SE529619C2

SE529619C2 - Anordning vid bergborrning

Info

Publication number: SE529619C2
Application number: SE0600385A
Authority: SE
Inventors: Richard Folin; Fredrik Saf
Original assignee: Atlas Copco Rock Drills Ab
Priority date: 2006-02-22
Filing date: 2006-02-22
Publication date: 2007-10-09
Also published as: ZA200807584B; CN101389825B; CA2640118C; AU2007218186A1; JP4837050B2; SE0600385L; PE20071128A1; AU2007218186B2; CA2640118A1; JP2009527671A; WO2007097676A1; US20100155092A1; US8056647B2; CN101389825A; EP1987224A1

Description

20 25 30 35 529 619 2 styra in i ett urtag I den andra balken då den andra balken och den första balken skjuts ihop till ett ändläge.

I enighet med föreliggande uppﬂnning uppnås också detta syfte av en teleskopmatare för en borrmaskin för bergborrning. Teleskopmataren innefattar en andra balk, och den första balken enligt föreliggande uppfinning.

I enighet med föreliggande uppﬁnning uppnås också detta syfte av en borranordning för bergborrning. Borranordningen innefattar en borrmaskin och teleskopmataren enligt föreliggande uppﬂnning.

I enighet med föreliggande uppﬂnnlng uppnås också detta syfte av ett sätt att använda en styrdubb genom att anordna den vid en första balk vilken första balk är giidbart anordnad vid en andra balk i en teleskopmatare för en bergborrmaskin.

Styrdubben används för att styra ln l ett urtag anordnad på den andra balken för att låsa den första balken gentemot den andra balken i ett fixt läge då teleskopmataren är fullt indraget till ett ändläge.

Eftersom den första balken innefattar en styrdubb avsedd att styra in i ett urtag i den andra balken då den andra balken och den första balken i teleskopmataren skjuts ihop till ett ändläge, kommer den första balken att styras in i den andra balken så att balkarna enkelt ﬁnner och hamnar l ett ﬁxt läge i sitt grundläge I förhållande till varandra. Detta innebär att i ändläget kommer glldanordnlngen enkelt att kunna justeras.

En fördel med föreliggande uppfinning är att glidblocken i glldanordnlngen enkelt kan bytas ut utan att teleskopmataren faller isär.

En ytterligare fördel med föreliggande uppﬁnnlng är att balkarna är helt fixerade vid varandra i ändläget vilket ökar teleskopmatarens stabilitet vid t.ex. bultborrning och vid förflyttning av borr-riggen.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Figur 1 är en schematisk sidovy av en borranordning för bergborrning enligt föreliggande uppfinning.

Figur 2 är en schematisk sidovy av en borranordning för bergborrning enligt föreliggande uppﬂnning.

Figur 3 är en schematisk perspektivvy av en av en första balks bakre ände enligt föreliggande uppfinning. 10 15 20 25 30 35 529 619 3 Figur 4 är en schematisk perspektivvy av en av en teleskopmatares bakre ände enligt föreliggande uppﬂnning.

Figur S är en schematisk perspektivvy av en alternativ utförlngsform av en första balks främre ände enligt föreliggande uppﬂnning.

Figur 6 är en schematisk perspektivvy av en alternativ utföringsform av en främre ände av en teleskopmatare enligt föreliggande uppfinning.

Figur 7 är en schematisk perspektivvy av en av en första balks främre ände enligt föreliggande uppﬂnning.

Figur 8 är en schematisk perspektivvy av en av en teleskopmatares främre ände enligt föreliggande uppﬂnning.

DEFALJERAD BESKRIVNING Ett antal utföringsformer av uppﬂnnlngen kommer nu att beskrivas med hänvisning till ﬁgurerna.

