SE421541B - Forfarande vid framstellning av formade produkter - Google Patents

Description

7805693-4 'På principiellt samma sätt har man nu producerat papper och kartong i snart 180 år. Hanteringen av de stora vatten- möngderna, samt de miljöproblem, som är förknippade med utsläpp av den del av vattnet som inte kan återföras till processen, har gjort pappersindustrin till stora, tunga enheter som måste utnyttja minst ca. 80 $ av produktions- kapaciteten - dygnet runt och året runt - för att kunna förränta de stora investeringarna.

Orsaken till träfibrernas stora användbarhet är deras "medfödda" egenskap att bilda kemiska föreningar - så kallade hydrogenbryggor - mellan varandra när vattnet torkas bort så att torrhalten börjar passera cs. 70 $.

Därigenom får elutprodukten en mekanisk styrka som ytterligare kan förbättras genom tillsats av bindemedel.

Användningen av bindemedel blir ständigt mera aktuell allteftersom man övergår till större halter returfibrer, då dessa inte ger samma styrka som de förstagângs använda fibrerna. Bindemedlet kan tillsättes homogent i mälden innan fibermattdn bildas eller det kan användas vid en efterföljande vtbehandling. Båda metoderna har dock sina begränsninar: - Vid mäldtillsättning tillsätts bindemedlet vid den punkt i processen dä fibrerna föreligger i största utspädning, varvid man måste använda dyra ionaktiva bindemedel för att det skall fastna på fibrerna i stället för att försvinna med vattnet.

- Ytmetoder är effektiva för förbättring av produkternas ytegenskaper, men inte för förbättring av den inre styrkan. Den vanligaste metoden för styrkefärbättring sker genom att pappret passerar genom en limpress efter att det med värma hur torkats till en torrhalt på ca. 95 É. Limpresaen kan bara hantera tunna, låg- viskösa vätskor, varför bindemedlet måste viskositets- nedbrytas, med nedsatt biudkraft som följd. Dessutom kan man inte komma högre i koncentration än en. 13 § med den följd att arket fuktas så starkt att den energikrävande borttorkningen av vatten med värme 7805693-4 miste utföras ännu en gång.

Som resultat av dessa begränsningar är bindcmedelsmängder över l/20 av fibermängden sällsynta.

Två helt oliks förslag för lösning av problemet med de stora vsttenmïngderna är redan kände: -J De svcnsku patenten 355615, 366787, 362458 och 385029, som tillsvidare inte hur fått kommersiell utbredning, beskriver så kallad högkoncistens-nrkformning, med vilken det är möjligt att reducera vattenmöngden till 25 gånger fibermöngden. Högre koncistens ger ojämn Iiberfördelning.

- Helt torr srkformning sv oellulosafiber förekommer för tillverkning av så kallat "nonwoven“. Se t.ex.

US patent 3575749. Då förloras emellertid nyttan av eellulosnns medfödda egenskap att bilda hydrogen- bryggor, vilket resulterar i att stora mängder syntetiska bindemedel såsom styrenbutadien- eller scryl-lutexer måste tillsättes.

Man har inte arbetet industriellt mellan dessa två ytter- omrádernu - extremt låg koncentration och helt torr produktion.

Enligt föreliggande uppfinning hur man emellertid lüet ovannämnda problem med de stora vnttenmüngdernu och begränsningarna i hindemedelstillsüttningen på ett nytt sött och åstadkommit ett förfarande för framställning av formade produkter utgående från vattensuspensioner sv fibrer, vilket förfarande kännetecknas av att man till- sätter en eller flera hydroholloider till susyensionen före formningen.

