SE192103C1 - - Google Patents

Description

Uppfinnare: L Brandes och J Michael Prioritet tiegtird frau den 19 september 1959 (Forbundsrepubliken Tyskiand) F5religgande uppfinning avser ett salt att filea fiskar, vid vilket friskarandet av Meerna sker genom tva ,fran vardera rygg och buk gjorda snitt.

Det maskinella fileandet av fisk omfattar i sina vanligaste former en serie forfarings- steg, borttagandet av huvudet, uppskarande av fisken, friskarande av ryggrauskeln och friskarande av bulonuskeln Iran ryggraden, avskiljande av killtbandet rraellan fileerna och ryggraden, avskarande av bukflikarna, avskiljande av fileema fra'n stjartdelen osv. Vid de vanliga satten transporteras fisken antingen genom dragning i stjartfenorna eller genom ett i bukhalan infort organ eller medelst mot densammas sidor ingripande bandtransportOrer. For vid stjartroten klent byggda fiskar, exempelvis plattfiskar, utga omedelbart de hada sista satten och awn det fOrsta sattet duger icke pa grund av den hell annorlunda uppbyggnaden av dessa fiskars stjartfenor. ForsOken att gripa fisken vid stjartfenorna leder till klanunor med en hredd av 25 till 35 mm. Harvid ar emellertid en saker styrning av ryggrad och Meer ombl hg. Aven med tan-dada och 15 mm breda klammor, vilka fattade fisken vid ryggkotorna i ryggraden vid stjartroten, var det icke mojligt att erhalla nagot resultat, eftersom fisken icke ligger entydigt vare sig i avseende pa hojdlaget eller tvarlaget. Dessutom drages klamman ur vid storre motstand.

Sarskilt det forhallandet att stjartklanunan ryckes loss har framtvingat sokandet efter en annan vag, där fisken aven vid upptradande motstand halles sa fast och sakert, att hellre ryggraden ryekes av an att fisken ryckes loss ur klamman. Det är emellertid givet att awn en avryckning av ryggraden icke kan tolere- ras vid •ett felfritt ,satt att filea, och fOrsok maste darfor goras att genomfora fiskens transport med sa ringa rnotstand soim moj-; ligt. Darvid har det visat .sig, att en transport med ringa motstand erfordrar en fOrberedelse vid avtagandet av huvudet, varfor ett nytt sat all avtaga huvudet maste sokas och vara sadant, att detsamma i forening med ett nytt angreppssatt av stjartklamma.n pa den framfor stjartfenan forefintliga benplattan medfor en helt saker och fast styrning utan risk for att klamman ryckes loss eller att ryggraden ryckes ay. Det har emellertid visat sig att derma uppgift endast kunde losas genom tillkomsten av en serie nya forfarandesteg. I praktiken maste saledes ett hell nytt totalforfarande astadkomrmas for att filea fisken, dar sasom kanda steg endast kvarstar gripandet av fisken medelst en klamma och friskdrandet av •fileerna genom Iva ,frdn vardera rygg och buk gdende snitt.

Det nya helhetsfOrfarandet bestar enligt uppfinningen ddri, att fisken utifran genera flerfaldig paiverkan forcentreras och genom ett takformigt gripande av huvudet flirt munnen centreras .slutgiltigt saint berovas huvudet under avskiljande av bukhalen och rev- 2— — benen, varefter fisken, som ãr centrerad vid sin stjartrot, halles genom fastklamning av .den framftir stjartfenan befintliga benplatIan (Hypuralia osv.) och darefter fileas pa kant satt genom fyra snitt, varefter filesnitten forlangas mot benplattan och ryggraden centreras medelst avrullande styrningsverktyg och de mellan fileerna och ryggraden befintliga kottbanden franskiljas efter hela langden och slutligen de hada fileerna skiljas fran stjartroten.