Figur 1 visar en borranordnlng 10 för bergborrnlng. Borranordnlngen 10 innefattar en borrmaskin 20 och en teleskopmatare 30 vilken teleskopmatare 30 innefattar en första balk 40 och en andra balk 50. Den första balken 40 är giidbart anordnad på den andra balken 50 och de båda balkarna 40 och 50 glider utmed sina respektive längsgående axlar. Den första balken 40 och den andra balken 50 är anordnade parallellt med varandra och glider således parallellt med varandra. Detta sker på sedvanligt sätt med hjälp av glidanordningar såsom t.ex. med glidskenor 52 och glidblock 54. Teleskopmataren 30 har ett ändläge då den första balken 40 och den andra balken 50 ligger helt omlott, detta ändläge visas i Figur 2. Teleskopmatarens 30 längd kan ändras så att den expanderas genom att den första balken 40 och den andra balken 50 förskjuts så att de ligger allt mindre omlott upptill ett maximalt expanderat läge. Teleskopmataren 30 i Figur 1 är expanderad en liten bit ut från sitt ändläge. Den första balken 40 har en främre ände 60 och en bakre ände 65, vilken främre ände 60 deﬁnieras av den ände som vid borrning är vänd mot det som ska borras t.ex. berg, och den bakre änden 65 definieras av den ände som är riktad bort från det som ska borras. Likaså har den andra balken 50 en främre ände 70 och en bakre ände 75, vilken främre ände 70 deﬁnieras av den ände som vid borrning är vänd mot det som ska borras t.ex. berg, och den bakre änden 75 deﬁnieras av den ände som är riktad bort från det som ska borras. Borrmaskinen 20 är giidbart anordnad på teleskopmataren 30 så att den är förskjutbar längs teleskopmataren 30.

Borrmaskinen 20 är på så vis rörlig fram och åter längs teleskopmatarens 30 10 15 20 25 30 35 529 619 4 längsgående axel. I Figur 2 visas också de i borrmasklnen 20 anordnade borrstålet 80 och borrkronan 90.

Figur 3 visar en perspektiwy över den första balkens 40 bakre ände. I detta exempel utgör den första balken 40 den undre balken l teleskopmataren 30, men den första balken 40 skulle lika gärna kunna utgöra den övre balken I teleskopmataren 30.

Den första balken 40 innefattar en eller ﬂera styrdubbar 100. Varje styrdubb 100 är avsedd styra in i ett urtag 110 anordnad på den andra balken 50. Detta för att låsa den första balken 40 gentemot den andra balken 50 i ett ﬁxt läge då teleskopmataren 30 är fullt indraget till dess ändläge. I Figur 4 vlsas hur den första balkens 40 bakre ände 65 samverkar med den andra balkens 50 bakre ände 75. En eller ﬂera styrdubbar 100 kan vara anordnade l den första balkens 40 främre ände 60 och i så fall vara avsedda att styra in I urtag 110 l den andra balkens 50 främre ände 70.

Alternativt kan en eller ﬂera styrdubbar 100 vara anordnade i den första balkens 40 bakre ände 65, vilket visas i Flgur 5, och i så fall vara anordnade att styra ln i urtag 110 l den andra balkens 50 bakre ände 75 vilket visas l Figur 6. Ytterligare alternativ är att en eller ﬂera styrdubbar 100 kan vara anordnade både i den första balkens 40 främre ände 60 och dess bakre ände 65 och I så fall vara anordnade att styra ln i urtag 110 både i den andra balkens 50 främre ände 70 och dess bakre ände 75. I exemplet i Flgur 3 innefattar den första balken 40 två styrdubbar 100 vilka båda styrdubbar 100 är anordnade i den första balkens bakre ände 65. Styrdubbarna 100 är tillverkade av lämpligt material med goda slit- och hårdhetsegenskaper såsom t.ex. stål. Styrdubbarna 100 har en respektive bakdel (ej visad), en framdel 120 och en mellandel 130. Styrdubbarna 100 är anordnade på lämpligt sätt vid den första balken 40, t.ex. genom att bakdelen skruvas, svetsas eller pressas In i den första balkens 40 ena eller bägge ändar 60, 65 eller l en gavelplåt 140, vilken gavelplåt 140 är anordnad vid den första balkens 40 ena eller bägge ändars 60, 65 gavel.

Styrdubbarna är anordnade så att de sträcker sig ut från någon eller bägge av den första balkens 40 ändar 60, 65 parallellt med den första balkens 40 längsgående axel.

