FI108216B - Installation för att släcka brand, spruthuvud - Google Patents

Description

108216

Installation för att släcka brand, spruthuvud

Uppfinningens bakgrund

Uppfinningen avser en installation för att släcka brand, vilken installation omfattar ett antal spruthuvuden ett rörsystem för att leda släckmedi-5 um till spruthuvudena, vilka spruthuvuden omfattar en hällarstomme med ett inlopp för inkommande släckmedium, minst en dysa och ett skydd som i en skyddsposition medelst en läsanordning är anordnat framför nämnda dysa da installationen är i inaktivt läge och som vid aktivation av installationen är anordnat att förskjutas till en friposition genom att läsanordningen öppnar, i vilken 10 friposition skyddet är ur vägen för nämnda dysa sälunda att den i ett aktivt läge hos spruthuvudet kan spruta släckmedium.

Uppfinningen avser ocksä en kombination av ett transportmedel och en installation för att släcka brand. Med termen transportmedel avses här alla typer av fordon, sasom tag, lastbilar, bätar, samt ocksä pähängare, säsom 15 tägvagnar (speciellt öppna sädana) och släpvagnar (speciellt öppna sädana) för dessa fordon.

Uppfinningen avser ocksä en kombination av en tunnel och en installation för att släcka brand.

Uppfinningen avser ytterligare ett spruthuvud omfattande en hällar-20 stomme, ett inlopp för inkommande släckmedium och minst en dysa.

, , Ett av de största problemen vid brandsläckningsinstallationer är att fä branddetektionen synkroniserad med själva brandsläckningen sälunda, att • ‘ · brandsläckningen sker sä snabbt som möjligt vid stället för branden.

Genom WO 93/10860 är känd en installation för att släcka brand.

·*.*·· 25 Denna installation omfattar ett antal spruthuvud, vilka anordnats i grupper sä- :T: lunda, att i varje grupp finns ett antal spruthuvuden. Ett spruthuvud av respekti': tive grupp omfattar ett värmeaktiverbart utlösningsdon. Dä detta smälter eller sprängs pä grund av värme, är installationen anordnad att leverera släckmedi- .···. um tili de övriga av gruppens spruthuvuden. Övriga grupper utlöser ej. För att • · 30 en ytterligare grupp skall utlösa, bör den ytterligare gruppens utlösningsdon "* sprängas eller smälta. Med denna kända konstruktion kan ett avgränsat omrä- de i närheten av branden blir sprutat med släckmedium utan att släckmedium *·*": sprutas i omräden där ingen brand förekommer och härigenom kommer man .!·. tillrätta med en förhällandevis liten mängd släckmedium.

! . 35 Denna kända installation fungerar normalt bra. Det finns emellertid ' ; omgivningar där en dylik installation fungerar otillfredsställande eller kan inte 2 108216 alls fungera. I detta sammanhang avses t.ex. omgivningar där spruthuvudena blir utsatta för smuts, avlagringar och föroreningar av olika slag med följden att spruthuvudenas komponenter, säsom dysor och värmeaktiverbara don, inte kan fungera (dysorna blir biockerade; de värmeaktiverbara utslösningsdonen 5 fungerar otillfredsställande eftersom de som nedsmutsade reagerar däligt pa värme fran brand). Exempel pä en sadan omgivning är t.ex. en öppen täg-vagn. öppna tägvagnar används för att transporter fordon och annat materiel samt gods som kan vara lättantändligt och därför utgör en brandfara. Om en sedvanlig brandsläckningsinstallation installerades i en öppen tägvagn, skulle 10 den pä förhällandevis kort tid bli sä nedsmutsad, att den inte kunde fungera.

Även i täckta tagvagnar (och släpvagnar) kan transporters gods som ned-smutsar tagvagnen (släpvagnen) snabbt, varför föreliggande uppfinning även kan appliceras i täckta tagvagnar (och släpvagnar). Andra exempel pä dylika omgivningar är mälerier och stälverk.

15 I vissa omgivningar, t.ex. tagvagnar, tunnlar, bildäck, höglager, där brandförloppet kan utveckias snabbt, önskar man kontrollera brandförloppet sa att ej alltför stort omräde utlöser av sprinklern. En indelning av installatio- nen i sektioner, säsom visats i WO 93/10860, är inte en tillräcklig lösning för att erhälla effektiv brandsläckning, eftersom i dylika omgivningar sprinklers 20 även i icke reievanta sektioner (sektioner, där ingen brand finns) utlöser. En brandsläckningsinstallation av känd konstruktion monterad i ett transportme- del, säsom i en öppen tägvagn, skulle säledes i vilket som heist fall fungera osäkert redan därför att vid brand uppkomna värmegaser strömmar pä grund av vindförhällanden snabbt tili sädana omräden där ingen brand alls förekom- [ ^ 25 mer med den följd att släckmedium blir levererat tili fel omräde, dvs. tili ett om- * · · räde där inte brandhärden alls finns. Detta medför förlust av släckmedium och • ♦ · v* : är en väsentlig nackdel i transportmedelapplikation, eftersom fordon i prakti- v ; ken har en begränsad kapacitet att transportera släckmedium. Ytterligare kan leverans av släckmedium tili ”fe!” omräde ha som följd materiella skador. Ett :***: 30 typiskt exempel utgör ett täg som kör med hastigheten 140 km/h när branden *«» ··*·. uppstär. Värmen frän branden sprider sig och sprinklernas ampuller sprängs • · · • . pä ett ställe längt ifrän själva branden, varav följer att vatten sprutar pä fel ställe. i tunnlar och garage kan lastbilars heta avgaser vara riktade uppät di-' ; reki mot sprinklers, likasä med följden att sprinklers utlöser utan brand eller 35 ens brandfara.

3 108216

Pa grund av detta saknar nämnda besvärliga omgivningar i manga fall brandsläckningsinstallationer, trots att en funktionerande brandsläck-ningsinstallation skulle vara till stor nytta.

Även mekaniska belastningar kan fa en brandsläckningsinstallation 5 att fungera i onödan (speciellt vid brott av installationens utlösningsdon). Dyli-ka mekaniska belastningar kan uppstä vid stötar fran truckar, lastbilar etc.

Ur US 3727695 kännes en sprinkler omfattande en hallarstomme, minst en dysa, ett värmeaktiverbart utlösningsdon och ett skydd som i en skyddsposition är anordnat framför nämnda dysa för att skydda utlösningsdo-10 net mekaniskt da sprinklern är i ett inaktivt läge och som kan förskjutas till en friposition i vilket det är ur vägen för nämnda dysa sälunda, att utlösningsdonet blottas och dysan kan, efter att utlösningsdonet utlöst, spruta släckmedium i ett aktivt läge hos sprinklern, vilken hallarstomme omfattar ett inlopp för in-kommande släckmedium. Skyddets avsikt är att skydda utlösningsdonet me-15 kaniskt da sprinklren är i inaktivt läge. Skyddet faller nedät genom att material (nitar) som häller skyddet pä plats, smälter vid hetta, varefter sprinklern kom-mer i aktivt läge: i samband med att skyddet faller, kommer sprinklerns värme-aktiverbara utlösningsdon omedelbart i kontakt med värme, varefter sprinklern utlöser. Denna kända sprinkler aktiveras alltid medelst värme och kan inte för-20 sättas i ett beredskapsläge som är skilt fran dess inaktiva läge eller dess akti-va läge. Sprinklerns skydd är inte konstruerat att skydda mot smuts.

Det finns även brandsläckningssystem i vilka man pä grund av frys- y risk eller viktproblem inledningsvis inte har vatten i rören som leder tili sprink- ' ' lerna. Det tar en viss tid att fylla rören (typiskt 60 s) och en snabbt utvecklad ‘ * 25 brand kan utlösa alltför mänga sprinklers innan vattnet när sprinklerna. Exem- ’· ”* pel pa omgivningar, var branden kan utveckla sig snabbt är fartyg som trans-• · · v ; porterarfordon: brand i fordonens däck kan sprida sig snabbt.

