SE537676C2 - Förfarande och system för framförande av ett fordon - Google Patents

Abstract

Sammandrag Foreliggande uppfinning hanfor sig till ett forfarande for framforande av ett fordon (100), varvid namnda fordon (100) innefattar en forbranningsmotor (101), och varvid namnda forbranningsmotor (101) selektivt kan sammankopplas med atminstone en drivaxel (104, 105) for avgivning av drivkraft till namnda drivaxel (104, 105) for framdrivning av namnda fordon (100). Forfarandet innefattar att, vid fard med namnda fordon(100): - nOr nOmnda fordon (100) nOrmar sig en nedforslutning, bestamma huruvida namnda forbranningsmotor (101) kan frikopplas frAn namnda Atminstone en drivaxel (104, 105) under atminstone en forsta tidsperiod (Ti), och - nar namnda forbranningsmotor (101) kan frikopplas frAn namnda Atminstone en drivaxel (104, 105) under Atminstone namnda forsta tidsperiod (Ti), frikoppla namnda forbranningsmotor (101) frAn namnda Atminstone en drivaxel (104, 105) under namnda forsta tidsperiod (Ti), varvid namnda forbranningsmotor (101) Oven stOngs av under namnda forsta tidsperiod (T1). Uppfinningen avser Oven ett system och ett fordon.

Description

FORFARANDE OCH SYSTEM FOR FRAMFORANDE AV ETT FORDON Uppfinningens omride Foreliggande uppfinning avser ett forfarande och ett system for framforande av ett fordon. Sarskilt avser uppfinningen ett forfarande och ett system for framforande av ett fordon vid situationer nar ett reducerat effektbehov for framforande av namnda fordon rAder. Foreliggande uppfinning avser aven ett fordon, liksom ett datorprogram och en datorprogramprodukt, vilka implementerar forfarandet enligt uppfinningen.

Uppfinningens bakgrund FarthAllare är idag vanligen forekommande i motorfordon, sAsom till exempel bilar, lastbilar och bussar. Ett mAl med farthAllare är att Astadkomma en jamn forutbestamd hastighet, och farthAllaren kan vara av traditionell typ, dvs. att konstant hastighet efterstravas. Detta kan Astadkommas genom att anpassa motormomentet for att undvika retardation, t.ex. genom att Oka motormomentet i uppforslutningar. Ett overgripande mAl for farthAllaren är att Astadkomma ett bekvamt framforande av fordonet, och aven okad komfort for fordonets forare.

En forare av ett fordon med farthAllarfunktion installer vanligtvis en set-hastighet vcc. Denna set-hastighet vcc utgor den hastighet som foraren viii att fordonet ska hAlla till dess att farthAllarfunktionen av nAgon anledning deaktiveras.

FarthAllaren bestammer sedan en referenshastighet, vref, och begar denna referenshastighet av den del av fordonets styrsystem som styr fordonets forbrAnningsmotor, t.ex. en motorstyrenhet.

Om farthAllarfunktionen är av traditionell typ enligt ovan kommer vrefatt vara lika med vcc, varvid fordonet hela tiden stravar efter att uppratthAlla den av foraren installda set- 1 hastigheten vcc. En farthallarfunktion av denna typ innebar saledes att fordonet kommer att forsoka att liana installd set-hastighet oavsett om fordonet fardas i uppforslutning, nedforslutning eller pa ett horisontellt underlag. Detta far till foljd att fordonet kan accelereras over ett backkron bara for att direkt darefter bromsas i en efterfoljande nedforslutning i syfte att inte overskrida installd sethastighet vcc. Detta forfarande utgor dock ett oekonomiskt satt att framfora fordonet, i synnerhet betraffande tunga fordon.

Allmant galler att forutom fordonets anskaffningskostnad utgors de huvudsakliga utgiftsposterna for lopande drift av ett fordon av lon till fordonets forare, kostnader for reparationer och underhall, samt bransle for framdrivning av fordonet, dar branslekostnaden kan paverka lonsamheten for en agare av fordonet, sasom t.ex. ett akeriforetag eller liknande, i mycket stor utstrackning.

Av denna anledning finns funktioner som efterstravar en anpassning av fordonets framforande baserat pa kunskap om fordonets fardvag, sa att bransleforbrukningen kan hallas pa en sa lag niva som mojligt. Detta kan t.ex. astadkommas med hjalp av farthallarfunktioner dar referenshastigheten vref kan tillatas att avvika fran den av foraren valda hastigheten vset baserat pa kunskap om fordonets fardvag, for att darmed astadkomma ett mer bransleekonomiskt framforande av fordonet.

Ett exempel pa en sadan farthallare är en farthallare som nyttjar en framatseendefunktion, en s.k. "Look Ahead"- funktion. En "Look Ahead" farthallare (LACC, Look Ahead Cruise Control), utgor en farthallare som anvander sig av kunskap om framforliggande vagavsnitt, det viii saga kunskap om hur fardvagen ser ut framfor fordonet, for att bestamma referenshastighetssignalen vref, och darmed ocksa anpassa 2 fordonets hastighet efter variationer for den vag langs vilken fordonet fardas.

I tunga fordon anvands ofta automatiskt vaxlade vaxellAdor, dar vaxling styrs med hjalp av ett tillampligt i fordonet anordnat styrsystem, sAsom ett vaxellAdestyrsystem. Vidare kan fordonets framfart med hjalp av LACC-system i stor utstrackning styras av ett eller flera av fordonets styrsystem for att fordonet ska framforas pa ett sá ekonomiskt satt som mojligt, t.ex. genom att nAgot minska fordonets hastighet i en slutet uppforslutning som direkt foljs av en nedforslutning dar fordonet med hjalp av gravitationskraften kommer att paverkas av en positiv kraftkomposant i fordonets fardriktning som mojliggor att fordonet kan accelereras utan tillforsel av positiv drivkraft fran fordonets motor.

Sammanfattning av uppfinningen Det är ett syfte med foreliggande uppfinning att tillhandahAlla ett forfarande for framforande av ett fordon som ytterligare kan minska bransleforbrukningen for fordon drivna av en forbranningsmotor, i synnerhet i samband med framforande av fordonet i nedforslutningar. Detta syfte uppnas med ett forfarande enligt patentkrav 1.

Foreliggande uppfinning hanfor sig till ett forfarande for framforande av ett fordon, varvid namnda fordon innefattar en forbranningsmotor, och varvid namnda forbranningsmotor selektivt kan sammankopplas med Atminstone en drivaxel for avgivning av drivkraft till namnda drivaxel for framdrivning av namnda fordon. Forfarandet innefattar att, vid fard med namnda fordon: - nar namnda fordon narmar sig en nedforslutning, bestamma huruvida namnda forbranningsmotor kan frikopplas frAn namnda Atminstone en drivaxel under atminstone en forsta tidsperiod, och 3 - nar namnda forbranningsmotor kan frikopplas frAn namnda atminstone en drivaxel under Atminstone namnda forsta tidsperiod, frikoppla namnda forbranningsmotor fran namnda atminstone en drivaxel under namnda forsta tidsperiod, varvid namnda forbranningsmotor aven stangs av under namnda forsta tidsperiod.

