SE537102C2 - Munstycke för distribution av fluid - Google Patents

Abstract

537 102 SAM MAN DRAG Foreliggande uppfinning avser ett munstycke (100) for distribution av en fluid med en hastighet. Munstycket (100) definierar ett flertal flodespassager (150, 160, 170), varvid atminstone en av nannnda flertal flodespassager (150, 160, 170) är en mittre flodespassage (160) och atminstone en forsta och en andra av namnda flertal flodespassager (150, 160, 170) är yttre flodespassager (150, 170). Utloppen (152, 172) hos de yttre flodespassagerna (150, 170) är anordnade pa vars en sida om utloppet (162) hos den mittre flodespassagen (160). Den andra yttre flodespassagen (170) har en inlopps- area (235) som är mindre an en utloppsarea (a3). En centrumaxel f6r inloppen (210, 220, 230) är vasentligen vinkelrat mot ett centrumplan for utloppen (152, 162, 172).

Description

537 102 MUNSTYCKE FOR DISTRIBUTION AV FLUID Tekniskt omrade Foreliggande uppfinning avser omradet munstycken, mer specifikt ett munstycke fOr distribution av fluid.

Teknisk bakqrund Det är kant att fluider kan bilda horisontella skikt beroende pa gravitation och pa flu idens densitet. Ett exempel pa en egenskap som paverkar en fluids densitet är temperatur. Till exempel har vatten med temperaturen 4°C den h6gsta densiteten av alit flytande vatten. Vattenskiktning sker nar vattenmassor med olika egenskaper, sasom temperatur, bildar skikt. Skiktning kan rubbas genom turbulens vilket leder till blandade vattenskikt.

Ett omrade inom vilket skiktning är viktig är omradet energilagring varvid en fluid, sasom t.ex. vatten, kan anvandas for att lagra termisk energi.

Vattnets termiska energi bevaras till stor del under en utstrackt tidsperiod, varfor ledning är huvudorsaken till varmeoverforing. I en sadan applikation kan energi laddas till lagret genonn att hannta kallvatten Than en niva av lagret, varma upp det hamtade vattnet i en varmevaxare och sedan aterfora det uppvarnnda vattnet till lagret pa en niva med nnotsvarande temperatur. For att avge energi hamtas varmvatten fran lagret, kyls ner i en varmevaxlare och aterfors till lagret pa en niva med motsvarande temperatur. I denna slags applikation är det viktigt att halla vatten med olika temperaturer oblandat nar vattnet tillfars lagret, dvs. att bibehalla skiktningen intakt. Det är darfor av vikt att orsaka sa lite turbulens som mojligt i energilagret da tillforande vatten till lagret.

Sammanfattninq av uppfinnincien Ett syfte med en aspekt av foreliggande uppfinning är att tillhandahalla ett munstycke som minskar forekomsten av turbulent blandning inom t.ex. ett 30 termiskt energilager, darmed minskande totala termiska exergiforluster. Den 1 537 102 nnest kritiska situationen, i detta sannnnanhang, är distributionen av fluid i en stagnant fluidvolym.

Enligt en forsta aspekt av foreliggande uppfinning uppnas dessa mal genom ett munstycke for distribution av en fluid med en hastighet, munstycket definierande ett flertal flodespassager, varvid var och en av namnda flertal flodespassager har ett inlopp anordnat for att ta emot fluid fran ett r6r och ett utlopp, atminstone en av namnda flertal flodespassager är en mittre flodespassage och atminstone en forsta och en andra av namnda flertal flodespassager är yttre flodespassager, varvid utloppen hos de yttre flodespassagerna är anordnade pa vars en sida om utloppet hos den mittre flodespassagen, inloppet hos den forsta yttre flodespassagen innesluter inloppet hos den mittre passagen och inloppet hos den mittre passagen innesluter inloppet hos den andra yttre flodespassagen, varvid den andra yttre flodespassagen har en inloppsarea som är mindre an en utloppsarea, varvid en centrumaxel fOr inloppen är vasentligen vinkelrat mot ett centrumplan for utloppen.

