SE530213C2 - Anordning och sätt för anastomos - Google Patents

Description

530 213 livshotande för patienten. Det har därför blivit allmän praxis att avlasta trycket från anastomosen genom att utfö- ra en avvikande stomi, speciellt när anastomosen görs i den nedre delen av kolon och rektum. Genom att avlasta tryck och ström av uttömt tarminnehåll från anastomosen under läkningsprocessen kan läckagefrekvensen minskas och livsho- tande konsekvenser av anastomosöppnande kan undvikas. Olä- genheten för patienten är uppenbar, dvs. patienten måste ha en temporär stomi under en tidsperiod av omkring 3-6 måna- der och måste genomgå en andra operation för att stänga stomin. I många fall kan olyckligtvis inte stängningen av stomin upphävas, och patienten tvingas därför att leva med en permanent stomi med tillhörande lägre livskvalitet och vid ökade kostnader.

Andra problem som uppstår från stapling av anastomo- ser är anastomsförträngning (anastomosstenos). Det kritiska området för läkning är kontaktområdet mellan de två ändarna av den ihåliga strukturen som skall förbindas. Förbindelsen måste vara vätsketät, och tvärsnittet av hålrummet skall vara lika brett och flexibelt som ursprungshålrummet. Stap- lerns storlek fastställer storleken av kontaktområdet. Ki- rurgiska staplers skapar en mindre och stelare öppning än den för ursprungshàlrummet, och på grund av klamrarna inuti den ihåliga strukturen som bildar en krage, kan resultatet leda till stenos. För att lösa detta problem kan upprepat behov av dilatering erfordras.

En annan nackdel är att det inte finns någon snabb, enkel och pålitlig metod som förknippas med mekaniska stap- lers för att kontrollera anastomosinsufficiens, vilket vid sen upptäckt kan leda till abdominal sepsis (blodförgift- ning i buken).

Staplers erfordrar dessutom ett snitt i tarmen för att införa instrumentet i tarmhålrummet. Detta ytterligare snitt ökar varaktigheten av operationen, men även riskerna 530 213 från kirurgin, innefattande exempelvis sekundära infektio- ner och anastomosläckage.

Själva staplern är en kritisk länk när staplers an- vänds för att genomföra anastomosen. Det finns flera all- varliga problem förbundna med användningen av mekaniska staplers vid kirurgiska anastomosstapling, exempelvis anas- tomosläckage och anastomosstenos. Andra nackdelar är hög tidsåtgång och dyra instrument för genomförandet.

US 5 931 057 beskriver ett aggregat för kompression- sanastomos med sammanlåsande enheter för användning för att uppnå anastomos av rörformade organ. Aggregatet har ett làssärdrag för att förhindra oavsiktlig demontering av in- stallerade kopplade enheter. En aggregatenhet innefattar en skärledare och en skärring. Det kan finnas svårigheter att likformigt anordna det rörformade organet i aggregatet vid installation, eftersom det finns två lager av organet som överlappar varandra och som skall anordnas mellan tvâ enhe- ter hos aggregatet, vilket utgör en risk för läckage.

Beskrivning av uppfinningen Ett ändamål med den visade uppfinningen är att elimi- nera åtminstone en av de ovannämnda nackdelarna, vilket uppnås genom att tilldela anordningen särdragen enligt krav l ' .

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett sätt för montering av anordningen till en rörformig struktur.

Enligt en aspekt av uppfinningen finns en anordning för anastomos av en rörformig struktur innefattande enheter med en allmänt ihålig öppen konfiguration. Anordningen in- nefattar en första enhet och en andra enhet, varvid den första och andra enheten vardera innefattar en stel del och en elastisk del, samt en förbindelseenhet för att låsa den första och andra enheten till varandra. Enligt en första utföringsform är förbindelseenheten i ett stycke med den 530 213 stela delen hos den första enheten, och är försedd med längsgående slitsar som bildar tungor däremellan, varvid åtminstone en tunga finns med ett utgående utskott vid sin fria ände. Enligt en andra utföringsform är förbindelseen- heten skild från den första och andra enheten.

De stela delarna har en yttre yta som är delvis halv- cirkulär i tvärsnitt, där diametern vid en icke-förbindande ände är större än eller lika med diametern vid en förbin- dande ände, och den senare diametern avslutas i en kant.

Ett avstånd bildas mellan de elastiska delarna när den för- sta och andra enheten förbinds till varandra. Ett hålrum bildas mellan de stela delarna och förbindelseenheten och den rörformiga strukturen när denna är anordnad i anord- ningen.