Detaljer ifraga om de enskilda forfaringsstegen frainga av den efterfoljande beskrivningen ay ett exempel pa genomforandet ay sattet, i samband med de bifogade ritningarna.

Fig. 1 är en helhetsframstallning av sattet. Fig. 2 och 3 visa centreringen.

Fig. 4 och 5 visa avtagandet av huvudet. Fig. 6 och 7 visa forlangandet ay filesnitten och centreringen ay ryggraden.

Fig. 8-visa centreringen av stjartroten och fastklamningen omkring benplattan.

Fig. 11-19 visa fisken i de enskilda forfaringsavsnitten.

Den i fig. 1 visade helhetsframstallningen av sattet tjanar endast till ,att anvandas i samband med beskrivningen av sattet och avser icke att fastlagga nagra tekniska detaljer. De sistnamnda framga, i den man s. erfordras, antingen av de enskilda framstallningarna eller genom saken sjalv.

For upplaggningen, forcentreringen, centreringen och avtagandet av huvudet tjanar en omkring en. axel 1 vridbar segmentplatta 2, som är forsedd med vid de for fisken avsedda upplaggningsplatserna anordnade yttercentreringar, vilka i foreliggande fall ha formen av fyra Over fiskomkretsen fOrdelade och mot fiskkroppen angripande tappar eller rullar 3. Av fig. 3 framgar tapparnas 3 kinematiska rorelser. Av fig. 2 framgar, att med tillhj alp av tapparna 3 fattas vane fisk vid fyra stallen utefter omkretsen pa sadant salt, att fiskar av alla storlekar komma att ligga pa samma salt med sina langdaxlar. Fiskkropparna ligga saledes i det riktiga laget. I fig. 2 har med heldragna linjer visats en liten fisk, och medelst streckprickade linjer visas en starre fisk. Den i fig. 3 visade kinematiska installningen av eentreringstapparna 3 kan naturligtyis alit efter omstandigheterna ske for hand eller genom sjalva fisken I motsvarighet till en storleksmatning.

Under det att tapparna 3 centrera fisken yid fyra stallen utefter omkretsen pa ett felfritt satt, helt oberoende av vilken storlek fisken har, her for den slutgilliga centreringen anordnats en styrning 4 for huvudet (huvudstyrningen), och aven denna styrning framgar klart av fig. 2 och 3. Denna styrning 4 for huvudet har formen av en. i start sett rat vinkel och ingriper utifrah takformigt mot fiskmunnen. Fig. 2 visar sarskilt tydligt, att till IOW av den sarskilda formen av huvudet pa en plattfisk ernas genom det tak- formiga ingripandet av styrningen 1 for hu- vudet ett .fullstandigt sakert fastlaggande av fiskhuvudet for utfOrandet av det snitt genom vilket huvudet avskares, dvs. styrningen 1 for huvudet astadkommer for fiskens huvud detsamma som tapparna 3 for fiskens kropp.

Den kinematiska rarelsen ay huvudstyrningen 4 sker pa samma salt som den kine- matiska rorelsen_ av tapparna 3, vilket tydligt framgar av fig. 3. Eftersora de kinematiska rorelserna aro likadana for tapparna 3 och huvudstyrningen 4, kunna de med fordel ske vid samma stalle, sasom aven visas i fig. 2 och 3. Det är emellertikl ayen noBjligt att foretaga forcentreringen medelst tapparna 3 och den slutliga centreringen genom huvudstyrningen 4 vid olika stallen, varvid manovreringen av styrningen 4 sker skild fran manOvreringen av tapparna 3. Med hanvisning till fig. 1 ar det mojligt att lagga upp fisken vid A och saval foreentrera som centrera slutgiltigt vid detta stalle, men det är liven majligt att farlagga den slutgiltiga centreringen till det med B betecknade stallet. Stallet A kan aven anyandas endast som upplaggningsstalle, under det att bada centreringarna ske yid ,stallet B. Det i fig. 4 och 5 visade och vid stallet C i fig. 1 utfOrda avskarandet av huvudet sker med tillhjalp ay en vinkelformig stanskniv 5 pa sadant salt, att samtidigt med huvudet aven bukhalan och de pa. ryggradskotorna sittande kotutskotten avskaras. Ay fig. 2 framgar for ovrigt tydligt, att till foljd av den utifran skedda centreringen genom tapparna 3 och huvudstyrningen 4, och genom den vinkeIformiga knivens snitt, komma snitten .for ,borttagandet av huvudet att ligga p5. rat satt far alla olika fiskstorlekar. Stanssnittets forlaggning har i fig. 2 angivits genom en streekpriekad linje.