* « ·

v ♦* I vissa omgivningar finns risk att branden börjar med explosion. I

sadan omgivning är det sannolikt att en brandsläckningsinstallations samtliga 30 ampuller utlöser av explosionstrycket, varvid installationen inte kan fungera för ··« ’ .*··. att bekämpa brand effektivt. Exempel pa sistnämnda omgivningar är transfor- matorer, mälkabinetter och mallager.

: Kort redogörelse över uppfinningen 35 Uppfinningens syfte är att ästadkomma en installation för att släcka : brand, vilken installation minskar väsentligt nämnda problem och kan monte- 4 108216 ras i besvärliga omgivningar där spruthuvudena i.ex. är utsatta för smuts, av-lagringar, mekaniska stötar och vindförhällanden som försvärar eller omöjlig-gör utlösning av för släckningen viktiga spruthuvuden.

För sagda syfte är för installationen enligt uppfinningen känneteck-5 nande att spruthuvudena omfattar en förskjutbar anordning som medelst flui-dumtryck är anordnad att förskjutas i förhällande tili hällarstommen och sälun-da utöva en kraft mot läsanordningen sä att den öppnar.

Den uppfinningsenliga tanken hos installationen är att den omfattar spruthuvuden med skydd som halls pä plats och hindrar sprutning av släck-10 medium även i fall att skyddet blir utsatt för värme, vilket skydd kan avlägsnas manuellt eller medelst signal frän branddetektor (t.ex. rök- eller värmedetektor som reagerar pä yt- eller stralningsvärme, eller optisk detektor), varvid skyddet (innan det avlägsnas) vid behov, samtidigt fungerar som skydd mot smuts, damm och avlagringar. Med skyddet pä fäs inte spruthuvudena att spruta en-15 bart genom att värme riktas mot dem. Innan spruthuvudena utlöser ger alltsä detektorerna signal eller alternativt, spruthuvudena aktiveras manuellt, varav ett aktiveringssystem trycksätts.

Enligt en synnerligen fördelaktig utföringsform är en del av sagda spruthuvuden sprinklers omfattande ett värmeaktiverbart utlösningsdon och en 20 de! av spruthuvudena är utan värmeaktiverbart utlösningsdon (’’open nozzle spray heads”), vilka sprinklers skydd i skyddspositionen är anordnade att skydda de värmeaktiverbara utlösningsdonen mot hetta sä att de inte är blot- tade för att kunna reagera pä värme men är anordnade vid förskjutningen tili 1 , fripositionen att försätta sprinklerna i ett beredskapsläge i vilket deras värme- [ ‘ 25 aktiverbara utlösningsdon är intakta för att kunna reagera pä värme och häri- *· "* genom ästadkomma en utlösning av respektive sprinkler och försätta dessa i • · « v ; det aktiva läget i vilket de sprutar släckmedium. En dylik installation förmär ♦ · · v ·* omedelbar vid detektion av brand avge släckmedium tili omrädet/omräden där sannolikheten för brand är stor och är därtill anpassad att ’’punktvis” förstärka 30 släckmediesprutningen dä temperaturen vid nämnda ’’punkter” stiger tillräckligt • · · ·**·. högt.

Installationens fördelaktiga utföringsformer är angivna i bifogade patentkrav 2 -15.

:"; Installationens största fördelar är att den kan användas i besvärliga : ‘ j 35 omgivningar där spruthuvudena är utsatta för smuts och orenheter, varvid den .: vid brand kan fungera tillförlitligt fastän den längvarigt värit utsatt för smuts. In- 5 108216 stallationen använder endast litet släckmedium, eftersom släckmediet blir av-givet endast pä ställen där det behövs. Sälunda, t.ex. utlöses inte sprinklers i tunnlar, garage etc. av lastbilars heta avgaser. som kan vara riktade uppät di-rekt mot dessa sprinklers och som alltsä kunde fä installationen att fungera i 5 onödan. Installationens spruthuvuden är ocksä skyddade mot mekaniska be-lastningar. Skyddet pä spruthuvudet hindrar i dylika fall i stor utsträckning ut-lösning. Även i omgivningar med explosionsfara hindras spruthuvuden att ut-lösa i onödan.

Kombinationen av ett transportmedel och en installation för att 10 siäcka brand är kännetecknad av det som anges i bifogade patentkrav 16.

Kombinationens största fördelar är att släckmedium blir vid brand avgivet endast pä ställen där det behövs och installationen kan fungera tillför-litligt fastän den längvarigt värit utsatt för smuts. Förstnämnda egenskap är ocksä synnerligen viktig, eftersom ett fordon i praktiken inte kan bära med sig 15 mycket Stora mängder släckmedium. I fordon strävar man pä alla sätt att mi-nimera släckmediemängden redan därför att transport av Stora mängder släckmedium är kostsamt. Kombinationens föredragna utföringsformer är i bifogade patentkrav 17 och 18.

Kombinationen av en tunnel och en installation för att siäcka brand 20 är kännetecknad av det som anges i bifogade patentkrav 19. Kombinationens föredragna utföringsformer är i bifogade patentkrav 20 - 23. Kombinationens största fördelar är att släckmedium blir vid brand tillförlitligt avgivet endast pä ställen där det behövs ocksä fastän installationen längvarigt värit utsatt för ' smuts. Patentkravet 21 definierar en konstruktion som innebär väsentliga ] ] 25 kostnadsbesparingar, och patentkravet 23 definierar en konstruktion som syn- *·**: nerligen effektivt hindrar brand att spridas.

• · « v : Spruthuvudet enligt uppfinningen är kännetecknat av att det omfat- • · · v i tar en förskjutbar anordning som medelst fluidumtryck är anordnad att för- skjutas i förhällande tili hällarstommen och sälunda utöva en kraft mot läsan-30 ordningen sä att den öppnar.

• · ♦ .*··. Ett sädant spruthuvud är skyddat mot smuts och avlagringar varför det även i smutsig omgivning kan fungera tillförlitligt fastän det installerats för v * « « ♦ * länge sedan. Dysor och övriga komponenter är skyddade mot smuts, damm :: och övrigt material som kunde störa spruthuvudets egenskaper att reagera pä 35 brand eller leverera släckmedium och det kan fäs i ett beredskapsläge/aktivt läge utan att det aktiveras med värme. Skyddet skyddar ocksä emot meka- * · 6 108216 niska stötar. Spruthuvudets aktivering fran inaktivt läge tili beredskapslä-ge/aktivt läge kan ästadkommas mycket snabbt pä olika sätt utan att kortvarig utsättning för av vind transporterad värme frän avlägsen brand skulle ästad-komma oönskad föraktivering med följden att släckmedium skulle levereras tili 5 oönskade ställen där ingen brand förekommer. Ingen värme riktad mot sprut-huvudet ästadkommer i praktiken att skyddet förskjuts tili friposiotion, utan för-skjutningen astadkoms med tryck av fluidum; trycket hos fluidet kan i sin tur ästadkommas manuellt eller pä mänga olika sätt medelst en branddetektor som t.ex. reagerar pä yt- eller stralningsvärme eller medelst en optisk flamde- 10 tektor. Branddetektorn ger signal som t.ex. startar en pump för att leverera fluidum tili spruthuvudet eller ger signal till en ventil som öppnar för att leverera fluidum (släckmedium) tili spruthuvudet. Spruthuvudets föredragna utförins-former är i bifogade patentkrav 25 - 28.

