SE430263B - Forfarande for efterbehandling av fergade eller tryckta syntetfibrer med reduktonater och ytaktiva medel - Google Patents

Description

7810252-2 V16 '1-sf 220 so- ' 2 ingen roll för förfarandet. Fibrerna kan föreligga t.ex. som oflock, garn eller väv. _ Som "reduktonater“ betecknar man föreningar, som i alkaliska lösningar föreligger i enolatform och i denna form verkar som reduktionsmedel. I det sura pH-området är dessa föreningar inga reduktionsmedel (H. Ilg och G. Meyer,MELLIAND, gå, 391 (19É2)). Kända reduktonater är t.ex. monohydroxiaceton, dihydroxiaceton, glykolaldehyd, dihydroxibutanon och olika nedbrytningsprodukter av sackarider. Av speciell betydelse för föreliggande uppfinning är monohydroxiaceton.

Enligt uppfinningen använder man för efterbehandling av färgade eller tryckta syntetfibrer företrädesvis blandning- ar, som innehåller 20 - 80 viktdelar av ett reduktonat eller en blandning av reduktonater och 80 - 20 viktdelar av ett yt- aktivt medel, t.ex. ett tvättmedel, ett dispergermedel ochkfller ett avivagemedel; De ytaktiva medlen kan användas i 100-procen- tig form eller som vattenlösning eller pasta. Blandningarna skall reagera neutralt eller svagt surt.

Som ytaktiva medel kan nonjoniska och anjoniska tensi- der användas. Lämpliga nonjoniska tensider, som liksom de anjo- niska tensiderna användes som tvättmedel, är alkoxyleringspro- ' dukter, som man erhåller exempelvis när man anlagrar etylenoxid eller propylenoxid eller blandningar av dessa alkylenoxider på fettalkoholer, alkylsubstituerade fenoler, fettsyror, karboxyl- syraestrar, karboxylsyraamider eller alkylaminer. Om man som alkylenoxid använder etylenorid, anlagrar man i regel per mol É av p i det föregående angivna föreningar 5 - 100 mol etylen- oxid. Lämpliga föreningar, som underkastas alkoxylering, är t.ex. mättade eller omättade alkoholer med 12 - 24 kolatomer, alkylfenoler med 4 - 18 kolatomer i alkylgruppen, karboxyl- syror med 12 - 24 kolatomer, estrar eller amider därav samt alkylaminer med 12 - 24 kolatomer. Föreningar av detta slag kan erhållas i handeln.

Anjonaktiva tensider är föreningar, som har en hydro- fob och en anjonisk hydrofil grupp. Som hydrofila grupper 'ifrâgakommer t.ex. grupperna -SO3H, -COOH, -PO(OH)3 samtvatten- lösliga salter därav. 7810252-2 3 , Lämpliga hydrofoba grupper i anjonaktiva tensider är t.ex. C12- till C24-alkylgrupper, C4- till C18~alkylsubstitus- rade arylgrupper, C12- till C24-karboxylsyraamidgrupper, C12- till C24 tuerade bensimidazolgrupper samt addukter de angivna grupperna med etylenoxid och/eller propylenoxid. Även dessa tensider är i handeln förekommande produkter. De användes ensamma eller i -karboxylsyraestergrupper, C12- till C24-alkylsubsti- blandning med nonjoniska tensider tillsammans med en redukton för efterbehandling av färgade syntesfibrer enligt uppfinningen.

Som ytaktiva medel kan man även använda dispergermedel.

