SE1251238A1 - Energilager - Google Patents

Abstract

Föreliggande uppfinning avser en anordning för lagring av termisk energi, innefattande åtminstone två tunnlar (1a, 1b) för lagring av en fluid.Tunnlarna (1a, 1b) är anslutna till varandra medelst åtminstone en kanal (2)så att fluidöverföring medges mellan tunnlarna (1a, 1b). Varje tunnel (1a, 1b)sträcker sig åtminstone delvis längs en respektive cirkelbåge. (Figur 1)

Description

användas i bergmassa av olika kvalitet. Dock är den långsamma hastigheten för transport av värme genom bergmassan en stor nackdel, eftersom höga lagrings- och uttagshastigheter är omöjliga. Därför är detta slags lager lämpligast för långtidslagring, dvs. säsongslagring. De termiska förlusterna till den omgivande bergmassan och atmosfären är i detta fall väsentliga på grund av en relativt stor omgivande area jämfört med den inneslutna lagringsvolymen. I denna slags lager installeras rör- och pumpanordningarför cirkulation av vätska för att lämna och hämta energi. En betydande andel ytterligare elektrisk energi krävs därför för denna drift, vilket minskar effektiviteten hos lagret väsentligt.

Den svenska patentansökan 0950576-9 visar en slags effektiv lagring av termisk energi. Det finns dock alltjämt ett behov av en ännu mer förbättrad anordning för lagring av termisk energi under mark.

Sammanfattninq av uppfinningen Ett syfte med en aspekt av föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en miljövänlig anordning för lagring av termisk energi under mark, i vilken anordning de totala termiska energiförlusterna kan minskas. Ett ytterligare syfte är att tillhandahålla en förbättrad anordning för lagring av termisk energi.

Enligt en första aspekt av föreliggande uppfinning uppnås dessa mål genom en anordning för lagring av termisk energi, innefattande åtminstone två tunnlar för lagring av en fluid, varvid tunnlarna är anslutna till varandra medelst åtminstone en kanal så att fluidöverföring medges mellan tunnlarna och varvid varje tunnel sträcker sig åtminstone delvis längs en respektive cirkelbåge.

Med en sådan anordning uppnår man ett effektivt termiskt lager vilket kan manövreras i många olika områden på en gång. Vidare kombinerar denna slags kombinationslager fördelarna med ett bergrumslager med fördelarna med ett kanallager, dvs. den relativt billiga säsongslagrings- kapaciteten hos ett kanallager kombineras med möjligheterna att få stor avkastning och hämta/lämna värme snabbt till/från ett berglager. Likaså möjliggör användningen av två tunnlar att täcka en större volym av berggrunden med Iagerutrymme, och det underlättar användning av ett stort antal kanaler.

Tunnlarna kan innefatta en inre tunnel och en yttre tunnel, varvid den yttre tunneln är anordnad runt tunneln. Användning av en yttre och en inre tunnel underlättar utgrävning av lagret.

I en utföringsform är varje tunnel konfigurerad som en spiral, varvid de två tunnlarna bildar en inre spiral och en yttre spiral och varvid den yttre spiralen är anordnad runt den inre spiralen. Spiralformen underlättar utgrävning av lagret än mer.

I en utföringsform innefattar anordningen vidare åtminstone ett schakt.

Användningen av ett schakt underlättar uttag från och återföring av fluid i lagret betydligt.

Tunnlarna kan anslutas till varandra och/eller till schaktet medelst åtminstone en passage så att fluidöverföring medges mellan tunnlarna och/eller schaktet. En ytterligare fördel med att använda sådana passager är att byggandet av det väldigt stora lagret förenklas.

I en utföringsform är tunnlarna anslutna till schaktet medelst åtminstone en kanal så att fluidöverföring medges mellan tunnlarna och schaktet, vilket ökar fördelarna med kombinationslagret.

Centrumaxeln hos den inre och/eller yttre spiralen och/eller det åtminstone ena schaktet sträcker sig väsentligen i en vertikal riktning.

I en utföringsform är den åtminstone ena passagen anordnad med en vinkel relativt ett horisontalplan som underlättar termisk egenkonvektion.

I en ytterligare annan utföringsform är kanalerna anordnade med en vinkel relativt ett horisontalplan som underlättar termisk egenkonvektion Tunnlarna kan vara anordnade åtminstone delvis på olika vertikala nivåer, vilket underlättar den termiska egenkonvektionen ytterligare.

