SE427823B - Bromsande buffertanordning for stoppbockar - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 7802941-0 energi. En nackdel vid vissa användrfin§fall är dock den därigenom betingade förhållandevis starka bromsverkan. I det kända fallet användes de sneda ytorna på ett skenhuvud som friktionsytor och ett bromsorgan av lämplig metallegering trycks mot friktionsytorna. g Det finns talrika användningsfall i vilka en mjukbromsande säkerhetsavslutning skall vara anordnad vid en spårände. Framför allt där tippfara föreligger för höga byggnadskroppar som är åk- bara på skenor, såsom vid kranar. För att undvika att en kran genom vindtrycket kommer av skenorna och störtar förses spårändarna med stoppbockar. Användningen av den kända bromsande buffertanord- ningen eller en vanlig spårbromsstoppbock är dock ej oproblematisk på grund av den alltför starka bromsverkan, varför i alla fall en tippfara föreligger.

' Till grund för uppfinningen ligger uppgiften att åstadkomma' en bromsande buffertanordning som alstrar en förhållandevis mjuk bromsverkan. lDenna uppgift löses enligt uppfinningen därigenom att buffert- strävan bildas av ett rör och friktionskropparna bildas av vid mot- liggande sidor av röret angripande, av klämorganen anpressade broms- backar. _ Medan i det kända fallet de sneda ytorna på skenhuvudet med ojämn valsyta användes som friktionsyta föreslår uppfinningen an- vändningen av ett slätt rör, som delvis är omgivet av två skållik- nande bromsbackar och som med noga beräkningsbara klämkrafter kan hållas mot röret. Härför användes exempelvis bromsskruvar med dubbelfjäderringar. För beräkning av bromskraften behöver endast momentet på skruvarna beaktas utan att såsom i kända fall en kil- effektnáste tas med i uppställningen.

Bromsanordningen enligt uppfinningen möjliggör en förhållande- vis mjuk tillslagning och ett mjukt upptagande av stötenergien, vilket gör sig speciellt fördelaktigt märkbart för användningen vid stoppbockar för kranbanor. Dock är många andra användningsfall tänkbara, sålunda kan röret även bromsas vertikalt såsom för broms- ning av uppfordringskorgar eller liknande.

Såsom redan nämnts har röret företrädesvis en slät bearbetad yta varvid för speciella användningsändamål även användningen av rostfritt material kan tänkas. En gynnsam utformning erhålles vid cirkelformigt tvärsnitt på röret. Man erhåller med avseende på det material som användes det gynnsammaste utnyttjandet vid förut gi- ven bromsverkan. 15 20 25 30 35 40 7802941-0 Minst tvâ backar på motliggande sidor av röret träder i ingrepp med detta. Företrädesvis användes minst två på avstånd an- ordnade backpar som företrädesvis skålformigt omger röret. I en utformning av uppfinningen är så anordnat att varje back uppvisar tvâ över varandra anordnade klots- eller stiftliknande bromsorgan.

Backarna tjänar i detta fall som fästelement för bromsorganen, som skjuter ut ur backarna och kan bringas i friktionsingrepp med rörets yttermantel. Bromsorganen är därvid vid främre änden anpassade till krökningen på rörets yta för att eliminera punkt- eller linjeformigt friktionsingrepp. ' För att vid upprepade tillslagningar utjämna en minskad broms- kraft genom förslitning av bromsorganen avser en vidareutformning av uppfinningen att automatiska justerorgan samverkar med bromsor- ganen. I enklaste fall kan dessa bildas av fjädrar som söker trycka bromsorganen mot röret. En avnötning kan även utjämnas genom att bakom bromsorganen lägga mellanläggsblad eller liknande.

Om en mjuk tillslagning med kontinuerlig ökning av bromseffek- ten önskas avser en vidare utformning av uppfinningen att röret i sina ytterdimensioner kontinuerligt tilltager något bakifrån och framåt. Vid ett i tvärsnitt cirkelrunt rör är detta i sådant fall utbildat lätt koniskt.

Som redan nämnts kan bromsbackarna tryckas mot röret med tillhjälp av bromsskruvar. För att erhålla en likformig anpress- ning är bromsskruvarna styrda på motliggande sidor av röret vin- kelrätt mot backarna. Därigenom kräver bromsorganen endast halva bygglängden relativt bromsorganen vid de kända bromsande buffert- anordningarna.

Ett utföringsexempel på uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmare i samband med ritningen. Fig 1 visar en si- dovy av en skenbromsstoppbock utbildad enligt uppfinningen i tvâ olika lägen varvid ett läge visas med heldragna och det andra lä- get med punktstreckade linjer. Fig 2 visar ett snitt genom en stöt- triangel i stoppbocken enligt fig 1 efter linjen 2-2. Fig 3 vi- sar detaljen A i snittet enligt fig 2. Fig 4 visar ett snitt så- som fig 2 för en annan stöttriangel.

På en åkskena 10, exempelvis en kranbana, är anordnade stöt- trianglar till en skenbromsstoppbock av vilka en visas i figurerna 1 och 2 och är betecknad med 11. Den består väsentligen av tvâ pa- rallellt på avstånd anordnade plattor 12, 13 som på ovansidan är tillslutna medelst en plåt 14. Vid omrâdet för plattorna är på åk- 10 15 20 25 3G 35 40 7802941-o 4 skenans 10 huvud anordnat ett gjutjärnsstycke 15, medan vid under- sidan av skenhuvudet bromsorgan i6, 17 av en lämpad metallegering angriper, varvid bygelliknande hållare 18, 19 håller gjutjärnsstyck- et 15 och bromsorganen 16, 17 i det att de senare pressas mot sken- huvudet med tillhjälp av bromsskruvar 20. Denna konstruktion av en stoppbock är i och för sig känd.

