SE533898C2 - Anordning för justering av band i bandtransportörer - Google Patents

Description

40 45 50 55 60 533 898 omkring ramverket. Vid tidigare kända bandtransportörer används sålunda vertikalt monterade kolv-cylindermekanismer, vilka är ledat förbundna med vaggans båda motsatta ändar och har till uppgift att sänka resp. höja dessa i beroende av önskad ställvinkel och - riktning för tiltrullen. Då justeringsanordningens tiltrulle är monterad för påverkan av bandets övre part, kommer dessa kolv-cylindermekanismer att sticka upp tämligen högt från transportörens ramverk. Om tiltrullen å andra sidan är monterad för påverkan av bandets undre part, tar mekanismerna i anspråk utrymme inne i ramverket, varvid maskinkonstruktionen i dess helhet kompliceras.

Uggfiniiingens syften och särdrag Föreliggande uppfinning tar sikte på att undanröja ovannämnda nackdelar hos tidigare kända justeringsanordningar av det aktuella slaget och skapa en förbättrad justeringsanordning. Ett primärt syfte med uppfinningen är därför att skapa en kompakt, utrymmessnål justeringsanordning, som ej onödigtvis inkräktar varken på det tillgängliga utrymmet inne i maskinkonstruktionen eller i lokalen utanför denna. Ett annat syfte är att skapa en justeringsanordning, vars grundläggande konstruktion enkelt låter sig anpassas till band med högst varierande bredder. Uppfinningen tar även sikte på att skapa en justcringsanordning, vars konstruktiva uppbyggnad är enkel och medger kostnadseffektiv serietillverkning. Ännu ett syfte är att skapa en anordning, i vilken belastningen på tiltrullen fördelas på ett jämnt sätt till stativet.

Enligt uppfinningen nås åtminstone det primära syftet medelst de särdrag, som är angivna i patentkravets 1 kännetecknande del. Fördelaktiga utföranden av den upptinningsenliga justeringsanordningen är vidare angivna i de osj älvständiga patentkraven.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningarna är: FIG. l en fragmentari sk perspektivvy av en del av en bandtransportör i vilken ingår en i enlighet med uppfinningen utförd justeringsanordning för transportörens ändlösa band, FIG. 2 en schematisk sidovy visande hurusom justeringsanordningen verkar mot en undre part av bandet, 65 70 75 80 85 533 898 3 FIG. 3 och 4 analoga vyer illustrerande hurusom justeringsanordningen kan altemativt verka mot en övre bandpart, FIG. 5 en perspektivvy visande ett forsta utförande av en justeiingsanordning enligt uppfinningen, FIG. 6 en partiellt skuren perspektivvy av samma justeringsanordning, FIG. 7-9 schematiska sidovyer visande den i justeringsanordningen ingående tiltrullen i tre olika inställningslägen, FIG. 10 en sidovy visande en i anordningen ingående kilkropp, FIG. ll en komplett perspektivvy av ett andra, alternativt utförande av en anordning enligt uppfinningen, FIG. 12 en partiell skuren perspektivvy av samma anordning, FIG. 13 en sidovy visande tiltrullen i ett tiltat tillstånd, och FIG. l4 en sehematisk sidovy visande ett tredje altemativt utförande av uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföranden av uppfinningen I Fig. 1 visas delar av en bandtransportör, i vilken ingår ett bärande ramverk l, en rulle 2 och ett ändlöst band 3, som i detta fall hålls spänd av rullen 2. I ramverket 1 ingår förutom ett antal bärande ståndare 4 även ett antal sammanhållande tvärslåar 5. Rullen 2, som i exemplet har formen av en cylindrisk trumma, inbegriper en central axel 6, som är roterbart lagrad i det omgivande ramverket. I exemplet löper bandets 3 undre part 3A in mot rullen 2, medan den övre parten 3B löper ut från densamma. I detta fall samverkar en i sin helhet med 7 betecknad justeringsanordning enligt uppfinningen med den undre, inkommande bandparten 3A. Det skall även noteras att åtminstone två sensorer 8 är monterade i ramverket för att avkänna bandets 3 läge i sidled utmed rullens mantelyta. Dessa sensorer samverkar på konventionellt sätt med en i justeringsanordningen 7 ingående kraftalstrare (beskrivs närmare nedan).

I exemplet enligt F ig. 3 och 4 löper bandets 3 övre part 3B in på rullen 2, medan den undre parten 3A löper ut från densamma. Även i detta fall samverkar 90 95 100 105 110 115 533 898 justeringsanordningen 7 med den inkommande bandparten, men eftersom denna utgörs av den övre bandparten 3B är justeringsanordningen 7 här monterad i en ovanför bandet befintlig tvärslå 5 för att verka mot den övre bandpartens BB ovansida.