Styrdubbarnas 100 framdel 120 och mellandel 130 är företrädesvis cylindríska med ett clrkelformat tvärsnitt. Storleken på det cirkulära tvärsnittet är anpassat så att styrdubben ska passa in i urtagen 110. För att styrdubben 100 lättare ska kunna styra in i urtagen 110, är framdelen 120 konisk. Den cylindrlska mellandelen 130 är så pass lång att det medger en stabil låsning med urtaget 110 så att teleskopmatarens 30 hålls kvar i sitt fullt indragna ändläge. Urtaget 110 kan t.ex. vara i form av ett cylindriskt eller konlskt cirkulärt hål l den andra balkens 50 ena eller bägge ändar 70, 75 eller t.ex. vid en gavelplåt, 145 vilken gavelplåt 145 är anordnad vid den andra 10 15 20 25 30 35 529 619 5 balkens 50 ena eller bägge ändar 70, 75. I detta exempel är urtaget 110 anordnad på den andra balkens 50 främre ändes 70 gavel (se Figur 4). För att teleskopmatarens 30 ska få en så bra låsning som möjligt när den är fullt indraget i sitt ändläge är det fördelaktigt om det ﬁnns låspunkter i teleskopmatarens 30 båda ändar (se Figur 1).

En låspunkt deﬁnleras här som en styrdubb 100 som är i ingrepp med ett urtag 110.

Det spelar inte så stor roll på vilken av den första 40 och den andra 50 balkens ändar som styrdubbarna 100 respektive urtagen 110 är anordnade. Detta kan göras på många sätt, vilket antytts tidigare. T.ex. kan den övre balken innefatta styrdubbari dess båda ändar och inga urtag alls och den undre balken urtag I dess båda ändar och inga styrdubbar alls. Ett annat alternativ är att den undre balken innefatta styrdubbar i dess båda ändar och inga urtag alls och den övre balken urtag I dess båda ändar och inga styrdubbar alls. Ytterligare alternativ är att den övre balken innefattar styrdubbar i dess främre ände och urtag i dess bakre ände och den undre balken innefattar urtag i dess främre ände och styrdubbar I dess bakre ände. Ytterligare alternativ är att den övre balken innefattar styrdubbar l dess bakre ände och urtag i dess främre ände och den undre balken innefattar urtag i dess bakre ände och styrdubbar i dess främre ände. Som nämnts ovan kan den första balken 40 utgöra antingen den undre balken i teleskopmataren 30, eller den övre balken I teleskopmataren 30 och vice versa.

Figur 7 visar en perspektivvy över en utföringsform av första balkens 40 främre ände 60. Den första balken 40 innefattar inga alls eller åtminstone ett urtag 150 avsett för samverkan med en styrdubb 160 i den andra balken 50. Hur den första balkens 40 främre ände 60 samverkar med den andra balkens 50 främre ände 70 visas i Figur 8. I exemplet i Figurerna 7 och 8 innefattar den första balken 40 två urtag 150, vilka båda urtag 150 är anordnade i den första balkens 40 främre ände 60, men ett eller flera urtag 150 kan lika gärna vara anordnade på den första balkens bakre ände 65, (visas ej). Styrdubbarna 160 på den andra balken 50 är anordnade så att de sträcker sig ut från någon av den andra balkens 50 ändar 70, 75 parallellt med den andra balkens 50 längsgående axel vilket också är parallellt med den första balkens 40 längsgående axel. Varje urtag 150 år utformat så att det kan ta emot en styrdubb 160. Urtagen 150 kan t.ex. vara i form av ett cylindriskt eller koniskt cirkulärt hål i första balkens 40 främre ände eller i en gavelplåt 170 vilken gavelplåt 170 i detta exempel är anordnad på den första balkens 40 främre ändes 60 gavel.