Detta har fordelen att fordonets bransleforbrukning kan minskas ytterligare jamfort med den minskning som tidigare har astadkommits enligt kand teknik. Enligt foreliggande uppfinning Astadkoms detta genom att inte bara frikoppla forbranningsmotorn fran fordonets drivhjul, utan genom att forbranningsmotorn dessutom stangs av under den tid forbranningsmotorn frikopplas frAn namnda drivaxel. Vidare utfors detta enbart vid situationer dar det bedoms vara fordelaktigt att stanga av fordonets forbranningsmotor, viket alltsA Astadkoms genom att bestamma huruvida fordonets forbranningsmotor kommer att kunna vara avstangd Atminstone under namnda forsta tidsperiod.

Denna bestamning kan t.ex. utforas med hjalp av en framatseende (look-ahead) -funktion enligt ovan, dvs. med hjalp av data avseende lutningen for fordonets framforvarande fardvag, och/eller med hjalp av data avseende vagens topografi for fordonets framforvarande fardvag. Med hjalp av dylika data, foretradesvis tillsammans med fordonets aktuella position, vilken t.ex. kan erhAllas med hjalp av ett positionerings- och/eller navigeringssystem sasom ett satellitpositioneringssystem, gar det att forutsaga vid vilka tillfallen det under en fordonsfard kommer att vara fordelaktigt att frikoppla forbranningsmotorn frAn fordonets drivhjul samt aven stanga av forbranningsmotorn. T.ex. kan namnda forsta tidsperiod utgoras av ett visst antal sekunder, 4 sasom t.ex. ett godtyckligt antal sekunder i intervallet 2-60 sekunder.

Namnda forsta tidsperiod kan aven vara satt baserat pA olika grunder. T.ex. kan namnda forsta tidsperiod vara baserat pa den branslebesparing som erhAlls vid avstangning av namnda forbranningsmotor, och t.ex. kan namnda forsta tidsperiod utgoras av en tidsperiod som Atminstone resulterar i minskad bransleforbrukning motsvarande den bransleforbrukning som AtgAr vid start av namnda forbranningsmotor med en startmotor.

Genom att enligt foreliggande uppfinning stanga av fordonets forbranningsmotor kan reducerad bransleforbrukning erhallas dels gentemot de situationer dar forbranningsmotorn enbart har frikoppats fran fordonets drivaxlar, och aven gentemot de situationer dar det tidigare har ansetts vara sjalvklart att fordonet ska framforas med namnda forbranningsmotor sammankopplad med namnda drivaxel, men utan bransletillforsel. Enligt foreliggande uppfinning erhAlls en an lagre bransleforbrukning dA fordonet, pga. att fordonets drivhjul inte paverkas av flagon motorbromskraft, kan fortsatta med frikopplad forbranningsmotor en langre stracka efter att en nedforslutning har passerats eftersom fordonet med frikopplad forbranningsmotor kommer att uppnA en hogre hastighet i nedforslutningen jamfort med nar fordonet framfors med forbranningsmotorn sammankopplad med fordonets drivhjul.

Dessutom kommer, Ater pga. att fordonets drivhjul inte paverkas av flagon motorbromskraft, fordonets hastighet att avta lAngsammare, varvid fordonet kan fortsatta med frikopplad forbranningsmotor ytterligare langre stracka efter det att en nedforslutning har passerats jamfort med att fordonet framfors med forbranningsmotorn sammankoppad med fordonets drivhjul.

Detta innebar i sin tur att i de fall fordonet har en hogre hastighet an t.ex. en installd farthAllarhastighet vid slutet av en nedforslutning kan fordonet framforas en langre stracka efter det att nedforslutningen har tagit slut innan hastigheten Ater har sjunkit till installd hastighet, och drivlinan clamed ska stangas for att framfora fordonet med drivkraftbidrag i fardriktningen fran forbranningsmotorn.

Saledes mojliggor foreliggande uppfinning en minskning av bransleforbrukningen for fordon drivna av en forbranningsmotor i samband med nedforslutningar.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning utfors inte namnda bestamning huruvida namnda forbranningsmotor kan frikopplas fran namnda Atminstone en drivaxel under Atminstone en forsta tidsperiod, utan istallet bestams huruvida fordonets forbranningsmotor ska startas med hjalp av fordonets startmotor eller genom att Ater sammankoppla forbranningsmotorn med fordonets drivhjul.

Ytterligare kannetecken for foreliggande uppfinning och fordelar darav kommer att framga ur foljande detaljerade beskrivning av exempelutforingsformer och de bifogade ritningarna.

Kort beskrivning av ritningar Fig. lA visar en drivlina i ett fordon vid vilket foreliggande uppfinning kan anvandas; Fig. 1B visar en styrenhet i ett fordonsstyrsystem; Fig. 2visar ett exempelforfarande enligt foreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivning av utforingsformer Fig. 1A visar schematiskt en drivlina i ett fordon 100 enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning. Drivlinan innefattar en forbranningsmotor 101, vilken pa ett sedvanligt satt, via en pA forbranningsmotorn 101 utgAende axel, 6 vanligtvis via ett svanghjul 102, är forbunden med en ingaende axel 109 hos en vaxellada 103 via en koppling 106. Kopplingen 106 kan t.ex. utgoras av en automatiskt styrd koppling, och styras av fordonets styrsystem via en styrenhet 110.

Styrenheten 110 styr aven vaxelladan 103. Fordonet 100 innefattar vidare drivaxlar 104, 105, vilka är forbundna med fordonet drivhjul 113, 114, och vilka drivs av en fran vaxelladan 103 utgaende axel 107 via en axelvaxel 108, sasom t.ex. en sedvanlig differential. Vidare är en startmotor 1 anordnad vid forbranningsmotorn 101 for start av densamma.

Fordonet 100 innefattar vidare diverse olika bromssystem sasom ett sedvanligt fardbromssystem, vilket t.ex. kan innefatta bromsskivor med tillhorande bromsbelagg (ej visat) anordnade invid vane hjul. Fardbromssystemet styrs med hjalp av fordonets styrsystem med hjalp av en bromsstyrenhet 111, vilken pa kant satt skickar signaler till t.ex. den/de regulatorer som reglerar bromskraft i fardbromssystemet.