De fibrer som enligt uppfinningen lämpligen kan användas är fiber av cellulosa, slipuussu eller spân, syntetiska fiber, t.ex. fiber av polyester, yolysmid eller ucryl samt minurnlfiber av t.ex. asbest. 7805693-4 Enligt uppfinningen är det lämpligt att susom hydrokolloid använda stärkelse, stärkeleederivat, polyvinylalkohol, cellulosaderivut, vüxtlim som gun: gun och johunuesbröd- kärnnjöl, slginat, syntetiska hydrokolloider som t.ex. polyacrylamid eller mjöl från aädeeslng som vete, havre, råg, korn etc. eller rotväxter som t.ex. potatis eller tapioca.

Uppfinntngen är särskilt fördelaktig för de koncentrationer av fiber och kolloider som framgår av kurvorna på figurerna 4 - 12 nedan.

Bydrokolloiden kan tillsättes fibersuspensionen torrt eller efter upplösning i vatten.

Enligt uppfinningen kan Iormningen ske vid så hög temperatur att den formade produkten expanderar på grund av frigjord ånga eller annan gssbildning. Formningen kan även äge run under högt tryck.

Det är enligt uppfinningen lämpligt att utföra formningen genom extrndering och sprutgjutning med maskiner liknande den i plastindustrin eller genom vulsning, pressning och dragning med maskiner liknande den i metnllindustrin.

Den íiborsuspension man erhåller efter tillsatsen av hydrokolloiden utgörs av en homogen plastisk och kohesiv pasta av fiber, vatten och kolloid. Denna pasta har helt andra egenskaper än de fibersuspeneioner som normalt används vid produktion av fíberprodukter. Om en sådan traditionell iibersuspension utsättas för extrndering, sprutgjutning, vulsníng eller pressning sker i stället en avvattning varefter extruderings- och sprutgjutnings- munstyckenu tillstoppas av uvvsttnad fiber. Dragning av traditionell fibersuspension är helt omöjlig då suspen- eionen inte har nagon kohesiv styrka. 7805693-4 Sisol framgår av de efterföljande försöken kan man komma ned i vattenmüngder vid formnlngen på uppskattningsvis 2 gånger torrhalten, vilket är en avsevärd förbättring jämfört med 200 gånger vid traditionell produktion av papper och kartong.

Lyckligtvis ïr kolloiden både - processhjïlpnedel vid formningen genom att den binder vattnet och förhindrar fibrerna från att (looks samt också - funktionellt hjïlpmedcl för slutprodukten genom ett den Inngerer som bindemedel och alltså ger mekanisk styrke.

För binduingen av vattnet behövs mera hydrokolloid än vad son brukar användas som bindemedel vid traditionella metoder. Såsom framgår av försöken är en lämplig kolloid- nïngd uppskattningsvis 1/3 sv fibermängden. Uppfinuingen har därvid eliminerat de begränsningar för bindemedels- tillsïttning som nïmndel inledningsvis.

Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmare under hänvisning till bifogade figurer 1 - 12. Figurerna åakidliggör exemplar, då uppfinningen givetvis kan utövas i många olika maskinella utrustningar liksom kombinatione- möjligheterna :ellen fibrer och kolloider är otaliga.

Pig. l visar hur fiber l kan upplöses i vatten 2 i en pulper 3 försedd med en omrörare 4. Den kraftiga omrörningen separerar de enkelte fibrer från varandra på ett i och för sig känt sätt och suspensionen overförs sedan till filtret 6 för koncentrering, också pi i och för sig känt sätt. Avskilt vatten 7 från filtret 6 kan dterförus till pulpern. Pâ vägen från pulpern till filtret kan eventuellt utföres en rening av massan 5 för borttagning av föroreningar. Efter silningen över filtret 6 kan massan eventuellt ytterligare koncentreras genom pressning 8 och tillföras därefter hydrokolloid 9, som inblandae genom kuådning 10 varvid pasta färdig för formning erhålls. Fnrmningen kan utföras som en extrudering direkt ut från knidningsepparnten eller i särskild utrustning. 7805693-4 På Fig. 2 visas formning med extruder 1. I extrudern inställs genom värmning eller kylning önskad temperatur. Hög temperatur ger, som det senare skall vises, möjlighet till högre koncentrationer. För ytterligare att underlätta torkningen kan en förtork utföras t.ex. med en infraröd torkare 2 innan den extruderude profilen läggs på med ånga uppvärmndn formlådor.

