SE430719B - Till en ansettningsenhet horande tand - Google Patents

Description

'?91Û¿æ38*6 bryggan för att möjliggöra projektilens ansättning i eldrörs- loppet medelst ansättningshuvudet.

Den kända ansättningsenheten är därvid anordnad att framför sitt laddningen eller kardusen uppbärande parti uppbära nämnda upp- och nedfällbara tand, som egentligen utgör en fortsättningsdel på nämnda uppbärande parti. Tanden är därvid anordnad att arbeta så att den i sitt uppfällda läge via sin baksida åstadkommer granatens förskjutning över laddbryggan vid ansättningsenhetens rörelse relativt laddbryggan och så att den i sitt nedfällda läge tillåter den i ansättningsenheten inplacerade kardusen passera på sin insida för inplacering bakom granaten i eldrörs- loppet.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN TEKNISKT PROBLEM På grund av att den förhållandevis tunga projektilen skall kunna accelereras snabbt även i mycket höga elevaticner (t.ex. 600 och högre) för eldvapnet, blir i ansättningsenheten och dennas olika delar påkänningarna stora i samband med ansättningsförloppet, vilket medfört sänkta ansättningshastigheter och/eller förhållande- vis täta serviceintervall.

LÖSNINGEN Föreliggande uppfinning har som huvudändamål att lösa detta problem och det som därvid kan anses karaktärisera den nya tanden är att nämnda första parti på tanden uppbär ett första kraftav- lastningsorgan som i nämnda uppfällda läge för tanden befinner sig i ingrepp med ett motsvarande andra organ på nämnda andra parti på den övriga delen av ansättningsenheten så att vid på- känningskrafter som uppträder i tanden vid dess samverkan med den första ammunitionsenheten till en övervägande del blir över- förda direkt till den övriga delen av ansättningsenheten och icke via nämnda lagring.

I vidareutvecklingar av uppfinningstanken föreslås att samtliga pâ- känningskrafter överföras direkt till ansättningsenheten jämte närmare anvisningar på hur tanden skall vinkelställas i förhållande till den övriga delen av ansättningsenheten så att man erhåller endast en angreppspunkt på granatens eller motsvarande bakplan ochdär- 7910438-6 vid att nämnda angreppspunkt blir belägen på de nedre delarna av bakplanet. Nämnda vidareutvecklingar tar även fasta pa kraft- avlastningsorganens närmare uppbyggnad samt tandens uppbyggnad för att åstadkomma en styrning av kardusen i dennas läge i eld- rörsloppet.

Det som emellertid huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för en tand enligt uppfinningen framgår av den kännetecknande delen i det efterföljande patentkravet 1.

FÖRDELAR Genom de i samband med uppfinningen föreslagna åtgärderna erhålles effektivt skydd för en av ansättningsenhetens mest vitala delar, nämligen lagringen för den upp- och nedfällbara tanden. Genom de i samband med nämnda vidareutvecklingar föreslagna vinkelställ- ningarna för tanden i dess uppfällda läge skyddas nämnda lagring ännu mer effektivt. Angreppspunkten kommer att ligga lågt och icke ute vid tandens fria ände.

T samband med nämnda vidareutvecklingar föreslås även att tanden skall utföras med en friktionsyta eller valk för kardusen. Nämnda friktionsyta eller valk är anordnad att efter det ansättnings- enheten fört in kardusen i eldrörsloppet bakom projektilen dra tillbaka kardusen under sin bakåtriktade rörelse, under vilken kardusen går i samverkan med en i bakstycket anordnad avstrykare och stryks av från enheten och dess nedfällda tand. På så sätt kommer kardusen att hamna i sitt mest fördelaktiga läge tätt intill skruvens innerplan då denna efter ansättningsenhetens ut- dragning och undanfällning stänges.

FIGURBESKRIVNING En för närvarande föreslagen utföringsform av en tand som upp- visar de för uppfinningen signifikativa kännetecknen skall be- skrivas närmare i nedanstående under samtidig hänvisning till bifogade ritningar där figur 1 i vertikalvy och delvis genomskärning visar delar av ansättningsenheten med dess tand i uppfällt läge samt i anslutning till en delvis utritad laddbrygga, i vilken en delvis utritad granat 791943-8-6 är applicerad, varjämte delar av en i anslutnings- enheten anbragt kardus även visas, figurer 2a-2d i olika vyer och snitt visar tandens detaljerade utformning, och figur 3a-3d i olika vyer och snitt visar ansättningsenhetens övriga delar, med vilka tanden är avsedd.att samverka, vilka övriga delar är avsedda att vara infästa till att integreras i ett ansättarhuvud.