De elastiska delarna är väsentligen cirkulära ringar, och är gjorda av ett polymermaterial, exempelvis ett bio- kompatibelt och/eller ett bionedbrytbart material. De stela delarna har en yttre yta som är delvis halvcirkulär i tvär- snitt, varvid diametern vid den icke förbindande änden är större än eller lika med diametern vid den förbindande än- den.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen finns ett sätt för montering av anordningen till en rörformig struktur med en första ände och en andra ände som skall förbindas, inne- fattande stegen att anordna en första elastisk del inuti den rörformiga strukturen vid den första änden och vika kanten hos den första änden över den första elastiska de- len, därefter montera den första elastiska delen på en för- sta stel del bildande en första enhet med den rörformiga strukturen, vilken är anordnad mellan den första elastiska delen och den första stela delen, och att anordna en andra elastisk del inuti den rörformiga strukturen vid den andra änden och att vika kanten hos den andra änden över den andra elastiska delen, därefter montera den andra elastiska delen pà en andra stel del bildande en andra enhet med den 530 213 rörformiga strukturen, vilken är anordnad mellan den andra elastiska delen och den andra stela delen, därefter låsa den första och andra enheten till varandra genom en förbin- delseenhet. Ett tryck utövas på den första änden och den andra änden av den rörformiga strukturen när dessa ändar är anordnade in i de sammankopplade första och andra enheter- na, varvid trycket är väsentligen likformigt runt omkretsen av ändarna.

Ytterligare ändamål, särdrag och fördelar hos den vi- sade uppfinningen kommer att framträda fràn den följande detaljerade beskrivningen, från de bifogade ritningarna liksom de beroende kraven.

Kort beskrivning av ritningarna För att förklara uppfinningen kommer ett antal utfö- ringsformer av uppfinningen att beskrivas nedan med hänvis- ning till ritningarna, på vilka: Fig. l är en schematisk sprängvy i perspektiv av en anordning enligt en första utföringsform av uppfinningen, Fig. 2 är en schematisk delvis sprängd perspektivvy av ett hjälpverktyg för montering av anordningen enligt Fig. l, Fig. 3 är en tvärsnittsvy av en första stel del hos anordningen enligt den första utföringsformen med en för- bindelseenhet gjord i ett stycke med den stela delen, Fig. 4 är en tvärsnittsvy av en andra stel del hos anordningen enligt den första utföringsformen, Fig. 5 är en sprängvy sedd från sidan av hjälpverkty- get utan sidokonsegment innan en stel del hos anordningen enligt Fig. 1 anbringas på detta, Fig. 6 är en sidovy enligt Fig. 5 med den stela kom- ponenten anbringad till hjälpverktyget, Fig. 7 är en sidovy enligt Fig. 6, i vilken två sido- konsegment skall monteras på plats, 530 213 Fig. 8 är en sidovy enligt Fig. 7, i vilken två Yt” terligare sidokonsegment skall monteras på plats, Fig. 9 är en schematisk perspektivvy av en första elastisk del som är anordnad inuti en rörformig struktur vid en ände av denna och med kanten av denna ände vikt över den elastiska delen, Fig. 10 är en schematisk perspektivvy enligt Fig. 9, i vilken hjälpverktyget är infört i den rörformiga struktu- ren före montering av den elastiska delen på den stela de- len, Fig. 11 är en schematisk perspektivvy enligt Fig. 10 efter montering av den elastiska delen på den stela delen, Pig. 12 är en schematisk perspektivvy av en första enhet hos anordningen vilken är anordnad med en ände av den rörformiga strukturen, Fig. 13 är en schematisk perspektivvy som visar den första enheten anordnad med en ände av den rörformiga strukturen och en andra enhet anordnad med den andra änden av den rörformiga strukturen före sammankoppling av den första och andra enheten, Fig. 14 är en schematisk perspektivvy enligt Fig. 13 efter sammankoppling av den första och andra enheten, Fig. 15 är en schematisk perspektivvy av den frigjor- da anordningen som passerar genom den rörformiga strukturen efter sammanläkning av dess båda ändar, Fig. 16 är en sidovy av en anordning enligt en andra utföringsform av uppfinningen utan de elastiska delarna monterade på denna, Fig. 17 är en förstorad sidovy av ett parti av anord- ningen enligt Fig. 16 före sammankoppling av den första och andra stela delen, Fig. 18 är en sidovy av anordningen enligt Fig. 17 efter sammankoppling av den första och andra stela delen, Fig. 19 är en tvärsnittsvy utmed linjen A-A hos an- ordningen enligt Fig. 16, 530 213 Fig. 20 är en sidovy av anordningen enligt den andra utföringsformen då den är anordnad till den första änden och den andra änden av den rörformiga strukturen, vilket förenar dessa ändar, Fig. 21-26 är schematiska sidovyer som visar monte- ringen av anordningen till den rörformiga strukturen med hjälp av ett rektoskop, och Fig. 27 är en schematisk perspektivvy som visar an- ordningen enligt den andra utföringsformen anordnad till den rörformiga strukturen, vilken är delvis bortbruten, och en förstorad vy som visar kontaktområdet och nekrospunkten.

Samma hänvisningsbeteckningar har använts för att ange samma delar i figurerna för att öka läsbarheten av be- skrivningen och av tydlighetsskäl.