Lämpliga dispergermedel är exempelvis kondensationsprodukter av ß-naftalensulfonsyra och formaldehyd samt ligninsulfonat. Som ytaktiva medel kan dessutom avivagemedel användas. Lämpliga avivagemedel och även de nyssnämnda dispergermedlen är i han- deln förekommande produkter, jfr Chwala/Anger, Handbuch der Textilhilfsmittel, Verlag Chemie, Weinheim - New York, 1977, sid. 685 - 696 och 508f. Tvättmedel, dispergermedel och avivage- medel kan användas antingen ensamma eller tillsammans med ett eller flera reduktonat. Man använder blandningar, som innehåller 80 - 20 viktdelar av ett reduktonat och 20 - 80 viktdelar av ett dispergermedel, tvättmedel och/eller avivagemedel. Av den angivna blandningen användes vid förfarandet minst samma vikt- mängd som av det i färgbadet eller på fibern överblivna ofixe- rade färgämnet. De för användning avsedda mängderna av hjälp- medelsblandningen kan variera inom vida gränser. I allmänhet använder man 0,2 ~ 20 g/l, företrädesvis 0,5 - 10 g/1 av den angivna blandningen. Efterbehandlingen av färgade eller tryck- ta syntesfibrer kan ske kontinuerligt eller diskontinuerligt.

Den sker i vattenhaltiga bad vid pH-värden av > 8 till 13, före- träaesvis 9 - 13, och temperaturer av 40 - 1oo°c, företrädesvis 60 - 80°C. Behandlingsvätskans pH inställs på det erforderliga värdet t.ex. med natronlut, natriumkarbonat, ammoniak eller tertiärt natriumfosfat. Behandlingstiden beror huvudsakligen på behandlingsvätskans temperatur och på alkalihalten. Den är vi allmänhet 1 - 30 minuter.

För det praktiska genomförandet av förfarandet före- ligger olika möjligheter. Exempelvis kan man vid ett diskonti- nuerligt färgningsförfarande i anslutning till färgningen sätta 7810252-2g 15_ 4 den erforderliga mängden hjälpmedelsblandning och alkali till färgningsbadet och låta.fibermaterialet vara däri vid en tempe- ratur i det angivna intervallet. Efterreningen av färgade eller tryckta syntesfibrer kan även företas i ett särskiltbad.

Detta alternativ erbjuder sig framför allt vid kontinuerliga färgningsförfaranden. Härvid låter man det färgade taxtilgoaset kontinuerligt passera genom en alkalisk vattenlösning av hjälp- medelsblandningen av reduktonat och ytaktivt medel. Såsom redan nämnts, används förfarandet framför allt för efterrening av polyesterfibrer, som är färgade med dispersionsfärgämnen. Vid detta förfarande kan hjälpmedelsblandningen av reduktonat och ytaktivt medel sättas redan till färgbadet. Efter färgningen sätter man till färgbadet alkali för att inställa pH-värdet på > 8 och kan då efterrena det färgade materialet i detta bad vid temperaturer av 40 - 10000. Denna förfarandevariant gäller i lämpliga delar även för andra fiberslag, t.ex. triacetat- och polyamidfibrer; vilka färgas med metallkomplexfärgämnen; De följande exemplen belyser förfarandet; I exemplen avser “del" viktdel och "procent" viktprocent._ Exempel 1 Texturerat polyestergarn färgas i badförhållandet1:10 i ett vattenbad med 5 %, räknat på garnets.vikt, av det gula dispersionsfärgämnet Color Index 47 023 under tillsats av 1 %, räknat på garnvikten, att ett i handeln förekommande disperger- medel (natriumsalt av en naftalensulfonsyra-formaldehyd- kondensationsprodukt) och ättiksyra (för inställning av pH- värdet på 5)'i 60 minuter vid en temperatur av 130°C. Badet ky- les sedan till en.temperatur av 70°C, och försätts med 2 g/l av en blandning av 50 delar monohydroxiaceton och 50 delarfett- alkoholpolyglykoleter (framställd genom anlagring av 20 mol etylenoxid på 1 mol av en C12- till C18-fettalkoholblandning) samt 2 ml/l natronlut 38°Bê (440 g/l NaOH), pH 12. Man behand- lar polyesterfibergarnet 10 -_20 minuter vid en temperatur av 70°C med denna lösning. Därefter sköljes det med varmt vatten.

Man erhåller en djupgul slitäkta och tvättäkta färgning.