BÄSTA UTFÖRINGSFORMEN Då det laddsystem, vid vilket föreliggande uppfinning är användbar, är väl förut känt, skall här endast i detalj beröras de av föreligg- ande uppfinning direkt berörda delarna i nämnda system.

I figuren 1 visas med 1 delar av en laddbrygga som är placerad vid ett skjutvapens bakre delar. Laddbryggan är sidosvängbar för att dels i ett undansvängt läge möjliggöra applicering av en första ammuni- tionsenhet i form av en granat 2 eller motsvarande, dels möjliggöra att sålunda applicerad granat kan svängas in i förlängningen för ett eldrörs kärnlinje. Undansvängningen är betingad av att laddbryggan skall gå fri från rekylrörelserna i eldvapnet.

Med 3 visas delar av en ansättningsenhet som är likaledes insvängbar i nämnda förlängning från ett undansvängt läge, i vilket en andra ammunitionsenhet, t ex en kardus 4, är anbragt. Vid sin insvängning är ansättningsenheten avsedd att få ett läge bakom granaten och an- sättningsenheten är vidare koaxiellt förskjutbar relativt laddbryggan.

Vid sin rörelse relativt laddbryggan går enheten i samverkan med granatens bakplan och för in granaten i eldrörets lopp med relativt stor ansättningshastighet, 4-6 m/sek. Nämnda samverkan sker via en på enheten befintlig tand 5 som är upp- och nedfällbart lagrad i den övriga delen av ansättarenheten vid dennas främre parti. Nämnda delar 3 utgör i princip ett nosparti på ett med A indikerat längs- sträckt i och för sig känt ansättarhuvud, i vilket nospartiet är in- fästbart medelst nitar, svetsning, etc.

Vid ovan nämnda samverkan intar tanden ett i figuren 1 visat uppfällt läge och samverkningen sker via tandens baksida Sa.

Sedan enheten fört in granaten till dess läge i eldrörsloppet dras enheten tillbaka, varvid tanden vid det uppkommande rörelsemomentet på grund av sin upphängning i enhetens övriga delar strävar efter '7910læ38~6 att falla framåt mot sitt nedfällda läge. Tanden är avsedd att bromsa kardusen då denna glider framåt i ansättningsenheten för att bli stoppad mot granatens bakplan eller mot tanden om denna ej är helt nedfälld.

Kardusens längd kan varieras, och likaså kan flera karduser vara in- placerade i serie efter varandra på ansättningsenheten. Då det där- vid är angeläget att se till att den bakre delen av kardusen alltid kommer nära intill innerplanet på en eldvapnet tillhörig skruv eller kil är det väsentligt att kardusen kan dras tillbaka till läget för nämnda plan i det fall kardusens eller kardusernas längd understiger avståndet från nämnda innerplan till granatens bakplan 2a i eldrörs- loppet. Härför är tanden utförd med en friktionsvalk 5b.

Tanden har i likhet med den övriga delen av ansättningsenheten skål- form. Även baksidan 5a på tanden är skålformad, men i övrigt rak.

Det i figuren 1 visade uppfällda läget är därvid sådant att nämnda baksida 5a lutar något bakåt så att en vinkelCK mellan nämnda baksida och inneryta på laddbryggan något överstiger 900. Nämnda vinkel kan därvid ligga mellan 92 och 1000, företrädesvis mellan 93 och 980.

I den visade utföringsformen är nämnda vinkel ca 950, vilket ger en angreppsvinkelß nællan baksidan 5a och bakplanet 2a på granaten om o ca 5 .

Härvid vinnes fördelarna med en lågt placerad angreppspunkt 6 för enheten mot bakplanet 2a. Nämnda låga angreppspunkt är kombinerad med ett stegringsskydd 7 anordnad i laddsystemet och sträckande sig i granatens längdriktning. Nämnda stegringsskydd för granaten möjlig- gör att angreppsvinkeln och därmed den lågt placerade angrepps- punkten kvarstår under hela ansättningsförloppet.

Tanden är tapplagrad i ansättningsenhetens övriga delar, varvid i figuren 1 lagringstappen är indikerad med 8.

Figurerna 2a och 2b avser att visa bl a tandens nedfällda läge, var- vid i figuren 2a tillbakadragningsfunktionen för kardusen 4 visats.

