SE1251284A1 - Termiskt reaktiv termoplastisk mellanprodukt samt förfarandeför framställning av denna - Google Patents

Termiskt reaktiv termoplastisk mellanprodukt samt förfarandeför framställning av denna Download PDF

Info

Publication number
SE1251284A1
SE1251284A1 SE1251284A SE1251284A SE1251284A1 SE 1251284 A1 SE1251284 A1 SE 1251284A1 SE 1251284 A SE1251284 A SE 1251284A SE 1251284 A SE1251284 A SE 1251284A SE 1251284 A1 SE1251284 A1 SE 1251284A1
Authority
SE
Sweden
Prior art keywords
additive
lignin
intermediate product
reactive
carbon
Prior art date
Application number
SE1251284A
Other languages
English (en)
Other versions
SE537712C2 (sv
Inventor
Niklas Garoff
Dimitri Areskogh
Göran Gellerstedt
Stephan Walter
Pavan Kumar Manvi
Gunnar Seide
Thomas Gries
Original Assignee
Stora Enso Oyj
Priority date (The priority date is an assumption and is not a legal conclusion. Google has not performed a legal analysis and makes no representation as to the accuracy of the date listed.)
Filing date
Publication date
Application filed by Stora Enso Oyj filed Critical Stora Enso Oyj
Priority to SE1251284A priority Critical patent/SE537712C2/sv
Priority to UY0001035109A priority patent/UY35109A/es
Priority to TW102139785A priority patent/TWI602858B/zh
Priority to MYPI2015701480A priority patent/MY174694A/en
Priority to KR1020157015904A priority patent/KR102137851B1/ko
Priority to CA2890443A priority patent/CA2890443C/en
Priority to ES13854312T priority patent/ES2891328T3/es
Priority to SG10201703796VA priority patent/SG10201703796VA/en
Priority to PCT/IB2013/059965 priority patent/WO2014076612A1/en
Priority to BR112015010945-4A priority patent/BR112015010945B1/pt
Priority to NZ707829A priority patent/NZ707829A/en
Priority to JP2015541277A priority patent/JP6472753B2/ja
Priority to AU2013346457A priority patent/AU2013346457A1/en
Priority to LTEPPCT/IB2013/059965T priority patent/LT2925918T/lt
Priority to PL13854312T priority patent/PL2925918T3/pl
Priority to CN201380065587.8A priority patent/CN104870701B/zh
Priority to EP13854312.9A priority patent/EP2925918B1/en
Priority to SG11201503608QA priority patent/SG11201503608QA/en
Priority to RU2015122442A priority patent/RU2652244C2/ru
Priority to MX2015005789A priority patent/MX2015005789A/es
Priority to US14/442,186 priority patent/US10941297B2/en
Priority to ARP130104154A priority patent/AR093452A1/es
Publication of SE1251284A1 publication Critical patent/SE1251284A1/sv
Priority to IL238732A priority patent/IL238732A0/en
Priority to CL2015001288A priority patent/CL2015001288A1/es
Publication of SE537712C2 publication Critical patent/SE537712C2/sv
Priority to HK15109981.5A priority patent/HK1209462A1/xx
Priority to AU2017268573A priority patent/AU2017268573B2/en

Links

Classifications

    • DTEXTILES; PAPER
    • D01NATURAL OR MAN-MADE THREADS OR FIBRES; SPINNING
    • D01FCHEMICAL FEATURES IN THE MANUFACTURE OF ARTIFICIAL FILAMENTS, THREADS, FIBRES, BRISTLES OR RIBBONS; APPARATUS SPECIALLY ADAPTED FOR THE MANUFACTURE OF CARBON FILAMENTS
    • D01F9/00Artificial filaments or the like of other substances; Manufacture thereof; Apparatus specially adapted for the manufacture of carbon filaments
    • D01F9/08Artificial filaments or the like of other substances; Manufacture thereof; Apparatus specially adapted for the manufacture of carbon filaments of inorganic material
    • D01F9/12Carbon filaments; Apparatus specially adapted for the manufacture thereof
    • D01F9/14Carbon filaments; Apparatus specially adapted for the manufacture thereof by decomposition of organic filaments
    • D01F9/16Carbon filaments; Apparatus specially adapted for the manufacture thereof by decomposition of organic filaments from products of vegetable origin or derivatives thereof, e.g. from cellulose acetate
    • D01F9/17Carbon filaments; Apparatus specially adapted for the manufacture thereof by decomposition of organic filaments from products of vegetable origin or derivatives thereof, e.g. from cellulose acetate from lignin
    • CCHEMISTRY; METALLURGY
    • C08ORGANIC MACROMOLECULAR COMPOUNDS; THEIR PREPARATION OR CHEMICAL WORKING-UP; COMPOSITIONS BASED THEREON
    • C08LCOMPOSITIONS OF MACROMOLECULAR COMPOUNDS
    • C08L97/00Compositions of lignin-containing materials
    • C08L97/005Lignin
    • CCHEMISTRY; METALLURGY
    • C08ORGANIC MACROMOLECULAR COMPOUNDS; THEIR PREPARATION OR CHEMICAL WORKING-UP; COMPOSITIONS BASED THEREON
    • C08GMACROMOLECULAR COMPOUNDS OBTAINED OTHERWISE THAN BY REACTIONS ONLY INVOLVING UNSATURATED CARBON-TO-CARBON BONDS
    • C08G18/00Polymeric products of isocyanates or isothiocyanates
    • C08G18/06Polymeric products of isocyanates or isothiocyanates with compounds having active hydrogen
    • C08G18/28Polymeric products of isocyanates or isothiocyanates with compounds having active hydrogen characterised by the compounds used containing active hydrogen
    • C08G18/40High-molecular-weight compounds
    • C08G18/64Macromolecular compounds not provided for by groups C08G18/42 - C08G18/63
    • CCHEMISTRY; METALLURGY
    • C08ORGANIC MACROMOLECULAR COMPOUNDS; THEIR PREPARATION OR CHEMICAL WORKING-UP; COMPOSITIONS BASED THEREON
    • C08GMACROMOLECULAR COMPOUNDS OBTAINED OTHERWISE THAN BY REACTIONS ONLY INVOLVING UNSATURATED CARBON-TO-CARBON BONDS
    • C08G18/00Polymeric products of isocyanates or isothiocyanates
    • C08G18/06Polymeric products of isocyanates or isothiocyanates with compounds having active hydrogen
    • C08G18/28Polymeric products of isocyanates or isothiocyanates with compounds having active hydrogen characterised by the compounds used containing active hydrogen
    • C08G18/40High-molecular-weight compounds
    • C08G18/64Macromolecular compounds not provided for by groups C08G18/42 - C08G18/63
    • C08G18/6492Lignin containing materials; Wood resins; Wood tars; Derivatives thereof
    • CCHEMISTRY; METALLURGY
    • C25ELECTROLYTIC OR ELECTROPHORETIC PROCESSES; APPARATUS THEREFOR
    • C25CPROCESSES FOR THE ELECTROLYTIC PRODUCTION, RECOVERY OR REFINING OF METALS; APPARATUS THEREFOR
    • C25C3/00Electrolytic production, recovery or refining of metals by electrolysis of melts
    • C25C3/06Electrolytic production, recovery or refining of metals by electrolysis of melts of aluminium
    • C25C3/08Cell construction, e.g. bottoms, walls, cathodes
    • C25C3/12Anodes
    • C25C3/125Anodes based on carbon
    • DTEXTILES; PAPER
    • D01NATURAL OR MAN-MADE THREADS OR FIBRES; SPINNING
    • D01DMECHANICAL METHODS OR APPARATUS IN THE MANUFACTURE OF ARTIFICIAL FILAMENTS, THREADS, FIBRES, BRISTLES OR RIBBONS
    • D01D1/00Treatment of filament-forming or like material
    • D01D1/02Preparation of spinning solutions
    • DTEXTILES; PAPER
    • D01NATURAL OR MAN-MADE THREADS OR FIBRES; SPINNING
    • D01DMECHANICAL METHODS OR APPARATUS IN THE MANUFACTURE OF ARTIFICIAL FILAMENTS, THREADS, FIBRES, BRISTLES OR RIBBONS
    • D01D5/00Formation of filaments, threads, or the like
    • D01D5/08Melt spinning methods
    • DTEXTILES; PAPER
    • D01NATURAL OR MAN-MADE THREADS OR FIBRES; SPINNING
    • D01FCHEMICAL FEATURES IN THE MANUFACTURE OF ARTIFICIAL FILAMENTS, THREADS, FIBRES, BRISTLES OR RIBBONS; APPARATUS SPECIALLY ADAPTED FOR THE MANUFACTURE OF CARBON FILAMENTS
    • D01F1/00General methods for the manufacture of artificial filaments or the like
    • D01F1/02Addition of substances to the spinning solution or to the melt
    • D01F1/10Other agents for modifying properties