Genom att ha en inloppsarea hos en passage som är mindre an en utloppsarea hos samma passage har den fluid som mottas av inloppet en hastighet som är storre jamfort med en hastighet hos den fluid som flodar ut ur utloppet. Flodespassagerna enligt foreliggande uppfinning är anordnade sa att de delar av fluiden som har den hogsta hastigheten &Aar ut Than utloppet hos den mittre flodespassagen och delar av fluiden med en lagre hastighet flodar ut tan utloppet hos de forsta och andra yttre flodespassagerna. Utloppet hos den forsta yttre flodespassagen är anordnat ovanfor utloppet hos den mittre flodespassagen langs inloppens centrumaxel. Utloppet hos den andra yttre flodespassagen är anordnat under utloppet for den mittre flodespassagen langs inloppens centrumaxel. Darmed kan den fluidstrom som flodar ut fran munstycket via utloppen ha ett mittparti med en hog flodeshastighet och yttre pater med en lag flodeshastighet, de yttre partierna omger mittpartiet sa att strommen kan ge ett lagturbulent flode. Detta är fordelaktigt pa sa satt att om fluiden distribueras i en stagnant fluidvolym sa medges turbulens i gransytan for fluiden som flodar fran utloppet hos den mittre flodespassagen och fluiden som flodar fran utloppen hos de f6rsta och andra yttre flodespassagerna stOr ej den stag nanta flu idvolymen. 2 537 102 I en ytterligare utforingsfornn av foreliggande uppfinning kan nnunstycket vidare innefatta: en yttre cylindrisk vagg som stracker sig langs centrumaxeln f6r inloppen, en inre cylindrisk skiljevagg och en yttre cylindrisk skiljevagg, varvid vaggarna stracker sig langs centrumaxeln for inloppen, den inre cylind- riska skiljevaggen är innesluten av den yttre cylindriska skiljevaggen, den yttre cylindriska skiljevaggen är innesluten av den yttre cylindriska vaggen, den nnittre passagen bildas mellan den yttre skiljevaggen och den inre skiljevaggen, den forsta yttre flodespassagen bildas mellan den yttre vaggen och den yttre skiljevaggen, och den andra yttre flodespassagen bildas innanfor den inre skiljevaggen.

De cirkulara vaggarna är sarskilt anvandbara vid montering av munstycket pa ett cirkulart rOr. Genom att anvanda cirkulara vaggar kan fluid flOda genom munstycket med en hogre hastighet jannfort med da ett ickecirkulart ror med samma tvarsnittsarea anvands. En ytterligare fOrdel med denna utfO- ringsform är aft en cirkular vagg med en mindre diameter kan anvandas, vilket leder till ett mer kostnadseffektivt munstycke.

Enligt en annan utf6ringsform av foreliggande uppfinning kan munstycket vidare innefatta: den inre skiljevaggen stacker sig vidare langs centrumaxeln hos inloppen jamfort med den yttre skiljevaggen, varvid den yttre skiljevaggen stracker sig vidare langs centrumaxeln hos inloppen jamfort med den yttre vaggen.

Enligt en annan ytterligare utforingsfornn kan nnunstycket vidare innefatta: utloppet hos den forsta yttre flodespassagen definieras av en ande av den yttre vaggen och en f6rsta flans vilken stracker sig fran en ande av den yttre skiljevaggen i en riktning vasentligen vinkelrat mot den yttre skiljevaggen, utloppet hos den mittre flodespassagen definieras av den forsta flansen och en andra flans vilken stracker sig fran en ande av den inre skiljevaggen i en riktning vasentligen vinkelrat mot den inre skiljevaggen, utloppet hos den andra yttre flodespassagen definieras av den andra flansen och en botten- platta belagen nedanf6r den andra flansen langs centrumaxeln hos inloppen, varvid bottenplattan stracker sig vasentligen vinkelratt mot centrumaxeln hos inloppen. 3 537 102 Enligt en ufforingsfornn av foreliggande uppfinning är ett forhallande mellan storleken pa inloppen och utloppen sadan att hastigheten pa den fluid som flodar ut fran varje utlopp hos de forsta och andra yttre flodespassagerna är vasentligen lagre an hos den fluid som flodar ut fran utloppet hos den mit- tre flOdespassagen. I en utforingsform är hastigheten pa den fluid som flodar ut fran varje utlopp hos de forsta och andra flodespassagerna halften av hastigheten pa fluiden som flodar ut fran utloppet hos den nnittre flodespassagen. Darmed kan ett lagturbulent flode uppnas nnellan fluiden och en stagnant fluidvolym in i vilken fluiden distribueras.