Beskrivning av utföringsformer av uppfinningen Öppnande av intestinala anastomoser är förbundna med höga sjukdoms- och dödstal. Snabb och effektiv sårläkning av intestinala anastomoser är kritiskt för en säker och omedelbar återhämtning hos de patienter vilka genomgår anastomoskirurgi. Sårläkning är en relativt stereotyp väv- nadsreaktion som följer en förutsägande sekvens av händel- ser innefattande akut inflammation, proliferation (celldel- ning och matrisproteinsyntes) och kontinuerlig vävnadsom- formning för anpassning av den nya vävnaden till de meka- niska kraven.

Den unika egenskapen hos anastosmosanordningen är att sårläkningsprocessen initieras av lokal vävnadsischemi och nekros, och resultatet är att tidigare intakt vävnad, dvs. den intestinala serosan hos var och en av de avdelade seg- menten som är anbringade tillsammans via anastosmosringen, förenas genom ett läkningssvar, vilket initieras av kon- struktionen hos anastomosringen. Det skall noteras att se- rosan hos tarmen är i konstant kontakt i bukhålan hos en frisk levande varelse utan att förenas samman, vilket skul- 530 213 le vara potentiellt farligt, exempelvis om intestinal ob- struktion orsakas.

Tvärtom skapar trycket som upprätthålls av anordning- en enligt uppfinningen, benämnd såsom CARP (Compression Anastomotic Ring-locking Procedure) -anordning, ett om- kretsområde av ischemi i tarmen som framkallar ett Vävnads- svar, vilket leder till läkningsprocessen som försluter samman de tvâ delade serosala sidorna av tarmen, och vilket vidare leder till fullständig kontinuitet hos anastomosen.

På en molekylär nivå framkallar ischemin en lokal in- flammatorisk reaktion, som innefattar rekryteringen av leu- kocyter och vävnadsödem. Lokala celler, såsom makrofager och mast-celler, vilka utsöndrar cytokiner och kemociner som framkallar extravasationer av leukocyter in i läknings- detekterar således nekrosceller. Den lokala ische- området, min i sig stimulerar dessutom även makrofager och mastcel- ler att utsöndra proinflammatoriska mediatorer.

Rekrytering av leukocyter är kritisk för CARP- inducerad läkning hos intestinala anastomoser på grund av de sammansättningar som frigörs av ackumulerade inflammato- riska celler, innefattande radikala syretyper och metallo- (MMP), den ischemiska vävnaden liksom för att bryta integriteten proteinase vika är nödvändiga för nedbrytningen av hos den serosala ytan.

MMP:s är nödvändigt för nedbrytningen av matrisprote- iner; speciellt viktig är kollagen av typ l, som är riklig i den intestinala submucosan, men även kollagen av typ 3 och 5.

MMP-2 och MMP-9, vilka båda är aktiva i den tidiga fasen av De inflammatoriska cellerna utsöndrar övervägande CARP-inducerad läkning hos intestinala anastomoser.

Nedbrytningen av den ischemisk vävnad är viktig för vävnadsupplösningen och frigivningen av tarmsegmentet från CARP-anordningen. Den serosala ytan (Visceral peritoneum) innehåller dessutom åtskilliga mesoteliala celler, vilka 530 213 även svarar på ischemin genom att utsöndra potent MNP:s och angiogenetiska faktorer.

Den brutna integriteten hos den serosala ytan är en nödvändig förutsättning för den unika läkningsprocessen som induceras av CARP-anordningen med vetskap om att den sero- sala sidan av tarmen normalt utsöndrar anti-adhesiva funk- tioner som undviker adhesioner mellan tarmsegment i bukhå- lan. Parallellt svarar tarmfibroblaster och epitelceller på den ischemiska nekrosen som induceras av CARP-anordningen genom att utsöndra angiogena faktorer, innefattande kärlen- doteltillväxtfaktorer, blodkärl i den läkande vävnaden. vilka stimulerar tillväxten av nya I denna komplexa reaktion utsöndrar dessutom tarmfib- vilka bidrar till nedbrytningen av roblaster och epitelceller även metalloproteinas MMP-7 och MMP-10), matrisproteiner och upplösning av vävnaden som banar vägen för den CARP-inducerade läkningen av anastomoser.

Fig. l är en sprängvy av en anordning 10 enligt en första utföringsform av uppfinningen. Anordningen 10 inne- fattar en första enhet som innefattar en första stel del 11 och en första elastisk del 12, tar en andra stel del 13 och en andra elastisk del 14 samt en förbindelseenhet 15. 13 och de elastiska delarna 12, 14 har en allmänt ihålig öppen konfi- en andra del vilken innefat- De stela delarna 11, guration.

Enligt den första utföringsformen av anordningen 10 är förbindelseenheten 15 i ett stycke med den första stela delen 11. mankopplingsbara till varandra, via förbindelseenheten 15.

