SE424927B - Teckengenerator - Google Patents

Description

8009036-8 2. Teckenmellanrummet upptar onödigt utrymme i minnet. Denna nackde kan dock elimineras om teckenmellanrummet genereras på algoritmisf väg. 3. Bytes vilka innehällerenbart nolior återkommer ofta och bär ingen annaï information än att ingen punkt skall tryckas i förhandenvarande kolumnÄ 4. Den i punkt 3 angivna nackdelen blir ännu mer betydande vid sJfi "multipass-skrift" dä tryckhuvudet passerar en rad flera gånger. Det ä vanligt att i de andra, tredje etc. passen teckengeneratorn till 70-809; innehåller bytes enbart bestående av nollor. 5. Ett fatal tecken, såsom g, j, y etc., kräver en nionde nål. Det finns fler metoder att lagra information om den nionde nålen men alla medför de' olägenheten att alla tecken reserverar plats för den nionde nålen meda' endast ett fåtal utnyttjar detta utrymme. 6. Vissa teckenrepertoarer innehåller tecken med varierande längd. Anting I en mäste därvid dessa tecken särbehandlas eller fär det längsta teckne bestämma teckenutrymmet i teckengeneratorn. 7. Vid s.k. proportionell stegmatning krävs en särbehandling av tecknen s; att inte teckendelningen utan teckenavstàndet, dvs. avståndet mellaf närbelägna tecken blir konstant.

Uppfinningen har till ändamål att tillhandahålla en teckengenerator vid vilken d= ovan angivna olägenheterna är undanröjda. Ändamålet uppnås vid en teckengenerator sor; uppvisar de i efterföljande patentkrav angivna särdragen. I I det följande skall uppfinningen beskrivas närmare i anslutning till ett utförings* exempel under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. l och 2 åskådliggör teckneí "P" respektive "g" skrivna med ett matristryckhuvud. Fig. 3 åskådliggör den informatios som skall lagras i teckengeneratorn för att representera tecknet enligt fig. l. F ig. 4 Visa på samma sätt som i fig. 3 den information som representerar det i fig. 2 visade tecknet F igurerna 5 och 6 visar hur teckeninformationen är anordnad i en teckengenerator enlig. uppfinningen. Figurerna 7 och 8 visar mer i detalj hur teckeninformationen enligt figurernj 5 och 6 är anordnad med hänvisning till tecknet "P". Figurerna 9 och ll] visar pâ sammi sätt som figurerna 7 och 8 teckeninfcrmationen med hänvisning till tecknet "g". Figur 11: slutligen, är ett blockschema över teckengeneratorn.

Den följande beskrivningen av utföringsexemplet kommer-att ske kring tecknen "P och "g". I fig. l visas bokstaven "P" som den trycks med ett matristryckhuvud som omfatta' nio trycknålar. Nâlarnas positioner har markerats med linjer som är numrerade 1-9 i ei vertikal rad. Ovanför bokstaven har markerats de kolumner i vilka trycknålarna aktiveras och dessa är numrerade 1-14. Fig. 2 åskådliggör på motsvarande sätt bokstaven "g".

Fig. 3 visar hur på känt sätt informationen för tecknet "P" arrangeras i teckengeneraí torn. Som framgår av fig. l kräver bokstaven "P" sju nålar och en eller flera trycknàla: 8009036-8 skall aktiveras i kolumnerna l, 3, 5, 7 och 8. Detta förhållande återspeglas i fig. 3 där de positioner i vilka någon nål skall aktiveras markerats med "l". Informationen samlas i bytes och en byte reserveras för varje kolumn. I varje byte representeras aktiverad nal med en etta och inaktiverad nål med en nolla. För tecknet "P" reserveras 14 bytes varav åtta bytes för själva tecknet och sex bytes för mellanrummet till efterföljande tecken.

Den i fig. 4 visade teckenrepresentationen gäller bokstaven "g". Som framgår i fig. 2 kräver detta tecken nio trycknalar och eftersom varje byte endast rymmer åtta bitar representerande åtta nålar, måste varje kolumn på känt sätt tilldelas tva bytes. I figuren har detta markerats sa att 14 fack anordnats där varje fack representerar en kolumn och innehåller tva bytes. Den vänstra byten i varje fack representerar nalarna l-B medan den högra byten representerar nål 9.

Beskrivningen i anslutning till figurerna l-4 har givit exempel pa teknikens stand- punkt och även visat att minnesutrymme måste reserveras för information som utnyttjas i mycket mindre utsträckning än som svarar mot det tilldelade minnesutrymmet. I det följande kommer att beskrivas hur man vid en enligt uppfinningen utförd teckengenerator kan spara utrymme med bibehållna prestanda.