I en utföringsform har tunneln som bildar den inre spiralen en större lutning än tunneln som bildar den yttre spiralen, så att varje varv hos båda spiraler sträcker sig väsentligen parallellt med den andra spiralen men på olika vertikal nivå.

Passagerna kan anordnas så att de inte är placerade direkt ovanför varandra i en vertikal riktning, så att det är möjligt att borra en kanal från toppen av lagret ner till varje individuell passage utan att genomborra en annan passage.

I en utföringsform har mittpartiet av anordningen större dimensioner än åtminstone ett ändparti av anordningen, som sett i dess centrumaxels riktning. När båda ändpartier av anordningen är mindre än mittpartiet så har lagret en huvudsakligen sfärisk form. Användningen av en sådan generellt sfärisk form, innefattande båda tunnlar och den mellanliggande bergmassan, minimerar den perifera ytan på lagret och därmed värmeförlusterna, medan det fortfarande uppnås en så stor volym som möjligt innanför lagrets periferi.

När endast ett ändparti är mindre motsvarar formen huvudsakligen en kon eller en pyramid, som sett i samma riktning som anordningens centrumaxel.

Fluiden kan väljas från en grupp innefattande: vatten, en blandning av vatten och kylvätska, alla flytande bränslen såsom kolväten av fossilt ursprung eller biologiskt ursprung (biobränsle), saltlösning, ammoniak eller andra kylmedium.

Anordningen kan innefatta åtminstone ett fluidöverföringsorgan anordnat för att hämta en godtycklig del fluid från tunnlarna och/eller schaktet vid en lämplig vertikal nivå för att medge processande av fluiden medelst åtminstone en värmeväxlare, varvid fluidöverföringsorganet vidare är anordnat för att återföra processad fluid till tunnlarna och/eller schaktet på en lämplig vertikal nivå.

I en utföringsform innefattar anordningen vidare en energikälla ansluten till värmeväxlaren vilken värmeväxlare är anordnad för att öka eller minska den termiska energin i fluiden.

Vidare kan energikällan vara någon från en grupp av energikällor innefattande en industrianläggning eller andra källor för spillvärme, ett kraftvärmeverk, solpaneler för uppvärmning eller solpaneler för kombinerad generering av elektricitet och uppvärmning, en värmepump, en biobränslepanna, en elpanna eller en panna för fossilt bränsle Kort beskrivninq av ritninqarna Denna och andra aspekter av föreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas mer i detalj, med hänvisning till de bifogade ritningarna vilka visar en för tillfället föredragen utföringsform av uppfinningen.

Figur 1 visar en toppvy av ett termiskt lager enligt föreliggande uppfinning.

Figur 2 visar en sidovy av en utföringsform av det termiska lagret enligt figur1.

Figur 3 visar en schematisk tvärsnittsvy av en utföringsform av det termiska lagret enligt figurerna 1 och 2.

Figur 4 visar ytterligare en utföringsform av ett termiskt lager enligt föreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivning Figurerna 1 och 2 visar en utföringsform av en anordning för lagring av termisk energi under mark vilken kombinerar ett bergrumslager, för lagring av en del av energin i en fluid såsom vatten, och ett kanallager, för lagring av en del av energin i bergmassan. Den energi som lagras kommer först och främst från befintliga produktionsanläggningar vilka är anslutna till ett fjärrvärmesystem, såsom kombinerade kraftvärmeverk. Andra möjliga generatorer av termisk energi är t.ex. solfångare och industriell spillvärme.

Denna slags energilager kan användas för lagring av varm fluid, t.ex. upp till 95°C, och kall fluid, t.ex. nertill 4°C, såväl som fluid med en mellantemperatur. Mellantemperatur avser en temperatur vilken är betydligt lägre än den varmaste fluid som kan lagras, men som likväl är högre än den kallaste fluid som kan lagras. Fluid med mellantemperatur kan användas t.ex. i lågtemperatursystem. Fluid med en mellantemperatur på t.ex. 40-70°C är vanligtvis en fluid som återförs tillbaka till lagret efter värmeväxling med ett fjärrvärmesystem.

Vid lagring av termisk energi i bergmassan uppstår skiktning i lagret på grund av skillnaderna i densitet mellan fluidvolymer med olika temperatur. Ju varmare fluiden är, ju högre upp i lagret befinner den sig.