Landscapes

  • Engineering & Computer Science (AREA)
  • Chemical & Material Sciences (AREA)
  • Textile Engineering (AREA)
  • Chemical Kinetics & Catalysis (AREA)
  • General Chemical & Material Sciences (AREA)
  • Mechanical Engineering (AREA)
  • Organic Chemistry (AREA)
  • Materials Engineering (AREA)
  • Medicinal Chemistry (AREA)
  • Polymers & Plastics (AREA)
  • Health & Medical Sciences (AREA)
  • Manufacturing & Machinery (AREA)
  • Electrochemistry (AREA)
  • Metallurgy (AREA)
  • Wood Science & Technology (AREA)
  • Life Sciences & Earth Sciences (AREA)
  • Artificial Filaments (AREA)
  • Inorganic Fibers (AREA)
  • Compositions Of Macromolecular Compounds (AREA)
  • Processing And Handling Of Plastics And Other Materials For Molding In General (AREA)
  • Lining Or Joining Of Plastics Or The Like (AREA)
  • Treatments Of Macromolecular Shaped Articles (AREA)
  • Manufacture Of Macromolecular Shaped Articles (AREA)
  • Processes Of Treating Macromolecular Substances (AREA)

Abstract

19 Sammanfattning Foreliggande beskrivning avser en termiskt reaktiv termoplastisk mellanprodukt i form av en formad kropp, varvid mellanformen innefattar en komposition, varvid kompositionen innefattar ett renat barrtralignin och minst en fOrsta tillsats. Vald fOr publicering: figur 1.