Informationen i teckengeneratorn består av två delar av vilka en längdbeskrivning återges i fig. 5 och en grafisk information i fig. 6. Den första delen, längdbeskrivningen, består alltid av fyra bytes och den adresseras med hjälp av tecknats ASCII-kod. För fig. 5 gäller följande beskrivning: S om 8:1: Tecknet särbehandlas (här kan markeras t.ex. att det finns nationella varianter).

L1 1-127 Beskriver tecknats totala längd (tecken + mellanrum) max 127 kolumner.

N om N=l: Utrymme reserveras för nal 9.

L2 0-127 Beskriver antalet informationsbärande kolumner i tecknet. L2=Ll - antalet kolumner som enbart innehåller nollor.

A ÛUÜÛ-FFFF 16 bitars adress till. teckengeneratorns grafiska del där tecknats kompri- merade bild är lagrad.

I den grafiska delen, som framgår i fig. 6, representeras varje tecken av en minnesarea med varierande storlek. För fig. 6 gäller följande beskrivning: Pl,P2...Pk Detta fält talar om vilka kolumner i tecknet som är tomma, dvs. i vilka inga trycknalar skall aktiveras. Varje byte beskriver åtta kolumner i tecknet, varvid Pl beskriver de åtta första kolumnerna, P2 nästa grupp om åtta kolumner etc. "1" indikerar på vanligt sätt en kolumn i vilken nålar skall aktiveras medan "O" indikerar en tom kolumn. För beräkning- en av k i Pk gäller: K=l om D < L1 í 8 k=2om s K=3 om 16 < Ll i 24 etc. 9009036-8 Nl,N2...Nk Detta fält finns endast i de fall nål nio ingår i tecknet, dvs. om N=1, längdbeskrivningen. Varje bit indikerar om nål nio finns i den aktuel' kolumnenl För beräkningen av k i Nk gäller samma regel som för Pk.

Gl,G2...Gn Denna area innehåller de kolumner som bestämmer själva nålbilden o: utgör sålunda 'tecknats komprimerade bild. För index n i Gn gäller a n=L2.

I figurerna 7 och 8 visas hur teckengeneratorn enligt uppfinningen representerf bokstaven "P". Överst i fíg. 7 visas den första delen av informationen i teckengenerator En jämförelse med figurerna l, 3 och 5 ger vid handen att följande gäller för bokstaven “P S=0 ingen särbehandling Ll=l4 binärt 000 1110 N=0 ingen nål 9 L2=5 blnärt 000 0101 'I Al återfinns en 16-bitars adress till minnesarean för tecknets grafiska bild. Denr minnesarea lagrar information om vilka kolumner som bär information ("l") respektif vilka som är tomma ("0"). Denna information representeras av kolumnerna Pl och PI Bokstaven Pzs komprimerade grafiska bild återfinns i fältet Gl där alla information! bärande kolumner är anordnade i följd. Som framgår i figur 8 härledas den information so! erfordras för alstring av nälaktiveringssignaler genom sammanställning av Pl, P2, Ll, och Gl. i I I figurerna 9 och 10 åskâdliggöres hur teckengeneratorn representerar bokstaven "gl För denna bokstav gäller följande: S=0 ingen särbehandling Ll=l4 binärt 000 1110 N=l plats reserveras för nål 9 L2=8 binärt 000 1000 I A2 återfinns en lé-bitars adress till minnesarean för bokstaven “g":s grafiska bildri denna minnesarea anger Pl att alla kolumnerna i tecknet bär information, dvs. i all: kolumnerna skall en eller flera nålar aktiveras. P2 anger mellanrummet i kolumner efterföljande tecken. N anger att den nionde nålen skall aktiveras i någon av kolumnerni Gl anger den komprimerade bilden av bokstaven "g" gällande åtta av nålarna i varj kolumn. Genom sammanställning av Ll, L2, Nl, NZ, Pl, P2 och Gl, som schamatiskt antyc i fig. 10, härledas den information som fordras för alstringen av nålaktiveringssignalerna.