Den första enheten och den andra enheten är sam- såsom en han-hon-komponent, De stela delarna ll, 13 och de elastiska delarna 12, 14 kan vara gjorda av ett polymermaterial, mer bestämt ett biokompatibelt och mest bestämt ett bionedbrytbart materi- al. 530 213 De elastiska delarna 12, 14 har ett tvärsnitt, vilket exempelvis är cirkulärt, elliptiskt, rektangulärt eller plant. De elastiska delarna 12, 14 är väsentligen cirkulär- symmetriska ringar och är gjorda såsom en kompakt kropp el- ler såsom ett rör, exempelvis fyllt med luft eller vätska (icke fast kropp). De elastiska delarna 12, 14 har en in- nerdiameter som är mindre än den minsta ytterdiametern för de stela delarna 11, 13 vilket förklaras nedan.

Fig. 2 visar ett hjälpverktyg 20 med ett sidokonseg- ment 80 som är demonterat. Hjälpverktyget 20 erfordras för att anordna anordningen 10 till en rörformig struktur, vil- ket kommer att beskrivas i detalj nedan.

Såsom visas i Fig. 3 har den första stela delen 11 enligt den första utföringsformen en huvudsakligen cylind- risk inneryta, vilken vidgar sig ut vid en inte förbindande ände 30. Den yttre ytan är profilerad och bildar en delvis halvcirkulär yta mellan den icke förbindande änden 30 och den förbindande änden 31. Diametern 32 hos den stela delen 11 är större vid den icke förbindande änden 30 än diametern 33 vid den förbindande änden 31. En radiell yta 34 finns vid den förbindande änden 31 och avgränsar den delvis cir- kulära konturen. Kanten 35 hos den distala änden 30 är svagt fasad, och ytan 34 slutar i en kant 36 som förbinder ytan 34 med den halvcirkulära ytan.

Förbindelseenheten 50 är i ett stycke med den första stela delen 11, såsom visas i Fig. 3. Förbindelseenheten 15 är försedd med tvärgående slitsar 37 från den fria änden utmed periferin bildande tungor 38 mellan slitsarna 37. Åt- minstone en av tungorna 38 är försedd med ett utgående ut- språng 39 vid sin fria ände. Antalet slitsar 37 kan variera och längden av slitsarna 37 kan vara så långa som hela bredden av förbindelseenheten 15, såsom illustreras i Fig. 3 eller vara kortare. Slitsarna 37 är antingen symmetriska eller icke symmetriska runt omkretsen. 530 21 3 ll Den andra stela delen 13 har en huvudsakligen cylind- risk inneryta, vilken vidgas utåt vid en icke förbindande ände 40. Den yttre ytan är profilerad och bildar en delvis halvcirkulär yta mellan den icke förbindande änden 40 och en förbindande ände 41, varvid den yttersta kanten 42 vid den förbindande änden 41 är svagt fasad, se Fig. 4. Diame- tern vid den icke förbindande änden 40 är större än vid den förbindande änden 41. En fas 42 finns vid den förbindande änden 41 för att underlätta införande av förbindelseenheten i den andra stela delen 13, såsom förklaras nedan. En yta 42 finns vid den förbindande änden 41 pà grund av den delvis cirkulära konturen. Ytorna 34 och 44 är lika i stor- lek och slutar i kanten 36 resp. en kant 46. Spår 45 eller gängor kan finnas på den inre ringformiga ytan hos den andra stela delen 13, exempelvis vid partiet angränsande den förbindande änden 41, för att erhålla en låsfunktion när den första enheten och den andra enheten sammankopplas med förbindelseenheten 15.

I en alternativ utföringsform har den första stela delen 11 och den andra stela delen 13 en periferisk skära runt sin omkrets (inte visat).

Såsom visas i Fig. 5 innefattar hjälpverktyget 20 en gängad stel stav 50 som bildar en central axel, fastsatt till ett handtag 51 vid en ände och till en topp- kon 52 med ett gängat hål vid den andra änden. Verktyget 20 innefattar en cylinder 53 med ett gängat hål för ingrepp med staven 50, vilken är en cirkulär platta 54, en cirkulär del 55, en cylindrisk sektion 56 och toppkonen 52. Den cirkulära delen 55 har en yttre diameter som passar med innerdiamet- rarna hos de stela delarna 11, 13. De olika elementen hos verktyget 20 visas separerade från varandra, men är koaxi- ellt sammanhållna med staven 50 på grund av sina symmet- riskt anordnade hål. Toppkonen 52 har en sluten distal ände och en öppen proximal ände för ingrepp med staven 50.

Hjälpverktyget 20 innefattar ett mottagande parti för att 530 213 12 ta emot de stela delarna ll, 13, vilket innefattar den cir- kulära plattan 54 och den cirkulära delen 55, samt ett ko- niskt parti som innefattar toppkonen 52 och en trubbig kon, vilken innefattar konsegmenten 70, 80 som är anordnade på den cylindriska sektionen 56. Det koniska partiet har ett frigöringsbart parti, vilket innefattar konsegmenten 70, 80. Den trubbiga konen har en liten diameterände, som lig- ger an mot toppkonen 52, samt en stor diameterände, vilken vetter mot det mottagande partiet och vilken har en ytter- diameter som är större än ytterdiametern för den cirkulära delen 55.