Description

I Termiskt reaktiv termoplastisk mellanprodukt samt forfarande for framstallning av denna Teknikens omrade Foreliggande arbete avser en termiskt reaktiv termoplastisk mellan- produkt. Mer specifikt avser fareliggande beskrivning en mellanprodukt framstalld av en komposition som innehaller ett renat barrtralignin och minst en farsta tillsats. Fareliggande arbete avser vidare ett forfarande far tillhandahallande av mellanprodukten och anvandande av mellanprodukten.
Bakgrund Storleken hos den globala kolmarknaden idag är omkring 42 miljarder euro. Kolelektroder for aluminiumframstallning svarar for 19 miljarder euro, grafitelektroder till elektriska ugnar far 6 miljarder euro och kolfibrer far omkring 1 miljard euro. Andra viktiga kolprodukter innefattar kimrak (11 miljarder euro) och aktivt kol (2 miljarder euro). Framstallningen av kol- och grafitelektroder och kolfibrer har samband med stora kostnader och ett stort koldioxidfotavtryck pa grund av anvandandet av oljebaserade ramaterial och energiintensiva tillverkningsprocesser. Kol- och grafitelektroder gars av en sa kallad gran elektrod (bestaende av kalcinerat koks), vilken forkolas vid temperaturer av omkring 1000 °C under omkring tva veckor. Nar grafitelektroder framstalls feljs steget med forkolning av ett steg med omvandling till grafit vid 3000 °C. Betraffande kolfibrer är deras hi:5ga pris ett viktigt hinder for fortsatt genomslag i handeln, i synnerhet far anvandande inom marknadssegment med stor vikt, sasom inom fordons-, fartygs-, vindenergi- och konstruktionsomradena. Framstallningen av kolfibrer är en dyrbar process pa grund av dyra ramaterial (polyakrylnitril, PAN) och en energiintensiv tillverkningsprocess.
Lignin skulle kunna vara ett alternativt ramaterial till kolelektroder, grafitelektroder och kolfibrer pa grund av sin potentiellt stora tillganglighet, sin stora kolhalt (> 60 %) och de farvantade lagre produktionskostnaderna. Dessutom är lignin ett farnybart material.
Under kemisk framstallning av pappersmassa separeras cellulosafibrer fran barrtra, lovtra och biomassa fran ettariga vaxter for aft bearbetas vidare till 2 papper, papp och mjukpappersprodukter. Sulfatprocessen är den dominerande processen fOr kemisk framstallning av pappersmassa. Andra processer innefattar sodaprocessen, sulfitprocessen och processen med organ iskt lOsningsmedel. Vid alkaliska processer (d v s sulfat- och sodaprocessen) upp- lOses stora mangder lignin i den alkaliska massaluten, som kallas svartlut, en hOggradigt alkalisk komplex blandning som innehaller anvanda bearbetningskemikalier, solubiliserat tralignin, kolhydrater och organiska syror. Utifran detta kan ligninet bearbetas vidare till energi genom forbranning av den delvis indunstade svartluten eller ocks6 isoleras i fast form genom tillsats av syra. Det isolerade ligninet kan darefter anvandas som biobransle eller som rAmaterial till kemikalier och material, t ex kolfibrer. Anvandandet av lignin som ramaterial till kol- och grafitelektroder och kolfibrer har flera fordelar: lignin är ett kostnadseffektivt material, det är fOrnybart och det fOreligger i stora mangder i industriell svartlut fran pappersbruk.
Framstallningen av kolelektroder, grafitelektroder och kolfibrer utifran lignin erfordrar aft ligninet kan formas till en mellanprodukt (gron elektrod respektive fiberfOrstadium) via t ex smaltstrangsprutning. Denna mellanprodukt bOr vara termoplastisk och termiskt reaktiv, sA aft bindningar mellan kolatomer kan bildas och kolhalten okas under de pafOljande stegen med behandling vid Nig temperatur. I synnerhet mAste forstadier till kolfibrer vara termiskt reaktiva inom stabiliseringssteget av tillverkningsprocessen. Stabiliseringen avser aft omvandla den termoplastiska fOrstadiefibern till ett termiskt hardande material, eftersom forstadiefibern annars skulle smalta nar den utsattes for de hiiga temperaturerna under fOrkolningen. Smaltstrangsprutning erfordrar aft ligninet kan smalta inom ett visst temperaturomrade Over dess glasovergangstemperatur och under dess sOnderfallstemperatur, d v s det mAste ha termoplastiska egenskaper. Barrtraligniner har store termisk reaktivitet an lovtraligniner, men de har visat sig vara svArare aft strangspruta i smalt tillstAnd, vilket tros bero pa deras stare grad av tvarbindning. Modifiering av ligninet och/eller tillsats av ett mjukningsmedel erfordras for aft underlatta smalt- spinning av barrtralignin. I US 20080317661 acetyleras barrtralignin fullstandigt och smaltstrangsprutas till en ligninfiber. I WO/EP2010/050185 beskrivs ligninderivat i vilka de fria hydroxylgrupperna i lignin har derivatiserats 3 fullstandigt med anvandande av t ex tvavard syraklorid tillsammans med envard syraanhydrid. De erhallna ligninderivaten är termoplastiska och kan spinnas till filament. Franvaron av fria hydroxylgrupper leder emellertid till liten termisk reaktivitet hos ligninderivatet. WO 2012/038259 beskriver ett forfa- rande som gOr barrtralignin smaltbart for framstallning av kolfibrer. FOrfarandet grundar sig pa anvandande av losningsmedelsextraherade ligninfraktioner och avgasning av fraktionen vid fOrhOjda temperaturer. Inga exempel ges betraffande kolfibrer erhallna utifran barrtralignin. Vidare forknippas denna teknik med stora kostnader pa grund av litet utbyte vid extraktionen (typiskt 25 %) och stora investeringskostnader pa grund av system fOr tillvaratagande av losningsmedel. Fraktionerat lihrtralignin har demonstrerats som mjukningsmedel fOr barrtralignin for pafoljande framstallning av kolfibrer (Ylva Norstrom et al., Nordic Wood Biorefinery Conference 2011, Stockholm). Nackdelen med denna teknik är behovet av tva kapitalintensiva anlaggningar for extraktion av lignin (en for barrtra och en fOr Istivtra), vilket leder till stora investerings- kostnader.
Det finns saledes ett behov av en termiskt reaktiv termoplastisk mellanprodukt vilken ãr fOrnybar och kostnadseffektiv aft framstalla och vilken enkelt kan utnyttjas inom senare anvandningsomraden och processer.
Sammanfattning Ett syfte med fOreliggande uppfinning dr aft tillhandahalla en fOrbattrad eller alternativ termiskt reaktiv termoplastisk mellanprodukt utifran ett renat lignin, vilken eliminerar eller lindrar atminstone nagra av nackdelarna hos produkterna pa teknikens standpunkt.
Pa grundval av resultatet aft barrtralignin mojliggor en mer anvandbar mellanprodukt tr pafOljande bearbetning tillhandahalls en termiskt reaktiv termoplastisk mellanprodukt for omvandling till kolprodukter, sasom kolelektroder, grafitelektroder eller kolfibrer.
Mer specifika syften innefattar tillhandahallande av en komposition som innefattar barrtralignin fOr framstallning av den termiskt reaktiva termoplastiska mellanprodukten. 4 Uppfinningen definieras av de bifogade oberoende patentkraven. UtfOringsformer beskrivs i de bifogade beroende patentkraven och i beskrivningen och ritningarna i det fOljande.
Enligt en forsta aspekt tillhandahalls en termiskt reaktiv termoplastisk mellanprodukt i form av en formad kropp, varvid mellanformen innefattar en komposition och varvid kompositionen innefattar ett renat barrtralignin och minst en fOrsta tillsats.
Uttrycket "renat" avser att ligninet eller den motsvarande svartluten, t ex erhallen fran en alkalisk process Mr framstallning av pappersmassa, har filtrerats fOr avlagsnande av partiklar och tvattats for minskning av mangden oorganiskt material. Enligt en utfOringsform har svartluten filtrerats med membranfilter med en grans vid 50 kDa. Membranfiltrering kan genomforas i industriell skala pa ett kostnadseffektivt satt, och detta fOrfarande är ocksa miljOvanligt genom att inget overdrivet anvandande av losningsmedel erfordras.
Uttrycket "kolprodukt" betecknar exempelvis en kolelektrod, en grafitelektrod eller en kolfiber.
Uttrycket "formad kropp" betecknar en smaltstrangsprutad kropp, och sadana innefattar men är inte begransade till ett fiberfOrstadium, en gron elektrod eller pelletar.
Uttrycket "termoplastisk mellanprodukt" betecknar att mellanprodukten kan smalta och saledes kan bearbetas vidare till att bilda en ny formad kropp med sadana metoder som smaltstrangsprutning, formsprutning och liknande.
Uttrycket "termiskt reaktiv" betecknar att ligninstrukturen hos mellan- produkten fortfarande innefattar reaktiva stallen, sasom fria hydroxylgrupper, vilka kan ge en mellanprodukt som kan bearbetas vidare till exempelvis en stabiliserad forstadiefiber fbr framstallning av kolfibrer eller forkolas for att bilda kolelektroder eller grafitelektroder.
Vidare kan kompositionens viskositet regleras genom kontroll av den mangd tillsatser som blandas med ligninet.
Denna mellanprodukt är saledes en kostnadseffektiv produkt, bade beroende pa att den framstalls pa ett kostnadseffektivt satt genom smaltstrangsprutning, i motsats till strangsprutning med losningsmedel som anvander ontidigt stora mangder lOsningsmedel, och pa att den kan omvandlas till kolprodukter pa eft kostnadseffektivt satt tack vare sin stora termiska reaktivitet. Genom aft eft barrtralignin anvands tillhandahalls vidare ett material som är fornybart och darigenom ocksa miljOvanligt aft anvanda som ramaterial till kolprodukter, t ex kolelektroder eller grafitelektroder eller kolfibrer. Eftersom mellanprodukten är termiskt reaktiv tillhandahalls ocksa ett mellanmaterial som kan behandlas inom pafifiljande processer, sasom olika typer av termiska processer, dar mellanprodukten omvandlas till en kol- eller grafitelektrod eller till en stabiliserad fiber vid framstallning av kolfibrer. Detta innebar att ett stabiliserat fOrstadiefilament kan framstallas utifran mellanprodukten, vilket i sin tur kan vara hOggradigt reaktivt och vilket kan vara latt att fOrkola till en kolfiber.
Enligt de ovanstaende utfOringsformerna kan tillsatserna i kompositionen tankas mojliggOra en fOrandring av de reologiska egenskaperna hos komposi- tionen. Som fackmannen torde inse kommer tillsats av olika mangder aft paverka viskositeten i olika utstrackning, och det är foljaktligen mOjligt att reglera viskositeten beroende pa fOr vilket andamal mellanprodukten är avsedd aft anvandas.
Enligt en utforingsform av den fiirsta aspekten kan den atminstone fOrsta tillsatsen i kompositionen vara eft ligninlOsningsmedel.