Bromsstyrenheten 111 kan Aven vara anordnad att styra andra vid fordonet forekommande bromssystem och saledes inte enbart fordonets fardbromssystem. Tunga fordon innefattar ofta ytterligare bromssystem, vilka t.ex. kan utgoras av sedvanlig retarder 112 och/eller andra tillsatsbromssystem sasom olika typer av avgasbromssystem, kompressionsbromssystem, elektromagnetiska bromssystem och motorbroms. Baserat pa kommandon initierade av fordonets forare eller andra styrenheter skickar styrenheten 111 styrsignaler till tillampliga systemmoduler for begaran av onskad bromskraft. Tillsatsbromssystem kan Aven styras direkt av foraren t.ex. via knapp eller pedal, varvid pedalen eller spaken kan vara direkt kopplade till en annan styrenhet som skickar information till t.ex. en retarderstyrenhet. 7 Allmant bestar styrsystem i moderna fordon av ett kommunikationsbussystem bestaende av en eller flera kommunikationsbussar for att sammankoppla ett antal elektroniska styrenheter (ECU:er), eller controllers, och olika pa fordonet lokaliserade komponenter. Ett dylikt styrsystem kan innefatta ett stort antal styrenheter, och ansvaret for en specifik funktion kan vara uppdelat pa fler an en styrenhet. Fordon av den visade typen innefattar alltsa ofta betydligt fler styrenheter an vad som visas i fig. 1A, vilket är valkant fOr fackmannen mom teknikomradet. Det i fig. lA visade fordonet innefattar aven en styrenhet 130, i vilken en framatseendefunktion for anvandning av t.ex. en s.k. "Look Ahead"-farthallare (LACC, Look Ahead Cruise Control) enligt ovan är implementerad.

Foreliggande uppfinning är i den visade utforingsformen implementerad i styrenheten 130. Uppfinningen kan dock aven implementeras helt eller delvis i en eller flera andra vid fordonet redan befintliga styrenheter, eller flagon for foreliggande uppfinning dedikerad styrenhet Saledes kommer styrenhetens 110 styrning av vaxelladan 103, forutom att bero av t.ex. en motorstyrenhet 119, ocksa att bero av information som mottas fran styrenheten 130.

Styrenheter av den visade typen är norma1t anordnade att ta emot sensorsignaler fran olika delar av fordonet, t.ex. kan styrenheten 110 motta sensorsignaler fran vaxelladan 103 samt signaler fran t.ex. bromsstyrenheten 111 och motorstyrenheten 119 liksom styrenheten 130. Styrenheter av den visade typen är vidare vanligtvis anordnade att avge styrsignaler till olika fordonsdelar och -komponenter. I foreliggande exempel avger t.ex. styrenheten 130 signaler till styrenheten 110 som i sin tur avger signaler till olika styrdon vid begaran av onskat 8 utvaxlingsforhallande i vaxelladan 103 samt oppning/stangning av kopplingen 106.

Styrningen styrs ofta av programmerade instruktioner. Dessa programmerade instruktioner utgors typiskt av ett datorprogram, vilket nar det exekveras i en dator eller en styrenhet astadkommer att datorn/styrenheten utfor onskad styrning, sasom forfarandestegen enligt foreliggande uppfinning. Datorprogrammet utgors vanligtvis av en datorprogramprodukt 129 1agrad pa ett digitalt lagringsmedium 121 (se fig. lb) sasom exempelvis: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), en harddiskenhet, etc., i eller i forbindelse med styrenheten och som exekveras av styrenheten. Genom att dndra datorprogrammets instruktioner kan saledes fordonets upptradande i en specifik situation anpassas.

En exempelstyrenhet (styrenheten 130) visas schematiskt i fig. 13, varvid styrenheten i sin tur kan innefatta en berakningsenhet 128, vilken kan utgoras av t.ex. nagon lamplig typ av processor eller mikrodator, t.ex. en krets for digital signalbehandling (Digital Signal Processor, DSP), eller en krets med en forutbestamd specifik funktion (Application Specific Integrated Circuit, ASIC). Berakningsenheten 128 är forbunden med en minnesenhet 121, vilken tillhandahaller berakningsenheten 128 t.ex. den lagrade programkoden 129 och/eller den lagrade data berakningsenheten 128 behover for att kunna utfora berdkningar. Berakningsenheten 128 dr aven anordnad att lagra del- eller slutresultat av berakningar i minnesenheten 121.

Vidare är styrenheten forsedd med anordningar 122, 123, 124, 125 for mottagande respektive sandande av in- respektive utsignaler. Dessa in- respektive utsignaler kan innehalla 9 vAgformer, pulser, eller andra attribut, vilka av anordningarna 122, 125 for mottagande av insignaler kan detekteras som information och omvandlas till signaler, vilka kan behandlas av berAkningsenheten 128. Dessa signaler tillhandahAlls sedan berakningsenheten 128. Anordningarna 123, 124 for sandande av utsignaler är anordnade att omvandla signaler erhAllna frAn berakningsenheten 128 for skapande av utsignaler genom att t.ex. modulera signalerna, vilka kan overforas till andra delar av fordonets styrsystem och/eller den/de komponenter for vilka signalerna är avsedda. Var och en av anslutningarna till anordningarna for mottagande respektive sandande av in- respektive utsignaler kan utgoras av en eller flera av en kabel; en databuss, sAsom en CAN-buss (Controller Area Network bus), en MOST-buss (Media Oriented Systems Transport), eller nAgon annan busskonfiguration; eller av en trAdlos anslutning.

Vid framforande av fordon vid forhAllanden dar ett reducerat drivkraftbehov racier eller kommer att rAda, sAsom t.ex. vid framforande i nedforslutningar, kan Atgarder enligt ovan vidtagas for att minska bransleforbrukningen. Beroende pA nedforslutningens lutningsvinkel kommer fordonet 100 att pAverkas av en storre eller mindre positiv kraft i fardriktningen, dvs. p& grund av lutningsvinkeln kommer gravitationskraften att ge upphov till en positiv kraftkomposant i fordonets fardriktning, vilken darmed ocksA hjalper till att framdriva fordonet, varvid behovet av positiv drivkraft frAn forbranningsmotorn 101, beroende pa lutningsvinkeln, minskar eller helt uteblir.

T.ex. kan fordonet framforas i en mod dar fordonets 100 forbranningsmotor 101 frikopplas frAn fordonets drivhjul 113, 114, dvs. drivlinan oppnas. Denna frikoppling, oppning av drivlinan, kan t.ex. Astadkommas genom att fOrsatta vaxellAdan 10 103 i ett neutrallage, eller genom att oppna kopplingen 106. Frikoppling av forbranningsmotorn 101 fran fordonets 100 drivhjul 113, 114 nar fordonet 100 är i rOrelse benamns nedan frihjulning.