Till vänster i Fig. 5 visas den första stela delen ll, vilken skall anordnas på den cirkulära delen 55, såsom visas i Fig. 6. Den cirkulära plattan 54 har en cirkulär fördjupning (inte visad) på den sida som vetter mot den cirkulära delen 55 för att hysa förbindelseenheten 15, vil- ken är i ett stycke med den stela delen ll. Konsegment 70 och 80 visas till vänster i Fig. 7 och 8, vilka skall an- ordnas mellan toppkonen 33 samt den stela delen ll på den cylindriska sektionen 56 för att bilda en cirkulär kon med en jämn övergång till den stela delen ll. Den gängade sta- ven 50 är skruvad i hålet hos toppkonen 52 med hjälp av handtaget 51 för att fast anbringa de fyra sidokonsegmenten 70, 80 mellan toppkonen 52 och den stela delen ll som lig- ger an mot den cirkulära plattan 54, vilken låses av cylin- dern 52. Hjälpverktyget 20 kan likaså användas med den andra stela delen 13, och i detta fall vänds den cirkulära plattan 54 180° runt staven 50 så att den cirkulära urtag- ningen vetter mot cylindern 34.

Staven 50 kan exempelvis vara gjord av stål. Toppko- nen och konsegmenten kan exempelvis vara gjorda av ett po- lymermaterial. Resten av elementen hos hjälpverktyget 20 kan vara gjorda av ett polymermaterial, stål eller annat metalliskt material. 530 213 13 Hänvisning görs till Fig. 9-11 för att beskriva mon- teringen av anordningen 10 till en rörformig struktur 90 som har en första ände 120 och en andra ände 121, vilka skall förenas.

Verktyget 20 används för att utföra monteringen. Den stela delen 11, 13 anordnads initialt på den cirkulära de- len 55 hos verktyget 20, såsom beskrives ovan. Den elastis- ka delen 12, 14 anordnas inuti den rörformiga strukturen 90 121, 121 viks över den elastiska delen 12, 14, såsom visas i Fig. 9.

Verktyget 20, med den stela delen 11, införs in i den rörformiga strukturen 90 från den vikta än- vid en ände 120, och kanten av denna änden 120, 13 anordnad på detta, den 120, 121, såsom visas i Fig. 10, vilket expanderar den elastiska delen 12, 14, som är omgiven av den rörformiga strukturen 90, tills den snäpps runt Omkretsen av den stela delen 11, 13. 14 låses sedan till den stela delen 11, 13 på grund av sin delvis halvcirkulära Den elastiska delen 12, kontur som bildar en fördjupning, såsom illustreras i Fig. 11. Denna operation erfordrar av en operatör att hålla fast tag med en hand om änden 120, 121 av den rörformiga struk- turen 90 med den elastiska delen 12, 14 anordnad till den- na, och om verktyget 20 med den andra handen. Således bil- das den första resp. den andra enheten hos anordningen 10 med änden 120, 121 av den rörformiga strukturen 90 anordnad mellan den stela delen 11, 13 och den elastiska delen 12, 14. Således kläms ett enda skikt av den rörformiga struktu- ren 90 mellan en stel del 11, 13 och en elastisk del 12, 14.

För att frigöra den första eller den andra enheten från verktyget 20 skruvas den gängade axeln 50 motsols av handtaget 51 och krafterna på sidokonsegmenten 70, 80 från toppkonen 50 och den stela delen 11, 13 frigörs. Konpartiet som innefattar toppkonen 52 och sidokonsegmenten 70, 80 faller isär när krafterna från toppkonen 52 och den stela delen 11, Sidokon- 13 på sidokonsegmenten 70, 80 frigörs. 530 213 14 segmenten 70, 80 avlägsnas därefter. Cylindern 53, den cir- kulära plattan 54, den cirkulära delen 55 och den cylind- riska sektionen 56 hos verktyget 20 hålls fortfarande sam- man av staven 50 och toppkonen 52, såsom visas i Fig. 5.

Den första resp. andra enheten förs sedan av den cirkulära plattan 54. Det beskrivna förfarandet genomförs två gånger för att bilda var och en av den första och andra enheten hos anordningen 10.

Den yttersta delen av den första änden 120, när den är vikt och anordnad mellan den första stela delen 11 och den första elastiska delen 12, bildar en första läpp eller en kontaktyta 130 som är väsentligen cirkulär, såsom ses i Fig. 13. läpp eller kontaktyta 131. Ett väsentligen likformigt och lika stort tryck utövas pà kontaktytorna 130, 131 över hela omkretsen.

På samma sätt bildar den andra änden 121 en andra Den slutliga handlingen för att bilda anordningen 10 är att förbinda den första enheten och den andra enheten via förbindelseenheten 15, vilken genomförs med en enkel tryckverkan för hand av operatören. I den första utförings- formen är förbindelseenheten 15 i ett stycke med den första stela delen 11, ten som innefattar förbindelseenheten 15 förenas samman via och den första enheten och den andra enhe- sammankoppling av enheterna för hand. Tungorna 38 och ut- spràngen 39, vilka är anordnade på förbindelseenheten 15, samverkar med spåren 45 som är anordnade på den inre ytan av den andra stela delen 13 och genomför en låsåtgärd. För- bindelseenheten 15 bringar således den andra stela delen 13 i ingrepp, och den första och andra enheten är fast monte- rade till varandra.

