SE526807C2 - Styrning av trådtillförsel vid symaskin - Google Patents

Description

25 UU O II I O I I IOIO O O l IIIO O I 526 807 2 andra liknande lösningar förutsätter att mängden övertråd som går åt för aktuellt stygn är känd i förväg. [000611 dokumentet US 4 967 679 visas en lösning för att åstadkomma automatisk styr- ning av trådtillförsel, där en symaskin vid raksöm utnyttjar trådportionering i enlighet med erforderlig mängd övertråd och som vid sicksacksöm justerar trådspänningen hos övertråden. Trådportloneringen drivs i denna lösning mekaniskt, där rullar som driver tråden roteras synkront med drivande mekaniska element i symaskinen. Trådspänningen ställs vid sicksacksöm in elektriskt enligt ett manuellt förinställt värde. I denna beskrivna lösning övervakas alltså trådtillförsel indirekt och inte genom en direkt avläsning om det föreligger någon awikelse mellan verklig trådåtgång per stygn och en förutbestämd trådåtgång per stygn.

[0007] Vid sömnad avviker ibland den beräknade övertrådsåtgången från den verkliga, vilket till exempel kan bero på att tygförflyttningen avviker från den teoretiskt riktiga.

Om man t ex vill portionera ut tråd medelst en automatisk trådportionering per stygn i stället för att justera trådspänningen medelst konventionell friktionsbromsning krävs en noggrann information om awikelse mellan beräknad och verklig trådåtgång redan under pågående stygn. Ett syfte med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en anordning och ett förfarande för att erhålla denna önskade information.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN

[0008] Enligt en aspekt av den föreliggande uppfinningen tillhandahålls en symaskin som innefattar: - medel för att förse en nål med en övertråd, - en spole i en gripare för en undertråd, - ett drivorgan som via kopplingselement påverkar, dels nålen att utföra en cyklisk fram- och återgående rörelse, dels driver ett mekaniskt element att utföra en med nålen synkron rörelse, där nålen under sin rörelse i samverkan med griparen utför stygn på ett sömnadsmate- rial som matas fram mellan övertråd och undertråd, genom att i varje stygndra åt en knut som formas i sömnadsmaterialet av övertråden och undertråden i samverkan, där anordningen innefattar en sensorfunktion som detekterar en awikelse mellan: - ett läge A för det mekaniska elementet vid ett börvärde för en tidpunkt där ett förutbestämt värde för en dragkraft i övertråden uppnås vid åtdragning av en knut och - ett läge B för det mekaniska elementet vid ett ärvärde för den tidpunkt där det förutbestämda värdet för dragkraften i övertråden uppnås vid åtdragning av knuten, 10 15 20 25 con n o Il. c o u g c coca n , z .co. occ- .. . _ 2 _ , ,. , g a c c ace c c c I Qcc! c c J i 0 I 0 0 o c o n n o I I' ° Q Q I O II OO Qccc: c ccuo 526 807 a c c c Qcc ooc O och där anordningen innefattar styrorgan för att styra det medel som används för att förse nålen med övertråd så att beloppet av avvikelsen, dvs. IA - BI , minimeras.

[0009] Enligt en andra aspekt av uppflnningen tillhandahålls ett förfarande enligt det oberoende förfarandekravet.

[0010] Medlet för att förse nålen med övertråd utgörs exempelvis av ett organ för portionering av erforderlig trådmängd per stygn eller av ett för friktlonsbromsning av övertråden avsett organ som ställer in korrekt dragkraft i övertråden under varje stygn genom att utöva en mot tråden anbringad friktionskraft. [001111 de mekaniska element som påverkar nålen att utföra den fram- och återgående rörelsen innefattas vanligen en axel i symaskinen, till exempel en drivaxel som roteras av ett drivorgan för symaskinen eller av en hjälpaxel som av drivaxeln bringas att rotera.

Någon av dessa nämnda axlar kan nyttjas som det mekaniska element som utför den med nålen nämnda synkrona rörelsen, varvid det mekaniska elementet i dessa fall utför en roterande cyklisk rörelse. I alternativa utföranden kan det mekaniska elementet utgöras av ett linjärt rörligt element eller av ett kring en rotationspunkt pendlande mekaniskt element, varvid i båda fallen dessa mekaniska element bringas till sin cykliska rörelse av symaskinens drivorgan.

[0012] Detekteringen av den tidpunkt vid vilken den förutbestämda dragkraften i över- tråden uppnås åstadkommes genom användning av ett organ som detekterar tidpunkten för en snabb acceleration av dragkraften i övertråden, vilket indikerar tidpunkten för åtdragning av knuten i ett stygn. Ett sådant organ kan åstadkommas på mångahanda sätt, t ex. genom användning av en trådgivarfjäder kring vilken övertråden är upphakad.