15 Kort figurbeskrivning

Uppfinningen redogörs i det följande under hänvisning tili bifogade ritning i vilken, figur 1 visar en sprinkler enligt uppfinningen i ett första, inaktivt läge, figur 2 visar sprinklern enligt figur 1 i ett läge genast efter föraktive- 20 ring, figur 3 visar sprinklern enligt figur 1 och 2 i ett beredskapsläge, figur 4 visar ett annat utförande av en sprinkler enligt uppfinningen i ett beredskapsläge, ' figur 5 visar ett spruthuvud enligt uppfinningen i ett läge genast efter ‘ ' 25 aktivering, figur 6 visar ytterligare ett spruthuvud enligt uppfinningen i ett första • · * V J inaktivt läge, V ; figur 7 visar spruthuvudet enligt figur 6 i ett läge genast efter aktive ring, *'**: 30 figur 8 visar en första utföringsform av installationen enligt uppfin- .*··. ningen, *·* figur 9-12 visar en andra utföringsform av installationen enligt upp- * · t t · ‘ ' finningen, figur 13 visar en tredje utföringsform av installationen enligt uppfin- ; 35 ningen,

* * I

* . 1 * f 7 108216 figur 14 visar en fjärde utföringsform av installationen enligt uppfin- ningen, figur 15 och 16 askädliggör avgivning av släckmedium mot ett före-mäl i installationen enligt figur 14, 5 figur 17 och 18 visar en femte utföringsform av installationen enligt uppfinningen, figur 19-21 visar en sjätte utföringsform av installationen enligt uppfinningen, figur 22 visar en sjunde utföringsform av installationen enligt upp-10 finningen, och figur 23 visar en ättonde utföringsform av installationen enligt uppfinningen

Uppfinningens beskrivning i detalj

Figur 1 visar en sprinkler 230 enligt uppfinningen i ett första, inaktivt 15 läge. Sprinklern omfattar en dysstomme 1 och en glasampull 18 som medelst en hällare 19 monterats vid dysstommen. Dysstommen 1, som omfattar ett antal dysor 2, är medelst skruvförband monterad i en hällarstomme 3, som i sin tur är monterad i en rörledning 4 som levererar släckmedium tili ett inlopp 5 hos hällarstommen 3 och vidare tili dysstommens övre parti 22.

20 Hällarstommen 3 är omgiven av en cylindrisk hylsdel 6. Hylsdelen 6 är förskjutbar i förhällande tili hällarstommen 3, Mellan hylsdelen 6 och hällarstommen 3 finns en tryckkammare 7. Tryckkammaren 7 har formats genom att ' hylsdelen 6 uppvisar en andra cylindrisk inre yta 8 vars diameter är större än ' ! hylsdelens en första cylindrisk inre yta 9. Övergängen mellan de cylindriska 25 ytorna 8 och 9 definierar en skuldra 10 som formar, sett i sprinklerns axialrikt- *·’·: ning, en ringformig projektionsyta 10A. Tryckkammaren 7 är ocksä definierad • · · v : av ett ringspär 11 som gjorts i hällarstommen 3.

• · * v ·’ Tryckkammaren 7 stär i förbindelse med inloppet 5 via en passage som allmänt betecknats med hänvisningssiffra 12.

:***: 30 Hylsdelen 6 är medelst en första ringtätning 23 vid den första cylind- »·· .***. riska inre ytan 9 och en andra ringtätning 24 vid den andra cylindriska inre • · · ytan 8 tätad mot hällarstommen 3. Ringtätningarna 23, 24 har monterats i re-' ‘ spektive ringspär 25 och 26 i hällarstommen 3. Tack väre detta blir konstruk- tionen enkel. Hylsdelen 6 har motsvarande, men grunda ringspär för ringtät-: *;35 ningarna 23, 24, vilka spar är belägna i den första cylindriska inre ytan 9.

8 108216

Sprinklern omfattar ett skydd 13 i form av en kopp som täcker gla-sampullen 18 och dysorna 2 och som medelst en ringtätning 14 monterats mot en flänslik del 15 som i sin tur fästs vid hällarstommen 3. Den flänslika delen 15 formar ett ringspar 16 för ringtätningen 14. Skyddet 13 omfattar ett cylind-5 riskt spär 17 för emottagande av ringtätningen 14. Ringtätningen 14 blir lämp-ligen nägot tilltryckt mellan ringsparet 16 och det cylindriska sparet 17. Det cy-lindriska sparet 17 tillsammans med ringtätningen 14 kan sägas utgöra en lä-sanordning som halier skyddet 13 pä plats i skyddsposition. Pä grund av pres-skraften mot ringtätningen 14 blir skyddet 13 inte endast stadigt monterat vid 10 sprinklern utan ästadkommer ocksä att sprinklerns viktiga komponenter, sä-som dysorna 2 <pch glasampullen 18 är skyddade och hermetiskt tillslutna frän sprinklerns omgivning. Detta är viktigt emedan sprinklern är avsedd att använ-das i olika omgivningar där den är utsatt för smuts som med tiden gör sprinklern oanvändbar eller osäker tili sin funktion utan detta skydd 13.

15 I figur 1 är skyddet 13 i skyddsposition i vilken position det även fungerar som värmeskydd som hindrar ampullen 18 att oönskat spränga pä grund av t.ex. en kortvarig het gasströmning mot sprinklern, t.ex. frän lastbilars avgasrör, med följden att sprinklern skulle förorsaka förlust av släckmedium utan brand i närheten av sprinklern. En sadan het luftströmning kan vid brand 20 t.ex. uppstä da sprinklern är monterad i ett transportmedel, säsom en öppen tägvagn.

Sprinklern i figur 1 fas genom föraktivering i ett beredskapsläge ge- /./. nom att vätska under tryck mätäs frän rörledningen 4 tili passagen 12. Härvid :·, uppstär emot skuldrans 10 projektionsarea A ett vätsketryck som astadkom- [mmm. 25 mer en kraft som strävar trycka hylsdelen 6 nedät. Kraftens storlek bestäms av . . produkten hos vätsketrycket och den projicerade ringarea 10A som skuldran • · · 10 definierar sett i hällarstommens (dvs. rörledningens 4) längdriktning. Dä « · · ’·* ‘ kraftens storlek överskrider den kraft som behövs för att den av ringtätningen · 14 och sparet 17 formade läsanordningen skall öppna, lossnar skyddet 13 frän 30 ringtätningen 14 och förskjuts tryckt av holkdelens nedre rand 21 i det läge som visas i figur 2. Sprinklerns dysor 2 sprutar inte ännu släckmedium i detta ·*'*: beredskapsläge.

‘ . Ur figur 2 och 1 kan ses att hylsdelen 6 uppvisar ett stopp 39 som kommer att anligga mot den flänslika delen 15. Den flänslika delen kan därför 35 kallas för en spärrdel 15.

9 108216

Da skyddet 13 är i det i figur 2 visade läget, taller det av frän sprinklern och frigörs frän hylsdelen 6 och kommer i friposition, säsom visas i figur 3. Härvid kommer sprinklern i beredskapsläge.

Hylsdelen 6 omfattar en tredje cylindrisk inre yta 27 som är anord-5 nad att komma i tätande anliggning mot ringtätningen 14 da sprinklern för-skjuts i beredskapsläge. Ur figur 2 kan man se att ringtätningen 14 ger en extra säkerhet emot läckage ifall ringtätningen 23 av nägon anledning inte häller tätt.

Hylsdelens 6 övre parti 30 har en höjd som är tillräcklig för att ring-10 tätningen 24 skall anligga fluidumtätt mot hällarstommen 3.

Da sprinklern är i det i figur 3 visade beredskapsläget, kan sprinklern utlösa pä sedvanligt sätt efter att glasampullen 18 sprängts av hetta.

Hänvisningssiffra 28 avser en fastsättningsde! för emottagande av änden hos en kedja eller liknande längsträckt element 29 som i sin andra ände 15 är för fastsättning i sprinklern eller i närheten av denna. Elementet 29 hindrar koppen 13 frän att tappas bort da sprinklern övergär frän inaktivt läge tili beredskapsläge.

En värmeaktiverbar glasampull 18 är i manga applikationer att före-dra. I stället för en värmeaktiverbar glasampull kan man i stället ha ett värme-20 aktiverbart don av annan typ: det värmeaktiverbara utlösningsdonet kan t.ex. vara en eutektisk metall eller annat material som smälter vid lag temperatur, eller en de! som ändrar form vid värme.