I jämförelse med känd teknik ger teckengeneratorn enligt uppfinningen en bespariri av minnesutrymme som för bokstaven "P" uppgår till 3 bytes (ll bytes mot 14) och bokstaven "g" till 12 bytes (16 bytes mot 28). I kända teckengeneratorer måste för varj tecken lika stort minnesutrymme avsättas medan vid teckengeneratorn enligt uppfinninge: endast längdinformationen är tilldelad lika stort utrymme för alla tecken medan de: grafiska bilden för ett tecken endast kräver det minnesutrymme i bytes som svarar 8009036-8 tecknets komprimerade bild, dvs. antalet informatíonsbärande kolumner, jämte, för de tecken som så behöver, information om nàl 9.

Under hänvisning till fig. 11 skall nu sohematiskt redogöras för hur information uttages ur teckengeneratorn och omvandlas till nålaktiveringssignaler. För ändamålet är en omvandlare O anordnad som via adressledningar betecknade A och dataledningar beteok~ nade D är förbunden med tvâ minnen betecknade M1 och M2. Omvandlaren som i exemplet utgörs av CPUzn i en mikrodator, har en ingång benämnd IN, via vilken tryckorder för ett tecken tillförs omvandlaren i form av en kod, nämligen en sjubitars ASCII-kod. Omvand- laren har likaledes en utgång, benämnd UT pa vilken avges nalaktiveringssignaier i form av en niobitars kod. Pa dataledningen överförs B bitar samtidigt medan adressleclningen överför 16-bitars adresser.

En tryckorder för boksstaven "P" representeras på ingången IN i hexadecimal form av talet 50 H som i ASCII-kod svarar mot detta tecken. Omvandlaren omvandlar 50 H-koden i en adress (A) som lagras i omvandlarens adressregister och som pekar på "P":s LJ. i M1 (A pekar på "P":s L1). Den mest signifikanta biten i Ll, vilken som tidigare (fig. 5) är benämnd S, undersöks och da den är 0 sker ingen särbehandling. L1:s sju minst signifikanta bitar undersöks nu och de utgörs i exemplet av sifferföljden 000 1110, vilket decimalt motsvarar talet 14. Detta indikerar att tecknats bredd är 14 kolumner inklusive teckenmeiianruminet (L1=14).

Därefter ökas adressregistret med l, varvid detta pekar på "P":s L2. Den mest signifikanta biten i L2, som är N, undersöks. I exemplet är även N=0, varför den grafiska delen inte innehåller någon "nal SW-information. L2zs sju minst signifikanta bitar är 000 0101, vilket decimalt svarar mot talet 5. Detta innebär att antalet kolumner där en eller flera nålar skall pâverkas är fem. Med andra ord består den grafiska delen, G, av fem bytes. Antalet tomma kolumner, dvs. kolumner utan nàlaktivering blir då 14-5=9.

Adressregistret ökas nu med 1 respektive 2 och pekar pà adressen för minst respektive mest signifikanta halva av ló-bitarsadressen som ju bestar av tva bytes efter L2. Omvandlaren använder adressen som pekare för minne M2, dvs. adressregistret pekar pa "P":s P1 i M2. Från och med nu arbetar omvandlaren i M2. Eftersom L1=l4 erfordras tvâ bytes P1 och P2 i P~fältet, fig. 6. Åtta bitar i P1 och sex i P2 kommer att användas, jämför fig. 7. Omvandiaren vet nu att G-fältet börjar efter FZ eftersom N=Ü (irl-fält saknas). P1 .undersöks bit för bit och den minst signifikanta biten gäller för första kolumnen, andra biten för andra kolumnen etc. När P1 undersökts kommer turen till P2, vers minst signifikanta bit gäller för tecknats nionde kolumn etc. Pl:s minst signifikanta bit är för bokstaven "P"=1, vilket innebär att G1 ger första nälinformationen, som i binär form är 1111 1110. Plzs andra bil: är lika med 0, vilket betyder att "P":s andra kolumn saknar nålinformation. Plzs tredje bit är 1, vilket medför att G2 ger nästa nålinforniation (binärt 1000 1000). Pâ samma sätt undersöks Plzs övriga bitar. v soosozs-s För bokstaven "P" är P2:s samtliga bitar D, vilket innebär att inga nålar ska påverkas i teckenmellanrummet. P2:s två mest signifikanta bitar undersöks inte efterso.

Ll indikerar att tecknet består av 14 kolumner. I ' Om tecknet, här "P", skrivs bakifrån, dvs. från höger till vänster måste en nagr avvikande behandling ske. I detta fall börjar undersökningen med P2:s bit 6, sedan bit 5, b. 4 etc. Därefter undersöks Plas 8:e, 7:e etc. bit. I detta fallet används 1.2 till att ange ai första kolumnens nålinformation, från höger räknat, finns i G5 (L2=5). Nästa informatio finns i G4 etc.