Enligt en ytterligare utforingsform enligt foreliggande uppfinning har den f6rsta yttre flodespassagen en inloppsarea som ar mindre an en utloppsarea. Den mittre flOdespassagen kan aven ha en inloppsarea som är mindre an en utloppsarea. En effekt av att ha en utloppsarea som ar mindre an inloppsarean är, som diskuterats ovan, att hastigheten pa en fluid som flOdar ut fran utloppet är lagre an hastigheten pa den fluid som mottas av inloppet. Genom att dimensionera respektive inlopp och utlopp hos munstycket kan onskad hastighet pa den fluid som flodar ut ur respektive utlopp uppnas.

Enligt en annan utforingsform av foreliggande uppfinning är utloppsarean hos den forsta yttre flodespassagen mindre an utloppsarean hos den andra yttre flodespassagen. Detta kan vara en fordel om hastigheten pa den fluid som flodar genom den forsta yttre flodespassagen ar lagre an hastigheten pa den fluid som flodar genonn den andra yttre flodespassagen men samma hastighet onskas pa fluiderna som flodar ut ur respektive flodespassage.

Munstycket kan vidare innefatta atminstone en delskiljevagg som stacker sig langs centrumaxeln hos inloppen, varvid namnda delskiljevagg ar konfigurerad for att dela var och en av namnda flertal flodespassager i atminstone tva vasentligen lika stora delflodespassager. Munstycket kan vidare innefatta en forsta delskiljevagg och en andra delskiljevagg vilka ar anordna- de vinkelratt mot varandra. Dessa delskiljevaggar anvands fOr att uppna en jamnare radiell distribution av den fluid som flodar ut ur munstycket sa att horisontella stralkrafter inte uppstar. Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning är munstycket anslutet till ett teleskoprOr. Detta kan vara fOrdelaktigt 4 537 102 onn nnunstycket anvands for att distribuera fluid pa flera nivaer, t.ex. i energilagret.

Enligt en andra aspekt av foreliggande uppfinning ombesorjer foreliggande uppfinning anvandning av ett munstycke enligt den forsta aspekten av 5 uppfinningen for distribution av en fluid med en hastighet in i en annan vasentligen stagnant fluidvolym.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning har fluiden en f6rsta temperatur, och varvid fluiden distribueras i ett skikt i den vasentligen stagnanta flu idvolymen med samma forsta temperatur.

Den andra aspekten kan generellt sett ha samnna fordelar som den f6rsta aspekten.

Generellt sett ska alla termer som anvands i kraven tolkas i enlighet med deras normala betydelse inom teknikomradet, sa tillvida de ej uttryckli- gen har definierats pa annat satt har. Alla hanvisningar till "en/ett/-et/-en [element, anordning, komponent, organ etc.]" ska tolkas 6ppet sasom hanvisande till atminstone en av namnda element, anordning, komponent, organ etc., satillvida ej uttryckligen sags annat. Stegen i alla metoder visade hari maste ej utforas i exakt den visade foljden, satillvida ej uttryckligen sags sã.

Kort beskrivninq av ritninqarna Denna och andra aspekter av fOreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas mer i detalj, med hanvisning till de bifogade ritningarna vilka visar en fOr tillfallet fOredragen utfOringsform av uppfinningen.

Figur 1 är en perspektivvy av ett munstycke enligt en ufforingsform av 25 foreliggande uppfinning.

Figur 2 är en tvarsnittsvy tagen langs linje II-II i figur 1.

