under vilken tidsperiod som helst utan luftbubbling. Om den ovan angivna mängden av am- moniumpersulfat åter införes i lösningen, blir blandningen återigen aktiv och kan användas vid reparationsarbete såsom beskrivits ovan.

Om luftbubblingen upphör oväntat, beroende t.ex. på ett tekniskt fel, införes 1 liter koncentrerad koppar (II)- kloridlösning för varje mä av lösningen i reagensblandning- en. Lagerhållning av koppar(II)-kloridlösning för detta än- damål rekommenderas.

Exempel § Kanalen, som skall behandlas, visas i fig. 2. Detta exempel illustrerar reparation av en betongkanal, med inre diametern 40 cm, med användning av en teknik i stor skala.

I det första steget behandlas en sektion av längden 820 m av kanalen, belägen mellan fem schakt (schakt 15 - 19). I det- ta fall erfordrades 28 m5 reagenslösning för uppfyllning och införande. Efter reparation av den första 120 m långa sek- tionen fördes reagenslösningen direkt in i den andra sektio- nen, likaså av längden 120 m, belägen mellan schakt 19 - 25.

Denna metod möjliggör reparation av en kanalsektion av 240 m längd inom ett arbetsskift av 8 timmar. En sådan produkti- vitet kan icke uppnås genom de tidigare kända reparationsme- toderna. I det exemplifierade fallet är reparationshastig- heten 50 m/timme, motsvarande ett arbetskraftbehov av 0,55 timmar/m. Denna effektivitet kunde icke tillförsäkras genom de kända reparationsmetoderna.

Då ytterligare ledningar, såsom serviceförbindelser, även skall repareras tillsammans med huvudledningen, bör luft- inloppsröret likaså införas i serviceförbindelserna, och dessa 7811199-7 12 kanalsektioner bör även genomblåsas med luft under reparation.

Exempel 4 Detta exempel tjänar till att illustrera reparation av tekniska konstruktioner, såsom t.ex. internt tillgängliga ka- naler, behållare, bassänger, tunnlar etc., för vilka fullstän- dig fyllning är svårt eller oekonomisk. Reparationssättet illustreras i fig. 5.

Den sektion, som skall repareras, blockeras och perfo- rerade luftinloppsrör 8 placeras längs rörväggen och fixeras till varandra och röret genom avståndselement 7, och därefter införes volymreducerande element 10 (en kompakt eller ihålig kropp) i sektionen, som skall repareras. Det volymreduceran- de elementet kan fixeras i.det erfordrade läget genom avstånds- element 9. Som volymreducerande element kan t.ex. användas en uppblåsbar plastslang, uppblåsmed luft och eventuellt del- vis fylld med vatten, eller en kompakt eller ihålig plastkula etc. Kompositionen, framställningen, lagring och transporten av reagenslösningen, och vidare sättet för uppfyllning och re- paration är desamma som diskuterats i exempel 2.

Exempel 5 Sättet enligt uppfinningen kan även tillämpas med ut- märkta resultat för reparation av gamla förslitna tegelsten- kanaler med defekter i tegelstensväggarna och bindemedlen (t.ex. äggformade kanaler med inre dimensioner av 60/90 eller 80/120 cm). Dessa kanaler repareras såsom beskrivits i exem- pel 2, men volymreducerande element införes i sektionerna.

Vid behandlingen fyller gelen upp fogar och sprickor i väg- garna. Lösningen inkommer i omgivningarna genom defekterna (saknade tegelstenar, defekta fogar etc.) och intränger i jor- den, så att den sistnämnda mättas med lösning eller gel till en tjocklek av 20 - 70 cm. Ett tvärsnitt av den reparerade kanalen, tillsammans med det omgivande jordskiktet, visas i fig. 4. Som framgår av figuren bildas ett fast, något elas- tiskt skal ll av signifikant volym kring kanalen. Detta skal är fullständigt vatten-ogenomträngligt och tillförsäkrar även en tillfredsställande mekanisk hållfasthet. '78111190-7 15 Fig. 5 visar det vattentäta skalet 12 bildat utanför kanalväggen vid reparation av skadade kanaler med cirkulärt tvärsnitt.