Om "nål 9“-information ingår är N=l, vilket betyder att N-fältet är lika stort so: P-fältet. Då Ll=l4 erfordras två bytes i P-fältet och likaså i N-fäitet (Pl och respektive N1 och NZ). Omvandlaren vet nu att G-fâltet börjar efter N2 eftersom N; (N-fäi: finns). 1 Med referens till representationen av bokstaven "g" enligt figurerna 9 och 10 ska nedan anges de avvikelser som kravet på, “nål 9"-information medför. Nl=l betyder al N-fältet är lika stort som P-fältet. Eftersom Ll=l4 erfordras två bytes såväl i P-fälts som i N-fältet (Pl och P2 respektive Nl och NZ). Omvandlaren vet nu att G-fältet börja efter N2 eftersom N=l (N-fält finns). Pl:s minst signifikanta bit är l vilket innebär ai Gl:s "åtta bitar" eller "byte" och Nlss första bit tillsammans ger första kolumner nâlinformation (Gküüülllüßg N:s 1:a bit=0). Plzs andra bit är l, vilket betyder att G2i åtta bitar och Nl:s andra bit ger andra kolumnens nålinformation (nio bitar). Plss tredje bi = l, vilket betyder att G3zs åtta bitar och Nl:s tredje bit ger tredje kolumner nålinformation. _ Sammanfattningsvis kan följande fördelar anges med teckengeneratorn enligt up; finningen: i 1) Minnesareans storlek anpassas efter tecknats längd. 2) Teckenmellanrummet lagras komprimerat, (om det över huvud taget ingar i tecken generatorn). ' 3) "Tomma kolumner", i vilka inga nålar skall aktiveras, upptar ingen plats i minnet. 4) Mycket breda tecken, upp till 127 kolumner, kan lagras. 5) Nâl 9 kan ingå i godtyckliga tecken. 6) Utrymme för nal 9 reserveras inte i onödan. 7) Proportionell stegmatning kräver inte särbehandling när det gäller teckengenereringa 8) Samma grafiska information kan adresseras från flera olika längdbeskrivningar, vilka ger fördelar vid s.k. multipass-skrivning, då det ofta förekommer att olika tecken ha identiskt lika representationer i teckengeneratorn för de Zzdra, 3:e etc. passen.

Claims (7)

8009036-8 Patentkrav
1. l. Teckengenerator för generering av tecken som via ett punktmatristryckhuvud är anordnade att överföras till ett uppteckningsmedium, varvid tryckhuvudet uppvisar nio trycknalar anordnade i en eller flera kolumner, k n n e t e c k n a d därav, att i ett första minne är lagrat för varje tecken en längdinformation som innehåller uppgift om tecknets totala längd i kolumner räknat och vidare en adress till en i ett andra minne lagrad grafisk representation av tecknet, vilken representation anger dels i vilka kolumner trycknàlar skall aktiveras och dels för respektive kolumn vilka nålar som skall pâverkas, varvid längdinformationen för alla tecken utnyttjar samma minnesarea, medan den grafiska representationen för varje tecken är tilldelad en minnearea anpassad till tecknets längd.
2. 2. Teckengenerator enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att längdinfor- mationen för varje tecken har en adress i det första minnet som anges av en kod, exempelvis tecknets ASCII-kod. I
3. 3. Teckengeneratcr enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att längdinformationen omfattar fyra bytes av vilka en första beskriver tecknets totala längd med eller utan mellanrum till efterföljande tecken medan en andra beskriver antalet kolumner i tecknet i vilka trycknàlar skall aktiveras och de tva resterande bildar en 16-bitars startadress till tecknets grafiska representation i det andra minnet.
4. 4. Teckengenerator enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att någon av de bytes som inte anger adress har en bit som anger eventuell särbehandling av tecknet.
5. 5. Teckengenerator enligt patentkrevet 3 eller 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att någon av de bytes som inte anger adress har en bit som anger om minneautrymme i det andra minnet skall reserveras för den nionde nålen.
6. 6. ' Teckengenerator enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e i. e c k n a d där~ av, att den grafiska representationen omfattar dels ett första fält i vilket varje byte anger tomma respektive informationsbärande kolumner för en grupp om åtta i tecknet och dels ett andra fält som innehåller de koiiimner i tecknet i vilka trvcknalar skall aktiveras.
7. 7. Teckengenerator enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att den grafiska representationen för de tecken som erfordrar en rnionde nål uppvisar ett tredje fält i vilket anges de kolumner i vilka den nionde nålen skall aktiveras.