Vid laddning av lagret med varm fluid cirkuleras kall fluid från ett lägre fluidskikt upp genom lagret och förbi en värmeväxlare där den värms upp.

Därefter återförs den till det fluidskikt i lagret som har motsvarande högre temperatur. Processen körs baklänges vid avgivande, dvs. varm fluid från ett övre skikt cirkuleras till värmeväxlaren där den avger sin energi varefter den återförs till det skikt i lagret som har motsvarande lägre temperatur.

Vid laddning av lagret med kall fluid cirkuleras varm fluid från ett högre fluidskikt upp genom lagret och förbi en värmeväxlare där den kyls av.

Därefter återförs den till det fluidskikt i lagret som har motsvarande lägre temperatur. Processen körs baklänges vid avgivande, dvs. kall fluid från ett lägre skikt cirkuleras till värmeväxlaren där den avger sin energi varefter den återförs till det skikt i lagret som har motsvarande högre temperatur.

Ett kombinationslager såsom det i föreliggande uppfinning kombinerar fördelarna med ett bergrumslager med fördelarna med ett kanallager.

Grundidén är att använda den relativt billiga säsongslagringskapaciteten hos ett kanallager tillsammans med möjligheterna att få stor avkastning och lämna/hämta värme snabbt till/från ett bergsrumslager.

Som visas i figur 2 innefattar lagret åtminstone två tunnlar 1a, 1b och ett schakt 3 för förvaring av en fluid, och det har huvudsakligen en sfärisk form och är huvudsakligen centrerat kring centrumaxeln för tunnlarna 1a, 1b och schaktet 3. Den generellt sfäriska formen är vald för att minimera den perifera arean, och därmed värmeförlusterna, för lagret men samtidigt uppnå en så stor volym som möjligt inom lagret. Dess konstruktion beskrivs mer i detalj nedan.

Schaktet 3 är företrädesvis anordnat vid centrum av sfären så att det sträcker sig huvudsakligen i vertikal riktning längs en vertikalt riktad centrumaxel hos sfären, och genom hela sfärens vertikala höjd. Det kan dock även vara något förskjutet i jämförelse med sfärens vertikala centrumaxel och det kan även vara något lutande jämfört med den vertikala riktningen.

Varje tunnel 1a, 1b omger schaktet 3, dvs. sträcker sig åtminstone delvis längs en respektive cirkelbåge. Tunnlarna 1a, 1b är huvudsakligen cirkulära såsom sedd i ett plan vinkelrätt mot riktningen för schaktets 3 centrumaxel. Tunnlarna 1a, 1b kan även ha en mer vinkelformig form, varande huvudsakligen elliptisk eller mångsidig som sedd i det tidigare nämnda planet. Dock är den huvudsakliga formen för tunnlarna 1a, 1b fortfarande en båge.

Tunnlarna 1a, 1b är anordnade inom varandra så att de bildar åtminstone en inre tunnel 1a respektive åtminstone en yttre tunnel 1b och så att de var och en har en centrumaxel vilken företrädesvis är koaxial med schaktets 3 centrumaxel, dvs. den åtminstone ena yttre tunneln 1b är anordnad kring, och utanför, den åtminstone ena inre tunneln 1a. Dock kan tunnlarna 1a, 1b vara anordnade så att deras respektive centrumaxlar ej är koaxiala med schaktets centrumaxel. Tunnlarnas centrumaxlar kan sträcka sig huvudsakligen i en vertikal riktning eller vara något lutande jämfört med den vertikala riktningen.

Tunnlarna 1a, 1b är anslutna till varandra och/eller till schaktet genom ett antal passager 4, så att fluidöverföring medges mellan själva tunnlarna 1a, 1b och schaktet 3. Varje passage 4 sträcker sig antingen mellan den yttre tunneln 1b och den inre tunneln 1a, eller mellan den inre tunneln 1a och schaktet 3. Lagret innefattar ett antal passager 4 distribuerade så att varje tunnel har åtminstone en passage 4 mellan den yttre tunneln 1b och den inre tunneln 1a och åtminstone en passage mellan den inre tunneln 1a och schaktet 3. Passagerna 4 kan anordnas så att de ej är placerade direkt ovanför varandra i vertikal riktning, dvs. så att det blir möjligt att borra ett hål från toppen av lagret ner till varje individuell passage 4 utan att genomborra en annan passage. Vidare kan passagerna 4 anordnas med en vinkel relativt horisontalplanet för att medge termisk egenkonvektion. I en utföringsform sträcker sig de passager 4 som är anslutna till schaktet 3 helt i horisontalplanet, medan de passager 4 som ansluter tunnlarna 1a, 1b till varandra är lutande. Passagerna 4 kan vidare vara anordnade så att de sträcker sig radiellt utåt mot lagrets periferi som sett från schaktet 3. Dock kan passagerna 4 vara vinklade så att de sträcker sig i den tangentiella riktningen för den bågformiga tunneln ifråga, eller i någon annan lämplig vinkel.