Exempel 6 Fig. 6 visar reparation av en öppen bassäng, placerad i markvatten.

Bassängen rengjordes och perforerade luftinloppsrör in- fördes däri, luftbubblingen påbörjades och därefter fylldes bassängen upp med en vattenhaltig reagenslösning 13 av samma _ komposition, som anges i exempel 2. Nivån för lösningen i bassängen hölls vid ett konstant värde genom påfyllning av lösningen efter behov. Då utläckningen av lösningen upphörde (vanligen efter 2 - 4 timmar) avlägsnades vätskan från bas- sängen, såsom beskrivits i exempel 2. Sålunda var reparatio- nen färdig. Lösningen, som intränger i eller genom sprickor och andra skadade delar, gelar utanför bassängväggen och den erhållna gelen täpper till dessa och gelhaltiga jordskikt 14 gör bassängen fullständigt vattentät. Då bassänger eller be- hållare repareras föredrages att använda volymreducerande ele- ment för att spara reagenslösning.

Claims (8)

'7811490-7 flf F Patentkrav
1. l. Sätt att stabilisera ett vattenhaltigt gelbildan- de system innefattande en eller flera vattenlösliga akrylmo- nomerer som gelningsmedel, metylen-bis-akrylamid-sammonomer och/eller en eller flera en- eller tvåvärda aldehyder som tvärbindningsmedel, ett redoxkatalysatorsystem innehållande ett alkalimetall- och/eller ammoniumpersulfat som oxiderande komponent tillsammans med en eller flera aminföreningar som reducerande komponent, och vidare eventuellt en eller flera vattenlösliga polymerer för reglering av viskositeten för lösningen och/eller modifiering av gelstrukturen, k ä n n e- t e c k n a t av att det gelbildande systemet mättas med molekylärt syre.
2. 2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att syrgas eller en syrehaltig gasblandning, företrädesvis luft, införes i det gelbildande systemet för att uppnå syre- mättning.
3. 5. Sätt att förbättra hållfastheten och ogenomträng- ligheten för partikelformiga material och/eller fasta alster, k ä n n e t e c k n a t av anbringande av en vattenhaltig gelbildande lösning; stabiliserad enligt krav l eller 2, in i eller på alstret, som skall behandlas, eller i dess omgiv- ningar, och därefter brnmas syremättningen av det gelbildan- de systemet att mßmöra vid en lämplig tidpunkt.
4. 4. Sätt enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att syremättningen av det gelbildande systemet bringas att upphöra genom avbrytande av införandet av syre eller syre- haltig gas.
5. 5. Sätt enligt krav 5 för kanalreparation, k ä n- n e t e c k n a t av att kanalen, som skall repareras, el- B 87.10.77 5.000 7811490-7 I5 ler en del därav, begränsad genom volymisolationselement, fylles upp med ett gelbildande system, stabiliserat enligt krav l, under införande av syrgas eller en syrehaltig gas- blandning, företrädesvis luft, i kanalen eller kanaldelen, varvid det gelbildande systemet får intränga i de skadade delarna och eventuellt pâfylles, och därefter avlägsnas över- skottet av gelbildande system under upprätthållande av gas- införsel, och slutligen bringas gasinförseln att upphöra.
6. 6. Sätt enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att ett partikelformigt fast material införas i kanalen el- ler kanalsektionen, som skall repareras, företrädesvis som en vattenhaltig suspension, före, samtidigt med och/eller efter införande av det stabiliserade gelbildande systemet.
7. 7. Sätt enligt krav 5 eller 6, k ä n n e t e c k- n a t av att ett volymreducerande element införes i kanalen eller kanalsektionen, som skall repareras, före införande av det stabiliserade gelbildande systemet.
8. 8. Sätt enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att en ihålig kropp innehållande en viktökande substans an- vändes som volymreducerande element.