Den första och andra enheten är dimensionerade så att ett mellanrum uppträder mellan ytorna 34 och 44 (se Fig. 3 och 4), när enheterna är sammankopplade utan arrangemang av de två ändarna 120, 121 hos den rörformiga strukturen 90 mellan de stela delarna 11, 13 resp. de elastiska delarna 530 213 12, 14. Vid sammankoppling av den första och andra enheten, med den rörformiga strukturen 90 anordnad till enheterna, finns mellanrummet fortfarande mellan ytorna 34 och 44.

Kontaktytorna 130, 131 pressas mot varandra och änden 120, 121 hos den rörformiga strukturen 90 sammanpressas mellan den elastiska delen 12, 14 och den sammanpressande änden 121 respektive 120, vilket leder till att ändarna 120, 121 kommer att krypa in något i mellanrummet och hänga över kanterna 44 resp. 36. Ett kontaktområde 201 skapas mellan kontaktytorna 130 och 131, och en nekrospunkt 202, eller snarare nekroslinje, definieras såsom punkten där den rör-- formiga strukturen 90 pressas mot kanterna 44 och 36 av trycket från de elastiska delarna 12 resp. 14, Fig. 20b. Kontaktområdet 201 och nekrospunkten 202 har en såsom ses i stor betydelse i nekrosprocessen.

En andra utföringsform av en anastomosanordning 200 kommer nu att beskrivas med hänvisning till Fig. 6, 17, 18, 19 och 20. Anordningen 20 innefattar en första enhet, en andra enhet och en förbindelseenhet 160, var och en av en ihålig öppen konfiguration. Den första och andra enheten är identiska, där var och en innefattar en stel del 13 och en elastisk del 14, konfiguration som den andra stela delen 13 enligt den för- se Fig. 20. De stela delarna 13 har samma sta utföringsformen av anordningen 10. Fig. 16 visar de identiska första och andra stela delarna 13 sammankopplade av en förbindelseenhet 160 enligt den andra utföringsfor- men.

Förbindelseenheten 160 är gjord såsom en väsentligen cylindrisk separat del, dvs. separerad från den första och Förbindelseenheten 60 har hack 171 17) anordnade på den yttre ytan av denna för ingrepp med andra enheten. (se Fig. spåren eller gängorna 45, som finns på den inre ringformiga ytan hos de stela delarna 13. Förbindelsenheten 160 är di- mensionerad för sammankoppling av den första och andra en- heten då den är anordnad inuti de stela delarna 13, såsom 530 213 16 illustreras i Fig. 18. Fördjupningar 172 är åstadkomna, ex- empelvis symmetriskt, på den yttre ytan av förbindelseenhe- ten 160, var och en för anbringningen av en cirkulär tät- ningsenhet (inte visad), såsom en O-ring. Förbindelseenhe- ten 160 har valfritt åtminstone ett hål 161 som passerar genom den ringformiga väggen hos förbindelseenheten 160, exempelvis vid centrumsymmetrilinjen. Åtminstone en nippel, (inte visad) kan bringas i ingrepp med detta/dessa hål 162 för förbindelse av åtminstone en slang eller kateter, vil- ket kommer att förklaras nedan. Fig. 17 visar den först och andra stela delen 13 och förbindelseenheten 160 innan sam- mankoppling. Fig. 18 illustrerar de stela delarna 13, vilka Ett av- stånd eller ett mellanrum 180 finns mellan ytorna 187 hos de stela delarna 13.

Trycket som utövas på kontaktytorna 130, 131 vid än- är låsta till varandra via förbindelseenheten 160. darna 120, 121 hos den rörformiga strukturen 90, när de är anordnade i anordningen 200, kan ökas eller minskas genom att justera storleken av mellanrummet 180, dvs. om förbin- delseenheten 160 är anordnad djupare eller mindre djupt in- uti de stela delarna 13 i förhållande till ett referenslä- ge.

Den ihåliga öppna konfigurationen för den första och andra enheten och förbindelseenheten 160 visas såsom att vara väsentligen cirkulära från en sidovy, se Fig. 18, men kan vara av vilken som helst annan utformning, exempelvis elliptisk eller oval, eller delvis rektangulär eller tri- angulär, och kan vara segmenterad, såsom visas i Fig. 19.