Uttrycket "ligninlOsningsmedel" betecknar eft lasningsmedel som kan bryta inter- och intramolekylara bindningar, sasom van der Waals-bindningar och vatebindningar, pa ett sadant satt aft strukturen Oppnas och andra tillsatser kan reagera eller vaxelverka med strukturen.
Genom aft ett ligninlOsningsmedel tillsatts tillhandahalls ett satt all fOrandra bearbetningsegenskaperna och darigenom rinnegenskaperna och saledes ocksa viskositeten hos kompositionen. Ligninlosningsmed let tillsatts fOretradesvis i mangder som motsvarar en brakdel av vikten hos barrtraligninet. LigninlOsningsmedlet tillsatts saledes inte med syftet all upplosa ligninet utan bara i en sadan grad aft den molekylara strukturen delvis oppnas.
Barrtraligninet kan exempelvis vara ett pulver, och ligninlOsningsmedlet kan saledes tillsattas i sa sma mangder aft ligninet forblir i fast form. I praktiken erhalls en komposition till vilken eft lbsningsmedel har tillsatts sa att komposi- 6 tionen kan strdngsprutas, exempelvis genom smaltspinning, i motsats till lasningsmedelsspinning som erfordrar mycket stora mangder lasningsmedel far att upplasa ligninet.
Della satt aft tillsatta en liten mangd lasningsmedel ger saledes en komposition som kan smaltstrangsprutas till en formad kropp. overraskande nog gjorde tillsats av mycket sma mangder losningsmedel aft det blev majligt aft smaltstrangspruta barrtraligninet, medan losningsmedelsspinning i samma losningsmedel ar mycket besvarlig, om den ails är majlig.
Ligninlosningsmedlet kan vara ett aprotiskt polart losningsmedel, s'asom en alifatisk amid, sasom dimetylformamid (DMF) eller dimetylacetamid (DMAc), en tertiar aminoxid, s'asom N-metylmorfolin-N-oxid (NMMO), dimetylsulfoxid (DMSO), etylenglykol, dietylenglykol eller joniska vatskor eller vilken kombination som heist av dessa losningsmedel och vatskor.
Enligt en annan utforingsform kan kompositionen vidare innefatta minst en andra tillsats.
Enligt ytterligare en utfaringsform kan kompositionen dessutom innefatta en tredje tillsats.
Den andra eller tredje tillsatsen kan vara ett reaktivt blockerande medel. Uttrycket "reaktivt blockerande medel" betecknar ett medel som kan bilda kovalenta bindningar till hydroxylgrupperna i ligninmolekylen under smalt- strangsprutningen och blockera de starka inter- och intramolekylara krafterna i ligninmakromolekylen, sasom van der Waals-bindningar och vatebindningar. Harigenom kan bearbetningsegenskaperna och darmed fladesegenskaperna och sgledes ocksa viskositeten hos kompositionen i strangsprutan regleras.
Della medel bar emellertid faretradesvis tillsattas i en sadan utstrackning aft fria hydroxylgrupper finns kvar i ligninmolekylen, sa all den termiska reaktiviteten hos mellanprodukten bibehalls.
Den andra eller tredje tillsatsen kan vara ett linjerande medel.
Uttrycket "linjerande medel" betecknar ett medel som är blandbart med 30 bartraligninet och som kan vaxelverka med ligninmakromolekylerna, s6 aft de blir mer linjerade i huvudriktningen, t ex langs fiberriktningen far battre spinningsegenskaper. 7 Enligt en utfOringsform av den fOrsta aspekten kan den andra tillsatsen vara ett reaktivt blockerande medel och den tredje tillsatsen kan vara ett linjerande medel. Enligt denna utfOringsform tillsatts det reaktiva blockerande medlet fore det linjerande medlet.
Enligt ett alternativ fc5rblir minst 1 %, fOretrddesvis minst 50 % och i fOrsta hand minst 95 % av de fria hydroxylgrupper som foreligger i det fraktionerade barrtraligninet opaverkade.
En stor halt av opaverkade fria hydroxylgrupper i ligninet kan ge en mellanprodukt som är termiskt reaktiv.
Enligt en utfOringsform av den fOrsta aspekten kan produkten vara omsmaltbar.
Enligt en andra aspekt tillhandahalls ett forfarande fOr framstallning av en termoplastisk mellanprodukt som är termiskt reaktiv, vilket innefattar stegen aft renat barrtrdlignin tillhandahalls i form av ett torrt pulver, atminstone en fOrsta tillsats satts till barrtraligninet, sa att det i stort sett fOrblir i fast form, varvid den fOrsta tillsatsen är ett ligninlosningsmedel som kan Oppna ligninstrukturen.
Uttrycket "i stort sett fOrblir i fast form" innebar aft ligninlosningsmedlet inte tillsatts i Overskott for aft upplesa ligninet.
Uttrycket "kan Oppna ligninstrukturen" innebar alt ligninlOsningsmedlet kan Oppna ligninstrukturen nagot for alt minska kompositionens viskositet och Ora det mOjligt for andra tillsatser aft vaxelverka eller reagera med ligninmolekylen. Genom tillsats av ligninlOsningsmedlet erhalls ocksa en komposition vilken i sig sjalv kan formas till en kropp via smaltstrangsprutning, exempelvis fOr framstallning av grOna elektroder till kol- eller grafitelektroder eller fiberforstadier till kolfibrer. Overraskande nog fOrbattrar tillsats av sma mangder lOsningsmedel smaltstrangsprutningen, medan lbsningsmedelsspinning i samma lOsningsmedel är mycket besvdrlig, om den ails är mojlig. Enligt en utfOringsform halls behandlingstemperaturen for formande av ett fiberfarstadium utifran den termoplastiska kompositionen fOretradesvis under 200 °C, eftersom barrtraligninet [Dollar tvarbindas Over denna temperatur. Motsvarande behandlingstid halls foretradesvis under 30 minuter. 8 Enligt denna utforingsform tillsatts ligninlOsningsmedlet saledes pa ett sadant sail aft ligninstrukturen Oppnas men ligninet inte upplOses i lOsningsmedlet.
Ligninlosningsmedlet kan vara ett aprotiskt polart losningsmedel, sasom en alifatisk amid, sasom dimetylformamid (DMF) eller dimetylacetamid (DMAc), en tertiar aminoxid, sasom N-metylmorfolin-N-oxid (NMMO), dimetylsulfoxid (DMSO), etylenglykol, dietylenglykol eller joniska vatskor eller vilken kombination som heist av dessa losningsmedel och vatskor.
Enligt en utfOringsform av den andra aspekten kan forfarandet vidare innefatta tillsattande av minst en andra tillsats.
Enligt ytterligare en alternativ utforingsform kan fOrfarandet innefatta tillsattande av minst en tredje tillsats.
Den andra eller tredje tillsatsen kan vara ett reaktivt blockerande medel eller ett linjerande medel.
En andra (eller tredje) tillsats i form av ett reaktivt blockerande medel eller ett linjerande medel sails saledes fOretradesvis till den termoplastiska kompositionen nar kompositionen ar avsedd aft bearbetas vidare genom smaltstrangsprutning eller liknande, eftersom denna tillsats fOrbattrar de reologiska egenskaperna fOr framstallning av mellanprodukten fOr dessa typer av andarnal och processer.
Den andra tillsatsen kan vara det reaktiva blockerande medlet, och den tredje tillsatsen kan vara det linjerande medlet.
Enligt denna utforingsform tillsatts saledes det reaktiva blockerande medlet fore det linjerande medlet.
Enligt en utfOringsform av den andra aspekten kan den fOrsta, den andra och den tredje tillsatsen tillsattas pa plats i en befintlig anordning, sasom en strangspruta. Detta innebar all fOrfarandet kan implementeras i en befintlig produktion utan nagra modifikationer. Detta ger ett fOrfarande som ar annu mer kostnadseffektivt.
Enligt en utforingsform tillsatts den andra tillsatsen efter en behandlings- period efter tillsattandet av den fOrsta tillsatsen. Denna uffOringsform mOjliggsfir saledes aft den forsta tillsatsen, d v s ligninlOsningsmedlet, vaxelverkar med 9 ligninstrukturen pa ett sadant sail att den luckras upp eller Oppnas nagot innan den andra tillsatsen tillsatts, och sa all viskositeten minskas till malvardet. Enligt en utforingsform kan det reaktiva blockerande medlet vara ett sadant som kan reagera pa plats med ligninet under smaltstrangsprutningen.
Enligt en tredje aspekt tillhandahalls en termiskt reaktiv termoplastisk mellanprodukt, vilken kan erhallas med fOrfarandet enligt den andra aspekten. Enligt en fjarde aspekt tillhandahalls anvandande av den termiskt reaktiva termoplastiska mellanprodukten enligt den fOrsta och tredje aspekten fOr formning av en kolprodukt.
Kolprodukten kan vara en kolfiber.
En sadan fiber kan darefter bearbetas med konventionella fOrfaranden, sasom stabilisering och fOrkolning.
Enligt ett alternativ kan kolprodukten vara en kol- eller grafitelektrod.
Kort beskrivning av ritningarna Utforingsformer av fOreliggande lOsning kommer nu att beskrivas, i form av exempel, med hanvisning till de bifogade schematiska ritningarna.
Figur 1 visar reaktionen mellan barrtralignin och en anhydrid, och som exempel ges maleinsyraanhydrid.
Figur 2 visar FTIR-spektra for ligninet fran exempel 1 respektive ligninfibrerna fran exempel 6.
Beskrivning av utforingsformer Enligt en utfOringsform tillhandahalls ett fOrfarande for framstallning av en termoplastisk termiskt reaktiv mellanprodukt. lnom detta forfarande tillhanda- halls ett renat barrtralignin i form av ett torrt pulver, vilket innebar att fukthalten i ligninet ar mindre an 10 viktprocent. lnom detta forfarande sails en fOrsta tillsats till det torra pulverformiga ligninet. Mangden tillsats stalls till en sadan mangd att tillsatsen inte upplOser det torra pulvret utan later det fOrbli i stort sett i fast form.
Enligt en utforingsform kan den fOrsta tillsatsen tillsattas i en mangd av 1 till 20 viktprocent, beraknat pa det torra pulverformiga ligninet.
Den fOrsta tillsatsen kan vara ett ligninlOsningsmedel, vilket kan oppna ligninstrukturen.
Exempel pa sadana ligninlOsningsmedel är aprotiska polara lOsningsmedel, sasom alifatiska amider, sasom dimetylformamid (DMF) eller dimetyl- acetamid (DMAc), tertiara aminoxider, sasom N-metylmorfolin-N-oxid (NM MO), dimetylsulfoxid (DMSO), etylenglykol, dietylenglykol eller joniska vatskor eller vilken kombination som heist av dessa lOsningsmedel och vatskor.
Enligt en alternativ utfOringsform impregneras ligninet med en lOsning besta'ende av 50 % vatten och 50 % av ett ligninlOsningsmedel som ar vatten- lOsligt och har en hOgre kokpunkt an vatten. Atta delar lignin kan sattas till tva delar av lOsningen. Blandningen, vilken fortfarande bestar av lignin i icke upplost form, kan frystorkas fOr all vattnet skall avlagsnas varsamt, vilket ger ett lOsningsmedelsimpregnerat lignin. Genom detta farfarande blir lOsningsmedlet jamnt fOrdelat i ligninet.