. Figur 4 visar en annan utföringsform av sprinklern 230” enligt upp- :·, finningen i beredskapsläge. I figur 4 har använts motsvarande hänvisnings- 2..; 25 beteckningar som i figurerna 1 - 3 för motsvarande komponenter. Utförings- • · . . formen skiljer sig fran den i figurerna 1-3 genom att ingen passage mellan • · · tryckkammaren 7" och inloppet 5” finns. Aktiveringen av sprinklern tili beredskapsläge var skyddet 13” förskjutits bort (se figur 3) men ampullen 18” är hei, ästadkoms medelst en separat linje 45” som via en passage 46” i hällarstom-30 men 3” är i fluidumförbindelse med tryckkammaren 7”. Säledes försätts : sprinklern i det i figur 4 visade beredskapsläge medelst ett tryck av fluidum ·"*: eller tryckmedium i linjen 45”, som kan kallas för kontrollinje, vilket fluidum pa intet sätt behöver ha anknytning tili släckmediet i röret 4 - ens när sprinklern är i aktivt läge. Fluidet kan säledes vara en gas, t.ex. luft. Fluidet kan ocksä vara 35 samma som släckmediet i röret 4, t.ex. vatten. Fluidet i röret 45” är inte i flui-dumförbindelse med inloppet 5” da sprinklern är i inaktivt läge.

10 108216

En väsentlig fördel med utföringsformen i figur 4 är att sprinklern kan fas i beredskapsläge under använding av smä ventiler (ventilerna 482a och 482b i figur 17; ventilen 582a i figur 19; och ventilerna 682a, 782a i figu-rema 22 och 23) och smä kontrollrör (rören 445, 545, 645 och 745 i figurema 5 17, 19, 22 och 23). Detta är av stor ekonomisk betydelse speciellt ifall brand- släckningsinstallationen skall monteras i en läng tunnel (jfr. figurena 17, 19), vars längd kan vara tiotal kilometer. Skyddet 13” kan fas ur vägen tidsmässigt oberoende av om röret 4 är trycklagt eller inte, dvs. oberoende av om vätska mätäs tili dysorna eller inte; och därtill kan sprinklern fas att spruta endast un-10 der förutsättning att bade linjen 45” och röret 4” är trycklagda. Speciellt i tun-nelapplikation är röret 4 (rören 481 och 581 i figurerna 17 och 19) normalt trycksatt.

Figur 5 visar ett spruthuvud 280” utan värmeaktiverbart utlösnings-don. Säledes förorsakar ett tryck av släckmedium som verkar i inloppet 5’” in-15 ledningsvis att hylsan 6’” förskjuts nedät, varefter skyddet 13”’ pressas ned och släckmedium kan sedan omedelbart spruta ur dysorna 2’”. I figur 5 har använts analoga hänvisningssiffror som i figurerna 1 - 3 för motsvarande de-lar.

Figurerna 6 och 7 visar ett ytterligar spruthuvud 280’ enligt uppfin-20 ningen, i ett första inaktivt läge respektive i ett aktivt läge. I figurerna har använts motsvarande hänvisningsiffror som i figur 4 för motsvarande kompo-nenter. Dysstommen 1 ’ med därtill hörande komponenter, säsom medelst fjä-der 48’ belastad och förskjutbar spindel 40’ med en kanal 41’ för att leda :·. släckmedium frän dysstommens inlopp 47’ tili dysorna 2’, 2c’, kan med fördel 25 vara av sadan tryckkompenserad (tryckbalanserad) typ som redogjorts för i . publikationen WO 96/08291. Spruthuvudet behöver inte vara tryckkompense- ';2: rat. Ett eventuellt stort tryck som verkar i inloppet av kanalen som leder tili : dysorna 2’ när inte dysorna innan spindeln 40’ förskjutits. Da spindeln 40’ för skjuts, i och med att en tillslutningsdel 42’ öppnas, öppnas fluidumförbindelse 30 mellan dysstommens inlopp och dysorna 2’ sä att dessa kan spruta släckme-dium. Spruthuvudet fas initiellt att spruta endast under förutsättningen att bade ·“*: linjen 45’ och röret 4 är trycklagda. Ifall vätska inte finns i röret 4, är det fragan om sagda föraktivering som endast innebär att skyddet 13’ förskjuts at sidan. Spruthuvud 280’ enligt figur 6 kan man med fördel applicera i brandsläck-35 ningsinstallationerna i figurerna 13, 14, 19, 22 och 23.

11 108216

Spruthuvudet behöver, sasom tidigare nämnts, inte vara tryckba-lanserat: speciellt t.ex. i ett ’’dry pipe” -system var släckmedietryck initiellt inte verkar i inloppet. Även i wet pipe -system kan man använda icke tryckbalan-serat spruthuvud pa grund av tillslutningsdelen 42’ som hindrar spindlen 40’ att 5 bli pressad nedät av fjädern 48’ da spruthuvudet är i passivt läge med skyddet 13’ pä. Da tryckkammaren 7’ trycksätts, pressas skyddet 13’ och tillslutningsdelen 42’, eftersom den är fäst vid skyddet, nedät, varav följer att spindeln 40’ trycks nedät av fjädems 48’ och släckmedietryckets, som riktar sig mot spindeln, kraft sä att spindeln inte är i vägen för inloppet 7’ utan släckmedium kan 10 strömma frän inloppet 5’ via kanalen 41’ tili dysorna 2’, 2c’. Tillslutningsdelen 42’ hälls, dä spruthuvudet är i det inaktiva läget visat i figur 6, pä plats i dysstommen T medelst läsmedel omfattande en första läsdel 54’ och en and-ra läsdel 55’. Den första läsdelen 54’ är last vid dysstommen 1’ medelst för-skjutbara element 50’, t.ex. metallkulor. Den andra läsdelen'55’ är fäst vid den 15 första läsdelen 54’ medelst en O-ring 52’ som är anordnad i ett cylindriskt spär 53’ hos den andra läsdelen 55’ dä spruthuvudet är i det inaktiva läget. O-ringen 52’ häller den andra läsdelen 55’ pä plats vid den första läsdelen 54’, fastän skyddet 13’ ej ännu monterats. Tack väre detta blir spruthuvudets slut-giltiga montering enkel: endast skyddet 13’ behöver monteras vid stället var 20 spruthuvudet skall placeras, eftersom O-ringen 52’ och läsdelarna 54’, 55’ kan vara (färdigt) fabriksmonterade. Den andra läsdelen 55’ är ocksä fäst vid en öppning 58’ i skyddet 13’. En sprint 28’ eller i princip vilket som läselement kan förmedla kraften frän skyddet 13’ tili den andra läsdelen 55’ sä att denna följer med dä skyddet förskjuts. Den andra läsdelen 55’ har en form sä att ett stöd 2..; 25 57’ formas mot skyddets öppning 58’.

• « . . Elementen 50’ är anordnade att förskjutas i ett läge att den första

• « I

*;./ läsdelen 54’ frigörs frän dysstommen V dä den andra läsdelen 55’ förskjuts i Y ’ förhällande tili den första läsdelen. Detta sker dä skyddet 13’ pressas nedät ; medelst tryck frän kontrollinen 45’. I samband med detta trycker spindeln 40’ 30 den första läsdelen 55’ ut ur dysstommen sä att spruthuvudet kommer i det aktiva läget visat i figur 7.

·”*: Figur 8 och 9 föreställer en öppen tägvagn 98 för transport av va- ‘ . ror, säsom fordon 99. I tägvagnen har monterats sprinklers 230 av den typ [ som visats i figur 1. Sprinklerna 230 är kopplade tili en släckmediekälla (ej vi- 35 sad) via ett rörsystem 81 som vid brand förser dem via med släckmedium, fö- reträdesvis vattenbaserat släckmedium. Rörsystemet 81 sträcker sig längs 12 108216 med tägets alla vagnar, varav alltsä endast en är visad i figur 8. Hänvisnings-beteckning 81d avser en distributionslinje.

Hänvisningssiffra 90 avser en branddetektor. Detektorn 90 är t.ex. av sadan typ att den reagerar för straining. Den kan med fördel vara en IR-5 detektor, men den kan alternativt sadan att den reagerar för UV-strälning. En optisk kabeldetektor, en rökdetektor eller en gasdetektor kan ocksä komma i fräga. Vid detektion av en av brand, t.ex. detektion av en uppvärmd yta, ger detektorn 90 signal till en pump (ej visad) att starta leverans av släckmedium tili rörledningen 81. Härav följer, att samtliga sprinklers 230 skydd faller av och 10 sprinklerna kommer i ett beredskapsläge, var de kan reagera för heta rökga-ser.