Figur 3 är en perspektivvy av ett tvarsnitt av munstycket i figur 1. Figur 4 är en perspektivvy av ett munstycke enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivninq Ett lagturbulent flOde uppstar nar en fluid flOdar i parallella skikt dar blandningen mellan skikten halls till ett minimum. I ett termiskt energilager 537 102 anvands en vasentligen stagnant fluidvolynn for lag ring av den ternniska energin. Fluidvolymen innehaller fluidskikt; vane skikt innehaller fluid med vasentligen samma temperatur. Da tillforande fluid till lagret, t.ex. for att tillfora ny energi till lagret, är det viktigt att blandningen av dessa skikt halls till ett mini- mum. Genom att tillfora fluiden i ratt skikt, t.ex. det skikt med fluid som har samma temperatur som den tillforda fluiden, sa att den del av den tillforda fluiden som kommer i kontakt med den redan existerande fluidvolymen har en lag hastighet, kan ett lagturbulent flode uppnas. Flodesprofilen for ett sadant flode, vilken gor att flodet är mindre turbulent, kan sakerstalla att de olika temperaturskikten i fluiden i energilagret till stor del bibehalls intakta. Genom att anvanda ett munstycke enligt foreliggande uppfinning kan ett sadant flode uppnas.

Figur 1 visar en perspektivvy av ett munstycke 100. Munstycket 100 innefattar en yttre cylindrisk vagg 110. Den yttre cylindriska vaggen 110 kan vara anden av ett ror tan vilket en fluid mottas av munstycket 100. I en annan utforingsform är den yttre cylindriska vaggen en separat del kopplad till roret. Den yttre cylindriska vaggen 110 innesluter en yttre cylindrisk skiljevagg 120. En flans 122 skjuter ut perifert Than en ande av den yttre cylindriska skiljevaggen 120. I en utforingsform är ytterdiametern pa flansen 122 densamma som en ytterdiameter pa den yttre cylindriska vaggen 110. Den yttre cylindriska skiljevaggen 120 innesluter en inre cylindrisk skiljevagg 130. En flans 132 skjuter ut perifert Than en ande av den inre cylindriska skiljevaggen 130. I en utforingsform är en ytterdiameter pa flansen 132 densamma som ytterdiametern pa den yttre cylindriska vaggen 110 och ytterdiametern pa flansen 122.

Under den andra flansen finns en bottenplatta 140 anordnad. Bottenplattan 140 kan fastas vid den andra flansen 132 medelst metallplattor (ej visade) vilka ej stor ett flode som flodar genom munstycket, eller medelst nagot annat lampligt fastorgan valkant av den kunnige fackmannen. Bottenplattan 140 kan aven fastas vid andra delar av munstycket 100. En ytterdiameter pa botten- plattan 140 kan vara densamma som de ovannamnda diametrarna. Diametrarna kan vara olika i ytterligare utforingsformer av munstycket 100. 6 537 102 Vinklarna mellan flansarna och vaggarna är foretradesvis ratvinkliga. Alternativt kan vinklarna vara spetsiga for att ytterligare underlatta horisontell distribution av fluid.

Darmed riktar flodespassagerna flodet radiellt sa att fluid flodar ut fran munstycket vasentligen vinkelratt mot den fluid som mottas av munstycket. En effekt av detta är att flu iden kan mottas av munstycket i en vertikal riktning, langs centrumaxeln hos inloppen, och floda ut fran munstycket i en horisontell riktning langs centralplanet for utloppen. Med andra ord kan flodespassagerna konfigureras for att rikta flodet pa ett radiellt satt, t.ex. i alla hori- sontella riktningar fran utloppen hos munstycket. En fordel med att flodet flodar ut fran munstycket i alla horisontella riktningar är att detta kan minska risken fOr att blanda skikt med befintlig fluid utanfOr munstycket, t.ex. i ett energilager. En annan fordel är att konstruktionen inte innefattar sma munstycken, ett galler eller ett nat vilket kan orsaka tryckfall. Vidare behovs inga stora ko- ner eller liknande for att minska hastigheten pa den fluid som kommer in i den stagnanta volymen, vilka sadana koner endast anvander en del av omkretsen f6r distribution och/eller har en geometri som är st6rre an det mottagande r6- ret vilket forsvarar installation.