Ett annat satt att framfora fordonet nar ett reducerat drivkraftbehov racier eller kommer att rada är att framfora fordonet i en mod med sluten drivlina, dvs. med forbranningsmotorn 101 forbunden med fordonets drivhjul 113, 114, samtidigt som bransletillforseln till forbranningsmotorn 101 avstangs. En fordel med denna mod for framforande av fordonet 100 är att eftersom bransletillforseln till forbranningsmotorn 101 är avstangd kommer ocksa forbranningsmotorns 101 forbrukning vid framforande av fordonet 100 att vara lika med noll. Atgarden innebar dock aven att forbranningsmotorn 101 kommer att drivas av fordonets 100 drivhjul 113, 114 via drivlinan, s.k. "slapning", varvid forbranningsmotorns 101 interna forluster kommer att belasta fordonets drivhjul 113, 114 och ge upphov till en bromskraft/negativ drivkraft, dvs. fordonet 100 kommer att motorbromsas.

Forbranningsmotorns 101 interna forluster är vanligtvis varvtalsberoende pa ett sadant satt att forlusterna okar med okat varvtal, och clamed ocksa motorbromskraften, varfor slapning vanligtvis utfors med sá hog vaxel som mojligt ilagd i vaxelladan (dvs. med ett sá lagt utvaxlingsforhallande som mojligt) for att i mojligaste man minska motorns 101 varvtal vid slapning, och darmed ocksa motorns 101 forluster vid slapning.

I fallet med frihjulning, a andra sidan, utsatts inte drivhjulen overhuvudtaget for flagon motorbromsande effekt, vilket medfor att fordonet 100 kommer att rulla lattare utfor en nedforslutning och darmed ocksa uppna en jamfort med 11 slapning hogre hastighet i slutet av nedforslutningen. Denna hastighetsokning sker dock pa bekostnad av den bransleforbrukning som erfordras for att halla forbranningsmotorn 101 igang pa tomgangsvarvtal.

Beroende pa hur nedforslutningen ser ut kan olika strategier for att hantera nedforslutningen vara olika fordelaktiga. I den parallella svenska patentansOkan 1150529-4 med titeln "FORFARANDE OCH SYSTEM VID FORDON II", med samma uppfinnare, sokande och inlamningsdag som foreliggande ansokan, liksom i den parallella svenska patentansokan 1150527-8 med titeln "FoRFARANDE OCH SYSTEM VID FORDON I", ocksa med samma uppfinnare, sokande och inlamningsdag som foreliggande ansokan, exemplifieras strategier far att minska fordonets bransleforbrukning vid framforande av fordonet atminstone delvis med hjalp av frihjulning.

Specifikt beskrivs i "FoRFARANDE OCH SYSTEM VID FORDON I", ett forfarande dar frihjulning är fordelaktigt vid situationer dar Oven slapning skulle ge upphov till en hastighetsokning for fordonet, och dar frihjulning historiskt inte har tillampats.

Aven foreliggande uppfinning är tillamplig vid dylika situationer, vilka alltsa beskrivs mer utforligt i namnda ansokan. Vidare beskrivs att frihjulning allmant kommer att resultera i en minskad bransleforbrukning jamfort med slapning, och anledningen till detta beskrivs ocksa utforligt i namnda ansokan.

Bransleforbrukningens karaktar är olika vid framforande enligt en mod dar forbranningsmotorn 101 slapas respektive en mod dar fordonet 100 frihjulas. Sasom namnts, och sasom beskrivs utforligt i namnda ansokan "FoRFARANDE OCH SYSTEM VID FORDON I", uppvags den bransleforbrukning som atgar for att halla forbranningsmotorn 101 pa tomgang vid frihjulning av det lagre kormotstand som resulterar pga. att fordonets drivhjul 113, 12 114 inte paverkas av nagon motorbromskraft. Det lagre kormotstandet medfor att fordonet 100 kan fortsatta med frikopplad forbranningsmotor en langre stracka efter det att en nedforslutning har passerats, dels eftersom fordonet 100 kommer att upprid en hogre hastighet i nedforslutningen jamfort med nar fordonet 100 framfors med forbranningsmotorn 101 sammankopplad med fordonets 100 drivhjul 113, 114, dels pga. att, ocksa eftersom fordonets 100 drivhjul 113, 114 inte paverkas av flagon motorbromskraft, fordonets 100 hastighet kommer att avta langsammare jamfOrt med slapning aven frail samma initialhastighet.

Enligt foreliggande uppfinning kan dock bransleforbrukningen minskas ytterligare vid framforande av fordonet 100 vid situationer dar ett minskat drivkraftbehov rader eller kommer att rada, sasom innan/vid framforande i en nedforslutning.

Ett exempelforfarande 200 enligt uppfinningen visas i fig. 2. Forfarandet 200 borjar i steg 201 dar det bestams huruvida fordonet 100 narmar sig en nedforslutning. Denna bestamning kan utforas kontinuerligt till dess att det bestams att fordonet kommer att ná en nedfarslutning mom en viss tid sasom t.ex. ett visst antal sekunder, eller mom en viss stracka sasom ett visst antal meter sasom t.ex. 100 meter, 200 meter, 300 meter etc.

Denna bestamning kan utforas med hjalp av en framatseendefunktion, sasom en framatseendefunktion far en "Look Ahead"-farthallare (LACC-farthallare) vilken alltsa kan vara implementerad i styrenheten 130 i fig. 1A. LA-funktionen kan aven vara implementerad i godtycklig annan styrenhet i fordonet. Enligt ovan anvander LACC-farthallaren kunskap cm hur vagen ser ut framfor fordonet for att anpassa fordonets hastighet efter radande forutsattningar. Kunskapen cm det framforliggande vagavsnittet kan till exempel besta av kunskap 13 om radande topografi, kurvatur, trafiksituation, vaglag, och hastighetsbegransning for det kommande vagavsnittet, samt aven om trafikskyltar i anslutning till vagen.

Med hjalp av denna LA-information samt fordonspositionsinformation, vilken t.ex. kan erhallas med hjalp av information fran tillampligt positionerings/navigeringssystem sasom ett telemastsystem och/eller ett satellitnavigeringssystem, sasom t.ex. GPS-information (Global Positioning System-information) kan LA-funktionen estimera hur lang tid och/eller stracka det är kvar till en kommande nedforslutning. Aven vaderleksrapporter/data fran vadermatare kan anvandas dá t.ex. stark med-/motvind kan ha inverkan pa den drivkraft som erfordras for fordonets framfart.

Mar det sedan i steg 201 har konstaterats att fordonet narmar sig en nedforslutning, vilket saledes kan ske redan nar fordonet fortfarande befinner sig i en uppforslutning, eller fortfarande fardas pa ett horisontellt underlag, fortsatter forfarandet till steg 202.

I steg 202 bestams huruvida hastighetsminskning ska astadkommas infor den kommande nedforslutningen. Med hjalp av LACC-system kan fordonet 100 i stor utstrackning styras av fordonets styrsystem for att fordonet 100 ska framforas pa ett sá ekonomiskt satt som mojligt, t.ex. genom att minska fordonets 100 hastighet i slutet av en uppforslutning, eller langs ett plant vagavsnitt som foregar en nedfOrslutning dar fordonet 100 med hjalp av ett positivt gravitationskraftbidrag kommer att accelereras titan bidrag fran fordonets 100 forbranningsmotor 101.