Urtagens 150 cirkulära hål är anordnade vinkelrätt mot den första balkens 40 längsgående axel. Varje urtag 150 är anordnat så att när teleskopmataren 30 matas in mot sitt ändläge, kommer spetsen på den samverkande styrdubbens 160 framände att vara någonstans framför urtaget 150 och därefter styras in i urtaget 150. Den 10 15 20 25 30 35 529 619 6 första balken 40 och den andra balken 50 i teleskopmataren ska vara anordnade parallellt och på ett visst avstånd från varandra, dvs. anordnade på ett speciellt sätt i förhållande till varandra, ett såkallat grundläge, för att borrning ska kunna ske på ett stabllt sätt. vartefter teleskopmataren 30 används kommer glldanordningen, dvs. i detta exempel glldblocken 54 att slitas så att den första balken 40 och den andra balken 50 hamnar ur sitt grundläge i förhållande tili varandra, glldblocken 54 måste då justeras så ett den första balken 40 och den andra balken 50 hamnar l sitt grundläge i förhållande tili varandra igen. Styrdubbarnas 100, 160 och urtagens 110, 150 uppgift är just att styra den första balken 40 och den andra balken 50 så att de enkelt ﬂnner sitt grundläge och att de hamnar i ett ﬁxt läge i sitt grundläge i förhållande till varandra när de skjutits ihop till ändläget. I ändläget kan glldanordningen, dvs. i detta exempel glidskenorna 54, enkelt justeras så att när teleskopmataren 30 därefter expanderas igen, bibehåller den första 40 och den andra 50 balken sitt grundläge tills glldblocken börjar slitas igen. Det är därför fördelaktigt att styrdubbarna 160 är koniska och spetsiga i sin framände och att urtagets 150 hål är stort nog för att styrdubben ska kunna fångas upp av urtaget 150. Ju större hålet urtaget 150 görs, desto mer kan glldblocken 54 tillåtas att slitas innan styrdubben 160 förskjuts så pass mycket i sitt läge i förhållande till urtaget 150 att styrdubben 160 slutar att träffa hålet i urtaget 150 och istället träffar på sidan om hålet urtaget 150 när teleskopmataren 30 skjuts ihop till sitt ändläge. Justering av glidskenorna bör alltså göras innan det slitits så mycket att styrdubben 160 slutar att träffa hålet i urtaget 150.

Den första balken 40 kan utgöra den undre balken och då utgör den andra balken 50 den övre balken eller vice versa. Den första balken innefattar som nämntsovan, en eller flera styrdubbar 100 och ingen, en eller ﬂera urtag 150. Den andra balken 50 innefattar ingen, en eller ﬂera styrdubbar 160 och en eller ﬂera urtag 110. Det mest fördelaktiga är om teleskopmataren 30 har låspunkteri dess bägge ändar som nämnts ovan, vilket kan åstadkommas genom bl.a. följande kombinationer: 1) Den första balken 40 innefattar en eller ﬂera styrdubbar 110 anordnade vid dess främre ände 60 och en eller ﬂera urtag 150 anordnade vid dess bakre ände 65, den andra balken 50 innefattar en eller ﬂera urtag 110 anordnade vid främre ände 70 och en eller flera styrdubbar 160 anordnade vid dess bakre ände 75. 2) Den första balken 40 innefattar en eller ﬂera urtag 150 anordnad vid dess främre ände 60 och en eller ﬂera styrdubbar 110 anordnade vid dess bakre ände 65, den andra balken 50 innefattar en eller flera styrdubbar 160 anordnade vid dess främre ände 70 och en eller ﬂera urtag 110 anordnade vid dess bakre ände 75. 529 619 7 3) Den första balken 40 innefattar en eller ﬂera styrdubbar 110 anordnade vid dess främre ände 60 och en eller ﬂera styrdubbar 110 anordnade vid dess bakre ände 65, den andra balken 50 innefattar en eller ﬂera urtag 110 anordnade vld dess främre ände 70 och en eller ﬂera urtag 110 anordnade vid dess bakre ände 75.

Föreliggande uppﬂnning är inte begränsad till ovanstående utförlngsformer. Olika varianter, ekvivalenter och modlﬂkatíoner kan användas. Därför ska dessa utförlngsformer inte tas som begränsningar av uppﬂnningens omfattning, vars omfattning definieras av de tillhörande patentkraven.