Kupa, ovanför de roterande Iormlddornn, för att tillvurntagn värmen i den frigjorda ångan är ej inritad. När Iormlådorna före från varandra 3, delas banan upp i önskade strolekar, och när torkningen är färdig lösgörs den framställde varan mer. med tryckluft 4. Innan ny pasta. läggs på. íormlådorne kan dessa rengöras och på annat sött prepereras. Fig. 2 viner extrudering av profil, men man kan självfallet också använda ett brett platt extrudermunstycke för därvid att producera plana ark, som torkas och etterbearbetus på samme sött som kartong.

Fig. 3 viser intermittent extrudering in i formverktyg, eller som det kallas i plastindustrin - “sprutgjutning“.

Den översta delen av formverktygot är fast monterat till extrudermunstycket 1. Den nedersta delen förs upp till munstycket för påföring av pesto och dras så tillbaka med samme anordning 2. Efter denna formniug törs ämnerna stegvis fram genom en torkningeanläggning. Kupo ovanför torkningsanlïggningen, för att tillverataga frigjord ånga, är ej inritud. Efter torkníngan lösgörs vid 3 de färdiga föremålen.

Genom att extrudera pasta vid temperaturer över 100 °C mot atmosfärtryck expanderar vattenånga så att en porös produkt erhålls. Emballage med hård ytterside och mjuk stötahsor- berande innersida kan därvid produceras genom att formverk- tyget först hålls över mättningstrycket..Nir trycket så reduceras hålls den del av formverktyget som bildar ytter- sida under mättningstemperatur och den andra siden över.

Sandwichkonstruktioner med expanderad kärna och kompakta ytor kan framställas genom att både ytorna nedkyls vid 7805693-4 axtruderingen medan kärnan behåller sin höga temperatur.

Principerna från skumplasttillverkning kan överföras.

Föremål framställda enligt föreliggande uppfinning kan naturligtvis kombineras med andra material, t.ex. så att en låda framställd efter uppfinningen överdrus med dekor- ativt papper eller fodras med vattentätt material.

Som nämnts behövs för vattenbindningen en större kolloid- tillsats än vad som normalt används som styrkeförböttrands medel vid produktion av papper och kartong. Denna stora mängd bindemedel kan tyckas vara en nackdel vid föreliggande uppfinning, eftersom man i allmänhet resonerar så att alla ”medel” och tillsatser innebär en fördyrning av processen.

I föreliggande fall är detta emellertid inte fallet, vilket enklast förklaras genom att den vanligaste kolloiden - stärkelse - kostar ungefär det samma som cellulosa. Om man därför ersätter cellulosa med en blandning av stärkelse och billigare, svagare fiber, så blir råvarukostnaden per ton lägre, och störkelsen kompenserar för den lägre styrkan.

Den enda typ av papper eller kartong som i styvhet och hårdhet kan jämföras med produkter framställda enligt föreliggande uppfinning är så kallad "kacherad kartong", där mun först i ett produktionsteg tillverkar papper som i ett efterföljande produktiomteg limmas i hop i flera skikt.

Plans försöksark tillverkades enligt uppfinningen i ytvikts- området 400 - 1200 gram per 12 och jämfördes genom styvhets- mätningar med marknadsförd, kachernd kartong. Det visade sig då att bara de allra dyraste kvaliteterna av kacherad kartong kunde uppvisa samma styvhet - vid samma ytvikt - som föreliggande uppfinning gav med de billigaste råvarorna. Sådan styv kacherad kartong måste tillverkas av krsftmoasahaltigs papperstyper. som kostar ungefär l500 kronor per ton, medan man enligt uppfiningen erhåller lika styv kartong t.ex. genom extrudering av en pnsta bestående av 23 ß tidningsavfull till 200 kronor per ton och 8 ß stärkelse (Se Pig. 8) till 1400 kronor per ton eller alltså vaossss-Å till en genomsnittsrâvarukostnad på 510 kronor per ton.