Som visas tydligare i figur 3 är även tunnlarna 1a, 1b anslutna till varandra och/eller schaktet 3 genom ett antal kanaler 2 så att fluidöverföring medges mellan själva tunnlarna 1a, 1b och mellan tunnlarna 1a, 1b och schaktet 3. Kanalerna 2 kan anordnas som borrhål eller rör. Massan innanför sfären, dvs. bergmassan som finns huvudsakligen innanför lagrets yttre periferi, är genomborrad av ett stort antal sådana kanaler 2, dvs. de är anordnade i ett tätt mönster mellan tunnlarna 1a, 1b och schaktet 3.

Kanalerna 2 är anordnade med viss lutning, dvs. anordnade med en vinkel, i förhållande till horisontalplanet för att medge termisk egenkonvektion genom gradientflöde. Lutningen på kanalerna 2 kan t.ex. vara mellan 1:10 och vertikalt i förhållande till horisontalplanet, eller mindre, för att förhindra att luftfickor stör egenkonvektionen.

I en utföringsform kan lagret innefatta ett antal inre tunnlar 1a och ett antal yttre tunnlar 1b, varvid varje tunnel 1a, 1b är konfigurerad som en stängd slinga vilken är huvudsakligen avskild från de andra tunnlarna 1a, 1b.

Som ett bildligt exempel har varje tunnel samma form som en donut. I denna utföringsform är de inre tunnlarna 1a anordnade på ett avstånd från varandra i den vertikala riktningen. Det finns företrädesvis mer än två sådana inre tunnlar 1a och de har alla samma dimensioner, dvs. radie. Ett antal yttre tunnlar 1b är även anordnade på avstånd från varandra i den vertikala riktningen. Det finns företrädesvis färre sådana yttre tunnlar 1b än inre tunnlar 1a, och de yttre tunnlarna 1b har alla samma radie vilken är större den för de inre tunnlarna 1a. De inre tunnlarna 1a är företrädesvis anordnade längs hela schaktets 3 vertikala höjd mellan schaktets 3 ändar, medan de yttre tunnlarna 1b är anordnade på ett avstånd från schaktets 3 ändar så att de yttre tunnlarna 1b är begränsade till att omge endast ett mittparti av schaktet 3. På detta vis har lagrets mittparti större dimensioner, dvs. en större radie, än dess ändpartier såsom sett i ett plan vinkelrätt mot schaktets 3 centrumaxlar, så att den generella sfäriska formen uppnås för lagret. Det är dock tillräckligt om ett av det övre eller nedre ändpartierna hos lagret, som sett i ovannämnda plan, har mindre dimensioner än lagrets mittparti så att lagret har mer formen av en kon eller en pyramid än en sfär. Vidare är de inre tunnlarna 1a och de motsvarande yttre tunnlarna 1b företrädesvis något förskjutna i förhållande till varandra iden vertikala riktningen, dvs. anordnade på olika vertikala nivåer.

Med andra ord innefattar ovan beskrivna utföringsform en anordning för lagring av termisk energi innefattande åtminstone en inre tunnel 1a och åtminstone en yttre tunnel 1b för att rymma en fluid. De inre och yttre tunnlarna 1a, 1b är anslutna till varandra genom åtminstone en kanal 2, så att fluidöverföring medges mellan tunnlarna 1a, 1b, och varje tunnel 1a, 1b är väsentligen cirkulär och bildar en stängd slinga. Vidare är den yttre tunneln 1b anordnad kring den inre tunneln 1a.