En manuell aktivering av installationen kan ersätta nämnda detekto-raktiveringssystem.

Figur 10 visar ett annat utförande av installatiönen enligt uppfin-15 ningen. I figuren har använts motsvarande hänvisningsbeteckningar som i figur 8 för motsvarande komponenter. Installationen i figur 10 skiljer sig frän den i figur 8 genom att tägvagnen 198 medelst sektionsventiler 182a, 182b är in-delead i sektioner 183a, 183b.

Om en detektor 190a reagerar för brand, ger den signal till sek-20 tionsventilen 182a att öppna. Härvid kommer sprinklerna 130a i beredskapsläge med sinä ampuller blottade. Ifall heta rökgaser sedan strömmar mot en sprinkler 130a, sprängs ampullen och sprinklern utlöser. Detektorn 190ab är anordnad att ge signal bade till sektionsventilerna 182a och 182b, dvs. till bade sektion 183a och 183b.

2..; 25 I stället för att indela tägvagnen i fyra sektioner, säsom figuren vi- • · ... . sar, kan man alternativt indela tägvagnen 198 t.ex. i tvä sektioner sälunda, att sektionerna 183a och 184b är en och samma sektion, varvid det räcker tili ♦ · · med en sektionsventil, t.ex. 182 a.

• ♦ » *·' * Figur 12 visar en lastbil 199 i tägvagnen 198 samt hur sprinklerna 30 130a är anordnade att spruta mot lastbilen.

• »«

Figur 13 visar en installation lik installationen i figur 10 men med ***’: den väsentliga skillnaden att den inte endast omfattar sprinklers 230ab, utan ..2: omfattar ocksä spruthuvuden 280a, 280b utan värmeutlösningsdon, t.ex.

. spruthuvud av den typ som beskrivits i figur 5. Sprinklerna 230ab och spruthu- 35 vudena 280a, 280b, och närmare bestämt dysorna hos dessa, kan med fördel 2· · även vara av den typ som redogjorts för i WO98/58705, vars innehäll är inkor- 13 108216 porerat i denna text. Sistnämnda spruthuvuden har dysor med variabel k-faktor salunda, att strömningen ökar kraftigt med ökat tryck hos släckmediet. I figur 10 har använts motsvarande hänvisningsbeteckningar som i figur 8 för motsvarande delar.

5 En annan skillnad till figur 10 är att installationen omfattar backven- tiler 89a, 89b, vilka hindrar sektionsventilen 282a att ge släckmedium till sprut-huvudena 280b i sektionen 283b. Backventilerna 89a, 89b och är inbyggda i respektive ventiler 282a, 282b, men kunde alternativt vara direkt kopplade till rörledningen som distribuerar till spruthuvudena/sprinklerna med samma re-10 suitat sett ur installationens funktion.

Installationen i figur 13 fungerar sälunda att t.ex. detektorn 290a ger signal, varvid sektionsventilen 282a öppnar och spruthuvudena 280a börjar omedelbar spruta släckmedium. Sprinklerna 230ab börjar inte spruta förrän deras ampuller sprängst av hetta. Ifall detektorn 290ab öppnar, ger den ger 15 signal att öppna bade sektionsventilen 282a och 282b. Härvid strömmar släc-medium till bade sektion 283a och 283b. Spruthuvudena 280a och 280b börjar genast spruta släckmedium, men sprinklerna 230ab börjar spruta först efter att deras ampull sprängts av hetta.

Figur 14 visar en ytterligare installation enligt uppfinningen. I figuren 20 har använts motsvarande hänvisningsbeteckningar som i tidigare figurer för motsvarande komponenter.

Installationen i figur 14 omfattar tvä längs med tägvagnens 398 ba-da sidor sig sträckande sektioner 383, vilka omfattar bade sprinklers 330a och spruthuvuden 380a. Da branddetektor 390a ger signal till sektionsventilen 382, 25 strömmar släckmedium till sprinklena 330a och spruthuvudena 380a. Spruthuvudena 380a börjar genas spruta, men sprinklers först efter att deras ampuller *;./ sprängts av hetta. Salunda kan man längs med tagvagnen 398 ’’punktvis” där ' temperaturen är högst, fä levererat mest släckmedium samtidigt som spruthu vudena 380a (vilka alltsä inte har ampull eller annat värmeaktiverbart utlös-30 ningsdon) ombesörjer för initiell kylning i sektionen var brand detekterats. Spruthuvudena 380a i sektionen 383 har ocksä funktionen att hindra spruthu-vuden och sprinklers i sektion belägen motsatt sida av tägvagnen 398 fran att ; . fungera i förtid med följden att släckmedium inte blir levererat i onödan.

’ Utföringsformen i figur 14 skiljer sig fran tidigare utföringsformer 35 ocksa sälunda, att en del av spruthuvudena 380a riktats uppät, se figur 16.

: Tack väre att spruthuvudena 380a levererar släckmedium tili tägvagnens övre 14 108216 parti, erhälls effektiv nedkylining av omräden där temperaturen eljest skulle bli hög och kunde förorsaka antändning av rökgaser och snabb spridning av elder). Givetvis kan man ocksä ha spruthuvuden/sprinklers att spruta uppät i ut-föringsformerna i figurerna 8,10 och 13.

5 Figur 15 och 16 visar hur sprutvinklarna hos sprinklerna 330a och spruthuvudena 380a med fördel kan vara.

Figur 17 och 18 visar en installation monterad i en tägtunnel 400.

Längs tunnein 400 löper ett rörsystem 481. Installationens sprinklers 430a, 430b är av den typ som visats i figur 4. Sprinklerna 430a, 430b är monterade 10 direkt tili rörsystemet 481. Medelst en pneumatisk linje 445p bringas spruthuvudena 430a, 430b via en sektionsventil 482a, 482b i beredskapsläge efter att en branddetektor 490a, 490ab eller 490b gett signal. Branddetektorn 490a styr sektionen 483a; branddetektorn 490ab styr sektionerna 483a och 483b; och branddetektorn 490b styr sektionen 483b. Trycket i linjen 445p kan vara 15 mycket lägre (över 10 ggr lägre), t.ex. 6 bar, än trycket i linjen 481 (och linjerna 81, 181, 281 och 381 i föregäende figurer). Sektionsventilerna 482a, 482b kan till sin dimensionering vara sma (t.ex. NS 1,5) och billiga i förhällande tili sektionsventilerna (av typ t.ex. NS 20) i figurerna 10, 13 och 14. Linjens 445p (och linjernas 445a, 445b) dimension kan vara klen, t.ex. 6 mm, jämfört med linjen 20 481 (och 81, 181, 281 och 381), t.ex. 50mm och linjerna (distributionslinjerna) 81 d, 181d, 281d och 381d, t.ex. 25 mm, i figurerna 8-13. Detta innebär en väsentlig kostnadsinbesparing i länga tunnlar och dylika applikationer var installationens längd är mycket stor, jämfört med att man använde sprinklers av den typ som inte uppvisar separat linje för aktivering av sprinklerna, emedan 2..; 25 inga grova distributionslinjer, vilkas längd bör motsvara tunnelns längd, mellan • * ; sektionsventilerna och sprinklerna behövs.

I./ I figur 17 kan en del av sprinklerna utbytas mot spruthuvuden utan • « « *;*. * värmeaktiverbart utlösningsdon, t.ex. av den typ som visas i figur 6.

• · · *·’ * Inne i tagvagnen 498 kan finnas en installation av den typ som re- 30 dogjorts för i figurerna 8, 10, 13 och 14.

'·,,/· I figurerna 19 - 21 har visats en installation för en biltunnel 500.1 fi- gurerna har använts motsvarande hänvisningssiffror som i figurerna 17 och 18 . ^. för motsvarande saker. Sprinklerna 530a, 530b är av den typ som visats i figur 4 och spruthuvudena av den typ som visats i figur 6.