Man kan alltså med föreliggande uppfinning nedbringa râvurukostnuden till ungefär l/3 av det normala med craan-.imm11almnoder.

Pâ grund av den höga halten av bindemedel så är föreliggande uppfinning speciellt interessant för produktion av produkter där styv, hård och träuktig karaktär höjer slutprodukternus marknadsvärde, som t.ex. emballage i form sv askar och kartonger. Uppfinningen ör också speciellt interessant då man önskar tillverka ihåliga föremål, då det är svårt med traditionella metoder där man måste utgå från plans ark.

På råvarusidan är uppfiningen speciellt interessant för återanvändning av gamla tidningar. Denna returfiber är, på grund uv sin låga styrke, minre attraktiv för andra återanvündnin¿smetoder - och därför billig. Son senare skall visas, behövs för tidningenvfull också minre kolloid för vottenbindningen än för långa fibrer.

För fastställande av de koncentretioner och slag av fibrer och kolluider som kunde användas gjordes en hel serie försök.

Lådor liknande ciguraskar framställdes, vilku efter torkning liknade mera askar av trä än av kartong. Askarna fram- -ställdes genom extrndering genom ett fyrkantigt munstycke med en spaltvidd av 2,5 mm.

För olika fiberkoncentrntioner uppmöttes en minimal och en maximal mängd kolloid inom vilken uppfinningen är användbar.

Minimimängden bestämdes dv kravet på fullständig bindning av vattnet och maximinöngden av hur tjockflytsnde en paste kan vara för att den ännu skall vara extruderbar. 7805693-4 Kriteriun för maximal mängd hydrokolloid: Ett viskosimeter som rekommenderas inom plastindustriu för mätning av termoplasters viskositet efter smältning användes - ett så kallat Haake konsistometer. Detta är ett termuetatreglerat genomströmningsviskosimeter med kolv genom vilken är borrat ett 2 mms hål. Viskositeten uträknas efter formeln G - t I e K I viskositeton i Pascalseknnder = belastningen i kp tiden 1 sekunder uätstrückan i nn 9- å: n n: u a- n,_g ,¿g n 1 r apperatkonetant för borrhálet = 2,5 Som kriterium valdes 10 000 Pascalsekunder, då detta inom plastindustrin anses vara relativt högt, men dock problemfritt.

Kriterinn för minimimängd hydrokolloidz Sanna Haake konsistometer anvïndes"för iastställande av hur mycket kolloid som behövdes för att man skulle få en homogen tråd utan tendens till avvattning nt av dysen.

Avvattningstendens kan ses genom fritt (glänsande) vatten i trädens yta.

Med dessa två kriterier är vinkelkurvorna i Pig. 4 - 12 inritade. Fiberkoncentrationen har avsatts på abscissan och kolloidknncentrationen på ordinatan - båda i viktprocent av hela pastan. Diffevencen upp till 100 f är vatten. Minimi- kriteriet ger vänstra ben i vinkelkurvorne och maximikriteriet det högre, och mellan benen är uppfinningen alltså praktisk användbar.

Pl Fig. 4 - 6 är fiberråvaran gamla tidningar och extruder- ingstemperatnren 20 °C. Kolloiderna är 7805693-4 _ 10 - koM = kallvattenlöslig oxiderud majsstärkelse, Amijel M 5 från CPC P = nativ potutisatärkelse G = guur mjöl, SuperCol U Powder från General Mills oM = oxiderad majsstärkelse, Amisol 05594 från CPC H = nativ majsstärkelse GMC = cerboxymetylcellulose, Majol PS 6 från Uddeholm PVA = polyvinylelkohol, Covol 9930 från CPC PAA = pulyucrylumid, GR 999 från W R Grace Av Fig. 5 ses t.ex. att vid en fiberkoncentration ev l6'% behövs minimum 7 ß majsstärkelse som kolloid för att binda vattnet. Vid höjning av kolloidmängden tjocknar pastan, för att vid 10 ß vara så tjock att möjligheten för axtrndering utan speciellt kraftiga oxtruderingsmaskiner kan betvivlas.