Forfarandet tillhandahaller vidare tillsats av en andra eller en tredje till- sats eller bade en andra och en tredje tillsats. Den andra eller tredje tillsatsen kan vara antingen ett reaktivt blockerande medel eller ett linjerande medel. Della innebar, aft efter tillsatsen av ligninlosningsmedlet kan antingen ett reaktivt blockerande medel eller ett linjerande medel tillsattas. 'nom en alter- nativ utfOringsform kan bade ett reaktivt blockerande medel och eft linjerande medel tillsattas, i vilken inbardes ordning som heist. Enligt en fOredragen utfOringsform tillsatts emellertid det reaktiva blockerande medlet fore den linjerande tillsatsen.
Enligt en utfOringsform kan det reaktiva blockerande medlet vara en anhydrid, sasom ftalsyraanhydrid. Enligt en annan utfOringsform är anhydriden maleinsyraanhydrid. Overraskande nog reagerar det reaktiva blockerande medlet pa plats med ligninet under strangsprutningsprocessen, d v s spinningsprocessen är i sjalva verket en reaktiv spinningsprocess. MeIlanprodukten kan Overraskande smaltas om till att bilda en fly formad kropp, sasom en fOrstadiefiber. Detta visar att mellanprodukten verkligen är en termoplastisk mellanprodukt. 11 I figur 1 visas reaktionen mellan lignin och en anhydrid. Oxialkylering av fenoliska hydroxylgrupper med maleinsyraanhydrid minskar antalet fenoliska och alifatiska hydroxylgrupper och Okar antalet karboxylsyrahydroxylgrupper.
Enligt en ufforingsform kan det linjerande medlet vara polyetylenglykol (PEG). Enligt en annan utfOringsform kan ett sadant linjerande medel vara polyetylenoxid (PEO). Tillsatsen av det linjerande medlet grundar sig pa det faktum aft lignin ar en ickelinjar makromolekyl med liten molekylmassa, som saledes är svar att fà enhetlig under spinningen, vilket fOrsvarar smaltspinning. Vaxelverkan med det linjerande medlet forbattrar spinningsegenskaperna.
Enligt en uffaringsform tillsatts den andra tillsatsen efter en behandlings- period fOr aft ligninlOsningsmedlet skall kunna vaxelverka med ligninstrukturen fOr aft Oppna den och underlatta fOr alla senare tillsatser aft vaxelverka och/eller reagera med ligninmolekylen. Behandlingsperiodens langd kan bero av den strangspruta som anvands och kan justeras pa flera satt, kanda for fackmannen, t ex genom fOrandring av geometrin hos skruvsegmenten, skruvhastigheten och punkten fOr tillsattandet. Behandlingsperioden optimeras foretradesvis fOr aft forhindra tvarbindande av ligninet under strangsprutningen.
Med det ovan beskrivna fOrfarandet erhalls en termiskt reaktiv termo- plastisk mellanprodukt i form av en formad kropp. Mellanprodukten kan anvandas fOr formande eller framstallning av kolprodukter, varvid mellanprodukten innefattar ett renat barrtralignin och varvid mellanprodukten har framstallts utifran en komposition som innehaller detta renade barrtralignin och minst en fOrsta tillsats.
Den termiskt reaktiva termoplastiska mellanprodukten kan darefter behandlas med kanda fOrfaranden fOr formning av kolprodukter, sasom sadana for framstallning av kolfibrer. &Adana fOrfaranden beskrivs ocksa i exemplen i det fOljande och innefattar sadana steg som smaltspinning av kompositionen till en kolfiber och stabilisering och slutligen fOrkolning av fibern, vilka är kanda for fackmannen.
Den mellanprodukt som erhalls med ovanstaende fOrfarande är sarskilt lamplig for varmebehandlingar, eftersom den är "termiskt reaktiv", vilket betyder att ligninstrukturen i mellanprodukten fortfarande innefattar reaktiva 12 stallen, sAsom fria hydroxylgrupper. Dessa fria hydroxylgrupper ger en mellanprodukt som kan bearbetas vidare exempelvis till en stabiliserad fOrstadiefiber fOr framstallning av kolfibrer eller forkolas till aft bilda kol- eller grafitelektroder.
Exempel I det foljande kommer icke begransande exempel pa uppfinningen aft beskrivas.
Exempel 1 IndustrieII svartlut filtrerades med anvandande av ett keramiskt membran med en grans av 50 kDa. Permeaffraktionen anvandes far darpa fOljande framstallning av lignin via surgOrande med anvandande av koldioxid. Det fasta raligninet tvattades tva ganger med utspadd svavelsyra och torkades till 95 % torrmaterial. Dubbel tvattning minskade askhalten fran 0,42 till 0,08 vikt- procent, beraknat pa det torra ligninets vikt.
Exempel 2 Renat barrtralignin fran exempel 1 leddes in i en laboratoriestrangspruta med dubbla skruvar (DSM Xplore micro-compounder) i ett fOrstik aft framstalla ett filament. Temperaturen var 180 °C vid skruvarna och 200 °C vid utloppet fran munstycket. Inget filament kunde spinnas, eftersom smaltan hade en viskositet som var alltfOr stor.
Exempel 3 Renat barrtralignin fran exempel 1 blandades med 4 % dimetylsulfoxid (DMSO), och blandningen smaltspanns vid 180 °C med en maximal rotationshastighet av 50 meter per minut. Exempel 3 visar aft tillsats av en liten mangd ligninkisningsmedel gOr det mojligt aft smaltstrangspruta barrtralignin som i sig sjalvt inte ar mOjligt aft smaltstrangspruta. Den erhallna ligninfibern (mellan- produkten) stabiliserades i luft. Ingen glastivergangspunkt iakttogs kir den stabiliserade fibern, vilket visar aft stabiliseringen var fullstandig. Den stabiliserade fibern fOrkolades till en kolfiber i kvavgasatmosfar. 13 Exempel 4 Renat barrtralignin fran exempel 1 blandades med 10 % dimetylsulfoxid (DMSO), och blandningen smaltspanns med en skruvtemperatur av 170 °C och en temperatur av 180 °C vid utloppet fran munstycket med en maximal rotationshastighet av 200 meter per minut, vilket är den maximala rotations- hastigheten hos den anordning som anvandes. Smaltans viskositet var mindre an i exempel 3. Exempel 4 visar aft tillsats av mer ligninlosningsmedel minskar viskositeten och forbattrar spinningshastigheten. Den erhallna ligninfibern (mellanprodukten) stabiliserades och forkolades till en kolfiber.
Exempel Renat barrtralignin fran exempel 1 blandades med 5 % dimetylsulfoxid (DMSO), foljt av 10 % maleinsyraanhydrid (MAA), ett reaktivt blockerande medel. Den erhallna blandningen smaltspanns med en skruvtemperatur av 180 °C och en temperatur av 190 °C vid utloppet fran munstycket med en maximal rotationshastighet av 80 meter per minut. Den framstallda ligninfibern (mellanprodukten) kunde latt strackas. Exempel 5 visar aft MAA forbattrar spinningsegenskaperna och fiberstrackningen.
Exempel 6 Renat barrtralignin frAn exempel 1 blandades med 7 % dimetylsulfoxid (DMSO), foljt av 7 % ftalsyraanhydrid (PAA). Den erhallna blandningen smaltspanns med en skruvtemperatur av 180 °C och en temperatur av 190 °C vid utloppet fran munstycket med en maximal rotationshastighet av 200 meter per minut. Exempel 6 visar aft PAA farbattrar spinningsegenskaperna. Den erhallna ligninfibern (mellanprodukten) stabiliserades och forkolades till en kolfiber.
Exempel 7a, 7b och 7c Foljande experiment genomfOrdes for aft undersOka huruvida oxialkylering kan ske mellan ligninet och en anhydrid vid de betingelser som fOreligger i smaltsprutan. 14 Exam pel 7a Torrt renat barrtralignin fran exempel 1 lostes i DMSO i en koncentration av 0,25 g/I. Till blandningen sattes maleinsyraanhydrid i en mangd av 7 % av ligninets torrvikt. Kaden med blandningen mattades med kvavgas, forslots och 5 varmdes till 180 °C under 5 minuter, varunder reaktionen agde rum.
Sedan reaktionen hade fullbordats falldes ligninet ut i avjoniserat vatten, filtrerades, tvattades noggrant och torkades i vakuum vid 80 °C over flatten. Analys av det oxialkylerade ligninet genomfOrdes med anvandande av 31P-NMR. De alifatiska hydroxylgrupperna minskade fran 1,9 till 1,2 mmol/g, och karboxylsyrahydroxylgrupperna okade fran 0,4 till 0,7 mmol/g. Dessa forandringar är signifikanta och visar att maleinsyraanhydrid verkligen reagerar med barrtraligninet vid de temperaturer och reaktionstider som fOreligger i strangsprutan.
Exempel 7b Torrt renat barrtralignin fran exempel 1 behandlades med ftalsyraanhydrid enligt samma forfarande som bar beskrivits i exempel 7a. 31P-NMR visade att de alifatiska hydroxylgrupperna minskade fran 1,9 till 1,4 mmol/g och att karboxylsyrahydroxylgrupperna Okade fran 0,4 till 0,8 mmol/g. Dessa forandringar är signifikanta och visar att ftalsyraanhydrid verkligen reagerar med barrtraligninet vid de temperaturer och reaktionstider som fOreligger i strangsprutan.
Exempel 7c Ligninet fran exempel 1 och ligninfibern fran exempel 6 analyserades med anvandande av FTIR, enligt vad som visas i figur 2. Bade lignin och ligninfiber uppvisade en signifikant absorbans vid 3677 till 3042 cm-I, vilket motsvarar strackningsvibrationer hos aromatiska och alifatiska hydroxylgrupper. Toppytan fOr ligninfibrerna inom detta intervall var bara 15 % mindre an den for lignin, vilket visar att 85 % av hydroxylgrupperna forblir intakta efter strangsprutningen. Della bevisar att ligninfibern fortfarande ar termiskt reaktiv, d v s mellanprodukten är verkligen en reaktiv mellanprodukt. I fallet med ligninfibern var absorbansen storre vid 1750 till 1650 cm-I, vilket motsvarar strackningsvibrationer hos karbonylgrupper, beroende pa aft karboxylgrupper fors in vid reaktionen mellan lignin och ftalsyraanhydrid.
Exempel 8 Renat barrtralignin fran exempel 1 blandades med 5 % dimetylsulfoxid (DMSO), fOljt av 7 % ftalsyraanhydrid. Den erhallna blandningen smaltspanns med en skruvtemperatur av 180 ° C och en temperatur av 190 °C vid utloppet fran munstycket med en maximal rotationshastighet av 100 rpm. Den erhallna ligninfibern krossades till ett pulver, och pulvret leddes in i smaltstrangsprutan.
Ett filament kunde spinnas med en skruvtemperatur av 180 ° C och en temperatur av 190 °C vid utloppet fran munstycket med en maximal rotationshastighet av 200 rpm. Exempel 8 och 9 visar tydligt aft mellanprodukten verkligen är en termiskt reaktiv och termoplastisk mellanprodukt.
Exempel 9 Renat barrtralignin fran exempel 1 blandades med 5 % dimetylsulfoxid (DMSO), fOljt av 10 % polyetylenoxid, ett linjerande medel. Den erhallna blandningen smaltspanns med en skruvtemperatur av 180 ° C och en temperatur av 190 °C vid utloppet fran munstycket med en maximal rotations- hastighet av 200 rpm. Exempel 9 visar aft ett linjerande medel fOrbattrar spinningsegenskaperna.
Figur 2 visar FTIR-spektra for ligninet fran exempel 1 respektive ligninfibern fran exempel 6. 16