Nu hänvisas till Fi g. 5-10, som illustrerar ett Föredraget utförande av uppfinningen. I den visade anordningen ingår en rulle 9 i form av en s.k. tiltrulle , som är roterbar kring en första geometrisk axel CR, närmare bestämt genom att vid sina båda motsatta ändar 10a, l0b vara roterbart lagrad i en i sin helhet med l 1 betecknad vagga. Denna vagga 1 l är i sin tur vrid- eller tiltbar relativt ett stativ generellt betecknat 12, närmare bestämt kring en andra geometrisk axel CT, som sträcker sig i rät vinkel mot axeln CR. Rullens 9 längd och diameter kan i praktiken variera högst avsevärt, dock under förutsättning att längden är större än diametem. I exemplet är längden ca. 10 gånger större än diameter.

I det visade utförandet inbegriper stativet 12 två sidostycken 13 och en mellan dessa sig sträckande botten eller underdcl 14. Vid sina båda motsatta ändar inbegriper stativet dessutom två ändstycken 15a, l5b, som tillsammans med bottnen och sidostyckena bildar en trågartad konstruktion. Vaggan 11 är uppburen av en axel eller tapp 16, som definierar geometriaxeln CT, och sträcker sig mellan sidostyckena 13 och är lagrad relativt dessa (alternativt skulle axeltappen kunna vara fixerad i sidostyckena samtidigt som vaggan är lagrad relativt axeln). I anordningen ingår dessutom en med 17 betecknad kraftalstrare.

Så långt den visade justeringsanordningen hittills beskrivits är densamma i allt väsentligt tidigare känd och kommersiellt utnyttjad. Såsom inledningsvis påpekats har dock de kända anordningarna använt sig av två i rät vinkel från rullen vertikalt uppstickande kraftalstrare, som var för sig är ledat förbundna med vaggans båda motsatta ändar.

I den fortsatta beskrivningen kommer att användas vissa rumsliga begrepp, såsom ”övre” resp. ”undre”. Dessa begrepp hänför sig dock enbart till ritningsfigurerna 5-14, och har ej någon relevans för anordningens verkliga placering i den kompletta bandtransportören (jfr. Pig. 1-4).

Till skillnad från de kända justeringsanordningama möjliggör anordningen enligt uppfinningen användning av endast en krafialstrare, som i exemplet utgörs av en kul- eller trapetsskruv med långsmal förrn, och som är monterad i stativets 12 undre, trågartade del, och vid sin ena ände förbunden med ett ändstycke l5b, närmare bestämt via en led 18.

Mekanismens linjärt rörliga del, nämligen stången 19, är i enlighet med uppfinningen 120 125 130 135 140 145 150 533 898 anordnad att samverka med ett transmissionsdon 20, som, då en kraft vilken har en huvudsaklig första kraftkomposant med en första riktning vilken är linjär med stången 19 genereras, transformerar denna till en kraft med en andra huvudsaklig kraftkomposant med en andra riktning, skild från den första riktningen, vilken ombesörjer tiltning av vaggan 11 och därmed även rullen 9 relativt stativet.

I utförandet enligt Fig. 5-10 utgörs transmissionsdonet 20 av en släde, vilken är rörlig fram och åter utmed en i stativet ingående gejd 21. I denna släde ingår en undersida 22 och en ovansida 23 (se även Fig. 10), i vilken är anordnat ett styrelement 24, som är snedställt i en spetsig vinkel mot undersidan 22. Utmed detta styrelement 24 är ett med vaggan ll förbundet löporgan i form av en roterbar trissa 25 rörligt fram och åter för att då släden förflyttas translatoriskt utmed gejden 21 antingen höjas eller sänkas relativt stativet och därmed tilta vaggan. l det visade exemplet är släden 20 sammansatt av två kilformiga kroppar eller delar 201, 202, vilka är inbördes förbundna via ett koppel 26, som i detta fall innefattar ett i kilkroppama fastskruvat plattj äm. Genom att släden i detta utförande inbegriper två delar 201, 202, som var för sig inbegriper ett snedställt styrelement 24 kommer de båda styrelementen att bilda en uppåt divergerande V-forrnation, i vilken desamma lutar inåt/nedåt mot slädens mitt.