Nr fisken befrials frau huvadet, kommer den. via en overfaringsranna 7 in i en centre= ringsficka 8, som centrerar fiskstjarten for att lata den Overtagas av en klamma. Varje centreringsfieka 8 besta'r av tva symmetriska delar, vilka aro lagrade svangbara omkring axlar 10 pa ett synkront med segmentplattan 2 drivet kedjehjul 9, sa att centreringsfiekan 8 kan appnas och darefter slutas far in- resp. utlopp av stjartklammor 12. De pa den ii-vre banan ay en transportkedja 11 kommande stjartklammorna ga synkront med centreringsfickorna 8, sa att vane i en centreringsficka inkommande fisk ligger centrerad med sin stjartrot pa &Want salt, att de under kedjehjulsaxeln 13 hopgdende stjartk15.mmorna 12 sakert gripa omkring den framfor stjartfenan befintliga benplattan och darigenom sakert fasthalla fisken.

FOr att sakerstalla att fisken gripes pa detta sakra satt har stjartklamman och stadet — —3 en sarskild utfonmning med korsande spar.

I ovrigt ar anordnandet och verkningssattet av stjartklamman tydligt visat i fig. 8-10.

Genom knivparen 14 (se fig. 1 och 6) friskdres pa i och for sig helt kant sd.tt fiskens rygg- och bukmuskler. For att friskara den av knivarna joke avskurna spetsen pa den tramcar stjartklanyman liggande kottmuskeln fran ryggraden dro synkront riled stjartklammorna avrullade, skivformiga styrningsverktyg 15 anordnade parvis. Dessa aro vid 16 forsedda med urtagningar fir genomslappande av stjartklammorna och. vid 17 med skarande horn och aro vidare Sd anordnade, att de vid omkretsarna ligga endast nagra millimeter atskilda. De tuna darigenom samtidigt till att centrera den mellan dein befint. liga ryggraden och dessutom for att transportera tram fisken genom ingrepp med rygg. rad en.

Insvangbart tatt bakom stjartklamman 12 finns ett stickelpar 19, genom vilket par fileerna °eh ryggraden avskiljas fran stjartfenan. Det dr givet att fileerna kunna losgOras fran ryggraden genom andra verktyg, varvid da ryggrad och stjartfena Calla bort som en enhet.

For att sakerstalla ett felfritt ingripande av styrningsverktygen 15 i anslutning till de genom knivparen 14 utforda snitten, bortforas de friskurna fileerna via fasta styrningar 20 (se fig. 6). Om en sarskild kniv anvandes for bortskarande av stjartfenan, komma fileerna och ryggraden ut var for sig, under dot att stjarifenan faller bort de stjartklarnman Oppnas. Om filestyckena skiljas frail ryggraden, erhalles forst fileerna, och da stjartklamman Oppnas fall darefter ryggrad och stjartfena bort.

For att mera detaljerat visa forloppet av forfarandet p0. sjalva fisken ha i figurerna 11 till 19 de olika forfaringsstegen visats i avseende pa stegens inverkan pa sjalva fisken, varvid, i den men ,detta har ansetts bidraga till forstaelsen, aven de tekniska hjalpmedlen schematiskt antytts.