Kardusen som är förhållandevis mjuk kommer att ansluta sig till tandens inneryta, varvid valken Sb kommer att gräva sig in i kardus- en och sträva efter att dra kardusen bakåt vid enhetens och tandens bakåtriktade rörelse. 7910438-6 Den skålformade tanden är vid sina bakre överkanter utformade med partier 5c och Sd. Vid nämnda partier och bakre överkanter är anordnade kraftavlastningsorgan i form av klackar 5e respektive Sf.

Nämnda partier 5c och 5d är samverkbara med motsvarande partier 3a respektive 3b på den övriga delen av ansättningsenheten, och nämnda motsvarande partier uppvisar motsvarande kraftavlastningsklackar, av vilka en är visad med 3c i figuren 2a. I det uppfällda läget enligt figuren 1 är kraftavlastningsklacken på respektive parti i ingrepp med varandra. Den avlastningsyta 5g på kraftavlastnings- klacha15f respektive 5e som är i ingrepp med en motsvarande yta 3d på klacken 3c är därvid vänd från lagringsaxeln 8, vilket ger två fördelar genom att den dels icke erbjuder någon kant eller något hörn som kan haka i kardustyget, dels ger vinkeln K så att den tjänar som instyrning och slappning då tanden går upp i kraftavlastnings- klackens yta 3d. Nämnda avlastningsytor är även snedställda i för- hållande till huvudriktningen för aktuell överkant, varigenom en optimal avlastning till den övriga delen för ansättningsenheten er- hålles för de i samband med ansättningen i tanden uppträdande på- *känningskrafterna som har en huvudriktning i enlighet med pilen F i figuren 1.

Genom att avlastningsklacken anligger med sina avlastningsytor 3d och 5g mot varandra i det uppfällda läget kommer ansättningskrafterna att överföras direkt till den övriga delen av ansättningsenheten och således ej belasta lagringstappen 8, vilket medför att denna kan ges en lång livslängd.

Tanden uppvisar två lagringsdelar 5h och 5i som sträcker sig över en lagringsdel 3e på nämnda övriga del av ansättningsenheten, vilka lagringsdelar på känt sätt uppvisar lagringshål för lagringstappen 8.

Tandens nedfällda läge bestämmes av samverkan med en främre kant 3e och en yta Sn på tandens bakre delar. Tanden kommer därvid att kunna bilda en förlängning av ansättningsenheten även då tanden ej har något underliggande stöd.

I enlighet med figuren 2d lutar respektive avlastningsyta 5g i för- hållande till normalen mot överkantsytan 5k. Nämnda lutning är 10-200, företrädesvis ca 150. Innerytan på den skålformade tanden kan anses bestå av en första delinneryta 5l, som lutar nedåt sett från lagringen '7910438-6 med ca 100, en rak andra delinneryta 5m, och en tvärställd eller vertikal tredje delinneryta 50 som övergår i en fjärde delinneryta 5p som från den tvärställda ytan lutar snett nedåt till tandens spets.

Genom tvâ sistnämnda ytor utbildas nämnda valk 5b. Räknat från verti- kallinjen genom lagringen lutar överkantsytan 5k en vinkel 5' = ca 500 medan den klacken 5f bildande överytan uppvisar en vinkel K"om ca 400.

Lutningen på planet 51, liksom lutningen på planet 3e är införda för att möjliggöra utnyttjande av en förhållandevis grov sprint 8. Detta för att hålla materialtjockleken nere, eftersom krav föreligger på att även de grövsta kardusdiametrarna skall kunna införas i eldröret tillsammans med ansättartanden, jfr eldrörsdiametern 158,5 där maxi- mal kardusdiameter är 155,5. Eftersom lagringen endast utgör en liten del av omkretsen inverkar det icke negativt om man ökar materialtjock- leken för ernående av en kraftigare sprint. Kardusen kläms endast in en aning på aktuellt ställe utefter sin omkrets.

Sett i horisontalplanet enligt figuren 2b avsmalnar dessutom tanden mot sin spets, vilket bidrar till klämverkan på aktuell kardus som skall dras tillbaka i eldrörsloppet. De uppskjutande sidokanterna slutar därvid på ett avstånd från tandens spets som är 1/4 - 1/3 av tandens längd. Nämnda fjärde delinneryta på tanden blir därigenom utbredd och hela ifrågavarande spets på tanden är massiv, vilket underlättar tandens nedfällning till det nedfällda läget.

Sedan ansättningsenheten förts ut ur eldröret efter ansättningen sker i samband med undanfällningen till sidoläget en samverkan mellan tanden och en i laddystemet befintlig fast klack eller motsvarande som tvingar upp tanden i dess uppfällda läge, osv.