Dock är, i en föredragen utföringsform, varje tunnel 1a, 1b konfigurerad som en spiral vilken sträcker sig runt schaktet 3 längs den vertikalt utsträckta centrumaxeln hos sfären. Spiralerna 1a, 1b är anordnade inom varandra så att de bildar en inre spiral 1a respektive en yttre spiral 1b och de har, var och en, en centrumaxel vilken företrädesvis är koaxial med centrumaxeln hos schaktet 3, dvs. den yttre spiralen 1b är anordnad runt och utanför den inre spiralen 1a. Den inre spiralen 1a och den yttre spiralen ”lb utgör tillsammans den yttre periferin av den generellt sfäriska formen.

I en föredragen utföringsform sträcker sig den inre spiralen 1a längs hela schaktets 3 vertikala höjd mellan schaktets 3 ändar, medan den yttre spiralen 1b börjar och slutar på ett avstånd från schaktets 3 ändar så att den yttre spiralen 1b begränsas till att omge ett mittparti av schaktet 3. På detta vis har lagrets mittparti större dimensioner, dvs. en större radie, än dess ändpartier såsom sett i ett plan vinkelrätt mot spiralernas 1a, 1b centrumaxlar, så att den generella sfäriska formen uppnås för lagret. Det är dock tillräckligt om ett av det övre eller nedre ändpartierna hos lagret, som sett i ovannämnda plan, har mindre dimensioner än lagrets mittparti så att lagret har mer formen av en kon eller en pyramid än en sfär. Därför kan en av eller båda spiraler1a, 1b sträcka sig längs schaktets 3 vertikala höjd till en eller båda ändar av schaktet 3, om så önskas.

Vidare måste spiralerna 1a, 1b inte vara anordnade inom varandra eller inte heller dela en centrumaxel med varandra eller schaktet 3, dvs. andra utföringsformer än den ovan beskrivna är möjliga.

Varje varv av respektive spiral 1a, 1b är väsentligen cirkulärt som sett i planet vinkelrätt mot riktningen för centrumaxeln för spiralen 1a, 1b. Dock kan spiralen 1a, 1b även ha en mer vinklad form där varje varv är huvudsakligen elliptiskt eller mångsidigt som sett i planet vinkelrätt mot riktningen för centrumaxeln för spiralen 1a, 1b.

I denna utföringsform är passagerna 4 distribuerade så att varje tunnelvarv har åtminstone en passage 4 mellan den yttre tunneln 1b och den inre tunneln 1a och åtminstone en passage 4 mellan den inre tunneln 1a och schaktet 3.

Som nämnts ovan är tunnlarna la, 1b företrädesvis anordnade inom varandra för att bilda en inre spiral 1a och en yttre spiral 1b. I en föredragen utföringsform är de motsvarande varven hos varje spiral 1a, 1b något förskjutna i förhållande till varandra i den vertikala riktningen. Med andra ord vrids spiralerna 1a, 1b i samma riktning och varje varv av den inre spiralen 1a är anordnat på en annan vertikal nivå jämfört med ett motsvarande varv av den yttre spiralen 1b. För att uppnå detta har den inre spiralen 1a företrädesvis en större lutning än den yttre spiralen 1b. Lutningen för den inre spiralen la är t.ex. 1:8 medan lutningen för den yttre spiralen 1b är 1:16, dvs. den yttre spiralen 1b har halva den inre spiralens 1a lutning om radien på den yttre spiralen 1b är dubbelt så stor som radien på den inre spiralen 1a.

Dock kan spiralerna 1a, “lb även ha skilda konfigurationer såsom vara vridna i motsatta riktningar vilket motsvarar dubbelspiralen hos DNA- strukturen. De kan fortfarande ha en gemensam centrumaxel vilken är koaxial med centrumaxeln för schaktet 3 även om det inte nödvändigtvis är så.

Den fluid som används i lagret är företrädesvis vatten men kan t.ex. vara en blandning av vatten och kylvätska, alla flytande bränslen såsom kolväten av fossilt ursprung eller biologiskt ursprung (biobränsle), saltlösning, ammoniak eller andra kylmedium.

Den processutrustning som är ansluten till lagret är anordnad i ett processområde och innefattar bl.a. värmeväxlare och pumpar.