Claims

10 15 20 25 30 35 529 619 8 KRAV

1. Första balk (40) avsedd att användas l glidbar samverkan med en andra balk (50) i en teieskopmatare (30) för en bergborrmaskln, kännetecknad av att den första balken (40) innefattar åtminstone en styrdubb (100) avsedd att styra in i ett urtag (110) i den andra balken (50) då den andra balken (50) och den första balken (40) skjuts ihop till ett ändläge. . Första balk (40) enligt krav 1, där den första balken (40) sträcker sig längs en längsgående axel och där styrdubben sträcker sig i samma riktning som den första balkens (40) längsgående axel. . Första balk (40) enligt något av kraven 1-2, där styrdubben (100) har en framdel (120), vilken framdel (120) är konisk. . Första balk (40) enligt något av kraven 1-3, där den första balken (40) innefattar en främre ände (60) vilken främre ände (60) är den ände som är vänd mot det som ska borras vid borrning och där den första balken (40) innefattar en bakre ände (65), vilken bakre ände (65) är den ände som är vänd bort från det som ska borras vid borrning, och där styrdubben (100) är anordnad i den första balkens (40) främre ände (60) och/eller bakre ände (65). . Första balk (40) enligt något av kraven 1-4, där styrdubben (100) är anordnad i den första balken (40) genom svetsning, skruvning eller pressning. . Första balk (40) enligt något av kraven 1-5, där styrdubben (100) är anordnad i den första balkens (40) via en gavelplåt (140). . Första balk (40) enligt något av kraven 1-6, där styrdubben är tillverkad av stål. . Första balk (40) enligt något av kraven 1-7, där den första balken (40) innefattar åtminstone ett urtag (150) avsett för samverkan med en styrdubb (160) i den andra balken (50). . Första balk (40) enligt krav 8, där urtaget (150) är anordnat i den första balkens (40) främre ände eller bakre ände (65). 10 15 20 25 30 35 10. 11. 1

2. 1

3. 14 15. 16 17. 529 619 9 Teleskopmatare (30) för en borrmaskin (20) för bergborrning, innefattande en andra balk (50), kännetecknad av att teleskopmataren (30) innefattar en första balk (40) enligt något av kraven 1-10. Teleskopmatare (30) enligt krav 10, där den andra balken (50) är giidbart anordnad på den första balken (40) och där den andra balken (50) innefattar åtminstone ett urtag (110), i vilket urtag (110) den första balkens (40) styrdubb (100) är avsedd att styra in l, när den andra balken (50) och den första balken (40) heit skjuts ihop till ett ändiäge. Teleskopmatare (30) enligt krav 11, där urtaget (110) innefattar ett cyiindriskt eller konískt cirkulärt hål. Teleskopmatare (30) enligt något av kraven 11-12, där urtaget (110) är anordnat i en gaveiplåt (145) vilken gaveiplåt (145) är anordnad på en av den andra balkens (50) gavlar. .Teleskopmatare (30) enligt något av kraven 11-13, där den andra balken (50) innefattar en främre ände (70), vilken främre ände (70) är den ände som är vänd mot det som ska borras vid borrning, och där den andra balken (50) innefattar en bakre ände (75), vilken bakre ände (75) är den ände som är vänd bort från det som ska borras vid borrning, och där urtaget (110) är anordnat vid den andra balkens (50) främre ände (70) och/eller bakre ände (75). Teleskopmatare (30) enligt något av kraven 10-14, där åtminstone en styrdubb (160) är ordnad vid den andra balkens (50) främre ände (70) eller bakre ände (75). .Borranordning (10) för bergborrning, innefattande en borrmaskin (20), kännetecknad av att borranordningen (10) innefattar en teieskopmatare (30) enligt något av kraven 10-15. Borranordning (10) enligt krav 16, där borrmaskinen (20) är giidbart anordnad på teleskopmataren (30) så att den är förskjutbar längs teleskopmatarens (30) längsgående axel. 529 619 10 18.Användning av en styrdubb (100) kännetecknad av att styrdubben (100) används anordnad vld en första balk (40), vilken första balk (40) är glldbart anordnad vid en andra balk (50) l en teleskopmatare (30) för en bergborrmaskin (20), och att styrdubben (100) används för att styra ln l ett urtag (110) anordnad på den andra balken (50) för att låsa den första balken (40) gentemot den andra balken (50) I ett ﬂxt läge då teleskopmataren (30) är fullt indraget till ett ändläge.