Den enskilda trissan 25 är i detta fall utformad med två på ömse sidor av en central midja anordnade flänsar, som löper utmed det enskilda styrelcmentet 24. I exemplet är det enskilda styrelcmentet 24 tvärsnittsvis kilfonnigt, varvid trissans 25 flänsar har formen av koniska löpytor, som divergerar i riktning utåt från midjan. På sin undersida inbegriper släden 20 åtminstone två löphjul 27, som i likhet med trissoma 25 kan inbegripa ett par koniska och utåt divergerande löpytor. 1 exemplet inbegriper var och en av de båda slädkropparna 201, 202 ett par dylika löphjul 27 (varav följer att släden 20 i sin helhet bärs av fyra löphjul).

Dessa löphjul är rörliga utmed den gejd 21 som, i det visade föredragna utförandet, utgör del av sj älva stativct 12. Närmare bestämt utgör gej den 21 ett V-formi gt bockat parti av en plåt, som förutom bottnen 14 inbegriper två i rät vinkel mot bottnen bockade partier, som bildar sidostyckena 13. Härvid är det bockade parti, som bildar gej den 21, lämpligen lokaliserat mitt emellan sidostyckena 13. Ändstyckena 15a, 15b utgörs av U-forrniga plåtar, som är fastskruvade vid sidostyckenas 13 ändar. Det skall även påpekas att den rörliga stången 19 är förbunden med släden 20 via en led 28 på en från släden utstickande tapp. 155 160 165 170 175 180 533 898 1 Fig. 7 visas tiltrullen 9 inställd i ett horisontellt neutralläge, i vilket vaggans båda löptrissor 25 är belägna på en och samma nivå och på lika stora avstånd från slädens mitt. Detta läge intas så länge bandet 3 löper på ett korrekt, centrerat sätt över rullen 2. Med andra ord är tiltrullen passiv i detta tillstånd.

Om emellertid bandet 3 skulle tendera att fórskjutas i sidled i endera riktningen relativt rullen 2, aktiveras tiltrullen av sensorema 8. I Fi g. 8 visas sålunda hurusom kraftalstraren 17 via stången 19 förskjutit släden 20 åt höger på ritningen. Härvid kommer den närmast tiltrullens 9 ände 10a befintliga löptrissan 25a att sjunka ned utmed slädens ena styrelement 24 samtidigt som den andra löptrissan 25b i motsvarande grad rör sig uppåt utmed det andra, samverkande styrelementet 24. På så sätt vrids vaggan 1 1 i riktning medurs kring axeln 16. Så snart kolvstången 19 stoppas i ett givet läge, hålls vaggan 11 tvångsvis fast i det aktuella läget, i och med att axeln 16 är flxerad relativt stativet 13 samtidigt som de båda löptrissorna 25 hålls anpressade mot styrelementen 24 genom den kilverkan, som uppstår till följd av de båda slädkropparnas 201, 202 kilform. Genom att dra in kolvstången 19 i tillhörande cylinder bringas vaggan 11 att vrida sig moturs kring axeln 16, såsom framgår av Fig. 9. I detta tillstånd har löptrissan 25b sjunkit ned utmed tillhörande styrelement, medan löptrissan 25a i motsvarande utsträckning rört sig uppåt utmed sitt styrelement.

Valet av vridriktning bestäms av den riktning, i vilken bandet tenderar att förskjutas i sidled relativt bandtransportörens rullar, närmare bestämt på så sätt att tiltrullen bringas att pressa mot den kant på bandet, som strävar att íjärma sig från rullens mitt.

Den spetsiga vinkel eller kilvinkel ot (se Fig. 10), som bildas mellan den enskilda kilkroppens ovan- och undersidor 22, 23, uppgår i exemplet till ca. l0°. Denna vinkel ot kan givetvis variera, men bör å ena sidan ej överskrida 20° och å andra sidan ej underskrida 3°. Med fördel ligger vinkeln inom intervallet 8-13°.

Nu hänvisas till F ig. 1 1-13 som visar ett alternativt utförande, vid vilket den såsom transmissionsdon tjänande släden har formen av en enkel kilkropp 20, som samverkar med endast ett med vaggan 11 förbundet löporgan 25. För att hålla fast vaggan ll i det önskade vridvinkelläget kring axeln 16, måste därför löporganet 25 utformas så att detsamma ej kan säras från styrelementet 24. Av detta skäl har styrelementet 24 i detta fall formen av en räl, som omgrips av ett löporgan i forrn av en sko 25, vilken är förbunden med vaggan 11 via en led 30, tex. i forrn av en tapp, som griper in i ett öga i skon. Skon 25 kan förskjutas translatoriskt utmed rälen, men ej lyftas från denna. På analogt sätt är släden 20 på sin 185 190 195 200 205 210 533 898 undersida utformad med medel, som å ena sidan medger translatorisk förskjutning av släden, men å andra sidan tvångsvis förhindrar lyftning av densamrna. I exemplet utgörs dessa medel av en upp- och nedvänd räl 31 och en gejd 21, i vilken rälen griper in utan att kunna lyftas. I detta fall ingår gejden 21 i ett hus 32, i vilket även är inbyggd en såsom kraftalstrare tjänande linjärmotor eller liknande för förskjutning av släden fram och åter.