Denna hastighetsminskning kan astadkommas med hjalp av slapning, men ocksa atminstone delvis med hjalp av frihjulning. I ovan namnda parallella svenska ansokan 11505294 med titeln "FoRFARANDE OCH SYSTEM FOR FRAMFORANDE AV FORDON 14 II", beskrivs ett forfarande dar fordonet tillats frihjula redan innan fordonet nar en nedforslutning. Enligt en utforingsform astadkoms hastighetsminskning enligt det i namnda ansokan beskrivna forfarandet infor en nedforslutning med hjalp av frihjulning. Om det i steg 202 bestams att hastighetsminskning ska Astadkommas med hjalp av frihjulning fortsatter forfarandet till steg 203, dar fordonets forbranningsmotor frikopplas fran fordonets drivhjul 113, 114 for att astadkomma hastighetsminskning med hjalp av frihjulning. Om det i steg 202 bestams att hastighetsminskning ej ska astadkommas, t.ex. pga. att vagens tillatna hastighet akar i nedforslutningen, eller strax efter nedforslutningen, vilket t.ex. kan bestammas med hjalp av LA-/GPS-data, varvid det av denna anledning kan vara fordelaktigt att lata fordonets 100 hastighet i mojligaste man Oka i nedforslutningen, fortsatter forfarandet till steg 204, dar det istallet bestams cm frihjulning ska ske nar fordonet nar nedforslutningen, och dar, om sá är fallet, forfarandet fortsatter till steg 205 for frikoppling av fordonets 100 forbranningsmotor 101 frAn fordonets 100 drivhjul 113, 114.

Enligt foreliggande uppfinning utfors dock i stegen 202 respektive 204 inte enbart bestamning huruvida fordonets 100 forbranningsmotor 101 ska frikopplas fran fordonets 100 drivhjul 113, 114 for att darmed frihjula, utan aven huruvida fordonet 100 ska frihjulas med avstangd forbranningsmotor 101.

Enligt foreliggande uppfinning kan fordonet 100 saledes framforas utan branslefarbrukning aven vid frihjulning. Framforande av fordonet 100 vid frihjulning med avstangd forbranningsmotor 101 drar saledes nytta bade av fordelarna allmant med frihjulning i forhallande till slapning, dvs. det lagre kormotstandet enligt ovan, samtidigt som aven fordelarna med slapning erhalls, dvs. eftersom forbranningsmotorn 101 är avstangd är aven bransleforbrukningen noll.

Sgsom namnts utfors alltsg i stegen 202, 204 en bestamning huruvida forbranningsmotorn 101 ska stangas ay. Detta utfors genom att bestamma huruvida fordonets 100 forbranningsmotor 101 kan frikopplas frAn fordonets 100 drivhjul 113, 114 Atminstone under Atminstone en forsta tidsperiod Ti innan fordonets drivlina av nggon anledning Ater mgste stangas. Namnda forsta tidsperiod Ti kan t.ex. vara satt till ett visst antal sekunder, sgsom minst 2, 3, 5 eller 10 sekunder. Tidsperioden Ti kan t.ex. vara vald pg ett sAdant satt att den är tillrackligt lAng for att sakerstalla att drivlinan inte Oppnas och stangs med alltfor korta tidsintervall, t.ex. ur komforthanseende eller ur slitagehanseende.

Enligt en utforingsform bestams namnda forsta tidsperiod Tl pg ett sAdant satt att branslebesparingen vid avstangning av forbranningsmotorn 101 under en tidsperiod Ti Atminstone motsvarar den bransleforbrukning som AtgAr vid en efterfOljande start av forbranningsmotorn 101 med hjalp av fordonets 100 startmotor 115. Vid start av forbranningsmotorn 101 med hjalp av startmotorn 115 kommer en viss mangd bransle att AtgA som oforbrant bransle innan forbranningsmotorn 101 startar. Dessutom AtgAr elektricitet for drivning av startmotorn 115, vilken sedan mAste Aterforas till en ackumulator sAsom t.ex. ett batten i genom att belasta forbranningsmotorn med en generatorlast. Genom att bestamma den tid som fOrbranningsmotorn 101 kan vara igang pg motsvarande mangd bransle och i en utforingsform aven omsatta den elektriska energi som Atggr for att driva startmotorn 115 i en motsvarande branslemangd kan det bestammas am fordonet 100 kan frihjulas under tillrackligt lAng tid med avstangd forbranningsmotor 101 for att avstangning ska vara lonsam.

Tiden Ti kan aven utgoras av den tid som forbranningsmotorn 101 kan vara igang pg motsvarande mangd bransle (plus ev. 16 forbrukad elektrisk energi enligt ovan) plus en tillamplig offset for att kompensera for det extra slitage komponenter utsatts for vid start/stopp av forbranningsmotorn 101.

Bestamning av den tid Ti forbranningsmotorn 101 kan vara avstangd kan ocksA utforas med hjalp av ovan namnda LA- funktion, och sAledes med hjalp av data avseende lutningen for fordonets framforvarande fArdvag, och/eller med hjalp av data avseende vagens topografi far fordonets framforvarande fardvag och/eller fordonets position.

Nar det sedan har faststallts att fOrbranningsmotorn 101 kan frikopplas frAn fordonets drivhjul 113, 114 under Atminstone namnda forsta tidsperiod frikopplas alltsA fOrbranningsmotorn 101 i steg 203/205 frAn fordonets drivhjul 113, 114, varvid forbranningsmotorn 101 stangs av, t.ex. vasentligen samtidigt som drivlinan oppnas. Enligt en utforingsform avstangs forst forbranningsmotorns bransletillforsel, varvid fordonet sAledes forst slapas, innan drivlinan oppnas och motorn darmed stannar.

Efter det att fordonets 100 drivlina har oppnats och forbranningsmotorn 101 har avstangts fortsatter forfarandet till steg 206 for att bestamma huruvida drivlinan ska stangas och/eller forbranningsmotorn 100 Ater ska startas. Stangning av drivlinan och start av forbranningsmotorn 101 kan orsakas av flera anledningar. T.ex. kommer fordonet 100 senast nar nedforslutningen tar slut att borja retardera. Beroende pA nedforslutningens beskaffenhet kan fordonet retardera aven i nedforslutningen, och cm fordonets 100 hastighet har sjunkit till en installd minimumhastighet, vilken t.ex. kan vara satt ur komforthanseende (dvs. fordonets forare kan uppleva komfortstorning cm hastighetsminskningen tillAts bli alltfor stor) eller av kostnadsskal (om fordonets hastighet vid upprepade tillfallen tillAts avvika nedAt alltfOr mycket frAn 17 t.ex. en installd farthallarhastighet vid en aktiverad farthallarfunktion eller radande hastighetsbegransning kan detta fa negativ inverkan pa fordonets totala kortid, vilket i gengald medfor okade kostnader for ion till fordonets forare etc.) kan drivlinan stangas och forbranningsmotorn 101 startas for att Ater accelerera fordonet 100 till onskad hastighet. Om nedforslutningen istallet har varit av sadan beskaffenhet att fordonet har retarderats men aktuell hastighet overstiger onskad hastighet kan frihjulningen tillatas att fortsatta forbi den punkt dar nedforslutningen tar slut till dess att hastigheten har sjunkit till Onskad hastighet.