35 Installationen i figur 19-21 skiljer sig frän den i figurerna 17 och 18 : J : genom att sektionsventilerna 582a, 582b är anordnade att mata släckmedium 15 108216 frän rörledningen 581 till sprinklernas 530a, 530b, 530ab och spruthuvudenas 580a kontrollrör 545 (rören 45’ och 45” i figurerna 6 och 4). Därtill har man ordnat backventiler 589a, 589b i kontrollröret 545 för att hindra fluidum att strömma fran en sektion tili en annan (t.ex. fran sektion 583a tili sektion 583b 5 och tvärtom). Backventiler kan givetvis ocksä placeras i samband med kontrol-linjerna 445a, 445b i figur 17 i det fall att kontrollinjerna förenades tili en läng kontollinje. Sprinkl ern 530ab är gemensam för sektionerna 583a och 583b.

Sprinklerna 530a, 530b är, sasom framgär ur figuren 20, riktade mot tunnelns 500 centrala partier och mot lastbilarna 599, medan ätminstone en 10 del av spruthuvudena 580a är anordnade att leverera släckmedium mot tunnelns 500 övre parti för att hindra rökgaser att antända. Spruthuvudena 580a som sprutar i taknivä kan vara betydligt mindre i vattenmängd än sprinklerna 530a, och bör ge liten droppstorlek (typiskt mindre droppstorlek än sprinklerna 530a) för att ge effektiv kylning. En del av spruthuvudena 580a kan, givetvis, 15 vara riktade mot tunnelns centrala delar.

Figur 22 visar en allmän design för. installationen enligt uppfinning-en. I figuren har använts motsvarande hänvisningssiffror som i de föregäende figurerna för motsvarande komponenter. Installationen i figur 22 kan användas t.ex. I fabriksanläggningar, höglager, och pä färjors bildäck. Sektionsventilerna 20 682a, 682b är kopplade tili kontrollinjerna 645a, 645b och rörlinjen 681 salun-da, att sprinklerna 630a och spruthuvudena 680a aktiveras med släckmedi-etryck via sektionsventilen 682a och kontrollinjen 645a, och sprinklerna 630b och spruthuvudena 680b aktiveras med släckmedietryck via sektionsventilen 682b och kontrollinjen 645b. Branddetektorn 690a styr sektionsventilen 682a 25 och sektionen 683a, och branddetektorn 690b styr sektinsventilen 682b och ♦ · . . sektionen 683b. Spruthuvudet 680abcd blir aktivt när vilken som heist av • · · branddetektorerna 690a, 690b, 690c eller 690d ger signal.

I t 1 ‘*2 * Sprinklerna 630a, 630b är företrädesvis av den typ som visats i figur v ; 4, och spruthuvudena 680a, 680b, 680abcd är företrädesvis av den typ som 30 visats i figur 7.

En del, eller alla, av sprinklerna i figur 22 kan utbytas mot spruthu-·"*: vuden utan värmeaktiverbart utlösningsdon och tvärtom.

* : Figur 23 visar ett annat utförande för allmän design för installatio nen enligt uppfinningen. I figuren har använts motsvarande hänvisningssiffror 35 som i de föregäende figurerna för motsvarande komponenter. Installationen i 16 108216 figur 23 kan - likt installationen i figur 22 - användas t.ex. i fabriksanläggningar, höglager, och pä färjors bildäck.

Installationen i figur 23 skiljer sig fran den i figur 22 genom att sek-tionsventilerna 782a, 782b är kopplade till pneumatiskta kontrollrör 745a, 5 745b, och 745p, vilka ej har nagot samband med släckmedieröret 781.

Samtliga installationer i figurerna 8-20 omfattar företrädesvis en släckmediekälla (ej visad) med vattenbaserad vätska som släckmedium. At-minstone en del av spruthuvudena som används i installationen kan företrädesvis vara till sin typ sädana som redogjorts för i WO92/20453, dvs. de avger 10 en koncentrerad penetrerande vattendimma som förmar tränga in i brandhär-den.

Uppfinningen har i det föregäende beskrivits endast med hänvis-ning till ett exempel. Därför framhälls att uppfinningen till sina detaljer kan inom ramen för bifogade patentkrav avvika i mänga avseenden frän exemplen. Sä-15 ledes kan t.ex. indelningen av sektioner variera enligt applikation. Applikatio-nen i figurerna 8-16 behöver inte, säsom tidigare kömmit fram, nödvändigtvis vara ett transportmedel i form av en tägvagn, utan kan vara nagot annat transportmedei, t.ex. en färja. Vidare kan installationen användas för andra, bade öppna och slutna utrymmen som inte behöver ha nägot att göra med 20 transportmedel.

• t · • 1 · • · t • · « « · · ♦ ψ · ♦ · · • · • · • · · · · • ·

Claims (28)

1. Installation för att släcka brand, vilken installation omfattar ett antal spruthuvuden (130a, 130b; 230; 230ab, 280a, 280b; 330a, 380a; 430a, 430b; 530a, 530b, 530ab, 580a; 630a, 630b, 630ab, 680a, 680b, 680ab, 5 680abcd; 730a, 730b, 780a, 780b, 780ab, 780abcd), ett rörsystem (81; 181; 281; 381; 481; 581; 681; 781) för att leda släckmedium till spruthuvudena, vil-ka spruthuvuden omfattar en hallarstomme (3, 3’, 3”, 3”’) med ett inlopp (5, 5’, 5”, 5‘”) för inkommande släckmedium, minst en dysa (2, 2’, 2”, 2’"), och ett skydd (13, 13’, 13”, 13”’) som i en skyddsposition medelst en läsanordning 10 (14, 17, 14’, 17’, 14”, 17”, 14’”, 17’”) är anordnat framför nämnda dysa (2, 2’, 2”, 2’”) da installationen är i inaktivt Säge och som vid aktivation av installatio-nen är anordnat att förskjutas till en friposition genom att läsanordningen öpp-nar, i vilken friposition skyddet är ur vägen för nämnda dysa salunda att den i ett aktivt läge hos spruthuvudet kan spruta släckmedium, känneteck-15 n ad av att spruthuvudena (130a, 130b; 230; 230ab, 280a, 280b; 330a, 380a; 430a, 430b; 530a, 530b, 530ab, 580a; 630a, 630b, 630ab, 680a, 680b, 680ab, 680abcd; 730a, 730b, 780a, 780b, 780ab, 780abcd), omfattar en för-skjutbar anordning (6, 6’, 6”, 6’”) som medelst fluidumtryck är anordnad att förskjutas i förhallande till hallarstommen (3, 3’, 3”, 3’”) och salunda utöva en 20 kraft mot läsanordningen (14, 17, 14’, 17’, 14”, 17”, 14’”, 17’”) sä att den öpp-nar. (Fig. 8, 10, 13, 14, 17, 19, 22, 23)

2. Installation enligt patentkravet 1, kännetecknad av att den förskjutbara anordningen (6, 6’, 6”, 6’”) uppvisar en projektionsarea (10A, : . 10A’, 10A”, 10A’”) som vid tryck av fluidum i en tryckkammare (7, 7’, 7”, 7’”) är ^ , 25 anordnad att förskjuta den förskjutbara anordningen och utöva kraften mot la- ! ! sanordningen (14, 17, 14’, 17’, 14”, 17”, 14’”, 17’”). (Fig. 8, 10, 13, 14, 17, 19, ‘‘I./ 22,23)

• · · '·’ ‘ 3. Installation enligt patentkravet 2, kännetecknad avatt • 4 4 v : den förskjutbara anordningen är en hylslik del (6, 6’, 6”, 6’”) som tillsammans 30 med hallarstommen (3, 3’, 3”, 3’”) definierar tryckkammaren (7, 7’, 7”, 7’”). O (Fig. 1-7)

·***: 4. Installation enligt patentkravet 2, kännetecknad avatt ' . tryckkammaren (7, 7”’) via en passage (12, 12”’) är i fluidumförbindelse med [ inloppet (5, 5’”) da spruthuvudet är i det inaktiva läget sä att ett tryck av 35 släckmedium i inloppet är anordnat att ästadkomma nämnda kraft mot läsan- : Y: ordningen (14, 17, 14”’, 17”’). (Fig. 1, 5, 8, 10, 13, 14) 18 108216