Samma resultat erhålles, om man i stället för fett- alkoholpolyglykoletern använder samma mängd reaktionsprodukt av 1 mol nonylfenol och 10 mol etylenoxid. 7310252-2 Exempel 2 Trikåvaror av texturerat polyesterfibergarn färgas i badförhållandet 1:8 i ett vattenhaltigt bad med 4 % av det röda dispersionsfärgämnet Color Index 60 756 under tillsats av 1 % av det i exempel 1 angivna dispergermedlet och ättiksyra (till pH 5) i 60 minuter vid 125oC. Badet och det färgade god- set kyles sedan till en temperatur av 70OC. Sedan tillsätter man per liter färgbad 4 g av en blandning av 30 delar mono- hydroxiaceton och 70 delar av en neutral 40-procentig vatten- lösning av dietanolaminsaltet av dodecylbensensulfonsyra och 4 ml/l natronlut 38°Bë (pH 12). Det färgade materialet efter- renas i detta bad vid en temperatur av 70°C och sköljes där- efter med mjukt vatten 40°C. Man erhåller en djupröd slit- och tvättäkta färgning. I Samma resultat når man, om man i stället för den an- givna blandningen av dietanolaminsaltet av dodecylbensensulfon- syra och monohydroxiaceton använder 3 g/1 av 50 delar mono- hydroxiaceton och 50 delar av en neutral 30-procentig vatten- lösning av natriumsaltet av en i handeln förekommande naftalen- sulfonsyra-formaldehyd-kondensationsprodukt.

Exempel 3 En väv av en polyester-bomulls-blandning (67 delar polyesterfibrer och 33 delar bomull) klotsas på en foulard vid rumstemperatur med ett vattenhaltigt färgbad, som innehåller 100 g/l av ett orangefärgat dispersionsfärgämne med Color Index 26 080, 1 g/l av en i handeln förekommande vattenlöslig poly- akrylatförtjockare, och torkas vid 100°C. Sedan fixeras färg- ämnet genom varmluftsbehandling i 1 min vid 21000 på polyester- fiberandelen. Därefter renar man Väven kontinuerligt i ett vattenhaltigt bad, som innehåller 5 g/l av en blandning av 50 delar monohydroxiaceton och 50 delar av en oljesyrapoly- glykoleter (addukt av 12 - 15 mol etylenoxid på 1 mol oljesyra) och 6 ml/l natronlut 38°Bë (pH 12,7) vid 90°C. Sedan sköljes väven med varmt vatten och torkas, och bomullsandelen färgas med lämpliga reaktivfärgämnen. gšempel 4 Korsspolar av polyesterfiber-stapelgarn färgas i bad- förhållandet 1:20 i ett vattenhaltigt bad, som innehåller 5 %, vs1o2s2~2 6 räknat på garnets vikt, av det blå dispersionsfärgämnet Color Index 63 285 och 3 g/l av en blandning av 50 viktdelar mono- ,hydroxiaceton och 50 viktdelar av estern av stearinsyra och en 12-faldigt etoxylerad C14- till C18-fettalkoholblandning, i 60 minuter vid 130°C¿ Sedan kyles_färgbadet och det däri be- fintliga färgade materialet till 7000 och försätts med 2 ml/1 natronlut 38°Bë (pH 12). Garnet får vara i detta bad ca '- 20 minuter vid 70°C och sköljes därefter med mjukt vatten.

Färgningen är slit- och tvättäkta. Garnet är glatt och kan lätt spolas.

Exempel 5 En triacetatväv trycks med en tryckpasta, bestående av 40 g av ett rött dispersionsfärgämne Color Index 11 210, 500 g förtjockningsmedel (10-procentig vattenlösning av johannesbrödkârnmjölseter), 10 g av n-nitrobensensulfosyra- natriumsalt och 450 g vatten, och torkas. Därefter fixeras trycket antingen genom ångbehandling (15 min vid ett ångtryck av 2,0 bar) eller med varmluft (1 min vid 2000). Därefter ren- gör man Väven genom att låta den ligga 10 minuter vid 60°C i ett bad, som innehåller 3 g/l av en blandning av 50 delar mono- hydroxiaceton och 50 delar 14-faldigt oxetylerad oleylamin och 3 ml/l natronlut 38°Bê (pH 12,5). Sedan sköljes Väven med varmt vatten. Trycket är slit- och tvättäkta. Tryckbakgrunden förblir vit.