Nutiv majsstärkelse och vanlig kallvattenlöslig majsstärkelse gav samme kurva M. För potatisstärkelse visade det sig dock att vanlig kullvutteulöslig typ, gav kriterierna med lägre tillsatser än nutiv stärkelse. Bara kurvan för nativ stärkelse är inritet.P.

På Pig. 7 - 9 är tiberråvaran fortfarande gamle tidningar, men extruderingstemperaturen har höjts till 85 °C.

Kolloiderna är P = nntiv potatisstärkelse CNC = carboxymetylcellulosa, MaJo1 PS 6 från Uddeholm G = guar mjöl, SnperCol U Powder från General Mills I ll netiv majsstärkelse A = ulginat, Protunal H från Protan & Fagertun oM = oxiderad majsstärkelse, Amisol 05594_från CPC PVA = polyvinylalkohol, Covol 9930 från CPC PAA = polyacrylamid, GR 999 från W R Grace 7805693-4 -lli Spetsen på vinkelkurvorna anger hur hög fiberkoncentration man kun arbeta med, fortfarande utgående från de valda kri- terierna. Genom att jämföra majsstärkelseskurvorna N på Fig. 5 och Pig. 8 ses att höjningen i extruderingstemperatur från 20 till 85 °C medför höJning i maximal fiberkoncentra- tion från 20 till 28 ß. Kolloidkoncentrationen vid 85 °C och maximal Iiberkoncentration är 6 ß så att vuttenmängden blir 66 $ eller alltså ungefär två gånger torrhulten.

Där utfördes också extruderingar vid högre temperaturer än de 85 00, som är högsta temperaturen för diagrammen. Men på grund av förángning var det med tillbudsstående mätutrust- ning inte möjligt att möta kriteriepunkterna för minimal och maximal kolloidmängd. Vid 140 °C utfördes en extrudering sv posta bestående av 41 ß tidningsmnsse som Iiber och 6 $ nntiv potatisstörkelae som kelloid, sl att förhållande vatten 3 torrhalt var under 1%. Potatisatärkelsen till- sattes fibermassen oupplöst och gelntinerades sv värme omedelbart före extruderingen. Extruderingen genom 2mm mnnstycke gick problenlöst. Efter paesering av dysöppningen expanderade pastan under ingavgivning till ett trådaktigt nötverk,son efter torkning uppvisade en specifik vikt på 0,2 kg/dna mot 1,2 kg/dm3 för normal extrudering vid temperaturer under 100 °C.

Pl Pig. 10 är tiberråvnran fortfarande gamla tidningar, men i stället för att använde ren hydrokolloid har använts vanligt vetemjöl med utmnlningsgrad cn. 78 $. Extruderingarna utfördes som vanligt vid 20 och 85 °C. Kurvorna viser bl.a. att maximal fiberkoncentrution är lägre för vetemjöl än för störkelserna.

Pi Fig. ll ör fiberråvarnn gamle säckar av oblekt kraft- papper, och kolloiden är nutiv majsstärkelse. Extruderingurna utfördes som vnnligt vid 20 och 85 °C. Försöken visade att denna fiber - sulfatmnsaa - pl grund av lättare avvnttnings- förmåga, och också större tendens till flockning, fordrade 7805693-4l - 12 - mera kolloid än tidningsmassa för att uppfylla minimi- kriteriet, varvid “vänstra vinkelben“ lyftes högre upp.