Diametrarna pa munstycket 100 beror pa storleken pa det lager som det ska anvandas i. Om lagret är en mindre lagringstank for varmvatten sa kan diametrarna vara t.ex. sa sma som 40 mm. Om lagret är ett storskaligt energilager kan diannetrarna t.ex. vara upp till 2 meter.

De olika delarna av munstycket 100 ar foretradesvis konstruerade av samma slags metall for att undvika galvanisk korrosion. Metallen kan, t.ex. vara rostfri for att forbattra munstyckets hallbarhet. Alternativt konstrueras munstycket av ett plastmaterial eller ett keramiskt material.

En forsta yttre flodespassage 150 bildas mellan den yttre vaggen 110 och den yttre skiljevaggen 120. Den f6rsta yttre flodespassagen 150 har ett utlopp 152 definierat av en ande av den yttre vaggen 112 och den forsta flan- sen 122. Utloppet 152 stracker sig darmed perifert runt den yttre cylindriska skiljevaggen 120. En mittre flodespassage 160 bildas mellan den yttre skiljevaggen 120 och den inre skiljevaggen 130. Den mittre flodespassagen 160 har ett utlopp 162 definierat av den fOrsta flansen 122 och den andra flansen 7 537 102 132. Utloppet 162 stracker sig darned perifert kring den inre cylindriska skiljevaggen 130. En andra yttre flodespassage 170 bildas innanfor den inre skiljevaggen 130. Den andra yttre flodespassagen 170 har ett utlopp 172 definierat av den andra flansen 132 och bottenplattan 140. Utloppet 172 är darmed ett oppet perifert utrymme, med undantag for fastorganen (ej visade) hos bottenplattan 140 diskuterad ovan. Flodespassagerna 150, 160, 170 i munstycket anvands for att rikta flodet av fluiden och aven for att styra hastigheten pa den fluid sonn flodar ut Than utloppen 152, 162, 172 hos passagerna 150, 160, 170.

Munstycket 100 kan aven anvandas for att harnta fluiden, t.ex. for att harnta energi Than energilagret. F6r att kunna harnta fluiden pa ett effektivt satt sa är det viktigt att minska tryckfallet hos fluiden da den fOrs genom munstycket 100 och in i roret. Tryckfall är resultatet av friktionskrafter pa fluiden da den flOdar genom munstycket 100. Ett rOrnat innehallande manga rOr- kopplingar och -skarvar, rorkonvergenser, divergenser, b6jar, ytojamnhet och andra fysiska egenskaper kommer att paverka tryckfallet. Vidare kan hamtande av flytande vatten med en ternperatur narmare 100°C, med anvandning av en pump vid atmosfarstryck, resultera i kavitation i pumpen och i den kokande fluiden. Darfor utformas munstycket 100 foretradesvis med gles geo- metri sa att sa att tryckfallet minskas och sa att det är vallampat for att ta emot fluid.

Den exennplifierade utforingsfornnen av munstycket 100 innefattar tva yttre flodespassager 150, 170. I ytterligare utforingsformer kan munstycket 100 innefatta vilket antal yttre flodespassager som heist sasom t.ex. fyra eller sex.

Figur 2 visar en tvarsnittsvy tagen langs en linje II-II i figur 1 och visar exempel pa proportionerna mellan den yttre vaggen 110, den yttre skiljevaggen 120 och den inre skiljevaggen 130. Den yttre vaggen 110 och den yttre skiljevaggen 120 definierar ett inlopp 210 hos den forsta yttre flodespassagen 150. lnloppet har en area 215. Den yttre skiljevaggen 120 och den inre skiljevaggen 130 definierar ett inlopp 220 hos den mittre flodespassagen 160. Inloppet 220 har en area 225. Den inre skiljevaggen 130 definierar ett inlopp 230 hos den andra yttre flOdespassagen 170. Inloppet har en area 235. 8 537 102 Tjockleken pa de olika vaggarna 110, 120, 130 är lika i denna utforingsfornn men kan skilja sig at i andra utforingsformer. Till exempel, am den yttre vaggen 110 är en del av det ror som leder fluid till munstycket sa kan den yttre vaggen vara tjockare an skiljevaggarna 120, 130 pa grund av egenskapema hos och kraven pa roret.