Claims (23)

Patentkrav
1. Termiskt reaktiv temioplastisk mellanprodukt i form av en formad kropp, varvid mellanprodukten innefattar en komposition, kannetecknad av aft kompositionen innefattar ett renat barrtralignin och minst en fOrsta tillsats.
2. Mellanprodukt enligt krav 1, dar den atminstone fOrsta tillsatsen i kompositionen är ett ligninlOsningsmedel.
3. Mellanprodukt enligt krav 2, dar ligninlasningsmedlet är ett aprotiskt polart losningsmedel, sasom en alifatisk amid, sasom dimetylformamid (DMF) eller dimetylacetamid (DMAc), en tertiar aminoxid, sgsom N-metylmorfolin-Noxid (NMMO), dimetylsulfoxid (DMSO), etylenglykol, dietylenglykol eller joniska vatskor eller vilken kombination som heist av dessa lOsningsmedel och vatskor.
4. Mellanprodukt enligt nagot av fOregaende krav, dar kompositionen vidare innefattar minst en andra tillsats.
5. Mellanprodukt enligt krav 4, dar kompositionen vidare innefattar en tredje tillsats.
6. Mellanprodukt enligt krav 4 eller 5, dar den andra eller tredje tillsatsen är ett reaktivt blockerande medel.
7. Mellanprodukt enligt krav 3 eller 4, dar den andra eller tredje tillsatsen är ett linjerande medel.
8. Mellanprodukt enligt kraven 4 till 6, dar den andra tillsatsen är ett reaktivt blockerande medel och den tredje tillsatsen är ett linjerande medel. 17
9. Mellanprodukt enligt nagot av kraven 1 till 8, dar minst 1 %, foretradesvis minst 50 % och i fOrsta hand minst 95 % av de fria hydroxylgrupper som foreligger i det renade barrtraligninet forblir opaverkade.
10. Mellanprodukt enligt nagot av kraven 1 till 9, varvid produkten är omsmaltbar.
11. FOrfarande for framstallning av en termoplastisk mellanprodukt vilken är termiskt reaktiv, vilket innefattar fOljande steg: ett renat barrtralignin tillhandahalls i form av ett torrt pulver; minst en forsta tillsats sails till barrtraligninet pa eft sadant sail all det i stort sett fOrblir i fast form; kannetecknat av aft den fOrsta tillsatsen är ett ligninlosningsmedel som kan oppna lignin-15 strukturen.
12. Forfarande enligt krav 11, varvid ligninlOsningsmedlet är ett aprotiskt polart lOsningsmedel, sasom en alifatisk amid, sasom dimetylformamid (DMF) eller dimetylacetamid (DMAc), en tertiar aminoxid, sasom N-metylmorfolin-N- oxid (NMMO), dimetylsulfoxid (DMSO), etylenglykol, dietylenglykol eller joniska vatskor eller vilken kombination som heist av dessa lOsningsmedel och vatskor.
13. FOrfarande enligt krav 11 eller 12, vilket vidare innefattar tillsattande av minst en andra tillsats.
14. FOrfarande enligt nagot av kraven 11 till 13, vilket vidare innefattar tillsattande av minst en tredje tillsats.
15. FOrfarande enligt krav 13 eller 14, varvid den andra eller tredje tillsatsen är ett reaktivt blockerande medel. 18
16. Forfarande enligt krav 13 eller 14, varvid den andra eller tredje tillsatsen dr ett linjerande medel.
17. FOrfarande enligt kraven 13 till 16, varvid den andra tillsatsen är det reaktiva blockerande medlet och varvid den tredje tillsatsen är det linjerande medlet.
18. FOrfarande enligt nagot av kraven 13 till 17, varvid den andra tillsatsen tillsatts efter en behandlingsperiod efter tillsattandet av den fOrsta 10 tillsatsen.
19. Forfarande enligt nagot av kraven 13 till 18, varvid det reaktiva blockerande medlet kan reagera pa plats med ligninet under smaltstrangsprutning.
20. Termiskt reaktiv termoplastisk mellanprodukt vilken kan erhdllas med fOrfarandet enligt nagot av kraven 11 till 19.
21. Anvandande av den termiskt reaktiva termoplastiska produkten enligt nAgot av kraven 1 till 10 eller 20 for formande av en kolprodukt.
22. Anvandande enligt krav 21, varvid kolprodukten är en kolfiber.
23. Anvandande enligt krav 21, varvid kolprodukten är en kol- eller 25 grafitelektrod. 19 LigninOHLigninOH A- Me0 OH Me0 0 OH 0
SE1251284A 2012-11-13 2012-11-13 Termiskt reaktiv termoplastisk mellanprodukt innefattande barrträdslignin samt förfarande för framställning av denna SE537712C2 (sv)