Detta framkommer genom att jämföra med kurvorna M på Pig. 5 och 8. A Fig. 12 visar att uppfinningen också är användbar för syntetiska fibrer. Den valda fibsrn var polyamid, Perlon x 400 weiss h'matt dtex 2,2 dte: G mn från Bayer och hydrokolloiden var kallvattenlöslig majsstärkelse.

För denna Iibern gick kurvorna vid 20 och 85 °C så för- vånansvärt näre varandra att kurvan på Fig._l2 gäller båda temperaturer.

Extruderingarna genom Haake-konsistometret och annan formning gick bekvämast mitt mellan de två kurvbenen och inte för nära spetsen för maximal torrhalt. I närheten av minimikriteriet och nära spetsen fick pastan och alutprodukten en kornig struktur - mindre för slip- masaa En för kraftmassa.

Vid inritning av kriterieknrvorna är fiber- och kolloid- mängderna torrtänkta. Fukt infört i systemet med fiber eller kolloid är nndräknat som vatten - under bråket i koncentrationsangivningerna. Dock var tillförseln av i vatten med alla andra kolloider än stärkelse och vete- mjöl eå liten att det slopades vid beräkningarna.

I det följande skall anges en del experimentella data.

Fiberråvaran upplöstes i hett vatten vid 2 ß koncentration och krottig omrörning. Den därvid bildade suspensionen svvattnades genom silduk med 3/4 mm meskvidd och pressades så mellan händerna till torrhalter mellan 10 och 35 ß.

För att erhålla reproducerbara kurvor visade det sig mycket viktigt att alltid använda samma temperatur - tids - förlopp vid beredning och lagring av pustaer före mätning 7805693-4 .IJ- ev kriteriepunkterns. Olika metoder användes för varm- vattenlösligs och kullvattenlösligu hydrokolloider.

Metod för varmvattenlöslige kolloider: Ca. ¿00 gram fibereuspension och torriblandad kolloid i sådan mafigd ett men försöker ”träffa” det sökta kriteriet, ställs i sluten glasburk i värmeekåp vid 110 °C i 10 minuter. Värmesküpets temperatur redu- ceras så till 95 °C vid vilken temperatur provet får stå i 30 minuter, varefter glnsburken öppnas och efter snabb omrörning av innehållet möts viskositet samt vuttenbindning vid 85 00. Resten av provet får stå ytterligare 60 minuter i den slutnn glaeburken - nu vid rumstemperatur - varefter men mäter de samme två kriterier vid 20 °C. Om proven får stl längre tid ïn 60 minuter vid rumstemperatur fås sämre vatten- bindning och högre viskositet.

Kurvorne för majsstärkelse, oxiderad majsstärkelse, potetisstärkelse, vetemjöl, polyvinylalkohol, elginst, CNC och guer är inritade efter mötning på detta sätt, också om sistnämnda tre kolloider egentligen är kull- vettenlöeliga så ett nedennömnda metod också är användbar.

Metod för ksllvottenlösliga kolloider: Kellvattenlösliga kolloider ger lätt klumpbildning vid tillsättningen till fibereuspensionen. För att undvika därav följande tillstoppning sv hålet i konsistensometret måste pulvret strös mycket jämnt, försiktigt och i små portioner ut över fibersuspen- sioneus yte, och man måste knåda mycket kraftigt genast efter tillsfittningen av varje portion. Också vid denna metod användes ce. 200 gram suspension för varje prov. Mätning ev viskositet och vattenbiudning vid 20 °C utfördes omedelbart efter tillsüttning av siste portiouen kolloid. Resten av provet fick stl x vaossäs-4 _14- 90 minuter i vürmeskåp vid 95 °C före mätning av de två kriterierna också vid 85 °C.

Denne metod användes för kallvattenlöslig majsstärkelse, kallvattenlöslig oxiderad majsstärkelse, kallvattenlöslig potatisetïrkelse och polyacrylamid. Om metoden användes för GMC och guar behövdes es. 1 $ mera kolloid än med den inritsde ”varmvattenlösliga metoden", antagligen på grund av att kolloiderna utan uppvärmning upplöses ofull- ständigt.