Som nämnds ovan har fluiden i de övre delarna av lagret högre temperaturer än fluiden ide lägre delarna. Det finns även fluidskikt med mellantemperaturer i övergångsområdet däremellan. För att utnyttja lagrets fulla potential är det viktigt att använda de olika tillgängliga temperaturerna effektivt. En förutsättning är att lagret är försett med inlopp och utlopp på olika höjder. Därför finns det ett antal fluidöverföringsorgan 5, t.ex. teleskoprör, vilka löper från processområdet och ner genom schaktet 3 och vilka är anordnade för att hämta en del av fluiden från schaktet 3 på en lämplig 11 vertikal nivå för att medge processande av fluiden medelst åtminstone en värmeväxlare. Fluidöverföringsorganen 5 är vidare anordnade för att återföra processad fluid till schaktet 3 på en lämplig vertikal nivå.

Lagret innefattar vidare en energikälla kopplad till värmeväxlaren, vilken värmeväxlare är anordnad för att öka eller minska den termiska energin i fluiden, beroende på tillämpningen. Lagret kan användas både för uppvärmning, dvs. den fluid som återförs till lagret har en lägre temperatur än då den hämtades, och för kylning, dvs. den fluid som återförs till lagret har en högre temperatur än då den hämtades. Energikällan ärt.ex. en industrianläggning eller andra källor för spillvärme, ett kraftvärmeverk, solpaneler för uppvärmning eller solpaneler för kombinerad generering av elektricitet och uppvärmning, en värmepump, en biobränslepanna, en elpanna eller en panna förfossilt bränsle.

Som visas i figur 4 kan lagret förses med ett andra schakt 6 anordnat utanför det sfäriska lagret, men som sträcker sig väsentligen parallellt med det första schaktet 3. Det andra schaktet 6 är anslutet till botten av lagret så att kall fluid kan lagras eller hämtas från lagret utan att passera genom de övre delarna av lagret för att därigenom undvika onödig nerkylning av lagret.

Vidare kan schaktet 6 innefatta ett andra energilager såsom visas i figur 3, varandes ett kallagerför t.ex. energilager i is, snö, vatten eller berg. I denna utföringsform, om vatten används, ändras ordningen på skikten med olika temperaturerjämfört med de tidigare diskuterade utföringsformerna. Det tyngsta vattnet, 4°C, finns vid botten av lagret medan is, som har en lägre densitet än vatten, finns överst i lagret flytandes ovanpå vattnet. Vatten vid ungefär 0°C finns mellan isen och det 4-gradiga vattnet.