Priority Applications (26)

Application Number Priority Date Filing Date Title
SE1251284A SE537712C2 (sv) 2012-11-13 2012-11-13 Termiskt reaktiv termoplastisk mellanprodukt innefattande barrträdslignin samt förfarande för framställning av denna
UY0001035109A UY35109A (es) 2012-11-13 2013-10-31 Producto termoplastico intermedio termicamente reactivo y el metodo para fabricarlo
TW102139785A TWI602858B (zh) 2012-11-13 2013-11-01 熱反應熱塑性中間產物及其製造方法
LTEPPCT/IB2013/059965T LT2925918T (lt) 2012-11-13 2013-11-07 Termoreaktyvusis termoplastinis tarpinis produktas ir jo gamybos būdas
EP13854312.9A EP2925918B1 (en) 2012-11-13 2013-11-07 Thermally reactive thermoplastic intermediate product and method of manufacturing thereof
CA2890443A CA2890443C (en) 2012-11-13 2013-11-07 Thermally reactive thermoplastic intermediate product and method of manufacturing thereof
ES13854312T ES2891328T3 (es) 2012-11-13 2013-11-07 Producto intermedio termoplástico térmicamente reactivo y método para fabricar el mismo
SG10201703796VA SG10201703796VA (en) 2012-11-13 2013-11-07 Thermally reactive thermoplastic intermediate product and method of manufacturing thereof
PCT/IB2013/059965 WO2014076612A1 (en) 2012-11-13 2013-11-07 Thermally reactive thermoplastic intermediate product and method of manufacturing thereof
BR112015010945-4A BR112015010945B1 (pt) 2012-11-13 2013-11-07 Produto intermediário termoplástico termicamente reativo e método de fabricaçao do mesmo
NZ707829A NZ707829A (en) 2012-11-13 2013-11-07 Thermally reactive thermoplastic intermediate product and method of manufacturing thereof
JP2015541277A JP6472753B2 (ja) 2012-11-13 2013-11-07 熱反応性熱可塑性中間体生成物及びその製造方法
AU2013346457A AU2013346457A1 (en) 2012-11-13 2013-11-07 Thermally reactive thermoplastic intermediate product and method of manufacturing thereof
MYPI2015701480A MY174694A (en) 2012-11-13 2013-11-07 Thermally reactive thermoplastic intermediate product and method of manufacturing thereof
PL13854312T PL2925918T3 (pl) 2012-11-13 2013-11-07 Reaktywny termicznie termoplastyczny produkt pośredni i sposób jego wytwarzania
CN201380065587.8A CN104870701B (zh) 2012-11-13 2013-11-07 热反应性的热塑性中间体产品及其制造方法
KR1020157015904A KR102137851B1 (ko) 2012-11-13 2013-11-07 열반응성인 열가소성 중간 생성물 및 이의 제조 방법
SG11201503608QA SG11201503608QA (en) 2012-11-13 2013-11-07 Thermally reactive thermoplastic intermediate product and method of manufacturing thereof
RU2015122442A RU2652244C2 (ru) 2012-11-13 2013-11-07 Термореактивный термопластичный промежуточный продукт и способ его изготовления
MX2015005789A MX2015005789A (es) 2012-11-13 2013-11-07 Producto intermediario termoplastico termicamente reactivo y metodo para fabricarlo.
US14/442,186 US10941297B2 (en) 2012-11-13 2013-11-07 Thermally reactive thermoplastic intermediate product and method of manufacturing thereof
ARP130104154A AR093452A1 (es) 2012-11-13 2013-11-12 Producto intermediario termoplastico termicamente reactivo y el metodo para fabricarlo
IL238732A IL238732A0 (en) 2012-11-13 2015-05-10 A thermoplastic intermediate with thermal activity and a process for its production
CL2015001288A CL2015001288A1 (es) 2012-11-13 2015-05-12 Producto intermediario termoplástico térmicamente reactivo y el método para fabricarlo
HK15109981.5A HK1209462A1 (en) 2012-11-13 2015-10-13 Thermally reactive thermoplastic intermediate product and method of manufacturing thereof
AU2017268573A AU2017268573B2 (en) 2012-11-13 2017-11-29 Thermally reactive thermoplastic intermediate product and method of manufacturing thereof

Applications Claiming Priority (1)

Application Number Priority Date Filing Date Title
SE1251284A SE537712C2 (sv) 2012-11-13 2012-11-13 Termiskt reaktiv termoplastisk mellanprodukt innefattande barrträdslignin samt förfarande för framställning av denna

Publications (2)

Publication Number Publication Date
SE1251284A1 true SE1251284A1 (sv) 2014-05-14
SE537712C2 SE537712C2 (sv) 2015-10-06

Family

ID=50730658

Family Applications (1)

Application Number Title Priority Date Filing Date
SE1251284A SE537712C2 (sv) 2012-11-13 2012-11-13 Termiskt reaktiv termoplastisk mellanprodukt innefattande barrträdslignin samt förfarande för framställning av denna

Country Status (24)

Country Link
US (1) US10941297B2 (sv)
EP (1) EP2925918B1 (sv)
JP (1) JP6472753B2 (sv)
KR (1) KR102137851B1 (sv)
CN (1) CN104870701B (sv)
AR (1) AR093452A1 (sv)
AU (2) AU2013346457A1 (sv)
BR (1) BR112015010945B1 (sv)
CA (1) CA2890443C (sv)
CL (1) CL2015001288A1 (sv)
ES (1) ES2891328T3 (sv)
HK (1) HK1209462A1 (sv)
IL (1) IL238732A0 (sv)
LT (1) LT2925918T (sv)
MX (1) MX2015005789A (sv)
MY (1) MY174694A (sv)
NZ (1) NZ707829A (sv)
PL (1) PL2925918T3 (sv)
RU (1) RU2652244C2 (sv)
SE (1) SE537712C2 (sv)
SG (2) SG11201503608QA (sv)
TW (1) TWI602858B (sv)
UY (1) UY35109A (sv)
WO (1) WO2014076612A1 (sv)

Families Citing this family (14)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
CN103201395B (zh) 2010-06-26 2016-03-02 威尔迪亚有限公司 糖混合物及其生产和使用方法
IL206678A0 (en) 2010-06-28 2010-12-30 Hcl Cleantech Ltd A method for the production of fermentable sugars
GB2505148B8 (en) 2011-04-07 2016-12-07 Virdia Ltd Lignocellulose conversion processes and products
US9657146B2 (en) 2013-03-14 2017-05-23 Virdia, Inc. Methods for treating lignocellulosic materials
KR20160007537A (ko) 2013-05-03 2016-01-20 버디아, 인크. 열안정성 리그닌 분획물의 제조 방법
EP2992041B1 (en) 2013-05-03 2020-01-08 Virdia, Inc. Methods for treating lignocellulosic materials
WO2016007550A1 (en) 2014-07-09 2016-01-14 Virdia, Inc. Methods for separating and refining lignin from black liquor and compositions thereof
JP6344795B2 (ja) * 2014-09-17 2018-06-20 国立研究開発法人森林研究・整備機構 リグニン炭素繊維の製造方法
KR101812698B1 (ko) * 2015-08-28 2018-01-30 전북대학교산학협력단 금속 산화물이 성장된 탄소섬유 제조 방법
FR3044577B1 (fr) 2015-12-07 2017-12-22 Timothee Boitouzet Procede de delignification partielle et de remplissage d'un materiau ligno-cellulosique, et structure de materiau composite obtenue par ce procede
FR3067275B1 (fr) 2017-06-07 2022-08-12 Timothee Boitouzet Procede de delignification partielle par voie supercritique ou subcritique et de remplissage d'un materiau ligno-cellulosique
FR3077895B1 (fr) 2018-02-09 2020-02-28 Sas Woodoo Dispositif de detection tactile avec interface tactile en materiau composite
CN109111748A (zh) * 2018-07-04 2019-01-01 北京林业大学 一种具有良好熔融性能木质素的制备方法
KR102043621B1 (ko) * 2018-07-30 2019-11-12 영남대학교 산학협력단 방사성이 향상된 리그닌을 이용한 탄소섬유 및 이의 제조방법