5. Installation enligt patentkravet 2, kännetecknad av att tryckkammaren (7’, 7”) via en passage (46’, 46”) är i fluidumförbindelse med en kontrollinje (45’, 45”, 445a, 445b; 545; 645a, 645b; 745a, 745b) salunda, att ett tryck av ett tryckmedium i kontrollinjen är anordnat att förskjuta den för- 5 skjutbara anordningen (6’, 6”) och ästadkomma nämnda kraft mot läsanord-ningen (14’, 17’, 14”, 17”). (Fig. 4, 6, 17, 19, 22, 23)

6. Installation enligt patentkravet 5, kännetecknad av att kontrollinjen (45’, 45”, 445a, 445b; 745a, 745b) ej är i fluidumförbindelse med inloppet (5’, 5”) da spruthuvudet (430a, 430b; 730a, 780a, 780b, 780ab, 10 780abcd) är i inaktivt läge. (Fig. 4, 6, 17, 23)

7. Installation enligt patentkravet 1, kännetecknad av att spruthuvudena (130a, 130b; 280a, 280b; 330a, 380a; 430a, 430b; 530a, 530b, 530ab, 580a; 630a, 630b, 630ab, 680a, 680b, 680ab, 680abcd; 730a, 730b, 780a, 780b, 780ab, 780abcd) är anordnade i separat eller i grupp akti- 15 verbara sektioner (183a, 183b; 283a, 283b; 383; 483a, 483b; 583a, 583b; 683a, 683b; 783a, 783b) med ett antal spruthuvuden i varje sektion. (Fig. 10, 13, 14, 17, 19, 22, 23)

8. Installation enligt patentkravet 7, kännetecknad av att den omfattar en backventil (89a, 89b; 589a, 589b; 689; 789) för att leda 20 släckmedium till en sektion (283a, 283b; 583a, 583b; 683a, 683b; 783a, 783b) av antalet sektioner och för att hindra släckmedium att strömma till atminstone till en del av spruthuvudena i en bredvidliggande sektion. (Fig. 13, 21,22, 23)

9. Installation enligt patentkravet 1 eller 7, kännetecknad av att en del av sagda spruthuvuden är sprinklers (230ab; 330a; 530a, 530b, ^ 25 530ab; 630a, 630b, 630ab; 730a, 730b, 730ab) omfattande ett värmeaktiver- .* ] bart utlösningsdon (18, 18”) och en del av spruthuvudena (280a, 280b; 380a, 380b; 580a; 680a, 680b, 680abcd; 780a, 780b, 780ab, 780abcd) är utan vär-: meaktiverbart utlösningsdon, vilka sprinklers skydd (13, 13”) i skyddspositio- v : nen är anordnade att skydda de värmeaktiverbara utlösningsdonen mot hetta 30 sä att de inte är blottade för att kunna reagera pa värme men är anordnade vid :***: förskjutningen till fripositionen att försätta sprinklerna i ett beredskapsläge i vil- • · · ·’**; ket deras värmeaktiverbara utlösningsdon är intakta för att kunna reagera pä • . värme och härigenom ästadkomma en utlösning av respektive sprinkler och försätta dessa i det aktiva läget i vilket de sprutar släckmedium. (Fig. 13, 14, 35 1 9,22,23) 108216 19

10. Installation enligt patentkravet 9, kännetecknad avatt den omfattar en sektion (283a, 283b; 383; 583a; 683a, 683b; 783a, 783b) omfattande bade spruthuvuden (280a; 380a; 480a; 680a; 780a) utan värme-aktiverbart utlösningsdon, och sprinklers (230ab; 330a; 430a). (Fig. 13, 14, 5 22,23).

11. Installation enligt nägot föregaende patentkrav, kännetecknad av att den omfattar en optisk eller pä strälningsvärme eller pä rök reagerande detektor (90; 190; 290; 390; 490a, 490b, 490ab; 590a, 590b; 690a, 690b, 690c; 790a, 790b, 790c, 790d) som är anordnad att sätta igang 10 en matning av släckmedium till spruthuvudena (130a, 130b; 230; 230ab, 280a, 280b; 330a, 380a; 430a, 430b; 530a, 530b, 530ab, 580a; 630a, 630b, 630ab, 680a, 680b, 680ab, 680abcd; 730a, 730b, 780a, 780b, 780ab, 780abcd) för att förskjuta den förskjutbara anordningen (6, 6’, 6”, 6”’) och astadkomma nämnda kraft. (Fig. 8, 10, 13,14, 17, 19, 22, 23).

12. Installation enligt patentkravet 5, kännetecknad avatt spruthuvudenas (430a; 530a, 580a; 630a, 680a; 730a, 780a) kontrollinjer (445a, 445b; 545; 645a, 645b; 745a, 745b) är tillkopplade en styrventil (482a, 482b; 582a; 782a, 782b) som är anordnad att vid detektion av brand släppa fluidum till spruthuvudena. (Fig. 17, 19, 22, 23)

13. Installation enligt patentkravet 12, kännetecknad av att styrventilen (482a, 482b; 782a, 782b) är kopplad till en pneumatisk linje (445p; 745p) för att leda luft till spruthuvudena (430a, 430b; 730a, 730b, 780a, 780b) vid detektionen. (Fig. 17, 23)

14. Installation enligt patentkravet 12, kännetecknad av att ^ 25 styrventilen (582a; 682a) är kopplad till rörsystemet (581; 681) för att leda ’ *, släckmedium till spruthuvudena (530a, 580a; 630a, 680a) vid aktivering. (Fig. 19,22) V

; 15. Installation enligt patentkravet 12, kännetecknad av att v ' kontrollinjerna (545; 645a, 645b; 745) anslutits backventiler (589a; 689; 789) 30 för att förskjuta vissa spruthuvuds skydd till friposition och för att hindra övriga spruthuvuds skydd att förskjutas. (Fig. 19, 22, 23) • · · ·***.

16. Kombination av ett transportmedel och en installation för att , släcka brand, vilken kombination omfattar ett antal spruthuvuden (230; 230ab, ] 280a, 280b; 330a, 380a) och ett rörsystem (81; 181; 281; 381) för att leda ’ * 35 släckmedium till spruthuvudena, vilka spruthuvuden omfattar en hillarstomme : : (3, 3”’) med ett inlopp (5, 5”’) för inkommande vätska, och minst en dysa (2, f · « 20 108216 2”’), kännetecknad avatt spruthuvudena (230; 230ab, 280a, 280b; 330a, 380a) omfattar ett skydd (13, 13”’) som i en skyddsposition medelst en läsanordning (14, 17, 14’”, 17’”) är anordnat framför nämnda dysa da installa-tionen är i inaktivt läge och som vid aktivation av installationen är anordnat att 5 förskjutas tili en friposition genom att läsanordningen öppnar, i vilken friposi-tion skyddet är ur vägen för nämnda dysa sälunda att den i ett aktivt läge hos spruthuvudet kan spruta släckmedium, varvid skyddet (13, 13’”) är anordnat att förskjutas tili fripositionen av en förskjutbar anordning (6, 6’”) som medelst fluidumrtyck är anordnad att förskjutas i förhällande tili hällastrommen (3, 3’”) 10 och sälunda utöva en kraft mot lasanordningen sa att den öppnar. (Fig. 8, 10, 13, 14)

17. Kombination enligt patentkravet 16, k ä n n e t e c k n a t av att spruthuvudena (130a, 130b; 230ab, 280a, 280b; 330a, 380a) är anordnade i separat eller i grupp aktiverbara sektioner (183a, 183b; 283a, 283b; 383) med 15 ett antal spruthuvuden i varje sektion. (Fig. 10, 13, 14)