I exemplet enligt Fig. 1 1-13, som utgör ett förenklat utförande lämpat för tiltrullar med begränsad längd, utgörs stativets 12 botten eller underrede 14 av en enkel U- profil, utanpå vilkens flänsar de båda sidostyckena 13 är fastsatta på lämpligt sätt, t.ex. genom svetsning.

Då släden 20 förskjuts i den riktning som visas i Fig. 13, kommer skon 25 att tvångsvis förskj utas i riktning bakåt/nedåt utmed rälen 24, varvid den ände 10b av tiltrullen 9, som är belägen närmast skon, kommer att sänkas, samtidigt som den motsatta änden l0a höjs relativt stativet.

I Fi g. 14 visas schematiskt ett tredje, alternativt utförande av uppfinningen vid vilket transmissionsdonet mellan en kraftalstrare 17 och tiltrullens vagga ll, utgörs av en kulisstyming av det slag som inbegriper dels ett med kraftalstraren förbundet och medelst denna linjärt fram och åter rörligt kulissorgan 33, dels en i vaggan ingående gejd 34 som i exemplet har formen av ett avlångt hål eller spår. Denna gejd 34 är snedställd i en spetsig vinkel mot vaggans längdutsträekning och därmed tiltrullens rotationsaxel CR. l likhet med utförandet enligt Fig. 5-10 har kraftalstraren 17 i detta formen av en långsmal mekanism med varierbar längd, t.ex. en kolv-cylinderrnekanism, en kulskruv eller liknande, varvid mekanismens rörliga del 19, t.ex. en kolvstång, bär ett finger 35 på vilket kulissorganet 33 är monterat.

Uggfinningens fördelar En grundläggande fördel med den uppfinningsenliga justeringsanordningen är att densamma kan förverkligas i ett kompakt utförande utan några vertikalt utstickande komponenter, som kräver utrymme i anordningens omgivning, i synnerhet ovanför eller nedanför vaggans ändar. Genom att på beskrivet sätt använda sig av ett transmissionsdon för omvandling av en linjär kraft till en kraft med en kraftkomposant, som kan tilta tiltrullen, kan den erforderliga kraftalstraren byggas in i utrymmet mellan tiltrullen och det bärande stativets botten, dvs. på en nivå mellan dessa, varvid kraftalstraren med fördel placeras i huvudsak 215 220 225 230 235 240 533 898 parallellt med tiltrullens längdutsträckning. Med särskild fördel placeras såväl kraftalstraren som transmissionsdonet i det utrymme, som avgränsas å ena sidan mellan tiltrullen och en stativbotten och å andra sidan mellan två åtskilda sidostycken i stativet. I utförandet enligt Fig. 5-10 är släden smal, varvid kraftalstraren är placerad mellan släden och det ena av stativets båda sidostycken, närmare bestämt i omedelbar närhet av stativets botten. En särskild fördel med utförandet enligt Fig. 5-10 är att detsamma låter sig förverkligas för tiltrullar med högst varierande längd och kapacitet. Sålunda kan de båda kilkroppar, som tillsammans bildar en släde, förbindas med varandra via koppel med olika längd. Med andra ord kan kilkropparna tillverkas i ett standardutförande och användas för olika långa tiltrullar blott genom den enkla åtgärden att variera kopplets längd. En annan fördel med just utförandet enligt F ig. 5-10 att lasten från tiltrullen 9 fördelas i tre stödpunkter 25-l6-25 till släden 20 och från denna till stativets 12 botten via ytterligare fyra stödpunkter i form av löphjulen 27.