Fackmannen inser att föreliggande uppfinning på inget sätt är begränsad till de föredragna utföringsformerna beskrivna ovan. Tvärtom så är många modifieringar och variationer möjliga inom de bifogade kravens skyddsomfång.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 13 PATENTKRAV Anordning för lagring av termisk energi, innefattande åtminstone två tunnlar (1a, 1b) för lagring av en fluid, varvid nämnda tunnlar (1a, 1b) är anslutna till varandra medelst kanalegj (2) så att fluidöverföring medges mellan nämnda tunnlar (1a, 1b) szcšflæ i w-*Mwi-wh han: l n :mt ~'.,-..,.i -.~,."-.«_. ,~\~.i> _ _-'~\I_-_*\\.,"\:f-. I'- -\ , .¿. .'i.~. IW-w J. ' .w-.íffi rušzïàëiš: <3; <šš“»_.-i~àf§.-Ešu~&f ; mit. *tt-Ein :šïašfšmïæšï .fiflcšsuïzzï :““=¿Q::“v\l-Eš En: iüuš: varvid varje tunnel (1a, 1b) sträcker sig åtminstone delvis längs en respektive cirkelbåge. Anordning enligt krav 1, varvid nämnda tunnlar (1a, 1b) innefattar en inre tunnel (1a) och en yttre tunnel (1b), varvid den yttre tunneln (1 b) är anordnad runt tunneln (1a). Anordning enligt krav 1, varvid varje tunnel (1a, 1b) är konfigurerad som en spiral, varvid de två tunnlarna (1a, 1b) bildar en inre spiral (1a) och en yttre spiral (1 b) och varvid den yttre spiralen (1 b) är anordnad runt den inre spiralen (1a). Anordning enligt något av föregående krav, vidare innefattande ~".~\ w' Ä\,C'. :Z 'bï få: åtminstone ett schakt (3) mi". xfazærvàtš nššiswnwcïsa *sits c i* ,.-_>:~~ _ ° .~_~, ,.'-\.\-'\.'-\\ _, ~.'.' '..~..._- ,. äïfiåššíšiïïâ ill! iššiP-'ïhflšš Skïiërzšíš. i fšš i _ ^ .- .- _, :flïïäššfdk . Anordning enligt något av :flwšsæ-krav ' varvid nämnda tunnlar (1a, 1b) ansluts till varandra och/eller till nämnda schakt (3) medelst åtminstone en passage (4) så att fluidöverföring medges mellan n :- v '~~u - ~1"'v~\*~~ k -v.<^~~ JA: |'. __ '..\= »fll-”wk fiamfida :Eïïzš Ešfi-ïiiïèi tÉ-:šš àiïii šïtàiïššëíšs: “t-'ïšfïtä ïšghïštšš ~ H3) sësašeasf-(Iš-ašrss-g ti; och/eller .nsaarawrs-:zla :så asså: nämnda schakt (3) 10 20 25 14 > v\«-'§:»\-v\.-\“-\ t» - vxima' få» 4 ' \ -wvxvfi *C- . l An. .lm o.. u» ~\.~\.. \ .en ~ , _ Quatt. ;.~= \.~<=.=a.«=- mm- .öwh x .to-u .n ~ ,\...-\::.-\.\~ .-\.1;~\...-\._=.\ sim. :f ,- fan., -gsq . .x-fiagfigz. t- t ...Month ..t....t.t. , .- .t _. ~... -. -'-.\\ É*Nšëš*ß\%§cš“š\zäï+cšëêšflï§f“r “Anordning enligt något av faïšrtsgzišsssszšss»kravh; åtminstone en centrumaxel av nämnda inre tunnel (1a) och/eller nämnda yttre tunnel (1 b) och/eller nämnda åtminstone ett schakt (3) sträcker sig väsentligen i en vertikal riktning. \\\\\\\\\\\\ “Anordning enligt något av krav varvid nämnda åtminstone en passage (4) är anordnad med en vinkel relativt ett horisontalplan som medger termisk egenkonvektion. Anordning enligt något av föregående krav, varvid nämnda kanaler (2) är anordnade med en vinkel relativt ett horisontalplan som medger termisk egenkonvektion. ________ __Anordning enligt något av föregående krav, varvid nämnda tunnlar (1a, 1b) är anordnade åtminstone delvis på olika vertikala nivåer. v' . _______ _Anordning enligt ntæzäe-:t--ssxf--krav varvid tunneln (1a) som _ -.. bildar nämnda inre spiral har en större lutning än tunneln (1 b) som bildar nämnda yttre spiral. *___ \\\\\\ “Anordning enligt något av krav varvid nämnda passager (4) är anordnade så att de inte är placerade direkt ovanför varandra i en vertikal riktning. \\\\ “Anordning enligt något av föregående krav, varvid mittpartiet av nämnda anordning har större dimensioner än åtminstone ett ändparti av nämnda anordning, som sett i dess centrumaxels riktning. 15 ____________ _Anordning enligt något av föreliggande krav, varvid nämnda fluid väljs från en grupp innefattande: vatten, en blandning av vatten och kylvätska, alla flytande bränslen såsom kolväten av fossilt ursprung eller biologiskt ursprung (biobränsle), saltlösning, ammoniak eller 5 andra kylmedium. ________ __Anordning enligt något av föreliggande krav, vidare innefattande åtminstone ett fluidöverföringsorgan (5) anordnat för att hämta en godtycklig del av nämnda fluid från tunnlarna (1a, 1b) och/eller 10 schaktet (3) vid en lämplig vertikal nivå för att medge processande av nämnda fluid medelst åtminstone en värmeväxlare, varvid nämnda fluidöverföringsorgan (5) vidare är anordnat för att återföra processad fluid till tunnlarna (1a, 1b) och/eller schaktet (3) på en lämplig vertikal nivå. 15 i “i \\\\\\\\ “Anordning enligt krav 15, vidare innefattande en energikälla ansluten till nämnda värmeväxlare, vilken värmeväxlare är anordnad för att öka eller minska den termiska energin i fluiden. 20 “Anordning enligt krav 16, varvid nämnda energikälla är någon från gruppen av energikällor innefattande en industrianläggning eller andra källor för spillvärme, ett kraftvärmeverk, solpaneler för uppvärmning eller solpaneler för kombinerad generering av elektricitet och uppvärmning, en värmepump, en biobränslepanna, en elpanna 25 eller en panna för fossilt bränsle.