Bromsskruvarna 20 tjänar tillika för infästning av plattorna 12, 13 vid hâllarnas 18, 19 utsida.

Ett slätt, i tvärsnitt cirkelformat rör 21 är styrt i övre området mellan stöttriangelns 11 plattor 12, 13 och har vid främre änden en buffert 22. Vid bakre änden är det tillslutet medelst en överskjutande platta 23. Röret 21 är styrt mellan motliggande skål- format utbildade backar 24, 25 som anligger mot insidan av plat- torna 12, 13 och håller de stiftliknande bromsorganen 26. Med tillhjälp av en under och en över röret förd bromsskruv 27 samman- hållas plattorna i övre området och backarna 24, 25 pressas mot rörets 21 utsida.

Som framgår av fig 3, är plåten 14 endast svetsad till plat- tan 12, medan plattan 13 är rörlig för att bromsskruvarna 27 skall kunna trycka backarna 24, 25 i riktning mot röret 21. Som vidare framgår är en till rörets 21 utsida anpassad skâlliknande urtag- ning 28 resp. 29 anordnad i backarna 24, 25 vilken förlöper på av- stånd till rörets utsida. Endast de stiftliknande bromsorganen 26 skjuter fram ur urtagningen och är pressade mot rörets utsida. Deras ändar som träder i bromsande ingrepp med rörets utsida är likaså anpassade till rörets 21 krökning.

Som framgår av fig 1 äri_vartfaH en ærde ordningarna anordnade vid främre och bakre området vid ovansidan av stöttriangeln 11. Det är klart att stöttriangeln på den andra skenan är uppbyggd med en buffertanordning på samma sätt.

Med heldragna linjer visar den vänstra bilden i fig 1 bered- skapsläget hos stoppbocken med den bromsande buffertanordningen.

Med streckprickade linjer i den högra framställningen i fig 1 är däremot läget âtergivet efter utfört bromsarbete. Stöttriangeln 11 har förskjutits på åkskenan 10 relativt det vänstra läget. Dess- utom har röret 21 förskjutit sig helt bakåt och bufferten 22 an- ligger mot stöttriangelns 11 framsida. Då röret genom sin släta utsida ger en mjukare bromsning kommer det under en stöt att först pâverkas och förskjutas bakåt innan stöttriangeln upptager ytter- ligare bromsenergi. beskrivna bromsan- 10 7802941-0 Stöttriangein en1igt fig 4 är uppbyggd på ett 1iknande sätt som den i fig 2. Den enda skiïïnaden ïigger däri, att piattorna 12a, 13a är stationärt ancrdnade vid âkskenan 1Ûa medeïst gaffeïïiknande fästorgan 30. Vid denna konstruktion upptager endast röret 21a stöt- energien. Även om ett utföringsexempei har beskrivits närmare för en stoppbock vid kranbanor är det kïart att uppfinningen kan användas på a11a stoppbockskonstruktioner.

Claims (9)

'?80294~1~0 PATENTKRAV

1. Bromsande buffertanordning för stoppbockar med minst en buffertsträva, som är förskjutbart styrd i en stoppbockskon- struktion, minst en friktionskropp och klämorgan för ett bromsan- de friktionsingrepp mellan friktionskropp och buffertsträva, k ä n n e t e c k n a d av att buffertsträvan bildas av ett rör (21, 21a) och friktionskroppen av vid motliggande sidor av röret angripande, av klämorganen (27) anpressade bromsbackar (24, 25).

2. Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d av att röret (21, 21a) har en slät utsida.

3. ' 3. Anordning enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a d av att röret (21, 21a) har cirkelformat tvärsnitt.

4. Anordning enligt ett av kraven 1 - 3, k ä n n e t e c k - n a d av att varje back uppvisar minst två över varandra anord- nade, klots- eller stiftliknande bromsorgan (26).

5. Anordning enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n a d av att automatiska justerorgan samverkar med bromsorganen (26).

6. Anordning enligt ett av kraven 1 ~ 5, vid vilken buffert- strävan är styrd av en stöttriangel, k ä n n e t e c k n a d av att stöttriangeln (11, 11a) är bildad av tvâ parallellt på avstånd anordnade plattor (12, 13) och att bromsbackarna (24, 25) anligger mot plattornas insida.

7. Anordning enligt patentkrav 6, vid vilken stöttriangeln över minst ett bromsorgan samverkar med en stationär som friktions- kropp tjänande skena och bromsorganet med tillhjälp av en hållare hâlles mot bromskenan, k ä n n e t e c k n a d av att på båda si- dor bromsorgan hållas av hâllarna (18, 19) mot bromsskenan (10) och plattorna (12, 13) är fästa vid hållarnas utsida, företrädes- vis över hållarnas bromsskruvar (20).

8. Anordning enligt ett av kraven 1 - 6, k ä n n e t e c k - n a d av att densamma vid en stationär stöttriangel (11a, 12a, 30) är förbunden med åkskenan (10a).

9. Anordning enligt ett av kraven 1 - 8, k ä n n e t e c k - n a d av att röret (21) i sina ytterdimensioner kontinuerligt till- tager något bakifrån och framåt.