Slutligen skall anges en del erfarenheter som erhölls från torkningen av pastaproven.

Om torkningen utfördes i vïrmeskåp vid 105 °C sl att l mm tocka pastakakor fick ligga och torka pl obehandlad järnyta kunde svårigheter med den efterföljande lösgörningen från jïrnytan inträffa. Erfarenheterna tyder på att avlägsningen sker lättast vid tillsats av en stor mängd kolloid och vid användning av de för vattenbindningen effektivaste kolloiderna, eller med andra ord när man arbetar i områden nära maximi- kriteriet i Fig. 1 - 12.

Om provbitarna i stället värmdes på värmeplatta var problemet 'med lösgörningen avsevärt reducerat, och vid genomakärning av de torkade provarken kunde konstateras en anrikning av hydro- kolloid i ytan mot värmeplattan. Detta bekräftar nyss fram- förda påstående om att en stor mängd kolloid underlättar losatagningen. Den större mängden kolloid i den yta av prov- arket från vilken vürmen tillförts kan förklaras genom att kolloiden vandrar med vattnet mot den värmeavgivande järn- plattan där vattnet förångas, och hydrokolloiden blir liggande kvar, di den inte kan vandra tillbaka med ångan.

Om torkningen utfördes på teflonbelagd metallform, uppstod överhuvudtaget inga problem med att lossna de färdigtorkade fiberprodukterna.

Claims (6)

7805693-4 _ 15 _ Pstentkrav

1. Förfarande vid framställning av formade produkter utgående från vettensusponsioner av fiber, kïnnetecknet av att men först efter en eventuell svvattning ev suspensionen under knådning eller dylik bearbetning av massan tillsätter en eller flera nydrokolloider i so stor mängd ett kvarvarande vatten bindes fullständigt, varefter produkterna formas genom extrudering, formsprutning, valsning, pressning, dragning e.d. och seden torkas eller härdss på snnst sätt.

2. Fïfarande enligt kravet l, kännetecknnt av att såsom fiber användes träfiber, t.ex. fiber av cellulosa eller slipmssss, syntetiska fiber, t. ex. fiber av polyester, yolyamíd eller ecryl samt mineralfiber ev t. ex. asbest.

3. Fïrfsrsnde enligt kravet 1 eller 2, kännetecknat sv att såsom hydrokolloid användes t. ex. stärkelse från vilken som helst växtsrt, stirkelsesderivst, polyvinylolkohol, cellulosederivot såsom carboxymetylcellulosa och hydroxy- etylcelluloss, växtlim som guar mjöl eller johsnnesbröd- kärnmjöl, alginat eller syntetiska hydrokoilnider som t. ex. polyserylamid, mjöl från sädeslng som vete, havre, råg, korn etc. eller från rotväxter som t. ex. potatis och tapioca.

4. Förfarande enligt något av kraven l - 3, kïnneteeknnt av att de koncentrntioner av kolloid och fiber som kan användes är de som framgår av kurvorna i figurerna 4 - 12.

5. Förfsrande enligt något av kraven l ~ 4, kännetecknat av att hydrokolloiden tillsätts fibersuspensionen torr eller efter upplösning i vatten.

6. Förfarsnde enligt något av kraven l - 5, kännetecknat av att formningen sker vid så hö¿ temperotur att den formade produkten expanderar på grund av fri¿jord ånga eller annan gssbildning. 7 Förfarsnde enligt något av kraven l - 6, kännetecknat av ett formningen äger rum under högt tryck och hög temperatur. ÅNFÖRDÅ PUBLIKÅTIONER: Sverige putentnnsöknn 7608245-2 §D21J 1/16), 210 080 (D21J 1/16), 335 492 gC04B 43/02 Storbritannien Tyskland 1 058 828 (D21J 1/16)