Vidare kan foreliggande uppfinning tillampas tillsammans med de i de ovan identifierade parallella patentansokningarna beskrivna forfarandena, varvid saledes avstangning enligt foreliggande uppfinning kan tillampas vid samtliga dari forekommande frihjulningssituationer sá lange som frihjulningen kan paga atminstone under namnda forsta tid Ti, varvid saledes frihjulning med avstangd fOrbranningsmotor avbryts nar frihjulning avbryts i namnda parallella ansokningar.

Enligt ett annat exempel kan fordonets forbranningsmotor t.ex. startas om fordonets 100 forare plotsligt trycker pa bromsen, eller am t.ex. en adaptiv farthallare (vilken t.ex. kan anvandas for att halla ett onskat avstand till ett framforvarande fordon) detekterar ett hinder i fordonets fardvag, och varvid det kan vara onskvart att forbranningsmotorn 101 är startad fOr att sakerstalla att alla fordonsfunktioner fungerar korrekt vid t.ex. en undanmanover, panikbromsning eller liknande.

Det finns aven situationer dar det kan bestammas att forbranningsmotorn 101 ska startas trots att frihjulning i sig inte behover avbrytas. Detta kan t.ex. vara fallet am 18 bromstrycket i ett pneumatiskt bromssystem plotsligt understiger ett minimumtryck, varvid forbranningsmotorn 101 Ater kan startas for att darvid kunna driva en kompressor for hojning av trycket i det pneumatiska bromssystemet.

Om det i steg 206 bestams att forbranningsmotorn 101 ska startas, t.ex. enligt flagon av de ovan beskrivna anledningarna, fortsatter fOrfarandet till steg 207 for start av fOrbranningsmotorn 101, varvid forfarandet fortsatter till steg 208 for att bestamma huruvida drivlinan ocksA ska stangas. Om forbranningsmotorn t.ex. har startats pga. ett for lAgt bromstryck kan det fortfarande vara sA att fordonet ska frihjula ytterligare en tidsperiod, sAsom resterande nedforslutning am fordonet fortfarande befinner sig i en nedforslutning. Vidare kan det vara sA att fordonets hastighet vid slutet av nedforslutningen fortfarande overstiger installd hastighet. I detta fall är det vanligtvis fordelaktigt att lAta fordonet frihjula fOrbi nedforslutnigens slut till dess att fordonets hastighet har sjunkit till t.ex. installd hastighet (det kan aven vara sá att fordonets hastighet tillAts sjunka under installd hastighet). Nar det sedan i steg 208 bestams att drivlinan ska stangas, t.ex. pga. att hastigheten har sjunkit till installd hastighet en stracka efter nedforslutningens slut stangs denna i steg 209 varvid forfarandet sedan AtergAr till steg 201 i vantan pA att fordonet ska framforas i en ny nedforslutning, eller frihjulas pA nytt i en pAgAende nedforslutning. Om fOrbranningsmotorn Ater startas under en pAgAende nedforslutning, och fordonet sAledes redan framfors i en nedforslutning kan forfarandet 200 Ater genomgAs for att bestamma huruvida fly frihjulning med avstangd forbranningsmotor kan utforas vid nAgot tillfalle under Aterstoden av den pAgAende nedforslutningen. I t.ex. namnda parallella ansbkan "FoRFARANDE OCH SYSTEM FOR FRAMFORANDE AV FORDON II" exemplifieras situationer dar 19 frihjulning kan aktiveras met an en Ong under/vid passage av en nedforslutning, och dar foreliggande uppfinning saledes at tillamplig.

Om det i steg 206 bestams att drivlinan ska stangas, t.ex. for att fordonet ska slapas fortsatter forfarandet till steg 2 for stangning av drivlinan. Fordon av den visade typen hat ofta en byre hastighetsgrans VKFB som inte far eller bor overskridas, t.ex. pga. myndighetsregleringar eller pga. att fordonets tillverkare har faststallt en maxhastighet.

Hastigheten \flu-13 kan aven vara satt av fordonets forare. Om denna hastighet uppnAs kommer fordonet vanligtvis automatiskt att borja bromsa med hjalp av tillsatsbromssystem for att sakerstalla att hastigheten VKFB inte overskrids. Av denna anledning kan det t.ex. vara fordelaktigt att overgA till slapning vid vissa situationer for att darmed anbringa ett motorbromsande moment som kan reducera risken for att hastigheten VKFB Overskrids. FOrfarandet fortsatter sedan till steg 211 for att bestamma huruvida Ater ska frihjulas. Om sa inte at fallet fortsatter forfarandet till steg 212 for att bestamma huruvida fOrbranningsmotorn 101 ska startas, t.ex. for att nedfOrslutningen hat passerats och drivkraftbehovet okat. I steg 213 startas sedan motorn, varvid forfarandet AtergAr till 201 for fly bestamning enligt ovan.

I det fall fordonets hastighet vid slutet av nedforslutningen overstiger installd hastighet kan det enligt ovan vara fordelaktigt att frihjula forbi nedforslutnigens slut till dess att fordonets hastighet hat sjunkit till t.ex. installd hastighet. Om det i steg 211 bestams att fordonet Ater ska frihjulas fortsatter forfarandet till steg 214 for att Ater frikoppla forbranningsmotorn frAn drivhjulen, varvid sedan forfarandet AtergAr till steg 206 dar det bestams om drivlinan ska slutas, t.ex. pa grund av att hastigheten efter nedfOrslutningen har minskat i onskad utstrackning.

Ovan har start av forbranningsmotorn 101 exemplifierats genom att forbranningsmotorn 101 startas med hjalp av en startmotor 115. Antalet stopp av, och darmed starter av, forbranningsmotorn 101 kan Oka markant vid framforande av ett fordon med hjalp av foreliggande uppfinning. Av denna anledning kan startmotorn 115 vid ett fordon 100 dar foreliggande uppfinning tillampas ersattas med en starkare startmotor jamfort med vad som normalt anvands vid motsvarande fordon utan tillampning av foreliggande uppfinning. Anvandning av en starkare startmotor har fOrdelen att det tar kortare tid att med hjalp av startmotorn accelerera forbranningsmotorn till ett varvtal ddr den kan starta. Genom att den tid som atgar for att starta forbranningsmotorn minskar kan ocksa Atgangen av oforbrdnt bransle vid start av forbrdnningsmotorn minskas. Detta innebar ocksa att ovan namnda tidsperiod Ti kan utgOras av en kortare tidsperiod samtidigt som avstdngning av forbranningsmotorn fortfarande är lonsam.