Fig. 20 illustrerar anordningen 200 av den andra ut- föringsformen anordnad till en rörformig struktur 90. Ett område som är inneslutet av cirkeln B visas i förstorad skala i Fig. 20b och visar sammanpressningen av den rörfor- miga strukturen 90 mellan de elastiska delarna 14 och de stela delarna 13. Den rörformiga strukturen 90 kommer att 121, svälla upp vid ändarna 120, vilket således stänger 530 213 17 mellanrummet 180. Ett kontaktområde 201 skapas mellan kon- taktytorna 131 i Fig. punkt eller nekroslinje 202, definieras såsom punkten 202 (motsvarande 130, 13) och en nekros- där den rörformiga strukturen 90 pressas mot kanten 44 ge- nom trycket från den elastiska delen 14. Blodflödet eller cirkulationen inuti ändarna 120, 121 hos den rörformiga strukturen 90 stängs av, (stryps) och upphör rakt upp till nekrospunkten 202. Vävnadsregenerering äger rum vid kon- taktområdet 201, vilket kommer att resultera i sammanföra- ning av de tvà ändarna 120, 121 hos den rörformiga struktu- ren 90. Ett stängt hálrum 303 kommer att uppträda när den rörformiga strukturen 90 är anordnad i anordningen 200, vilket avgränsas av den sammanpressade rörformiga struktu- ren 90, förbindelseenheten 60 och ytorna 44 hos de stela delarna 13, såsom visas i Fig. 20. Det är möjligt att leve- rera olika fluider till hàlrummet 203 med hjälp av tunna katetrar eller slangar som ansluts till förbindel- (vätskor) seenheten 161 via nipplar som anordnas till hålen 161. Ex- empelvis kan en vätska levereras till hålrummet 203 i ett kontinuerligt eller intermittent flöde. Vätskan kan vara vävnadstillväxtstimulerande, eller genomföra varje annan handling för att accelerera läkningen, såsom stimulering av rekryteringen av leukocyter och/eller utsöndring av cytoki- ner och kemokiner. Vidare kan kontrastmedel tillföras för att genomföra en radiologisk kontroll av anastomosen, exem- pelvis avseende täthet eller motsatt läckage. På detta sätt är det möjligt att kontinuerligt övervaka läkningsproces- sen. I händelse av ett mindre läckage hos anastomosen är det möjligt att applicera ett undertryck eller svagt vakuum till hålrummet 203 genom att helt enkelt ansluta en ände av en kateter till ett hål 161 via en nippel och den andra än- den av katetern till en vakuumluftpump (inte visat).

Fig. 21-26 visar monteringen av en låg anastomos, ex- empelvis i eller nära rektum. Fig. 21 visar ett rektoskop 210 som införs i den rörformiga strukturen 90, vilken har 530 213 18 en försluten ände 211. Rektoskopet 210 innefattar en inre hylsa och en yttre hylsa 212. Den främre kanten av den inre hylsan har en fördjupning i vilken den elastiska delen 12, 14 hos anordningen 10, 200 är fastsatt. Fördjupningen är anpassad till den inre diametern hos de elastiska delarna 12, 14. Rektoskopet 210 är förbundet till en vakuumsugpump via ett rör eller slang 213, och vidare förbunden till en kontroller (inte visad), exempelvis en dator.

Rektoskopet har ett handtag 214 som innefattar en av- lägsningsbar lins 215 och ett hål 216. Luftflöde_till vaku- umsugpumpen passerar normalt genom hålet 216 hos handtaget 214 och har ingen inverkan på den rörformiga strukturen 90.

Genom att täcka hålet 216 på handtaget 214 med en finger- topp, exempelvis pekfingret, utvecklas ett vakuum inuti rektoskopet, vilket leder till att den förslutna änden 212 hos den rörformiga strukturen 90 drages in i rektoskopet 210. Den andra stela delen 13 är fastsatt till ett tunt flexibelt rör 217 med spår som har en avlägsningsbar skarp spets 218, vilken införs i den förslutna änden 212 och vil- ken går ut genom hålet 214, såsom visas i Fig. 23. Den ste- la delen 13 anordnas därefter nära den elastiska delen 14 och med hjälp av den andra hylsan 212 hos rektoskopet 210 monteras den elastiska delen 14 runt omkretsen av den stela delen 13. Den beskrivna monteringsprocessen kan jämföras med den process vilken beskrives enligt Fig. 9-11, och följaktligen kan processen fortsättas enligt Fig. 12-15, i vilken den första enheten hos anordningen 10 låses till den rörformiga strukturen 90 enligt Fig. 9-11. Fig. 25 visar den först änden 120 och den andra änden 121 hos den rörfor- miga strukturen med den första och andra enheten monterad till strukturen innan sammankoppling av dessa enheter. Fig. 26 visar den förenade rörformiga strukturen 90. Den stängda änden 211 skärs slutligen öppen genom införande av ett lämpligt verktyg i rektoskopet 210. 530 213 19 Fig. 27 illustrerar anordningen 200 enligt den andra utföringsformen arrangerad till den rörformiga strukturen 90, vilken är delvis borttagen. Katetrar eller slangar är fastsatta till anordningen 200 och är anordnade inuti och utmed den rörformiga strukturen 90 med ändarna hos slangar- na passerande ut ur den rörformiga strukturen 90 genom rek- tum. Den förstorade vyn visar kontaktomràdet 201 mellan än- darna för den rörformiga strukturen 90, när den är anordnad mellan de stela delarna 13 och de elastiska delarna 14, nekrospunkten 202. och Flera utföringsformer av uppfinningen har beskrivits här ovan med hänvisning till ritningarna för att göra det möjligt för en fackman att genomföra uppfinningen. Särdra- gen och metodstegen som innefattas i dessa utföringsformer begränsar emellertid inte uppfinningen. Särdragen och me- todstegen kan dessutom kombineras på annat sätt än de som särskilt beskrivits.