Figur 3 visar en perspektivvy av ett tvarsnitt av munstycket i figur 1. Figur 3 visar proportionerna for utloppsareorna al, a2 och a3 hos munstycket 100. Som diskuteras ovan kan munstycket 100 distribuera en fluid med en hastighet in i en annan vasentligen stagnant fluidvolym pa ett icketurbulent satt. Hastigheten pa utflodet av fluiden genom utloppen 152, 162, 172 beror pa hastigheten pa fluiden da den intrader i de motsvarande inloppen, omradena 215, 225, 235 hos inloppen 210, 220, 230 och areorna al, a2 och a3 hos utloppen 152, 162, 172.

Hastigheten pa den fluid som mottas av inloppen 210, 220, 230 hos flOdespassagerna 150, 160, 170 beror pa egenskaperna hos roret anslutet till munstycket 100. I ett valdigt kort rOr är hastigheten pa en flOdande fluid vasentligen samma over hela r6rets tvarsnitt. I ett langre r6r ser hastighetsprofilen ut som en kon. En del av fluiden som flOdar i mitten av roret kommer att ha den hogsta hastigheten. En del av fluiden som flodar narmare rorets vag- gar kommer att ha en langsammare hastighet. Ju narmare vaggen som fluiden flodar, desto lagre blir hastigheten.

Eftersonn hastigheten pa fluiden i roret ej är konstant, som beskrivs ovan, maste areorna al, a2 och a3 anpassas pa lampligt satt for att uppna ett lagturbulent flode. Rorkopplingar och -skarvar, rorkonvergenser, divergenser, !Aar pa roret eller liknande kommer ocksa att paverka hastighetsprofilen pa fluiden. Darfor anpassas foretradesvis dimensionerna pa munstycket 100 till det ror som de ska anslutas till. Med andra ord anpassas dimensionerna pa munstycket 100 foretradesvis till hastighetsprofilen for den fluid som mottas av munstycket 100. Munstycket 100 anvander ett litet antal element for att bilda munstycket 100 med flodespassagerna 150, 160, 170. Detta medger en tidseffektiv och kostnadseffektiv tillverkningsprocess. Utformningen av munstycket 100 medger vidare enkel modifiering av dimensionerna pa flodespassagerna 150, 160, 170 vid tillverkning av munstycket, vilket gOr det enkelt att 9 537 102 tillverka nnunstycken for varierande forhallanden och med varierande specifikationer.

Ett syfte med den fluid som flodar ut Than de yttre flodespassagerna 150, 170 är att skydda den vasentligen stagnanta fluidvolymen fran den fluid som flOdar ut fran den mittre flodespassagen 160 tills den har nninskat hastigheten tillrackligt sa att turbulent blandning minskas nar den komnner i direktkontakt med den vasentligen stagnanta fluidvolymen. Som tidigare namnts är en fordel med att anvanda munstycke 100 for distribution av en fluid in i en vasentligen stagnant fluidvolym att all turbulent blandning mellan den stag- nanta fluidvolymen och den distribuerade fluiden halls till ett minimum. Detta Ors genom att tillata turbulens mellan ett mittre parti av den distribuerade fluiden och yttre pater av densamma men halla turbulensen mellan de yttre partierna och den stagnanta fluidvolymen till ett minimum. Detta uppnas genom ett munstycke 100 som distribuerar de yttre partierna av fluiden med en vasentligen lagre hastighet jamfOrt med hastigheten pa det mittre partiet. Hastigheten pa den fluid som flodar ut fran de yttre flodespassagerna 150, 170 maste vara h6g nog, men inte mycket hogre, f6r att uppna detta syfte. Med andra ord maste hastigheten pa den fluid som flodar ut Iran de yttre flodespassagerna vara sa nara noll som mojligt, men fortfarande ha tillracklig has- tighet for att skydda den vasentligen stagnanta fluidvolymen Than den fluid som flodar ut fran den mittre flodespassagen 160 till den har minskat hastigheten tillrackligt nnycket for att halla all turbulent blandning till ett minimum nar den kommer i direktkontakt med den vasentligen stagnanta fluidvolymen.