Anvandning av en starkare startmotor har ocksa fOrdelen att denna kommer att utsattas for mindre slitage jamfOrt med en svagare startmotor, varvid clamed den negativa inverkan pa livslangden for startmotorn och associerade komponenter vid framforande av fordonet enligt foreliggande uppfinning kan minskas eller helt kompenseras.

Enligt ovanstaende beskrivning startas fOrbranningsmotorn 101 med hjalp av fordonets 100 startmotor. Enligt en utforingsform startas istället namnda forbranningsmotor genom att forbranningsmotorn sammankopplas med fordonets drivhjul, dvs. genom att drivlinan stdngs, varvid bransletillforsel kan paborjas nar forbranningsmotorn med hjalp av fordonets drivhjul har natt tillrdcklig rotationshastighet for att kunna 21 startas. Enligt en utforingsform accelereras forbranningsmotorn Atminstone till ett tomgangsvarvtal innan bransletillforsel paborjas for att undvika oonskade och plotsliga varvtalsforandringar vid start av forbranningsmotorn (det varvtal som erfordras for att forbranningsmotorn ska kunna starta är vanligtvis vasentligt lagre an tomgangsvarvtalet). Enligt en annan utforingsform stangs drivlinan helt, varvid saledes forbranningsmotorn kommer att ha ett bestamt varvtal beroende pa vaxelval i vaxelladan 103 respektive fordonets radande hastighet innan bransletillforsel paborjas, dvs. framforandet av fordonet overgar forst till slapning varvid forbranningsmotorn "startas" genom tillforsel av bransle.

Start av forbranningsmotorn genom stangning av drivlinan har fordelen att starten kan utforas vasentligen utan forluster, atminstone am motorns varvtal med hjalp av drivlinan har accelererats till Atminstone tomgAngsvarvtal innan bransletillforsel pAborjas eftersom i detta fall tillfort bransle direkt kommer att forbrannas och darmed ge upphov till en framatdrivande kraft.

Enligt denna utforingsform kan saledes fordonet framforas med hjalp av frihjulning till en an lagre kostnad jamfort med framforande av fordonet vid slapning. Framforande med hjalp av frihjulning har enligt ovan dessutom fordelen att fordonet enligt ovan kommer att uppna hogre hastigheter, alternativt retarderas langsammare, varvid saledes fordonet kommer att framforas med hogre medelhastighet vilket, ocksa enligt ovan, kan ha positiv inverkan pa lonekostnader etc.

Vidare kan vid start av forbranningsmotorn genom stangning av drivlinan forst utforas en bestamning huruvida stangning av drivlinan ska ske med hogsta vaxel (lagsta utvaxlingsforhAllande) ilagd i vaxelladan 103, eller am start 22 ska ske med lagre vaxel ilagd. Denna bestamning kan utforas med hjalp av LA-data enligt ovan. Om t.ex. nedfOrslutningen overgar i ett plant vagavsnitt kan start t.ex. utforas med hogsta vaxel ilagd, medan om nedfOrslutningen foljs av en uppfOrslutning kan det vara fordelaktigt att istallet starta forbranningsmotorn med en lagre vaxel ilagd for att undvika en eller flera snabba nedvaxlingar omedelbart efter det att forbranningsmotorn har startats.

Enligt en utfOringsform av foreliggande uppfinning valjs strategi for att starta forbranningsmotorn, dvs. huruvida start av forbranningsmotorn efter frihjulning med avstangd bransletillforsel ska utfOras med hjalp av startmotorn eller genom stangning av drivlinan.

Denna bestamning kan t.ex. utforas redan vid bestamning att fordonet ska frihjulas, alternativt nar frihjulningen ska avbrytas.

T.ex. kan det av komfortskal vara fOrdelaktigt att starta forbranningsmotorn med hjalp av startmotorn om ett visst antal stegs nedvaxling kommer att erfordras direkt efter det att frihjulningen avslutas, t.ex. pga. att nedforslutningen bvergar i en uppforsbacke. Om forbranningsmotorn startas med hjalp av startmotorn kan nedvaxling till onskad vaxel ske pa bnskat satt, t.ex. genom att direkt vaxla ned till Onskad vaxel innan drivlinan stangs, eller i onskad ordning pa ett kontrollerat satt. Om fordonet istallet startas genom stangning av drivlinan kan ocinskade ryck uppsta om motorn t.ex. maste startas pa en forhallandevis lag vaxel pga. att nedfbrslutningen foljs av en brant uppforslutning.

Enligt foreliggande uppfinning kan saledes metod for start av forbranningsmotorn valjas baserat pa data avseende fardvagen framfor fordonet. 23 Sasom har indikerats ovan finns det vid fard med fordonet funktioner som är nodvandiga for att fordonet ska kunna framforas pa ett sakert satt, och dar dessa funktioner kan vara beroende av forbranningsmotorn. Ett sadant exempel utgors av ett pneumatiskt bromstrycksystem enligt ovan, dar funktionen kan uppratthallas atminstone under en viss tid efter det att forbranningsmotorn har stangts ay.

Det finns dock aven funktioner som kan vara direkt beroende av att forbranningsmotorns utgaende axel roterar, dar ett sadant exempel kan utgoras av en konventionell styrservofunktion. Om forbranningsmotorn stangs av kommer styrservofunktionen ocksa att stangas av da denna drivs av forbranningsmotorns utgaende axel, vilket saledes medfor att rattrorelser kommer att bli trogare for foraren. Enligt en utforingsform nyttjas darfor det uppfinningsenliga forfarandet endast vid forhallanden dar fordonets fardvag framfor fordonet är forhallandevis rak, och behovet av storre rattutslag saledes begransat.

Enligt en annan utforingsform av foreliggande uppfinning nyttjas dock istallet en styrservofunktion som är oberoende av rotation av forbranningsmotorns utgaende axel. Detta kan t.ex. astadkommas med hjalp av en elektriskt driven styrservopump, varvid servofunktionen kan uppratthallas aven nar forbranningsmotorn är avstangd.

Enligt en utforingsform anvands en kombination av sedvanlig styrservopump som drivs av forbranningsmotorn nar denna är igang, medan en elektrisk styrservopump anvands vid frihjulning med avstangd motor. Det kan aven finnas andra funktioner och/eller tillsatsaggregat som normalt drivs av forbranningsmotorn dar en losning fOr elektrisk drivning atminstone under den tidsperiod forbranningsmotorn är avstangd kan vara fordelaktig. 24 Foreliggande uppfinning är inte begransad till de ovan beskrivna utforingsformerna av uppfinningen, utan avser och innefattar alla utforingsformer mom de bifogade sjalvstandiga patentkravens skyddsomfAng.