17 108216 /--

18. Kombination enligt patentkravet 16, kännetecknat avatt att en del av sagda spruthuvuden är sprinklers (230ab; 330a) omfattande ett värmeaktiverbart utlösningsdon (18) och en del av spruthuvudena (280a, 280b; 380a, 380b) är utan värmeaktiverbart utlösningsdon, vilka sprinklers 20 skydd (13) i skyddspositionen är anordnade att skydda de värmeaktiverbara utlösningsdonen mot hetta sä att de inte är blottade för att kunna reagera pä värme men är anordnade vid förskjutningen tili fripositionen att försätta sprinklerna i ett beredskapsläge i vilket deras värmeaktiverbara utlösningsdon är intakta för att kunna reagera pä värme och härigenom ästadkomma en ut-25 lösning av respektive sprinkler och försätta dessa i det aktiva läget i vilket de | sprutar släckmedium. (Fig. 13, 14) *· ‘t

19. Kombination av en tunnel och en installation för att släcka brand • · t : den, vilken kombination omfattar ett antal spruthuvuden (430a, 430b; 530a, «n v : 530b, 580a) och ett rörsystem (481; 581) för att leda släckmedium tili spruthu- 30 vudena, varvid spruthuvudena omfattar en hällarstomme (3’, 3”) med ett in- :***: lopp (5’, 5”) för inkommande vätska, och minst en dysa (2’, 2”), kanne- • « · .*··. t e c k n a d av att spruthuvudena (430a, 430b; 530a, 530b, 580a) omfattar ett • t skydd (13’, 13”) som i en skyddsposition medelst en läsanordning (14’, 17’, 14”, 17”) är anordnat framför nämnda dysa dä installationen är i inaktivt läge : : 35 och som vid aktivation av installationen är anordnat att förskjutas tili en friposi- :y; tion genom att läsanordningen öppnar, i vilken friposition skyddet är ur vägen 21 108216 för nämnda dysa sälunda att den i ett aktivt läge hos spruthuvudet kan spruta släckmedium, varvid skyddet (13’, 13”) är anordnat att förskjutas tili fripositio-nen av en förskjutbar anordning (6’, 6”) som medelst fluidumtryck är anordnad att förskjutas i förhällande tili hallarstommen (3’, 3”) och sälunda utöva en kraft 5 mot läsanordningen sä att den öppnar. (Fig. 17, 19)

20. Kombination enligt patentkravet 19, k ä n n e t e c k n a t av att spruthuvudena (430a, 430b; 530a, 530b, 580a) är anordnade i separat eller i grupp aktiverbara sektioner (483a, 483b; 583a, 583b) med ett antal spruthu-vuden i varje sektion. (Fig. 17, 19)

21. Kombination enligt patentkravet 19, kännetecknat av att den förskjutbara anordningen (61, 6”) uppvisaren projektionsarea (10A\ 10A”) som vid tryck av fluidum i en tryckkammare (7’, 7”) är anordnad att utöva kraften mot läsanordningen (14’, 17’, 14”, 17”), varvid tryckkammaren via en passage (46’, 46”) är i fluidumförbindelse med en kontrolllinje (45’, 45”) sälun-15 da, att ett tryck av släckmedium i kontrollinen är anordnat att ästadkomma nämnda kraft mot läsanordningen. (Fig. 17, 19)

22. Kombination enligt patentkravet 19, kännetecknat av att en del av sagda spruthuvuden är sprinklers (530a, 530b, 530ab) omfattande ett värmeaktiverbart utlösningsdon (18”) och en del av spruthuvudena (580a) 20 är utan värmeaktiverbart utlösningsdon, vilka sprinklers skydd (13”) i skyddspositionen är anordnade att skydda de värmeaktiverbara utlösningsdo-nen mot hetta sä att de inte är blottade för att kunna reagera pä värme men är anordnade vid förskjutningen tili fripositionen att försätta sprinklerna i ett be- . redskapsläge i vilket deras värmeaktiverbara utlösningsdon är intakta för att 25 kunna reagera pa värme och härigenom ästadkomma en utlösning av respek- ***** * tive sprinkler och försätta dessa i det aktiva läget i vilket de sprutar släckmedi- V;: um. (Fig. 19) v

‘ 23. Kombination enligt patentkravet 19 eller 22, känneteck- « « i V : n a t av att en del av spruthuvudena (580a, 580b) är riktade att spruta släck- 30 medium i övre delen av tunnein, medan andra spruthuvuden (530a, 530b, 530ab) är riktade att spruta släckmedium i ett omrade mera centralt i tunnein. (Fig. 19-21)

• , 24. Spruthuvud omfattande en hällarstomme (3, 3’, 3”, 3’”), ett in- lopp (5, 5’, 5”, 5’”) för inkommande släckmedium, en dysa (2, 2’, 2”, 2’”), och ' * 35 ett skydd (13,13’, 13”, 13”’) som i en skyddsposition medelst en läsanordning :V; (14, 17, 14’, 17’, 14”, 17”, 14’”, 17’”) är anordnat framför nämnda dysa dä * e • · 22 108216 spruthuvudet är i ett inaktivt läge och som vid aktivation av spruthuvudet är anordnat att förskjutas till en friposition genom att läsanordningen öppnar, i vil-ken friposition skyddet är ur vägen för nämnda dysa sälunda, att den i ett ak-tivt läge hos spruthuvudet kan spruta släckmedium, kännetecknat av 5 att spruthuvudet (230; 230”; 280’; 280”’) omfattar en förskjutbar anordning (6, 6’, 6”, 6’”) som medelst fluidumtryck är anordnad att förskjutas i förhällande till hallarstommen (3, 3’, 3”, 3’”) och salunda utöva en kraft mot läsanordningen (14, 17, 14’, 17’, 14”, 17", 14’”, 17’”) sa att den öppnar. (Fig. 1-7).

25. Spruthuvud enligt patentkravet 24, kännetecknat av att 10 skyddet (13’, 13’”) är anordnat att vid förskjutningen av den förskjutbara an- ordningen (6’, 6’”) sätta spruthuvudet (280’; 280’”) i det aktiva läget. (Fig. 5, 6)

26. Spruthuvud enligt patentkravet 24, kännetecknat av att den förskjutbara anordningen (6, 6’”) uppvisaren projektionsarea (10A, 10A’”) som vid tryck av fluidum i en tryckkammare (7, 7’”) är anordnad att utöva 15 kraften mot läsanordningen (14, 17, 14’”, 17’”) och att tryckkammaren (7, 7’”) via en passage (12, 12’”) är i fluidumförbindelse med inloppet (5, 5”’) dä spruthuvudet är i det inaktiva läget sä att ett tryck av släckmedium i inloppet är anordnat att förskjuta den förskjutbara anordningen (6, 6”’) och ästadkomma kraften mot läsanordningen. (Fig. 1, 5)

27. Spruthuvud enligt patentkravet 24, kännetecknat av att den förskjutbara anordningen (6’, 6”) uppvisaren projektionsarea (10A\ 10A”) som vid tryck av fluidum i en tryckkammare (7’, 7”) är anordnad att utöva kraften mot läsanordningen (14’, 17’, 14”, 17”) och att tryckkammaren (7’, 7”) . , via en passage (46’, 46”) är i fluidumförbindelse med en kontrollinje (45’, 45”) 2 : 25 dä spruthuvudet är i det inaktiva läget sä att ett tryck av släckmedium i kontrol- • * : ** linjen är anordnat att förskjuta den förskjutbara anordningen (6’, 6”) och ästadkomma kraften mot läsanordningen. (Fig. 6, 4) • ·

28. Spruthuvud enligt patentkravet 24, k ä n n e t e c k n a t av att-v : spruthuvudet är en sprinkler (230, 230”) omfattande ett värmeaktiverbart ut- :’Vi 30 lösningsdon (18, 18”), vilken sprinklers skydd (13, 13”) i skyddspositionen är anordnat att skydda det värmeaktiverbara utlösningsdonet mot hetta sä att det .···. inte är blottat för att kunna reagera pä värme men är anordnat vid förskjut- .···. ningen till fripositionen att försätta sprinklern i ett beredskapsläge i vilket det värmeaktiverbara utlösningsdonet är intakt för att kunna reagera pä värme och 35 härigenom ästadkomma en utlösning av sprinklern och försätta den i det akti-va läget i vilket den sprutar släckmedium. (Fig. 1,5) 23 i n ö o t & • 'j O c. ! O