Tvärsnitten av de elastiska delarna 12, 14, visas vä- sentligen cirkulära. Andra utformningar kan emellertid an- vändas, såsom rektangulära, triangulära, hexagonala oktago- nala, etc. Den yttre ytan av de stela delarna ll, 13 inne- fattar en fördjupning som är avsedd att motta de elastiska delarna 12 resp. 14. Denna fördjupning har en utformning som är åtminstone delvis kompletterande till utformningen av den elastiska enheten. Således kan fördjupningen vara rektangulär, triangulär, hexagonal, oktagonal, etc.

Konfigurationen eller ytterformen av de elastiska de- larna 12, 14 visas vara väsentligen cylindriska med en cir- kulär yttre kontur. Andra former är emellertid möjliga, så- som rektangulära, triangulära, hexagonala, oktagonala, etc.

De elastiska delarna kan vara enbart delvis elastis- ka. Elasticiteten används för att klämma den rörformiga strukturen 90 mellan den elastiska delen 12, 14 och den stela delen 11, 13 med en viss kraft. Andra organ som genomför samma funktion är möjliga att använda. 530 213 I kraven skall termen ”innefatta/innefattande” inte utesluta närvaron av andra element eller steg. Fastän indi- viduellt förtecknade kan vidare ett flertal organ, element eller metodsteg implementeras. Fastän individuella särdrag kan innefattas i olika utföringsformer kan dessa dessutom möjligtvis kombineras på andra sätt, och inbegripandet i olika utföringsformer innebär inte att en kombination av särdrag inte är genomförbart. Dessutom utesluter inte sin- ”ett” hindrar inte ett flertal. Hänvisningsbeteckningar i kraven gulära hänvisningar en pluralitet. Termerna "en”, finns endast såsom ett förtydligande exempel och skall inte tolkas såsom begränsning av skyddsomfånget hos kraven på något sätt.

Claims (13)

530 213 '»._J __' PATENTKRAV

1. Anordning (10) för anastomos av en rörformig struktur (90) innefattande enheter av en väsentligen ihålig öppen konfiguration, kännetecknad genom en första enhet och en andra enhet, varvid den första respektive den andra enheten vardera innefattar en stel del (11, 13) och en elastisk del (12, 14) samt en förbindelseenhet (15) för förbindelse av den första och andra enheten till varandra.

2. Anordning (10) enligt krav 1, kännetecknad av att förbindelseenheten (15) är i ett stycke med den stela delen (11) hos den första enheten.

3. Anordning (10) enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att förbindelseenheten (15) är försedd med längsgående slitsar (37) bildande tungor (38) däremellan.

4. Anordningen (10) enligt krav 3, kännetecknad av att åtminstone en tunga (38) är försedd med ett utgående utsprång (39) vid sin fria ände.

5. Anordningen (200) enligt krav 1, kännetecknad av att förbindelseenheten (160) är anordnad såsom en oberoende enhet.

6. Anordningen ( 0, 200) enligt krav 1, kännetecknad av att de elastiska delarna (12, 14) är väsentligen cirkulära ringar.

7. Anordningen (10, 200) enligt krav 4, kännetecknad av att de elastiska delarna (12, 14) är gjorda av ett polymermaterial, såsom en elastomer.

8. Anordningen (10, 200) enligt krav 4 eller 5, kännetecknad av att de elastiska delarna (12, 14) är gjorda av ett biokompatibelt material.

9. Anordningen (10, 200) enligt krav 4, 5 eller 6, kännetecknad av att de elastiska delarna (12, 14) är gjorda av ett bionedbrytbart material.

10. Anordningen (10, 200) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att de stela delarna (11, 13) har en yttre yta som är delvis halvcirkulär i tvärsnitt, varvid diametern vid en icke förbindande ände (30, 40) är större än eller lika med diametern vid en förbindande ände (31, 41). 530 213 lä

11. Anordningen (10, 200) enligt krav 10, kännetecknad av att diametern vid den forbindande änden (31, 41) för de stela delarna (11, 13) slutar i en kant (36, 46).

12. Anordningen (10, 200) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den första och andra enheten är förbundna till varandra så att ett avstånd bildas mellan de elastiska delarna (12, 14).

13. Anordningen (200) enligt något av kraven 5-12, kännetecknad av att ett hàlrum (203) bildas mellan de stela delarna (13) och forbindelseenheten (160) och den rörformiga strukturen (90) då denna är anordnad i anordningen (200).