Family Cites Families (21)

* Cited by examiner, † Cited by third party
Publication number Priority date Publication date Assignee Title
US2247207A (en) * 1938-11-25 1941-06-24 Burgess Cellulose Company Method for treating lignocellulosic material and product thereof
US3461082A (en) * 1964-10-10 1969-08-12 Nippon Kayaku Kk Method for producing carbonized lignin fiber
US3519581A (en) * 1967-01-13 1970-07-07 Westvaco Corp Method of producing synthetic lignin-polyisocyanate resin
BE757620A (fr) * 1969-10-17 1971-04-16 Bayer Ag Procede de preparation de fibres de carbone
JP2598668B2 (ja) * 1988-03-16 1997-04-09 株式会社日本紙パルプ研究所 リグニン繊維の製造方法
GB9412500D0 (en) * 1994-06-22 1994-08-10 Courtaulds Fibres Holdings Ltd Fibre manufacture
US6054562A (en) 1999-02-25 2000-04-25 Kurple; Kenneth R. Modified lignins
US6172204B1 (en) * 1999-06-04 2001-01-09 Regents Of The University Of Minnesota Compositions based on lignin derivatives
FR2831565B1 (fr) * 2001-10-30 2004-03-12 Internat Paper Sa Nouvelle pate a papier mecanique blanchie et son procede de fabrication
US6765028B2 (en) 2001-12-14 2004-07-20 North Carolina State University Porous fibers from natural/synthetic polymer blends
JP2008174857A (ja) * 2007-01-17 2008-07-31 Toray Ind Inc 制電性セルロースエステル繊維及びそれからなる織編物
US7678358B2 (en) 2007-06-25 2010-03-16 Weyerhaeuser Nr Company Carbon fibers from kraft softwood lignin
ES2326455B2 (es) * 2007-11-27 2010-02-26 Universidad De Sevilla Procedimiento para la fabricacion a temperatura ambiente de micro y nanofibras de lignina y otros compuestos resinosos.
TW201031692A (en) * 2009-01-15 2010-09-01 Toho Tenax Europe Gmbh Lignin derivative, shaped body comprising the derivative and carbon fibres produced from the shaped body
JP2010242248A (ja) * 2009-04-03 2010-10-28 Teijin Ltd 超微細炭素繊維の製造方法
US8383784B2 (en) * 2009-08-31 2013-02-26 Weyerhaeuser Nr Company Lignothermoplastic
US8771832B2 (en) * 2010-06-30 2014-07-08 Weyerhaeuser Nr Company Lignin/polyacrylonitrile-containing dopes, fibers, and methods of making same
WO2012038259A1 (de) 2010-09-23 2012-03-29 Toho Tenax Europe Gmbh Thermoplastisches lignin zur herstellung von kohlenstofffasern
CN102634872A (zh) 2011-02-11 2012-08-15 李翠花 一种含铁氧化物的纳米碳纤维材料的制备方法
BR112013020652B1 (pt) 2011-02-14 2020-08-11 Innventia Ab Método para produção de uma fibra de lignina
US20140242867A1 (en) * 2011-04-07 2014-08-28 Robert Jansen Lignin compositions, methods of producing the compositions, methods of using lignin compositions, and products produced thereby

Also Published As

Publication number Publication date
MX2015005789A (es) 2015-09-16
AU2017268573A1 (en) 2017-12-21
EP2925918A1 (en) 2015-10-07
SG10201703796VA (en) 2017-06-29
AU2013346457A1 (en) 2015-05-28
SG11201503608QA (en) 2015-06-29
JP2016504428A (ja) 2016-02-12
CN104870701B (zh) 2017-10-20
NZ707829A (en) 2019-04-26
AR093452A1 (es) 2015-06-10
AU2017268573B2 (en) 2018-10-25
US10941297B2 (en) 2021-03-09
PL2925918T3 (pl) 2022-01-03
RU2652244C2 (ru) 2018-04-25
BR112015010945A2 (sv) 2017-08-15
CA2890443C (en) 2021-03-16
TW201420643A (zh) 2014-06-01
KR102137851B1 (ko) 2020-07-24
UY35109A (es) 2014-06-30
IL238732A0 (en) 2015-06-30
LT2925918T (lt) 2021-11-25
JP6472753B2 (ja) 2019-02-20
BR112015010945B1 (pt) 2022-03-15
CA2890443A1 (en) 2014-05-22
CL2015001288A1 (es) 2015-11-27
WO2014076612A1 (en) 2014-05-22
EP2925918B1 (en) 2021-07-07
ES2891328T3 (es) 2022-01-27
RU2015122442A (ru) 2017-01-10
MY174694A (en) 2020-05-08
US20160297970A1 (en) 2016-10-13
TWI602858B (zh) 2017-10-21
SE537712C2 (sv) 2015-10-06
KR20150087305A (ko) 2015-07-29
HK1209462A1 (en) 2016-04-01
CN104870701A (zh) 2015-08-26
EP2925918A4 (en) 2016-10-12

Similar Documents

Publication Publication Date Title
SE1251284A1 (sv) Termiskt reaktiv termoplastisk mellanprodukt samt förfarandeför framställning av denna
Chen et al. Regenerated cellulose membrane prepared with ionic liquid 1‐butyl‐3‐methylimidazolium chloride as solvent using wheat straw
Huang et al. Characterization of kraft lignin fractions obtained by sequential ultrafiltration and their potential application as a biobased component in blends with polyethylene
Azimi et al. Cellulose-based fiber spinning processes using ionic liquids
CN104619728B (zh) 从多糖源中分离半纤维素和纤维素的方法
Wang et al. Dissolution of biomass using ionic liquids
WO2020036638A1 (en) Polylactic acid and lignin composite thermoplastic for 3d printing
BR112013029571B1 (pt) Método para produção de uma fibra precursora contendo lignina e fibra precursora para produção de fibras de carbono
US10145063B2 (en) Comprehensive process for selectively separating lignocellulosic biomass into purified components with high yield
Chen et al. Direct production of all-wood plastics by kneading in ionic liquids/DMSO
US20210171764A1 (en) Polyactic Acid and Lignin Composite Thermoplastic for 3D Printing
JP6195896B2 (ja) リグノセルロース紡糸液、リグノセルロース再生繊維およびその製造方法
JP2018040083A (ja) リグノセルロースナノファイバーの製造方法
He et al. High‐quality cellulose triacetate prepared from bamboo dissolving pulp
CN105061789B (zh) 一种化学改性木质纤维薄膜材料的制备方法
Lazzari et al. Kraft lignin and polyethylene terephthalate blends: effect on thermal and mechanical properties
Pham et al. Review of the role of pretreatment step in nanocellulose production from rice straw
Schulze Lignin separation from ethanol water pulping liquors
Paul et al. Recent progress in producing lignin-based carbon fibers for functional applications
Nerella Cellulose on Miscibility and Thermal Studies of Acetate and Modified Industrial Waste Lignin Blends
Hassin et al. Regenerated cellulose from oil palm empty fruit bunch using ionic liquids mixture
Hosseinaei et al. Melt spun lignin-based carbon fiber from softwood kraft lignin: effect of lignin pretreatment and fiber conversion conditions
Rieland et al. Ionic Liquid‐Mediated Biopolymer Extraction from Coffee Fruit
CN118085523A (zh) 一种3d打印纳米纤维素复合材料的制备方法