Figur 4 visar en perspektivvy av ett munstycke 100 enligt en utforings- form av foreliggande uppfinning. Denna utforingsform av munstycket 100 innefattar tva delskiljevaggar 410, 420. Delskiljevaggarna 410, 420 är platta och stracker sig Than en ovre del av munstycket till bottenplattan 140 sa att inloppen 210, 220, 230 och flodespassagerna 150, 160, 170 var och en delas i fyra lika delar. En platta 430 är anordnad for att montera munstycket 100 vid ett ror. Delskiljevaggarna delar fluidflodet i delfloden vilka kan vara fordelaktiga for att uppna ett jamnare fordelat utflode av fluid Than munstycket i alla riktningar. Antalet delskiljevaggar 410, 420 kan i ytterligare utf6ringsformer vara mer an tva. 537 102 Fackmannen inser att foreliggande uppfinning pa inget satt är begransad till utforingsformerna beskrivna ovan. Tvartom sa är manga modifieringar och variationer mojliga inom de bifogade kravens skyddsomfang. Till exempel kan arean a2 for utloppet 162 vara mindre an motsvarande inloppsarea 2 om det är fordelaktigt att lata den fluid som flodar ut fran utloppet 162 na langt bort tan munstycket 100.

Att ha flera yttre flodespassager fran vilka fluid med minskande hastighet flodar, varvid de yttre flodespassagerna narmast den mittre flodespassagen har hogst hastighet, kan vidare minska turbulent blandning vilket är for-10 delaktigt da hastigheten for det mittre flodet kan vara hogre. 11

Claims (13)

537 102 PATENTKRAV

1. Munstycke (100) f6r distribution av en vatska med en hastighet in i en annan vasentligen stagnant vatskevolym, munstycket (100) definierande ett flertal flodespassager (150, 160, 170), varvid var och en av namnda flertal flodespassager (150, 160, 170) har ett inlopp (210, 220, 230) anordnat for att ta emot vatska fran ett rOr och ett utlopp (152, 162, 172), atm instone en av namnda flertal flodespassager (150, 160, 170) är en mittre flOdespassage (160) och atm instone en fOrsta och en andra av namnda flertal flOdespassager (150, 160, 170) är yttre flOdespassager (150, 170), varvid ut- loppen (152, 172) hos de yttre flOdespassagerna (150, 170) är anordnade pa vars en sida om utloppet (162) hos den mittre flodespassagen (160), inloppet (210) hos den forsta yttre flOdespassagen (150) innesluter inloppet (220) hos den mittre passagen (160) och inloppet (220) hos den mittre pas- sagen (160) innesluter inloppet (230) hos den andra yttre flOdespassagen (170),kannetecknatavatt den andra yttre flodespassagen (170) har en inloppsarea (235) sonn är mindre an en utloppsarea (a3), varvid en centrumaxel for inloppen (210, 220, 230) är vasentligen vinkelrat mot ett centrumplan for utloppen (152, 162, 172).