Tänkbara modifikationer av uppfinningen Uppfinningen är ej begränsad enbart till de ovan beskrivna och på ritningarna visade utförandena. Sålunda kan den erforderliga kraftalstraren förverkligas på andra sätt än i form av långsmala mekanismer, som verkar i tiltrullens och vaggens längdrlktning. Vidare behöver transmissionsdonet ej nödvändigtvis utgöras av en kilformig släde eller en kulisstyming. Väsentligt är endast att en av en kraftalstrare genererad, linjär kraft kan omvandlas till en tiltrörelse med hjälp av ett i anordningen inbyggt transmissionsdon. Det är även möjligt att montera kraftalstraren så att den påför transmissionsdonet kraft i en annan riktning än just parallellt med vaggan. Sj älva kraftalstraren kan dessutom placeras i förlängning av stativet - på nivå mellan tiltrullen och stativets botten - och törbindas med släden eller transmissionsdonet, t.ex. via en dragstång. Vidare kan vaggan ll bära fler än en rulle, antingen anordnade i rad längs axeln CR, eller efter varandra avseende bandets löpriktning. l det senare fallet har varje tiltrulle en enskild axel CR. Även kombinationer av dessa två varianter är tänkbara i vissa tillämpningar.

Claims (10)

10 15 20 25 30 533 898 PATENTKRAV

1. Anordning för justering av band i bandtransportörer, innefattande en kring en första geometrisk axel (CR) roterbar rulle (9), som är lagrad i en vagga (11), vilken i sin tur är vridbart lagrad i ett bärande stativ (12), och, med hjälp av en kraftalstrare (17), tiltbar relativt stativet kring en andra geometrisk axel (CT), som sträcker sig i rät vinkel mot den första (CR), varvid anordningen innefattar ett med kraftalstraren (17) samverkande transmissionsdon (20), som, då kraftalstraren (17 ) genererar en kraft vilken har en huvudsaklig första kraftkomposant med en forsta riktning, transformcrar till en kraft med en andra huvudsaklig kraftkornposant med en andra riktning, vilken ombesörjer tiltning av vaggan (11) och därmed även rullen (9) relativt stativet (12), varvid transmissionsdonet är inbyggt i ett utrymme mellan rullen och en underdel (14) till stativet, och där transmissionsdonet utgörs av en utmed en i stativet (12) ingående gejd (21) fram och åter rörlig släde (20), vilken innefattar en undersida (22) och en ovansida (23) med ett i spetsig vinkel (a) mot undersidan (22) snedställt styrelement (24) utmed vilket en med vaggan (11) förbunden och i sidled från tiltaxeln (CT) fiärmad, roterbar trissa (25) är rörlig fram och åter, och vilken släde (20) är translatoriskt rörlig utmed sagda gejd (21) för att- i beroende av rörelseriktningen - antingen höja eller sänka trissan (25) och därmed vrida eller tilta vaggan (11) i endera riktningen kring sagda axel (CT), kännetecknad av att släden (20) innefattar två styrelement (24), som lutar i olika riktningar relativt slädens undersida (22), och att en med vaggan (1 l) förbunden andra roterbar trissa (25) är rörlig fram och åter utmed det andra styrelementet (24).

2. Anordning enligt krav 1, kännetecknad av att trissan (25) innefattar två på ömse sidor av en central midja anordnade flänsar med uppgift att löpa utmed det på slädens ovansida anordnade styrelementet (24).

3. Anordning enligt krav 2, kännetecknad av att styrelementet (24) är tvärsnittsvis kilforrnigt och att trissans (25) flänsar inbegriper koniska löpytor, som divergerar i riktning utåt från midjan.

4. Anordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att släden ( 20) innefattar två åtskilda och utmed undersidan roterbart monterade löphjul (27), som anligger mot en i stativet ingående, såsom gejd tjänande styrskena (21). 35 40 45 533 898 \O

5. Anordning enligt krav 4, kännetecknar] av att styrskenan (21) är rak.

6. Anordning enligt något av Föregående krav, kännetecknad av att stativet ( 12) Förutom två åtskilda sidostycken (13) mellan vilka vaggan (11) är upphängd, innefattar en botten (14) i form av en plåt i vilken år utformad en tvärsnittsvis V-forrnad bockning (21), som bildar sagda styrskena.

7. Anordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att det enskilda styrelementet (24) lutar i riktning uppåt/utåt från en central del av släden (20).

8. Anordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att styrelementen (24) ingår i två separata kilkroppar (201, 202), som är inbördes förbundna via ett koppel (26) under bildande av en sammanhängande släde (20).

9. Anordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att kraftalstraren utgörs av en långsmal mekanism (17) med varierbar längd, vars ena ände är förbunden med stativet (12) och vars motsatta ände är förbunden med släden (20).

10. Anordning enligt krav 9, kännetecknad av att kraftalstraren utgörs av en kolv- cylindermekariism ( 17).