Aktuella övriga delar av anslutningsenheten är visade i detalj i figurerna 3a-3d. Nämnda delar uppvisar en skålformad inneryta 3g som i övrigt är rak bortsett från den inre delen som lutar från lagringen 3e ca 50. De vinklar som motsvarar vinklarna *¿' och X" i figurerna 2a~2<1 har här betecknats X1 och X2. om gg' = so° är X1 = 4s° och om K" = 400 är Xë = 55°. Lutningen för den i ovanstående Omnämnda avlastningsytan, här benämnd 3h, är lika stor som lutningen för ytan 5g. Det skall härvid nämnas att arrangemanget för avlast- ningsklackarna på respektive sida är identiskt lika i föreliggande fall. '7916438-6 Uppfinningen är inte begränsad till den i ovanstående såsom exempel visade utföringsformen utan kan underkastas modifikationer inom 7 ramen för efterföljande patentkrav och uppfinningstanken.

INDUSTRIELLT TILLGODOGÖRANDE Den i samband med uppfinningen föreslagna uppbyggnaden innebär få och enkla delar som är lätta att tillverka och sammansätta på fabrik.

Nämnda delar kan därvid lätt integreras i aktuellt laddsystem i an- slutning med tillverkningen på fabrik eller ute i fält.

Claims (9)

7910438-6 9 PATENTKRAV

1. Till en ansättningsenhet hörande tand (5) som i en lagring ((8) är anordnad upp- och nedfällbart för att i sitt uppfällda läge medge samverkan via sin bakkant (Ba) med en första ammunitione- enhet (2) och i sitt nedfällda läge medge passage av en andra ammunitionsenhet (4) via sin inneryta, varvid ett på tanden anord- nat första parti (50, Sd) är anliggningsbart mot ett på enheten anordnat motsvarande parti (3a, 3b) för distinkt bestämning av det uppfällda läget, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda första parti (50, Sd) uppbär ett första kraftavlastningsorgan (Se, Sf) som.i nämnda uppfällda läge befinner sig i ingrepp med ett motsvarande andra organ (3d, 3f) på nämnda andra parti så att vid påkänningskrafter (F) som uppträder i tanden vid dess samverkan med den första ammunitionsenheten helt eller åtminstone till en övervägande del blir överförda direkt till den övriga delen av ansättningsenheten och icke via nämnda lagring (8).

2. Tand enligt patentkravet 1,varvid såväl tanden som den övriga delen av ansättningsenheten (3) är invändigt skålformade och tanden därigenom uppbär vid sina övre kanter två första partier som är samverkbara med två andra partier som är belägna på överkanterna på den övriga delen av ansättningsenheten, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda första och andra kraft- avlastningsorgan har formen av vid nämnda överkanter anordnade avlastningsklackar som i det uppfällda läget för tanden anligger mot varandra, och att en på respektive avlastningsklack på tanden belägen yta (5g) är vänd från nämnda lagring (8).

3. Tand enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att den i nämnda uppfällda läge är anordnad att vara upp- falla mer an 9o° i förhållande till den övriga asien av ansatt- ningsenheten.

4. Tand enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att den i nämnda uppfällda läge är anordnad att vara uppfälld mellan 92 och 1000 i förhållande till enheten, företrädesvis mellan 93 och 980. 7910h38*6 10

5. ' 5. Tand enligt patentkravet 2, 3 eller 4, k ä n n e t e c kl- n a d därav, att den framtill är försedd med en valk (Sb), medelst vilken den andra ammunitionsenheten (4) är meddragbar då ansättningsenheten rör sig bakåt.

6. Tand enligt patentkravet 5, k ä.n n e t e c k n a d därav, att valken (5b) är utbildad medelst en godsförtjockning vid tandens fria ände.

7. I Tand enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att nämnda inneryta på tanden innefattar en första delyta (51) som sluttar nedåt sett från lagringen (8), en till den första delytan ansluten rak skålad andra delyta (5m) samt en till den andra delytan tvärt vinklad tredje delyta (50) som tjänar som medbringaryta för den andra ammunitionsenheten vid ansättningsenhetens bakåtriktade rörelse (R).

8. Tand enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att den första delytan sluttar mellan 7 och 120, före- trädesvis ca 10° från nämnda lagring.(8).

9. Tand enligt något av patentkraven 2-8, k ä n n e t e c k - n a d därav, att nämnda på tandens avlastningsklack belägna yta (Bg) lutar i förhållande till normalen mot berörd överkant (šk) på tanden och att nämnda lutning är mellan 10 och 200, före- trädesvis ca 150.