Claims (18)

Patentkrav

1. Forfarande for framforande av ett fordon (100), varvid namnda fordon (100) innefattar en forbranningsmotor (101), och varvid namnda forbranningsmotor (101) selektivt kan sammankopplas med atminstone en drivaxel (104, 105) for avgivning av drivkraft till namnda drivaxel (104, 105) for framforande av namnda fordon (100), lannetecknat av att forfarandet innefattar att, vid fard med namnda fordon(100): - nar namnda fordon (100) narmar sig en nedforslutning, bestamma huruvida namnda forbranningsmotor (101) kan frikopplas fran namnda atminstone en drivaxel (104, 105) under atminstone en forsta tidsperiod (Ti), och - nar namnda forbranningsmotor (101) kan frikopplas fran namnda atminstone en drivaxel (104, 105) under atminstone namnda forsta tidsperiod (Ti), frikoppla namnda forbranningsmotor (101) fran namnda atminstone en drivaxel (104, 105) under namnda forsta tidsperiod (Ti), varvid namnda forbranningsmotor (101) aven stangs av under namnda forsta tidsperiod (Ti)

2. Forfarande enligt krav 1, varvid namnda forsta tidsperiod (Ti) utgor en tidsperiod dar namnda fordon (100) befinner sig i namnda nedforslutning.

3. Forfarande enligt krav 1 eller 2, varvid en minskning i bransleforbrukning for namnda fordon (100) vid avstangning av namnda forbranningsmotor (101) under namnda forsta tidsperiod (Ti) atminstone motsvarar den bransleforbrukning som atgar vid start av namnda forbranningsmotor (101) med hjalp av en startmotor.

4. Forfarande enligt krav 3 varvid minskning i bransleforbrukning under namnda forsta tidsperiod (Ti) aven omfattar forbrukad elektrisk energi for drivning av 26 namnda startmotor, och/eller en forsta branslemangd for kompensation av slitage pA komponenter pa grund av forbranningsmotorns start och stopp vid namnda frikoppling frAn namnda Atminstone en drivaxel (104, 105).

5. Forfarande enligt nAgot av kraven 1-4, vidare innefattande att: - bestamma huruvida namnda forbranningsmotor (101) kan frikopplas frAn namnda Atminstone en drivaxel (104, 105) under namnda Atminstone forsta tidsperiod (Ti) med hjalp av data avseende fordonets framforvarande fardvag sAsom lutningen for fordonets framforvarande fardvag, och/eller med hjalp av data avseende vagens topografi for fordonets (100) framforvarande fardvag och/eller fordonets (100) position.

6. Forfarande enligt nAgot av kraven 1-5, varvid en farthAllarfunktion for namnda fordon (100) är aktiverad vid namnda bestamning huruvida namnda forbranningsmotor (101) kan frikopplas frAn namnda Atminstone en drivaxel (104, 105) under namnda forsta tidsperiod (Ti)

7. Forfarande enligt nAgot av kraven 1-6, vidare innefattande att, nar namnda forbranningsmotor (101) Ater startas efter avstangning vid frikoppling, starta forbranningsmotorn (101) genom sammankoppling av forbranningsmotorn (101) med namnda drivaxel (104, 105).

8. Forfarande enligt nAgot av kraven 1-6, varvid namnda forbranningsmotor (101) efter avstangning vid frikoppling startas med hjalp av en startmotor eller med hjalp av att sammankoppla forbranningsmotorn (101) med namnda drivaxel (104, 105), vidare innefattande: - valja metod for start av namnda forbranningsmotor (101) 27 baserat pa data avseende fordonets framforvarande fdrdvag.

9. Forfarande enligt krav 7 eller 8, varvid ndmnda fordon vidare innefattar en vdxellada (103), varvid ndmnda vdxellada (103) kan instdllas till ett forsta antal fasta utvdxlingsforhallanden, vidare innefattande att: - ndr ndmnda forbramningsmotor skall sammankopplas med ndmnda drivaxel (104, 105), bestdmma vilket av ndmnda fasta utvdxlingsforhAllanden som ska instdllas vid ndmnda vdxellada (103) med hjdlp av data avseende fordonets framforvarande fdrdvdg.

10. Forfarande enligt nagot av kraven 1-9, vidare innefattande att: - bestdmma huruvida ndmnda forbrdnningsmotor kan frikopplas fran namnda atminstone en drivaxel under Atminstone en forsta tidsperiod med hjdlp av Atminstone en i fordonets (100) styrsystem anordnad styrenhet (110).

11. Forfarande enligt nagot av kraven 1-10, varvid ndmnda forsta tidsperiod (Ti) är Atminstone tva sekunder.

12. Datorprogram innefattande programkod, vilket ndr ndmnda programkod exekveras i en dator astadkommer att ndmnda dator utfor forfarandet enligt nAgot av patentkrav 1-12.

13. Datorprogramprodukt innefattande ett datorldsbart medium och ett datorprogram enligt patentkrav 12, varvid ndmnda datorprogram är innefattat i ndmnda datorldsbara medium.

14. System for framforande av ett fordon (100), varvid ndmnda fordon (100) innefattar en forbrdnningsmotor (101), och varvid namnda forbrdnningsmotor (101) selektivt kan sammankopplas med atminstone en drivaxel (104, 105) for avgivning av drivkraft till ndmnda drivaxel (104, 105) for framdrivning av ndmnda fordon (100), kannetecknat av 28 att systemet innefattar: 1. organ for att, vid fard med namnda fordon och nar namnda fordon (100) narmar sig en nedforslutning, bestamma huruvida namnda forbranningsmotor (101) kan frikopplas frAn namnda Atminstone en drivaxel (104, 105) under Atminstone en forsta tidsperiod (Ti), och 2. organ for att, nar namnda forbranningsmotor (101) kan frikopplas frAn namnda Atminstone en drivaxel (104, 105) under Atminstone namnda forsta tidsperiod (Ti), frikoppla namnda forbranningsmotor (101) frAn namnda Atminstone en drivaxel (104, 105) under namnda forsta tidsperiod (Ti), varvid namnda fOrbranningsmotor (101) aven stangs av under namnda forsta tidsperiod (Ti).

15. System enligt krav 14, kannetecknat av organ for att frikoppla namnda forbranningsmotor frAn namnda drivaxel genom Oppning av en koppling och/eller genom att forsatta namnda vaxellAda i ett neutrallage.

16. Fordon, kannetecknat av att det innefattar ett system enligt nAgot av kraven 14-15.

17. Fordon enligt krav 16, kannetecknat av att det vidare innefattar ett styrservo, varvid funktionen for namnda styrservo är vasentligen oberoende av rotation av forbranningsmotorns (101) utgAende axel.

18. Fordon enligt krav 16 eller 17, kannetecknat av att det vidare innefattar en jamfort med vad som normalt anvands vid motsvarande fordon starkare startmotor. 29