2. Munstycke (100) enligt krav 1, vidare innefattande: en yttre cylindrisk vagg (110) som stracker sig langs centrumaxeln for inloppen (210, 220, 230), en inre cylindrisk skiljevagg (130) och en yttre cylindrisk skiljevagg (120), var- vid vaggarna (130, 120) stracker sig langs centrumaxeln for inloppen (210, 220, 230), den inre cylindriska skiljevaggen (130) är innesluten av den yttre cylindriska skiljevaggen (120), den yttre cylindriska skiljevaggen (120) är innesluten av den yttre cylindriska vaggen (110), den mittre passagen (160) bildas mellan den yttre skiljevaggen (120) och den 30 inre skiljevaggen (130), den fOrsta yttre flodespassagen (150) bildas mellan den yttre vaggen (110) och den yttre skiljevaggen (120), och den andra yttre flodespassagen (170) bildas inuti den inre skiljevaggen (130). 12 537 102

3. Munstycke (100) enligt krav 2, vidare innefattande: den inre skiljevaggen (130) stracker sig vidare langs centrumaxeln hos inloppen (210, 220, 230) jamfort med den yttre skiljevaggen (120), varvid den yttre skiljevaggen (120) stracker sig vidare langs centrumaxeln hos inloppen (210, 5 220, 230) jamfort med den yttre vaggen (110).

4. Munstycke (100) enligt krav 2 eller 3, vidare innefattande: utloppet (152) hos den forsta yttre flodespassagen (150) definieras av en ande (112) av den yttre vaggen (110) och en forsta flans (122) vilken stracker sig fran en ande av den yttre skiljevaggen (120) i en riktning vasentligen yinkelrat mot den yttre skiljevaggen (120), utloppet (162) hos den mittre flOdespassagen (160) definieras av den fOrsta flansen (122) och en andra flans (132) vilken stracker sig fran en ande av den inre skiljevaggen (130) i en riktning vasentligen vinkelrat mot den inre skilje- vaggen (130), utloppet (172) hos den andra yttre flodespassagen (170) definieras av den andra flansen (132) och en bottenplatta (140) belagen nedanf6r den andra flansen (132) langs centrumaxeln hos inloppen (210, 220, 230), varvid bottenplattan (140) stacker sig vasentligen vinkelratt mot centrumaxeln hos in- loppen (210, 220, 230).

5. Munstycke (100) enligt nagot av foregaende krav, varvid inloppsareorna (215, 225, 235), utloppsareorna (ai, a2, a3) och vatskans hastighet da den intrader i varje inlopp (210, 220, 230) är anpassade sa att hastigheten pa vatskan da den flodar ut Than vane utlopp (152, 172) hos de forsta och andra yttre flodespassagerna (150, 170) är vasentligen lagre an hastigheten pa den vatska som flodar ut fran utloppet (162) hos den mittre flodespassagen (160).

6. Munstycke (100) enligt nagot av foregaende krav, varvid den forsta 30 yttre flodespassagen (150) har en inloppsarea (215) som är nn i nd re an en utloppsarea (ai). 13 537 102

7. Munstycke (100) enligt nagot av foregaende krav, varvid den nn i t t re flodespassagen (160) har en inloppsarea (225) som är mindre an en utloppsarea (a2). 5

8.Munstycke (100) enligt nagot av foregaende krav, varvid utloppsarean (al) hos den forsta yttre flodespassagen (150) är mindre an utloppsarean (a3) hos den andra yttre flodespassagen (170).

9. Munstycke (100) enligt nagot av foregaende krav, vidare innefattande atm instone en delskiljevagg (410, 420) som stracker sig langs centrumaxeln hos inloppen (210, 220, 230), varvid namnda delskiljevagg (410, 420) är konfigurerad fOr att dela var och en av namnda flertal flodespassager (150, 160, 170) i atm instone tva vasentligen lika stora delflodespassager. 15

10.Munstycke (100) enligt krav 9, innefattande en f6rsta delskiljevagg (410) och en andra delskiljevagg (420) vilka är anordnade vinkelratt mot varandra.

11. Munstycke (100) enligt nagot av foregaende krav, varvid roret är ett 20 teleskopror.

12. Anvandning av nn u n sty c ke (100) enligt nagot av foregaende krav for distribution av en vatska med en hastighet in i en annan vasentligen stagnant vats kevol ym .

13. Anvandning enligt krav 12, varvid vatskan har en forsta temperatur och varvid vatskan distribueras i ett skikt i den vasentligen stagnanta vatskevolymen som har samma forsta temperatur. 14 537 102