Exemgel 6 0 Garn av en blandning av polyesterfibrer och cellull (blandningsförhållande 50:50) färgas i badförhållandet 1:10 i ett vattenhaltigt bad med 4 %, räknat på vikten polyester- fibrer, av det röda dispersionsfärgämnet Color Index 11 080 enligt uppgifterna i exempel 1. Efter kylning av färgbadet till 90°C och avtappning av färgbadet behandlas garnet i ett nytt bad vid 80°C med en vattenlösning, som innehåller 3 g/l blandning av 33 delar dihydroxiaceton, 33 delar oljesyrapoly- glykolester (erhållen genom omsättning av 1 mol oljesyra och 7 mol etylenoxid) och 33 delar vatten och 2 ml/l natronlut 38°Bê (pH 12). Efter en behandlingstid av 15 minuter sköljs garnet i färskt vatten. Sedan färgas cellullsandelen med reak- tivfärgämnen. 7810252-2 Exemgel 7 Strumpbyxor av polyamid-6-fibrer färgas i badförhâl~ landet 1:15 i ett vattenhaltigt färgbad, som innehåller 6 %, räknat på fibrernas vikt, av ett svart 1:1-metallkomplexfärg- ämne Color Index 15 711, 0,5 g/l av en C16/C18-fettalkoholpoly- glykoleter (erhållen genom omsättning av en C16/C18-fettalkohdf blandning med 20 mol etylenoxid) och 6 ml/l 30-procentig ättikw syra. Färgningen sker under 90 minuter vid badets koktempera- tur. Efter kylning till 5000 avtappas färgbadet. Strumporna behandlas sedan i ett nytt bad med en vattenlösning, som inne- håller 2 % av en blandning, av 50 viktdelar monohydroxiaceton, viktdelar reaktionsprodukt av 1 mol stearinsyra, 1 mol tri- etanolamin och 2 mol etylenoxid och 30 viktdelar vatten samt 2 g/l trinatriumfosfat vid 70°C. Badets pH-värde är 11. Strump- byxorna är slit- och tvättäkta och känns mjuka.

Claims (6)

?sfic2s2~z 10 15 290 25 PATENTKRAv_

1. Förfarande för efterbehandling av färgade eller tryckta syntesfibrer eller material, som består av syntetfib- rer eller innehåller syntetfibrer i blandning med andra fibrer, genom inverkan av vattenlösningar av hjälpmedelsblandningar av ett reduktionsmedel och minst ett nonjoniskt och/eller anjoniskt ytaktivt medel vid pH-värden >8, k ä n n e t e c k-H n a t av att man som reduktionsmedel använder reduktonater och genomför efterbehandlingen vid temperaturer av 40 - 100°C.

2. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t avatt man använder monohydroxiaceton som reduktions- medel. .

3. Förfarande enligt patentkravet 1 och 2, k ä n n e- t e c k n a t av att man som ytaktivt medel använder en non- jonisk och/eller anjonisk tensidf

4. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 3, klä n n e t e c k n a t av att man som ytaktivt medel an- vänder ett dispergermedel. 7

5. ; Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 4, k ä n_n e t e c k n alt av att man som ytaktivt medel använder ett avivagemedel. I

6. _ Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k~ n a t av att man använder 0,2 ~ 20 g/l av en hjälpmedels- blandning, som består av 80 till 20 viktdelar av ett reduktonat eller en blandning av reduktonater och 20 till 80 viktdelar av ett dispergermedel, tvättmedel och/eller avivagemedel. .\~ w