Vid en snabb acceleration av dragkraften, vilket inträffar vid inledningen av åtdragning av sagda knut, förs denna fjäder snabbt till ett nytt läge genom att den spänns upp av övertråden. Genom att detektera när lägesförändringen för trådgivarfjädern inträffar erhålls ett värdepå tidpunkten för åtdragning av knuten. Tidpunkten då den förut- bestämda dragkraften i övertråden uppträder kan härvid fastställas exempelvis genom dimensionering av fjäderkraften i trådgivarfjädern genom dess utformning, val av mate- rial etc.

[0013] Läget A för det mekaniska elementet, när detta i ett utförande utgörs av en roter- ande axel, innefattar att axeln intar en rotationsvinkel A, där en markering på axeln sammanfaller med en fast definierad markering intill den roterande axeln. Läget B för det mekaniska elementet motsvarar den faktiska rotationsvinkel som axeln intar i förhållande till den fasta markeringen i det ögonblick när den förutbestämda dragkraften detekteras. 10 15 20 25 o: Oooo oc: 0 n 0 9'.0 o.\¶ø.. 5:16 en? 4

[0014] När en tiildragare, genom vilken tråden är trädd, på symaskinen, rör sig åt ett håll för åtdragning av knuten kommer övertråden att spännas. Rotationsvinkeln A för den roterande axeln då tilldragaren spänner upp övertråden, vid en korrekt mängd utmatad "tråd är känd. Genom att detektera vid vilken verklig rotationsvlnkel B (som i detta exem- pel utgör läget B) tråden spänns upp och sedan jämföra den verkliga vinkeln B med den vinkel A, vid vilken tråden skulle ha spänts upp vid en korrekt mängd utmatad tråd, kan ett mått på avvikelsen mellan teoretiskt beräknad och verklig trådåtgång erhållas.

Uppfinningen gör det alltså möjligt' att detektera om en korrekt mängd tråd, för liten mängd tråd, eller för stor mängd tråd, tillhandahålls.

[0015] En del i uppfinningen är att det är möjligt att erhålla ett mått på hur mycket den verkliga trådförbrukningen avviker från den teoretiskt riktiga, varvid det blir möjligt att kompensera för avvikelsen genom att justera mängden utmatad tråd. Korrigerlngen av avvikelsen åstadkommas genom att en anordning för trådportlonering styrs att minimera awikelsen eller att en anordning för friktionsbromsning styrs att minimera awikelsen.

Awikelsen från den teoretiskt beräknade åtgången av tråd kan t ex. bero på olika elasti- citet i den tråd som används eller varierande matningseffektivitet vid matning av söm- nadsmaterialet. Med att minimera awikelsen avses häri talvärdet på awikelsen obero- ende av om avvikelsen är positiv eller negativ.

[0016] En stor fördel med uppfinningen är att det är möjligt att använda en automatisk anordning för trådportionering, dvs en anordning som levererar en viss mängd tråd per stygn. Tidigare har det varit problematiskt att använda sådan trådportionering, då det inte funnits någon metod för att erhålla information om avvikelse mellan teoretisk och verklig trådåtgång i ett innevarande stygn, dvs i det stygn som för tillfället sys av maski- nen.

[0017] En väsentlig fördel med den föreliggande uppfinningen är att det blir möjligt att välja tillförsel av övertråd till nålen anpassad till den typ av söm, sömnadsmetod och sömnadsmaterial som för tillfället används och att i båda alternativen till trådtillförsel ha möjlighet att styra avvikelsen mellan verklig och beräknad trådåtgång mot noll i varje stygn.

[0018] Ett sätt att åstadkomma trådportioneringen är att nyttja en stegmotor som driver drivruiiar som ligger an mot tråden och matar fram tråd i beroende av stegningen av stegmotorn. Detta medger även justering av trådåtgången i ett innevarande stygn. Om tex. den detekterade awikelsen indikerar att för mycket tråd matas ut i det aktuella stygnet kan stegmotorn i slutet av ett stygn backas några steg för att därvid medelst drivrullarna dra tillbaka tråd som redan matats ut. Normalt sker dock justeringen genom att trådutmatningen i ett efterföljande stygn styrs för att minimera en avvikelse som momentant, dvs i nuläget, föreligger i trådutmatningen. 10 15 20 25 W O O 0 0 I 00 00 0000 0000 0 0 I 0 0 0 0 000 0 0 00 0 0 0 0 0 0 0 00 00 0% 00 OO 0 I 0 OI QOII 526 807 5

[0019]Ytter|igare särdrag hos den föreliggande uppfinningen visas i den följande detal- jerade beskrivningen som skall tolkas i förening med de bifogade ritningarna. Det måste framhållas att ritningarna är utförda enbart i illustrationssyfte och inte begränsar uppfin- ningen. Ritningarna utförs ej skalenligt och visar endast konceptuellt strukturer och pro- cedurer beskrivna häri. nnmuesrönrecknluc

[0020] Fig. 1 visar schematiskt drivningen i en symaskin med två medelst en rem förenade huvudaxlar som roterar ett varv för varje stygn som maskinen utför.

Fig. 2 visar en schablonskiss över ensymaskin med ett trådgivarorgan och en tidpunkts- givare för bestämning av tidpunkt för åtdragning av en knut i ett stygn.

Fig. 3 illustrerar läget för ärvärdet för en huvudaxel vid åtdragning av en knut.

Fig. 4 illustrerar läget för börvärdet för huvudaxeln enligt figur 3 vid ådragningen av knuten.

Fig. 5 illustrerar en kurva över dragkraften i övertråden som funktion av tiden, samt hur tidpunkten t för den förutbestämda kraften P bestäms.

Fig. 6a och 6b visar två olika lägen för tidpunktsgivaren, där det illustreras hur en ljus- stråle bryts av en flagga vid tidpunkten t.

Fig. 7 återger schematiskt trådgivningsorganet.

Fig. 8 visar organet för friktionsbromsning av övertråden.

BESKRIVNING Av uTFöRANnEN

[0021]I det följande beskrivs att antal utföranden av uppfinningen med stöd av de bilagda ritningarna.

[0022]I figur 1 visas mycket schematiskt en funktionell konfiguration av drivningen av en symaskin, där en första huvudaxel driven av en drivmotor (icke visad) betecknas med 1. Till denna första huvudaxel 1 är en andra huvudaxel 2 anordnad. Den andra huvud- axeln 2 drivs av den första huvudaxeln medelst en drivrem 3. På den andra huvudaxeln 2 sitter en vinkelgivare 4 monterad. Rörelsen hos en tilldragare 5 hos symaskinen anord- nas medelst en mekanisk koppling mellan den första huvudaxeln 1 och tilldragaren 5.

En sådan mekanisk koppling är konventionell och de i kopplingen ingående detaljerna 0:00 0 10 15 20 25 00 to 00 lo OI Il I 0 I IIQO 0 0 0 0000 :OQO I Coon 1 0 526 so? 6 000-00 n I annu 0 0 0 .no 5000 0 0 Q 0 ofløo indikeras alla gemensamt med pilen 6. Den första huvudaxeln 1 driver även en nål 7 genom vilken en övertråd 8 är trädd så som visas nedan i figur 2.

[0023] På känt sätt förs ett sömnadsmaterial, i form av ett tyg 9, fram mellan en under- tråd och en övertråd för utförande av en söm som byggs av önskade stygn. Tyget förs, i exemplet, över ett sybord 10, som även inrymmer en spole för undertråden kapslad i en gripare. För genomförande av ett stygn, l detta fall ett låsstygn, förs nålen 7 i en fram- och återgående rörelse styrd av den» första huvudaxeln 1, så att nålen 7 leder övertråden ned genom tyget, varefter griparen leder övertråden 8 runt spolen som hyser undertrå- den, varvid en knut åstadkommes i tyget 9, när nålen åter förs upp genom tyget och tilldragaren 5 drar åt knuten i stygnet.

[0024] övertråden 8 matas ut via" ett trådgivarorgan 11 som distribuerar tråd till till- dragaren 5 via en trådgivarfjäder 12, som börjar spännas upp när dragkraften i över- tråden 8 överstiger ett visst värde. [002S]Ti|| maskinen hör ett styrprogram som är lagrat i en processor C. Styrprogrammet erhåller information om den andra huvudaxelns 2 rotationsläge. Eftersom de båda huvudaxlarna är kopplade till varandra och när vidare tilldragare 5 och nål 7 styrs av dessa axlars rörelse är huvudaxlarnas 1, 2, tilldragarens S och nålens 7 rörelser syn- kroniserade med varandra i ett cykliskt rörelsemönster, varvid styrprogrammet även kan erhålla information om tilldragarens 5 och nålens läge 7 i det cykliska förloppet.

[0026] Ett läge för något mekaniskt element som tar del i den cykliska rörelsen i sy- maskinen kan detekteras med en lägesdetektor. Som ett exempel på en lägesdetektor visas hur rörelsen för den nämnda trådgivarfjädern 12 inkluderad i tidpunktsgivare 13 används för att bestämma den tidpunkt vid vilken tråden 8 dras åt vid utförande av ett stygn. I exemplet enligt figur 3 och 4visas en detektor där rotationsvlnkeln för symaski- nens andra huvudaxel 2 nyttjas som det mekaniska element hos vilket nämnda läge detekteras i form av aktuell rotationsvinkel för axeln.

[0027] När symaskinens tilldragare 5 i figuren 2 rör sig uppåt kommer övertråden 8 att spännas för att dra till knuten i aktuellt stygn. Rotationsvinkeln A, vid vilken tilldragaren 5 spänner upp övertråden 8, vid en korrekt mängd utmatad tråd, är känd. Genom att detektera vid vilken rotationsvinkel B övertråden verkligen spänns upp och sedan jäm- föra den verkliga vinkeln B med vinkel A vid vilken tråden skulle ha spänts upp vid en korrekt mängd utmatad tråd, kan ett mått på avvikelsen mellan teoretisk och verklig trådåtgång erhållas.

[0028]I figurerna 3 och 4 visas symboliskt hur ett ärvärde och ett börvärde för rotations- vinkeln hos vinkelgivaren 4 kan tillhandahållas. Rotationsriktningen anges genom pilen 10 15 20 25 W O ä: . n.. 5.5. 526 sov , ef 14 och mäts exempelvis från en nollreferens som markeras i figuren med 0°. Om rota- tionsvinkeln B är större än rotationsvínkeln A (fig. 3), dvs. att tråden spänns upp senare än önskvärt, har en mindre mängd tråd än vad som avses förbrukats. Storleken på vinkelskillnaden A - B ger ett mått på avvikelsen i trådförbrukningen. När vinkeln B är mindre än vinkeln A (se figur 4) har en större mängd tråd än beräknat förbrukats. Stor- leken på vinkelskillnaden A - B ger även i detta fall ett mått på awikelsen i trådförbruk- ning men med ombytt tecken. När ett mått på hur mycket den verkliga trådförbruk- ningen awiker från den teoretiskt riktiga och vilket tecken avvikelsen har kan denna erhållna avvikelse användas för »att kompensera för awikelsen genom att symaskinen anordnas att justera mängden utmatad tråd automatiskt. Detta kan göras genom att värdet på avvikelsen används för att styra trådgivarorganet 11 genom en korrigering av det i processorn teoretiskt beräknade värdet för trådförbruknlngen. [00291 Detekteringen av läget B bygger enligt uppfinningen på att en förutbestämd tid- punkt för åtdragningen av knuten för varje stygn kan bestämmas, varvid denna tidpunkt på något sätt är associerad till en mätbar tidpunkt i ett tldsintervall under vilket åtdrag- ningen av knuten sker. Enkelt uttryckt krävs ett för varje knut jämförbart värde på den tidpunkt vid vilken knuten dras åt i respektive stygn. Ett exempel på hur detta kan åstadkommas visas med referens till figur 5. I denna figur åskådliggörs med en kurva, mycket schematiskt, hur dragkraften F i övertråden i en symaskin varierar som funktion av tiden T. När åtdragningen av knuten i ett stygn inleds stiger dragkraften F i över- tråden brant, så som framgår av figuren. Efter åtdragningen av knuten återgår drag- kraften till ett lågt värde, dvs tråden slackas. En tidpunktsgivare anordnas för att bestämma den tidpunkt t, vid vilken dragkraften F i övertråden uppnår ett l förväg fast- ställt värde P.

[0030]Tidpunktsgivaren 13, enligt ett utföringsexempel, tillhandahålls i form av ett organ som aktiveras vid tidpunkten t i knutådragningsförloppet, då dragkraften i över- tråden når upp till det i förväg fastställda värdet P. Enligt exemplet innefattar tldpunkts- givaren 13 den tidigare nämnda trådgivarfjädern 12. Tidpunktsgivaren 13 och dess funk- tion illustreras tydligare med hjälp av figurerna Ga och 6b. Trådgivarfjädern 12 är an- gjord vid ett roterbart hjul 15. På hjulet 15 är en flagga 16 anbringad radiellt utåt från hjulet. När övertråden 8 är slack, dvs. att dragkraften i övertråden är liten befinner sig trådgivarfjädern 12 i det läge som figuren 6a visar. Flaggan 16 skymmer då ej en ljus- stråle 17 som utsänds tvärs flaggan 16 från en icke visad ljuskälla och tas emot av en ljusdetektor, vilken icke heller visas, eftersom båda dessa anordningar är kända inom tekniken.

[0031] När en knut dras åt medelst tilldragaren 5 stiger dragkraften snabbt i övertråden, vilket medför att trådgivarfjädern 12 dras uppåt av övertråden 8 enligt figur 6b. Då trådgivarfjädern 12 på detta sätt dras uppåt roteras hjulet 15 av nämnda fjäder, varvid 10 15 20 25 0 0000 0 0 0 00 000000 0 0 0 00 00 0000 0 0 0000 000 0 0 0 0000 0000 0 0000 0 0 0000 0 0 0 0 0000 0 0 0 0 0 0 0 00 00 0 0 0 000000 0 0 0 526 807 8 flaggan 16 förs till ett nytt läge där flaggan bryter ljusstrålen 17, såsom visas i figur 6b.

Tidpunkten t, vid vilken ljusstrålen 17 bryts, registreras av symaskinens processor, var- vid detektering av läget B i åtdragningen av knuten i pågående stygn kan utföras genom att rotationsvinkeln för vinkelgivaren avläses med hjälp av processorn vid den nämnda tidpunkten t. Det fastställda, förutbestämda värdet P på dragkraften bestäms genom dimensionering av fjäderkrafcer i trådgivarfjädern och en till hjulet 15 associerad fjäder som återfjädrar de rörliga delarna i tidpunktsgivaren 13 till det läge, illustrerat i fig. Ga, där dragkraften i övertråden åter är liten.

[0032]Tidpunktsgivare av det visade slaget kan naturligtvis åstadkommas på många- handa sätt. Sålunda är det fullt möjligt att nyttja ett fjäderbelastat lätt hjul kring vilket övertråden löper och där tidpunkten för en förflyttning av det fjäderbelastade hjulet orsakad av den ökade dragkraften i övertråden under åtdragning av en knut detekteras.

Varje anordning som används för att detektera en tidpunkt för en förhöjd dragkraft i övertråden föranledd av åtdragnlng av knuten kan användas som organ för tidgivning, dvs för registrering av tidpunkten t. [003311 symaskinen jämförs under sömnadsprocessen det detekterade värdet på rota- tionsvinkeln B med börvärdet A på rotationsvinkeln, varvid eventuell awikelse bestäms.

Beroende på hur tidmätningen är anordnad för att detektera värdet på tidpunkten t kan det även föreligga behov att i processorn beräkna även den återstående trådåtgången under trådåtdragningsintervallet, som i figur 5 utgörs av tidsintervallet under vilket den förhöjda dragkraften föreligger. En sådan beräkningen av trådåtgång kan göras i pro- cessorn genom att denna matas med parametrar som stygnlängd, stygnbredd, tygtjock- lek etc. Om en stum dragkraftdetektor används, i stället för den elastiska trådglvar- fjädern 12 kan tidpunkten t få vara den tidpunkt vid vilken knuten helt dragits åt, varvid någon beräkning av ytterligare trådåtgång under åtdragningen av knuten ej erfordras.

[0034] När ett mått på awikelsen mellan A och B erhållits, dvs i det visade exemplet i form av vinkelskillnaden A - B, används detta mått för att styra trådgivarorganet 11 i riktning mot en minimering av avvikelsen under sömnad, dvs att denna vinkelskillnad förs mot noll. [0O35]Trådglvarorganet 11 är i föreliggande exempel utfört med valbara medel för att förse nålen 7 med önskvärd mängd övertråd 8. Ett av dessa medel är en trådportioner- are. Ett annat medel är ett organ för friktionsbromsning av övertråden 8.

[0036] Figur 7 visar schematiskt en trådportionerare som styrs via en processor C. I pro- cessorn finns data lagrade som avser läget A, vid vilket en knut i ett stygn korrekt skall dras åt. Processorn matas även kontinuerligt med data, som anger aktuell rotationsvinkel för det mekaniska element på vilket läget B uppmäts, dvs. ärvärdet för rotationsvinkeln, 000000 O 10 15 20 25 II GOOD OIOI I I 0 I ntoo I IQ-I O O i OI OÛOIOI I I O OO I.

ICC' O I OCIU D00 . . . 00.0 OOII I OOQO .

O III.

I Ö O U UIQ.

- : I I I IQ O.

. I O OIOIÛ.

I O Û 526 807 9 där i föreliggande exempel avses rotationsvinkeln för den andra huvudaxeln 2. Proces- sorn C är vidare inrättad att styra en motor M, vilken är mekaniskt kopplad till 3 stycken drivrullar R1, R2, R3, via en utväxlingsmekanism markerad i figuren med 20. Häri beskrives ett utförande där motorn M utgörs av en stegmotor, men andra typer av elektriska drivorgan styrda på annat sätt än genom stegning kan givetvis användas. Övertråden 8 leds via frikopplade friktionsbrickor 21 mellan rullarna R1, R2, R3, varvid stegning av motorn M medför att övertråden 8 matas framåt mot nålen 7 eller bakåt från nålen 7. Mängden fram- eller bakåtmatad tråd bestäms av antalet steg, varmed motorn stegas. Övertråden matas framåt när motorn stegas i framriktningen, markerad med Forw och matas bakåt när motorn stegas i backriktningen, markerad med Back. Mat- ningen är inrättad att styras i beroende av värde och tecken för den uppmätta avvikelsen _ A - B. Storleken på mätetalet för awikelsen A - B står i relation till antalet steg som motorn M stegas. Om avvikelsen är positiv, dvs A - B är större än noll, så stegas motorn framåt. Om avvikelsen däremot är negativ, dvs A - B är mindre än noll, så stegas motorn bakåt. Antalet steg som motorn drives framåt under ett stygn är naturligtvis huvudsak- ligen styrt av det teoretiska värdet för den matning som erfordras. Stegning bakåt kan dock endast utföras med ett begränsat antal steg.

[0037] Under viss typ av sömnad, t ex. vid frihandssöm med symaskinen eller när symaskinsoperatören så önskar, kan det vara opraktiskt att använda trådportionering. I dessa sammanhang kan trådportioneraren kopplas ifrån genom att drivrullarna R2 och R3 frikopplas, så att dessa ej ligger an mot drivrullen R1. Härigenom kan Övertråden 8 löpa fritt mellan drivrullarna R1, R2 och R3. I stället kan härvid symaskinen ställas om för bromsning av övertråden medelst organet för friktionsbromsning av Övertråden 8. En omställare, icke beskriven här, används härvid för frånkoppling av trådportioneraren och för aktivering av friktionsbromsningen och vice versa. I ett mellanläge, ett frikopplat läge, kopplar omställaren bort både trådportioneringen och friktionsbromsningen. Detta frikopplade läge används, tex. vid träjdning av övertråden 8 i symaskinen. Det frikop- plade läget används också som' mellanläge vid övergång från trådportionering till frik- tionsbromsning och vid övergång från friktionsbromsning till trådportionering.

[0038] Vid styrning av stegmotorn M, så att denna roteras i backriktningen Back, ett förutbestämt antal steg, frikopplas trådportioneraren genom att drivrullarna R1, R2, R3 skiljs från varandra, medan i stället en fjäder 22 kan spännas via en växel 23 vid fortsatt rotation i denna rotationsriktning (Back), såsom visas schematiskt i figur 8. När fjädern 22 spänns genom att en fjäderspännare 24 pressas i riktning H medelst kraft från steg- motorn M förs bromsbrickorna 21 för friktionsbromsning av Övertråden 8 med större kraft mot varandra, varvid bromskraften i övertråden ökas. Om en reducering av broms- kraften på Övertråden krävs roteras stegmotorn ett antal steg i omvänd rotationsriktning, dvs i riktningen Forw, varvid fjäderspännaren 24 av fjäderkraften i fjädern 22 pressas i n t Ü O I OI I IOOIOI O I I input! 10 15 20 25 5:26 so? w riktningen L. Kraften med vilken bromsbrickorna ligger an mot varandra minskar och härigenom minskar bromskraften på övertråden 8 som löper mellan bromsbrickorna 21.

[0039] Eftersom bromskraften på övertråden 8 i läget för friktionsbromsning regleras medelst rotationsriktningen med vilken stegmotorn M roteras och med antalet steg som stegmotorn M stegas kan följaktligen bromskraften styras medelst styrning av steg- motorn M. Genom att styra stegmotorn M med hjälp av den signal som är relaterad till den uppmätta awikelsen A - B kan trådmängden som åtgår per stygn för att placera knuten på rätt ställe i sömnadsmaterialet styras för att minimera beloppet av avvikelsen A - B även när trådgivarorganet 11 är i läget för friktionsbromsning av övertråden 8.

Detta utförs som i fallet med trådportloneringsläget genom att avvikelsen beräknas i processorn C, varefter en felsignal 'på känt reglertekniskt vis sänds från processorn för att styra stegmotorn M att ökareller minska bromskraften på övertråden 8, så att av- vikelsen för bekoppet IA - BI styrs mot ett minimum. Om en annan typ av motor än en stegmotor används för styrning av trådportionering resp. friktionsbromsning görs styr- ningen naturligtvis som en funktion av en annan motorparameter, såsom motorns varv- tal, vridmoment etc.

[0040] En stor fördel med det visade utföringsexemplet är att styrningen av trådtlllförseln vid både trådportlonering och vid friktionsbromsning av övertråden 8 kan genomföras med en och samma motor. Ytterligare en fördel är att den visade konstruktionen gör det möjligt att bygga samman stegmotor M, trådportioneringsorgan 20, R1 ,R2, R3, organ för friktionsbromsning 21, 22, 23, 24 och tidpunktsgivare 13 i en och samma modul.

Denna moduluppbyggnad förbilligar konstruktionen och gör det enkelt att installera och utbyta hela modulen som en separat och kompakt enhet.

[0041] Naturligtvis är det möjligt att utföra styrningen av trådtlllförseln till nålen 7 med hjälp av separerade organ för trådportionering och friktionsbromsning, där vardera organet är försett med var sin tillordnade motor för drivning av trådportioneringsorganen respektive drivning av organen för friktionsbromsning.

Claims (9)

10 15 20 25 I! OIOO IOIO I O I CIO I I I I I I 0 0 I z 3 5 2 6 8 O 7 11 'Ei-fi .i ...=: s Patentkrav

1. En symaskin som innefattar: - medel (11) för att förse en nål (7) med en övertråd (8), - en spole i en gripare för en undertråd, - ett drivorgan som via kopplingselement påverkar ett antal mekaniska element (1, 2, 5, 7) varav nålen (7) är ett sådant mekaniskt element, att utföra med varandra sinsemellan synkrona cykliska rörelser, där nålen (7) under sin rörelse i samverkan med griparen utför stygn på ett sömnadsmaterial (9) som matas fram mellan över- tråd (8) och undertråd, genom att en tilldragare (5) i varje stygn drar åt en knut som formas i sömnadsmaterialet (9) av övertråden (8) och undertråden i samver- kan, där symaskinen kännetecknas av att den innefattar en sensorfunktion som detekterar en awlkelse mellan: - ett läge A för ett valt mekaniskt element ( 1, 2, 5, 7) som är ett börvärde för läget A vid en tidpunkt där ett förutbestämt värde P för en dragkraft i övertråden (8) uppnås vid åtdragning av en knut och - ett läge B för det valda mekaniska elementet (1, 2, 5, 7) som är ett ärvärde för läget B vid den tidpunkt t där det förutbestämda värdet P för dragkraften i över- tråden (8) uppnås vid åtdragning av knuten, och där symaskinen innefattar styrorgan (C, M) för att styra det medel (11) som används för att förse nålen (7) med övertråd (8) så att avvikelsen A - B förs mot noll.

2. Symaskinen enligt patentkrav 1, kännetecknad av att sensorfunktionen innefattar en tidpunktsgivare (13) för bestämning av en tidpunkt t, vid vilken det valda mekaniska elementets (1, 2, 5, 7) ärvärde för läget B avläses.

3. Symaskinen enligt patentkrav 2, kännetecknad av att det valda mekaniska ele- mentet utgörs av ett mekaniskt element ur gruppen: en första huvudaxel (1), en andra huvudaxel (2), en tilldragare (5), nålen (7), ett linjärt rörligt element drivet av symaskinens drivorgan, ett kring en rotationspunkt pendlande element drivet av symaskinens drivorgan

4. Symaskinen enligt patentkrav 3, kännetecknad av att det valda mekaniska ele- mentet utgörs av symaskinens andra huvudaxel (2).

5. Symaskinen enligt patentkrav 3 eller 4, kännetecknad av att tidpunktsgivaren (13) innefattar en dragkraftsdetektor (12) som känner av förändring av dragkraften i övertråden (8). 10 15 20 25 b) O OO 'O OO OOII OIID C I I I Q I I Û z I I.. I 0 a I 0 I .O II UIQ, 10. 11. 12. 13. 14. 15. 1

6. rä ælÛg ä' 5 L 6 8 0 7 12 E” ä Symaskinen enligt patentkrav 5, kännetecknad av att dragkraftsdetektorn inne- fattar en fjäder (12) som spänns upp av övertråden (8). Symaskinen enligt patentkrav 6, kännetecknad av att fjädern (12) är kopplad till en flagga (16) som ändrar läge vid spänning av fjädern (12). Symaskinen enligt patentkrav 7, kännetecknad av att tidpunktsgivaren (13) inne- fattar en ljusstråle (17) som bryts av flaggan (16) vid den tidpunkt t, då den förut- bestämda dragkraften P föreligger i övertråden (8). Symaskinen enligt patentkrav 8, kännetecknar! av att tidpunktsgivaren (13) inne- fattar en ljusdetektor som avger en signal till en processor (C) i styrorganet (C,-M), där signalen innehåller information om tidpunkten t. Symaskinen enligt patentkrav 9, kännetecknas! av att processorn (C) är inrättad att avläsa läget B vid tidpunkten t. Symaskinen enligt något av föregående patentkrav, kännetecknad av att medlet för att förse nålen (7) med övertråd (8) är ett trådgivarorgan (11). Symaskinen enligt patentkrav 11, kännetecknad av att styrorganet innefattar en processor (C) programmerad med ett styrprogram för symaskinen. Symaskinen enligt patentkrav 12, kännetecknar! av att trådgivarorganet (11) innefattar en stegmotor M som av processorn (C) tillhandahålls en styrsignal för att styra trådgivarorganet (11) så att tillförsel av övertråd (8) till nålen bestäms av stegmotorn M så att beloppet av awikelsen A - B minimeras. Symaskinen enligt patentkrav 13, kännetecknad av att trådgivarorganet (11) innefattar en trådportionerare som matar övertråd (8) med en av processorn (C) via stegmotorn fastställd trådmängd per stygn. Symaskinen enligt patentkrav 14, kännetecknad av att trådportioneraren innefat- tar drivrullar (R1, R2, R3) som anligger varandra och övertråden (8) och som via en utväxlingsmekanism (20) drivs av stegmotorn M att mata den fastställda tråd- mängden per stygn. Symaskinen enligt patentkrav 13, kännetecknad av att trådgivarorganet (11) innefattar ett organ för friktionsbromsning av övertråden (8), vilket organ utövar en bromskraft på övertråden med en av processorn (C) via stegmotorn M fastställd bromskraft. 10 15 20 25 W O 00 0000 0000 O O 0 0 0 0 0 OI UI 1

7. 1

8. 1

9. 20. 21 22. 526 so? 13 Symaskinen enligt patentkrav 16, kännetecknad av att organet för friktions- bromsning av övertråden (8) innefattar bromsbrickor 21 vilka via stegmotorn M inställes att utöva förutbestämd bromskraft på övertråden 8. Symaskinen enligt patentkrav 16, kännetecknad av att organet för friktions- bromsning av övertråden (8) innefattar en fjäderspännare 24 och en fjäder 22, varvid stegmotorn M styr fjäderspännaren 24 att inställa en fjäderkraft hos fjädern 22, så att fjädern 22 påverkar bromsbrickorna 21 att utöva en enligt processorn (C) beräknad bromskraft på övertråden 8. Ett förfarande vid en symaskin som inkluderar: - medel (11) för att förse en nål (7) med en övertråd (8), - en spole i en gripare för en undertråd, - ett drivorgan som via kopplingselement påverkar ett antal mekaniska element (1, 2, S, 7) varav nålen (7) är ett sådant mekaniskt element, att utföra med varandra sinsemellan synkrona cykliska rörelser, där förfarandet innefattar stegen att: - ett stygn utförs av nålen (7) under sin rörelse i samverkan med spolen på ett sömnadsmaterial som matas fram mellan övertråd (8) och undertråd, - en knut dras åt i stygnet i sömnadsmaterialet av övertråden och undertråden i samverkan, - en avvikelse detekteras mellan ett läge A för ett valt mekaniskt element (1, 2, S, 7) vid ett börvärde för en tidpunkt där ett förutbestämt värde P för en dragkraft i övertråden (8) uppnås vid åtdragning av en knut och ett läge B för det valda mekaniska elementet vid ett ärvärde för sagda tidpunkt t, och - medlet (11) som används för att förse nålen (7) med övertråd (8) styrs av styr- organ (C, M) så att beloppet av avvikelsen A - B minimeras. Förfarandet enligt patentkrav 19, vidare innefattande steget att: - tidpunkten t avläses “medelst en tidpunktsgivare (13) och - ärvärdet för läget B avläses vid tidpunkten t. Förfarandet enligt patentkrav 20, vidare innefattande steget att: - tidpunkten t bestämmes vid en förutbestämd förändring av dragkraften i över- tråden (8). Förfarandet enligt patentkrav 21, vidare innefattande steget att: - rotationsvinkeln i förhållande till en referensvinkel (O°) för en av symaskinens huvudaxlar (1, 2) avläses av en processor (C) i styrorganet vid tidpunkten t och används som värde för läget B. 10 15 20 25 23. 24. 25. 26. 27. 28. a. l Förfarandet enligt patentkrav 22, vidare innefattande steget att: - en motor M styrs av processorn C medelst en styrsignal som inrättar ett tråd- givarorgan (11) att tillföra övertråd (8) till nålen (7) så att beloppet av avvikelsen A - B minimeras. Förfarandet enligt patentkrav 23, vidare innefattande steget att: - motorn M styr en i trådgivarorganet (11) anordnad trådportlonerare som levererar övertråd (8) till nålen (7) i en mängd som är en funktion av en motorparameter, såsom ett stegtal för-motorn. Förfarandet enligt patentkrav 23, vidare innefattande steget att: - motorn M styr trådgivarorganet (11) att medelst friktionbromsning utöva en bromskrafi: på övertråden (8) för att leverera övertråd till nålen (7) där broms- kraften är en funktion av en motorparameter, såsom motorns stegtal. Förfarandet enligt patentkrav 24 eller 25, vidare innefattande steget att: - motorn M är en stegmotor som av processorn styrs att stegas ett antal steg som står i proportion till beräknad trådåtgång och beloppet av avvikelsen A - B. Symaskinen enligt något av patentkraven 13 - 21, där trådgivarorganet (11) inne- fattande trådportloneraren, organet för friktionsmatning och stegmotorn (M) är inrymda och integrerade i en och samma modul som i symaskinen demonteras och monteras som en enhet. Symaskinen enligt något av patentkraven 13 - 21, där tidpunktsgivaren (13) och trådgivarorganet (11) innefattande trådportioneraren, organet för friktionsmatnlng och stegmotorn (M) är inrymda och integrerade i en och samma modul som i symaskinen demonteras ochmonteras som en enhet.