Fig. 11 visar centreringen av fisken utifran Tried hjalp av centreringstapparna 3 och huvudstyrningen 4. I fig. 12 foljer darefter avskarningen av huvudet och bukhalan med de i denna inskjutande kotutskotten liksoin benen vid bukhalans ande. I fig. 13 Or centreringen av stjartroten med tillhjãlp av centreringsfickan 8 visad, varvid stjartklamman 12 redan gatt ,fram och after den genom centreringsfickan 8 astadkomna centreringen av stjdrtroten stanges igen, varvid densamma in-griper vid benplattan frarnfor stjartfenan, sasom framgar av fig. 14.

Fisken har nu forberetts for genomforandet av det egentliga forloppet for att filea den. Farst sker ett friskarande av fiskkottet genom tva snitt fran vardera ryggen och buken, sasom visas i fig. 15. I anslutning dartill sker enligt fig. 16 en forlangning av snitten mot stjartklamman och samtidigt centreras ryggraden for att dot i fig. 17 visade genomskarandet av kottbandet pa bada sidor om ryggraden skall kunna genomforas pa ett felfritt salt. Darefter ske enligt fig. 18 avskiljand.et av fileerna Iran stjartroten, sa att fisken numera Or uppdelad i fyra delar, namligen de bada filehalfterna, ryggraden och stjartfenan. De hada avskilda filehalfterna visas i fig. 19.

Claims (6)

Patentansprak:

1. Salt att filea fiskar, varvid friskarandet av fileerna sker medelst vardera tva fran ryggen och Iran buken utforda snitt, kannetecknat av att fisken genom ett flertal ntifrau skeende ingrepp farcentreras, och darefter slutgiltigt centreras genom att huvudet omfattas, gripes medelst ett vinkelformigt, after huvudformen hos en plattfisk avpassat organ, och att fisken sedan befrias friin huvudet under samtidigt bortskarande av Irakhalan och revbenen, varefter fisken centreras i avseende pa sin stjartrot och fasthalles genom att medelst en stjartklamma klammas fast vid sin framfor stjartfenan forefintliga benplatta samt darefter fileas medelst fyra snitt pa kant satt, varefter filesnitten forlangas mot benplattan och ryggraden centreras medelst avrullande styrningsverktyg samt de oinellan fileerna och ryggraden befintliga kottbanden .franskiljas efter hela langden och de hada fileerna skiljas fran .stjartroten.

2. San enligt patentansprfrket 1, kannetecknat av att farcentreringen for avskaraadet av huvudet sker pa sadant sdtt genom Over fiskens yttre omkrets fordelade ingrepp pa ifyra punkter, att ■fisken ligger fasthallen med langdaxeln orubblig.

3. Satt ,enligt patentanspraket 1 eller 2, kannetecknat av att avskarandet av huvudet sker med ett pa sadant salt utbildat vinkelformigt stanssnitt, att samtidigt med huvudet, bukhMan och revbenen aven de pa ryggradens kotor sittande utskotten avskares

4. Satt enligt nagot av patentanspraken 1-3, kannetecknat av att centreringen av stjartroten for stjartklimmans ingrepp sker genom inforande i en centreringsfieka, vii-ken oppnar sig fare fiskens inforande for att slappa igenom stjartklamman och appnar sig efter clet att stjarten fangats av stjartklamman for att frige fisken.

5. Satt enligt nagot av patentanspraken 1-4, kannetecknat av att forlangningen av filesnitten mot henplattan sker medelst skivformiga styrningsverktyg, vilka arbeta sa tatt intill varandra, att de samtidigt centrera ryggraden och genom att ingripa mot ryggraden transportera fram fisken.

6. Salt enligt nagot av patentanspraken 1— — — 5, kannetecknat av att franskiljandet av de mellan filehallterna °eh ryggraden kvarstaende kottbanden sker anedelst sticklar, vilka stiekas in i kottbanclen och losgOra dessa frau. ryggraden. Anforda publikationer: