SE518525C2 - Skjut/vippströmställare - Google Patents

Description

51 8 2 5 2 5 šïï* °§§š 'É- ” styrkula 76 såväl som ett strömställarbenparti 78, som är glid- bart monterat på glidorganet 73 med ett skaftparti 77, återförs till mittpartiet av vipprörelsen medelst en kontaktbrygga 79, som rör sig tillsammans med glidorganet 73 och en förspänd kula 80, vilken är anordnad vid strömstâllarbenpartiet 78.

Eftersom den ovannämnda kända anordningen förhindrar sam- tidig tillslagning i ett sådant system, i vilket stiften 102 år anordnade vid knappen 100, och det tvärgående spåret 104 som förhindrar samtidig tillslagning är anordnat i huset 103, och stiften 102 styr i det tvärgående spåret 104, uppvisar anord- ningen följande problem: (1) Eftersom det begränsade utrymmet hos strömställaren icke tillåter att stiften 102 hos knappen 100 görs tjockare är det troligt att stiften 102 går sönder, när en stor manöver- kraft påläggs på stiften 102 och en stor skjuvkraft alstras därpå av en förare som påverkar ett pàverkningsorgan, (2) eftersom en glidkärna måste formas i en metallform genom àstadkommandet av det tvärgående spåret 104 blir formen hos metallformen komplicerad, varigenom kostnaden för densamma ökar, och (3) eftersom otillräcklig kontakt kan uppstå i ett kon- taktparti på grund av inträngning av smuts, såsom damm eller liknande från det tvärgående spåret 104, fungerar strömställa- ren eventuellt icke på ett säkert sätt.

Eftersom i den ovannämnda kända anordningen endera av ku- lan och kontaktbryggan 79 eller styrhylsan 75, vilka var och en hänför sig till återgången hos glidorganet 73, är anordnad vid glidorganet 73 och den andra är anordnad vid husets 103 golv- parti 71 och, de är elastiskt förspända. mot varandra är' det svårt att montera desamma. Eftersom kontakten utnyttjas såsom en del av en returmekanism påläggs en yttre kraft direkt på kontakten, strömställarens minskar. varigenom pålitlighet 5183 525 Strömställarens arrangemang är dessutom begränsat och kan icke väljas ur en mängd olika arrangemang.

Ett första syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en skjut/vippströmställare, som kan utföra en rörel- se i fyra riktningar eller i de bägge skjutriktningarna och de bägge vippriktningarna från ett neutralt läge, och strömställa- ren kan icke deformeras eller gå sönder, såsom kan ske med den kända anordningen, om en stor kraft påläggs på strömställaren eftersom kraften fördelas i strömstâllaren, och man kan utnytt- ja en metallform med enkel konstruktion för framställning av strömställaren och därigenom minska dess kostnad.

Ett andra syfte med föreliggande uppfinning är att åstad- komma en skjut/vippströmställare som oberoende och stabilt kan utföra en rörelse i fyra riktningar eller de bägge skjutrikt- ningarna och de bägge vippriktningarna från ett neutralt läge genom ett enkelt arrangemang.

Ett tredje syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en skjut/vippströmställare som uppvisar ett särdrag i det att returmekanismerna för skjut- och 'vipprörelsen är fullbordad, när hållare sätts samman med ett glidorgan och en manöverarm, varefter ett monteringsarbete enkelt kan utföras, och eftersom inget strömställarelement hänför sig till returme- kanismerna minskas icke pålitligheten hos strömställaren och olika typer av strömställarmekanismer kan utnyttjas.

Det första syftet enligt uppfinningen uppnås medelst en skjut/vippströmställare som innefattar dels en hållare, dels första utsprång, vilka är anordnade vid hållaren, dels ett skjutorgan som är glidbart inrymt i hållaren, dels en manöver- arm, vilken är svängbart uppburen av skjutorganet och vilken är försedd med öppningar som tillåter vipprörelse, i vilka öpp- ningar de första utsprången är instuckna endast när skjutorga- net omställes till ett förutbestämt läge för att därigenom St* 525 tillåta att manöverarmen kan vippa, dels andra utsprång, vilka är anordnade vid hållaren och vilka gränsar mot manöverarmen, när vipparmen är anordnat att vippas för att därigenom förhind- ra skjutrörelse hos skjutorganet, dels ett första strömställar- element, som är anordnat att förflyttas medelst glidrörelse hos skjutorganet, och dels ett andra strömställarelement vilket är anordnat att förflyttas medelst vipprörelsen hos manöverarmen.

Det andra syftet uppnås enligt uppfinningen medelst en skjut/vippströmställare som utmärker sig av att ett ungefärligt V-format första kamparti är anordnat vid manöverarmen, att ett ungefärligt V-format andra kamparti är anordnat vid hàllaren, att första och andra påverkningsorgan, vilka har fjädrande kon- takt med det första kampartiet eller det andra kampartiet, är anordnade vid skjutorganet, att manöverarmen i ett opåverkat tillstånd är anordnad att återgå till ett neutralt läge via tryckkraften hos det första påverkningsorganet, som har fjäd- rande kontakt med det första kampartiet, och att skjutorganet är i ett opåverkat tillstånd anordnat att återgå till det neu- trala läget via tryckkraften hos det andra påverkningsorganet, vilket har fjädrande kontakt med det andra kampartiet.

Det tredje syftet enligt uppfinningen uppnås med en skjut/vippströmställare som innefattar dels ett mönsterkort, dels minst två strömställarelement, vilka är anordnade på möns- terkortet, dels en hållare, som är placerad på mönsterkortet, dels ett skjutorgan, vilket är anordnat glidbart mellan möns- terkortet och hàllaren, dels öppningar upptagna i hàllaren, dels bärorgan, vilka är anordnade vid skjutorganet och vilka skjuter ut genom öppningarna, dels en manöverarm, som är uppbu- ren av bärorganen, dels en kula, som är anordnad vid endera av manöverarmen eller skjutorganet och som är förspänd, dels ett första returkamparti, som är anordnat vid den andra av manöver- armen eller skjutorganet, mot vilket returkamparti kulan är c :nu nu 518 525 5 förspänd, dels en kula, som är anordnad vid endera av skjutor- ganet eller hàllaren och som är förspänd, och dels ett andra returkamparti, vilket är anordnat vid den andra av skjutorganet eller hàllaren, mot vilket returkamparti kulan är förspänd, varvid minst ett av strömställarelementen är anordnat att bry- tas eller slutas via vipprörelsen hos manöverarmen, och minst ett andra strömställarelement är anordnat att brytas eller slu- tas via skjutrörelsen hos strömställarelementen.

Uppfinningen beskrivs närmare nedan under hänvisning till bifogade ritning, pà vilken fig 1 är en pásiktsvy av en skjut/vippströmställare enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning, fig 2 är en sektionsvy tagen längs linjen II-II i fig 1, fig 3 är en sektionsvy tagen längs linjen III-III i fig 1 och 2, fig 4 är en sektionsvy som visar ett tillstànd, i vilket ett skjutorgan har skjutits fràn ett neutralt läge i fig 3, fig 5 är en sektionsvy tagen längs linjen V-V i fig 1, fig 6 är en sektionsvy som visar ett tillstànd, i vilket skju- torganet har vippats från det neutrala läget, fig 7 är en sek- tionsvy tagen längs linjen VII-VII i fig 1, fig 8 är en sek- tionsvy som 'visar ett tillstànd, i vilket skjutorganet har skjutits från ett neutralt läge i fig 7, fig 9 är en sektionsvy som visar ett tillstànd, i vilket skjutorganet har vippats från det neutrala läget i fig 7, fig 10 är en sektionsvy tagen längs linjen X-X i fig 5, fig 11 är en sprängvy av en vipp/skjut- strömställare enligt en utföringsform av föreliggande uppfin- ning, fig 12 är en schematisk perspektivvy av en taklucka vid ett fordon som är försett med en glidbart och lyft/sänkbar tak- lucka, fig 13 är en schematisk vy som visar en känd skjut/vipp- strömställare, fig 14 är en längdsektionsvy av huvuddelen hos en känd skjut/vippströmställare, och fig 15 är en sektionsvy tagen längs linjen XIV-XIV i fig 14. 518 525 6 Under hänvisning till fig 1-11 beskrivs en utföringsform av föreliggande uppfinning.

På ritningen betecknar 1 en underdel, som är försedd med en övre yta pä vilken en skiva 3, vilken är försedd med klämmor 2, är placerad, och ett mönsterkort 4 är vidare placerat därpå.

Häl 6, i vilka fästskruvar 5 är instuckna, är utformade i un- derdelen 1. Snäpplástungor 9 och inriktningsutspràng 10 är dessutom anordnade vid underdelens 1 sidor.

Klämmornas 2 övre ändar är instuckna genom häl 4b, vilka är upptagna i mönsterkortet 4, vilka klämmor är anslutna till ett ledningsmönster som är utformat på mönsterkortet 4 genom lödning.

Stationära kontakter 7a, 7b hos en strömställare för en vipprörelse och en stationär kontakt 8 hos en strömställare för en. skjutrörelse är* utformade pà. mönsterkortet 4, varvid. ett icke visat mönster, som är förbundet med klämmorna 2, även är utformat pä kortet.

Ett skjutorgan 11 placerat på mönsterkortet 4 och en rek- tangulär làdliknande hållare 12, vars undersida är öppen, (som utgör en del av ett hölje) är även placerad över mönsterkortet 4 så att den täcker glidorganet 11, varvid en lásklack 41 hos hâllaren 12, vilken lásklack kommer att beskrivas senare, är fäst genom snäppläsning vid snäpplåstungor 9 hos underdelen 1.

Ett distansorgan, som är utformat mellan mönsterkortet 4 och hàllaren 12, möjliggör att skjutorganet 11 kan skjutas på möns- terkortet 4.

Skjutorganet 11 innefattar dels en skjutkropp 14, som är~ placerad mellan mönsterkortet 4 och hállaren 12, dels ett icke visat urtag som är utformat vid den undre ytan av skjutkroppen 14 för inrymmande och fasthállning av en första rörlig kontakt 15, dels ett par bärorgan 17 för svängbar uppbärning av en ma- növerarm, vilka bärorgan står på den övre ytan av skjutkroppen u u nu. nu 5187 525 14 och vilka är placerade på inbördes avstånd från varandra i en riktning vinkelrätt mot en skjutriktning, och dels organ 18, 19 för inrymmande av både en kula och en tryckfjäder, vilka or- gan är placerade på utsidan av de bägge bârorganen 17 och på den övre ytan av skjutkroppen 14.

Sett uppifrån har skjutkroppen en ungefärlig T-form, vars tjocklek gradvis minskar i en övre och en nedre riktning, och är försedd med en list som är utformad runt hela kroppen för förstyvning av densamma. Skjutkroppen 14 är även försedd med utskjutande partier 20, vilka är utformade vid flera ställen vid hörnen på den övre och nedre ytan därav för att minska friktionen som uppstår då den förskjuts.

Organen 18, 19 för inrymmande av både kulan och tryckfjä- dern passerar genom skjutkroppen 14 :L riktning uppifrån och nedåt. Ett flertal (två stycken i den utföringsform som är an- ordnad på en linje vinkelrätt mot skjutriktningen) elastiska kullåspartier 23, vilka vart och ett är försett med ett cylind- riskt parti 21 och ett gripparti 22, är utformade uppåt och in- åt från den övre änden av det cylindriska partiet 21, vilka kullåspartier skjuter ut från den övre öppningen av vart och ett av organen 18, 19. Å andra sidan är partier 25 för uppbä- rande av tryckfjädrarnas 67, 68 nedre ändar anordnade vid ned- re, inre omkretsytor av organen 18 resp 19. Kulor 58, 61 är an- ordnade vid övre ändarna av tryckfjädrarna 67, 68 och har in- grepp med grippartiet 22 av de elastiska kullåspartierna 23 i ett tillstånd, i vilket de sammantrycker tryckfjädrarna 67, 68, varvid kulorna hindras från att lossna och hålls kvar av orga- nen 18, 19.

Det skall nämnas att den låskraft för låsning av kulorna 58, 61, som påläggs på desamma medelst grippartierna 22 och den fjädrande kraften hos de elastiska kullåspartierna 23, bestäms till att vara sådan att, när kulorna 58, 61 är monterade, de ; n os» aa coon a nan o- 5188 525 elastiska kullàspartierna 23 deformeras elastiskt utåt och de monterade kulorna 58, 61 flyger icke ut av fjäderkraften från tryckfjädrarna 67, 68.

Bärorgan 17 för svängbar uppbärning av en manöverarm är utformade med en ombockning och med lagerhål 28, i vilka en ma- növerarms 26 vridningsaxlar 27 är instuckna för svängbar upp- bärning av manöverarmen 26, vilka lagerhål är anordnade vid de övre partierna av bärorganen 17. Sidopartier är dessutom utfor- made vid de bägge sidoändarna av var och en av organen 17 upp till ett läge som är beläget något lägre än lagerhålen 28 för förstärkning av organen 17. Det skall nämnas att manöverarmens 26 vridningsaxlar 27 lätt kan insättas i lagerhàlen 28 i paret av organ 17, eftersom desamma förs isär av manöverarmens 26 vridningsaxlar 27 såväl som att avfasningar 29 är utformade vid respektive organ 17.

Hàllaren 12 som utgör en del av höljet har rektangulär lädform, vars undre yta är öppen, dvs hållaren 12 är utformad till làdformen av en övre skiva 30 som är försedd med sidokan- ten 31, vilka är riktade nedåt från de respektive sidorna av den övre skivan 30. Hållarens 12 övre skiva 30 är försedd med dels en i det närmaste rektangulär första öppning 33, som möj- liggör att ett organ i paret av organ 17 hos skjutorganet 11 kan skjuta ut uppåt och är avgränsat till ett läge som motsva- rar det övre partiet av organet 18 för inrymmande av både kulan och tryckfjädern, dels en i det närmaste rektangulär andra öpp- ning 34, vilken möjliggör att ett andra organ i paret av organ 17 kan skjuta ut uppåt och är avgränsat till ett läge som mot- svarar det övre läget hos organet 19 för inrymmande av både ku- lan och tryckfjädern, dels ett i det närmaste V-format andra kamparti 60, som är anordnat vid den nedre ändytan av ett bryggparti 32 som överbryggar den första öppningen 33 i längd- riktningen för densamma, dels första utsprånget 35, vilka skju- 538 525 ter ut från mitten av den övre skivan 30 mellan den första öpp- ningen 33 och den andra öppningen 34, dels hål 37 för montering av manöverorgan, vilka är anordnade utanför de första utsprång- en 35 och i vilka kontaktelement 36, som beskrivs nedan, är in- förda och, styrda därav, dels ett par andra 'utsprång 38 som skjuter ut utåt i förhållande till vart och ett av hålen 37, och dels hål 39, i vilka fästskruvar 5 är instuckna. Inrikt- ningsutspràng 40 och snäpplàsutsprång 41 är dessutom anordnade vid sidorna av hållarens 12 sidokanter 31.

Såsom visas i fig 10 och 11 innefattar vart och ett av kontaktelementen 36 dels ett styrskaft 36a, som är instucket i hålet 37 till hållaren 12 och som styrs i en övre eller nedre riktning, dels ett sfäriskt anliggningsparti 36b, som skjuter ut från den övre ytan av styrskaftet 36a och som anligger mot den undre ytan av manöverarmens 26 vippartier 52 eller 53, och dels ett låsorgan 36c, som är utformat vid den nedre änden av en arm som sträcker sig från den övre delen av styrskaftet 36a först åt sidan och därefter nedåt. Styrskaftet 36a anligger mot den lutande ytan 47 hos ett rörligt kontaktskjutorgan 44 eller 45. Det bör emellertid noteras att kontaktelementets 36 låspar- ti 36c även år instucket i hålet i hållaren 12.

Såsom beskrivits ovan omfattar hällarens 12 andra kampar- ti 60 en kamyta, vars centrala parti är fördjupat och skuret till en V-form vid den undre ändytan av bryggpartiet 32. Läget hos det andra kampartiets 60 mittparti, där kulan 61 är place- rad, är det neutrala läget hos en skjutrörelse.

De rörliga kontaktskjutorgan 44, 45, vilka inrymmer och uppbär andra rörliga kontakter 42 resp 43, är skjutbart styrda på mönsterkortet 4 i hållaren 12 i en riktning vinkelrätt mot dels skjutriktningen för skjutorganet 11 och dels detsammas skjutkropp 14. u n :nu na 511% 525 ..

Urtag 46 för inrymmande och uppbärande av de andra rörli- ga kontakterna 42, 43 är utformade i bottenytorna av de rörliga kontaktskjutorganen 44 eller 45. Ena sidan av vart och ett av de rörliga kontaktskjutorganen 44, 45 är dessutom anordnad så- som den lutande ytan 47, mot vilken den nedre änden av kontak- telementet 36 anligger, och det rörliga kontaktskjutorganet 44 eller 45 förskjuts av den uppåt/nedåtgående rörelsen hos kon- taktelementet 36, vilken rörelse orsakas av svängningsrörelsen hos manöverarmen 26, vilket kommer att beskrivas nedan. Nummer 49 betecknar ett utspràng för fasthållning av en tryckfjäder 50, vilket utspràng skjuter ut från sidan av var och en av de rörliga kontaktglidorganen 44 och 45 och vilket är beläget på motstående sida av det rörliga kontaktglidorganet i förhållande till den lutande ytan 47. Fjäderkraften hos tryckfjädern 50 verkar således i en riktning för förflyttning av kontaktelemen- tet 36 uppåt medelst den lutande ytan 47.

Skjutrörelsen hos de rörliga kontaktglidorganen 44 och 45 bringar de andra rörliga kontaktglidorganen 42, 43 pá undersi- dan av de förstnämnda att förskjutas på de stationära kontak- terna 7a, 7b på mönsterkortet 4.

Manöverarmen 26 är utformad såsom ett omvänt T med en rektangulär pelarformad kropp 51 och svängbara bladformade de- lar 52, 53, vilka är anordnade vid det nedre partiet av kroppen 51 på bägge sidor därom. Manöverarmen 26 innefattar dels vrid- ningsaxlarna 27, som skjuter ut från de båda övre sidorna av kroppen 51 och som är instuckna i lagerhål 28 i paret av bäror- gan 17, dels ett fästparti 54 för en knapp, vilket parti är ut- format smalare än kroppen 51, och dels utspràng 55 som skjuter ut från bägge sidor av fästpartiet 54. Öppningar 56, vilka möjliggör svängningsrörelse och i vilka hállarens 12 första utspràng 35 är instuckna, när manö- verarmen 26 svängs till ett neutralt läge, är anordnade vid de an» nu 5 318 525 svängbara bladformade delarna 52, 53 hos manöverarmen 26. När manöverarmen 26 skjuts från det neutrala läget regleras sväng- ningsrörelsen hos manöverarmen 26 till ett annat läge än det neutrala läget, eftersom de första utspràngen 35 förskjuts från öppningarna 56 och anligger mot de svängbara bladformade delar- na 52, 53 hos manöverarmen 26. Å andra sidan, även om manöverarmen 26, som är omställd till det neutrala läget, omställs på ett sådant sätt att det första utspránget 35 sticks in i öppningarna 56, såsom beskri- vits ovan, när manöverarmen 26 lutas av vipprörelsen, anligger änden hos den svängbara bladformade delen 52 eller 53 av manö- verarmen 26 mot sidokanten hos hállarens 12 andra utspráng 38 för att därigenom förhindra skjutrörelse hos manöverarmen 26 och glidorganet 11, såsom visas i fig 9.

Ett första kamparti 59, som rider pá den kula, vilken är inrymd i skjutorganets 11 organ 19 och som trycks därmot, är anordnat vid ena sidan av de bladformade delarna 52, 53 hos ma- növerarmen 26. Det första kampartiet 59 innefattar en kamyta, vars centrala parti är fördjupat och utskuret till en V-form vid den nedre änden av en kvadratisk ram, som är utformad i ett stycke med sidan av manöverarmens 26 hladformade delar 52, S3.

Mittpartiet hos det första kampartiet 59, där kulan 58 är pla- cerad, är det neutrala läget.

Det skall emellertid nämnas att eftersom en kraft, som bringar kulorna 58 och 61 att förskjutas till det neutrala lä- get medelst fjäderkraften hos respektive tryckfjäder 67, 68, verkar på dels manöverarmen 26, dels skjutorganet 11 i det första kampartiet 59 och dels ett andra kampartiet 60, när en pàverkande kraft avlägsnas, sä återvänder manöverarmen 26 resp skjutorganet 11 automatiskt till det neutrala läget.

Nummer 57 betecknar en överdel, som utgör en del av höl- jet. Överdelen 57 är utformad med en fyrkantig lädform med en :nu no m szs 12 öppen undre yta och urskärningar 62, inne i vilka utsprången 10 för inriktning av underdelen 1 och utsprången 40 för inriktning av hållaren 12 är instuckna, vilka urskärningar är utformade i sidorna av överdelen 57, och ett försänkt parti, in i vilket skruvarna 5 är inskruvade, är utformat i överdelen 57.

En öppning 64, i vilken paret av bärarorgan 17 och det övre partiet av manöverarmens 26 kropp 51 är instuckna och skjuter ut uppåt, är anordnad i den övre ytan av överdelen 57.

En knapp 65 är fäst vid kroppens 51 fästparti 54 av den utskjutande manöverarmen 26. Hål 66, med vilka ingreppspartier- na 55 hos fästpartiet 54 för knappen är i ingrepp, är utformade i knappen 65. Det skall nämnas att en avsmalnande yta är utfor- mad vid vart och ett av utsprången 55 hos fästpartiet 54 och vid öppningskanten av fästhålet i knappen 65. Fästpartierna 55 är dessutom i ingrepp med hålen 66 genom att man trycker ut- sprángen 55 hos knappens fästparti 54 in i fästhålen i knappen 65 genom elastisk deformation av densamma.

Härnäst kommer funktionen hos utföringsformen att beskri- vas.

Först kommer ett opåverkat tillstånd att beskrivas. Fig 3, 5 och 7 visar tillståndet hos respektive mekanismer i det opåverkade tillståndet.

Fig 3 visar huvudsakligen en mekanism som hänför sig till en skjutrörelse. När ingen skjutande páverkningskraft påläggs på knappen 65 tenderar kulan 61 att röra sig mot den djupast utskurna delen av det andra kampartiet 60 och att hållas däri, eftersom kulan 61 trycks mot det andra kampartiet av fjäder- kraften, hos tryckfjädern 68. Knappen 65 och skjutorganet 11 återföres därför till det neutrala läget hos skjutrörelsen av det andra kampartiet 60, såsom visas i fig 3.

Fig 5 visar huvudsakligen en mekanism som hänför sig till vipprörelsen hos knappen 65. När ingen páverkande kraft påläggs 51 3 5 2 5 'i 13 på knappen 65 i en vippriktning tenderar kulan 58 att röra sig mot den djupaste delen av det första kampartiet 59 och att hål- las däri, eftersom kulan 58 trycks mot det första kampartiet 59 medelst fjäderkraften hos tryckfjädern 67. Eftersom fjäderkraf- ten hos tryckfjädern 67 verkar på knappen 65 i en icke lutande riktning återföres således knappen 65 till det neutrala läget hos vipprörelsen av det första kampartiet 59, såsom visas i fig 5.

Såsom visas i fig 7 ligger öppningarna 56 i manöverarmens 26 bladformade delar 52, 53 mitt för de första utspràngen 35 hos hållaren 12 i det opåverkade tillståndet. Närmare bestämt, när manöverarmen 26 vrids kring vridningsaxlarna 27 i det neu- trala läget, är de första utsprången 35 inriktade i ställena för öppningarna 56 som tillåter svängningsrörelse, vilka öpp- ningar är utformade på båda sidor om vridningsaxlarna 27. Även om manöverarmen 26 vrids vid det neutrala läget påverkas den icke av de första utspràngen 35.

Härnäst kommer en vipprörelse som utövas från det opåver- kade tillståndet i fig 5 (och fig 3, 7) att beskrivas under hänvisning till fig 6.

När en påverkningskraft páläggs på knappen 65 i en vipp- riktning (medurs) från det tillstånd, som visas i fig 5, vippas knappen 65 medurs kring axlarna 27 tillsammans med manöverarmen 26, som är anordnad i ett stycke därmed. Eftersom vipprörelsen även bringar manöverarmens 26 första kamparti 59 att röra sig medurs kring 'vridningsaxlarna 27 förskjuts kulan 58, som är placerad i det neutrala läget vid mitten av det första kampar- tiet 59, till den lutande ytan av det första kampartiet 59 och trycks gradvis nedåt av den lutande ytan hos det första kampar- tiet 59, så att tryckfjädern 67 trycks samman, varvid det till- stånd, som visas i fig 6, uppnås. 51§4 525 ..

I vipprörelsen vid det neutrala läget, såsom beskrivits ovan, är hållarens 12 första utsprång 35 placerade i sväng- ningsställena för öppningarna 56 i de bladformade delarna 52, 53 av manöverarmen 26, såsom visas i fig 7. När manöverarmen 26 vippas medurs kring axlarna 27 från tillståndet i fig 5 (fig 7), såsom beskrivits ovan, rör sig därför den svängbara, bladformade delen 52 på den vänstra sidan av manöverarmen 26 nedåt, och den svängbara, bladformade delen 53 på den högra si- dan rör sig uppåt samtidigt. Eftersoun det första. utsprànget tränger in i öppningen 56 av delen 52, såsom visas i fig 9 (samma tillstånd som visas i fig 6), påverkas icke vipprörelsen hos knappen 65 och manöverarmen 26 av de första utsprången 35 vid det neutrala läget. Dvs knappen 65 och manöverarmen 26 kan endast utföra vipprörelsen vid det neutrala läget för skjutrö- relsen.

En kontaktrörelse, som utföres när knappen 65 och manö- verarmen 26 verkställer vipprörelsen, kommer att beskrivas. När manöverarmen 26 vippas medurs kring axeln 27 från det opåverka- de tillståndet i fig 5 och 7, såsom beskrivits ovan, rör sig den svängbara, bladformade delen 52 på vänstra sidan av manö- verarmen 26 nedåt, och den svängbara, bladformade delen 53 på den högra sidan av manöverarmen rör sig uppåt. Detta resulterar i att delen 52 trycker på kontaktelementets 36 anliggningsparti 36b, vilket trycks mot den undre ytan av delen 52 av fjäder- kraften hos tryckfjädern 50, så att kontaktelementet 36 sänks.

Såsom visas i fig 10 bringar den nedtryckande rörelsen hos kon- taktelementet 36 det rörliga kontaktskjutorganet 44 att för- skjutas medelst den lutande ytan 47 hos densamma under samman- tryckning' av tryckfjädern 50. Genoa: denna funktion slås den andra rörliga kontakten 42 hos det rörliga kontaktskjutorganet 44 och de stationära kontakterna 7a till. Å andra sidan, såsom visas i fig 6, ändras icke tillståndet hos det högra kontakte- oøo nu 51§5 525 lementet 36 från det tillstånd som visas i fig 5, eftersom den högra bladformade delen 53 lyfts. Det rörliga kontaktskjutorga- net 45 förskjuts sålunda icke och förblir i ett frånslaget lä- ge.

När den vippåverkade kraften avlägsnas lyfts knappen 65 och manöverarmen 26 av returkraften hos kulan 58, som påverkas av tryckfjädern 67 och som strävar efter att återvända till det neutrala läget i det första kampartiet 59. Knappen 65 och manö- verarmen 26 återgår sålunda till det tillstånd som 'visas i fig 5 (fig 7). Samtidigt återföres även det rörliga kontakt- skjutorganet 44 till ett frànslaget läge medelst fjäderkraften hos tryckfjädern 50. Det skall även noteras att fjäderkraften hos tryckfjädern 50 även verkar såsom en kraft för lyftning av kontaktelementet 36 och verkar även såsom returkraften för knappen 65 och manöverarmen 26.

Härnäst beskrivs ett fall i vilket en påverkningskraft bringar knappen 65 och manöverarmen 26 att utföra en skjutrö- relse, under det att de vippas från tillståndet i fig 5 till tillståndet i fig 6 eller efter fullbordandet av vipprörelsen.

Vanligtvis påläggs en kraft på knappen 65 och manöverar- men 26 genom inverkan av det andra kampartiet 60, kulan 61 och tryckfjädern 68, så att de hålls vid. det neutrala läget av skjutrörelsen. När en påverkande kraft som överstiger den ovan- nämnda kraften påläggs i skjutriktningen, fastän skjutrörelsen utförs samtidigt som vipprörelsen utförs, löses detta problem med uppfinningen såsom beskrivs nedan.

Dvs när knappen 65 och manöverarmen 26 vippas medurs från tillståndet i fig 5, såsom beskrivits ovan, rör sig änden av den svängbara, bladformade delen 52 av manöverarmen 26 utmed den inre lutande delen av det andra utsprånget 38 på den högra sidan. När en påverkande kraft i skjutriktningen (i riktning mot höger) påläggs på knappen 65 och manöverarmen 26, och n an: ao 5168 525 skjutorganet 11 tenderar att förskjutas i riktning mot höger anligger änden av delen 52 hos manöverarmen 26 mot den inre lu- tande delen av det andra utspránget 38 pà den högra sidan och reglerar skjutrörelsen hos skjutorganet 11 i riktning mot hö- ger.

Det skall noteras att, när knappen 65 och manöverarmen 26 vippas medurs från tillståndet i fig 5, änden av delen 53 hos manöverarmen 26 anligger mot den inre lutande delen av det and- ra utspránget 38 på den högra sidan och reglerar skjutrörelsen hos skjutorganet i riktning mot höger.

Härnâst kommer en skjutrörelse från det opåverkade till- ståndet i fig 3 (och fig 5, 7) att beskrivas under hänvisning till fig 4.

Då en páverkande kraft páläggs pà knoppen 65 i skjutrikt- ningen (åt vänster) från tillståndet i fig 3 förskjuts knappen 65 åt vänster tillsammans med manöverarmen 26, som är anordnad i ett stycke med knappen 65 och skjutorganet 11 som är förbun- det därmed. När skjutrörelsen utföres glider den kula 61, som är placerad i det neutrala läget vid mitten av det andra kampartiet 60 hos hàllaren 12, till den lutande delen av det andra kampartiet 60, eftersom den kula 61, som är inrymd i or- ganet 18 hos skjutorganet 11, även förskjuts åt vänster. Detta resulterar i att kulan 61 trycks gradvis nedåt för att därige- nom sammanpressa tryckfjädern 68 för att uppnå tillståndet i fig 4.

När manöverarmen 26 förskjuts åt vänster från det neutra- la läget hos skjutrörelsen frigöres de första utspràngen 35 hos hállaren 12 fràn öppningarna 56 i de svängbara, bladformade de- larna 52, 53 av manöverarmen 26 och placeras vid de undre ytor- na av delarna 52, 53. Därefter när manöverarmen 26 skall vippas anligger det första utspránget 35 mot den svängbara, bladforma- de delens 52 undre yta för att därigenom reglera vipprörelsen oss oo o o :nu ao 518 5 25 šïï* fišßï: 17 hos manöverarmen 26. Dessutom tränger det andra utsprånget 38 på den högra sidan även in i den undre ytan av delen 52 nära densammas ände och anligger mot delens 52 undre yta för att därigenom reglera vipprörelsen hos manöverarmen 26. Vid denna operation förskjuts manöverarmen 26 till tillståndet i fig 8.

Eftersom manöverarmen 26 icke vippas under det att den befinner sig under skjutrörelse påverkas icke kontaktelementen 36 och en omkoppling som hänför sig till de andra rörliga kon- takterna 42, 43 utföres icke. Eftersom ingen vipprörelse utfö- res under skjutrörelsen kommer dessutom det första kampartiet 59, kulan 58 och liknande delar som hänför sig till vipprörel- sen att röra sig åt vänster under det att de kvarstår i det neutrala läget av vipprörelsen i fig 5.

En kontaktrörelse, som utföres under skjutrörelsen av knappen 65 och manöverarmen 26, kommer att beskrivas. Såsom be- skrivits ovan förskjuts även skjutorganet 11, som är förbundet med knappen 65 och manöverarmen 26 åt vänster, när knappen 65 och manöverarmen 26 förskjuts åt vänster från det opåverkade läget i fig 7. Därefter förskjuts även den första rörliga kon- takt 15, som är inrymd i skjutorganet 11, på mönsterkortet 4 för tillslagning av den stationära kontakten 8.

När en påverkad kraft i skjutriktningen avlägsnas från tillståndet i fig 8 glider knappen 65 och manöverarmen 26 ät höger och återgår till tillståndet i fig 7 medelst returkraften hos kulan 61, som trycks mot tryckfjädern 68 och som tenderar att återgå till det neutrala läget hos det andra kampartiet 60, varigenom det tillslagna läget omkopplas till ett frånslaget läge.

Höljet omfattar överdelen 57 och underdelen 1. Även om manöverarmen är anordnad oberoende av knappen i den visade ut- föringsformen kan de vara utformade såsom en enda del. Det and- ra kampartiet 60 kan dessutom vara anordnat i höljet såsom i 51 8 5 2 5 " 18 höljesdelen 57 eller liknande i stället för att det är anordnat i hållaren 12.

Den ovanstående utföringsformen omfattar dels överdelen 57 och underdelen 1, dels skjutorganet 11, som är skjutbart in- rymt i överdelen 57 och underdelen 1, dels första utsprång 35, vilka är anordnade i överdelen 57 och underdelen 1, dels manö- verarmen 26, som är vippbart uppburen av skjutorganet 11 och som är försedd med öppningar 56, vilka tillåter att manöverar- men 26 vippar på ett sådant sätt, att de första utsprången 35 tränger in i öppningar 56 endast när nmnöverarmen 26 vippas till ett förutbestämt läge hos skjutorganet 11, dels andra ut- språng 38, vilka är anordnade i överdelen 57 och underdelen 1 och vilka anligger mot manöverarmen 26, när densamma vippas för att därigenom förhindra skjutrörelse hos skjutorganet, dels den första rörliga kontakten 15, som är fäst vid skjutorganet 11, dels de andra rörliga kontakterna 42, 43, vilka är fästa vid manöverarmen 26, dels stationära kontakter 8, 7a och 7b, vilka är anordnade i överdelen 57 och underdelen 1 och med vilka de andra rörliga kontakterna 42, 43 kommer i kontakt med genom förskjutning av desamma. Detta resulterar i att manöverarmen 26 kan röra sig i fyra riktningar, dvs i de bägge skjutriktningar- na och de bägge vippriktningarna, även om en stor kraft pàläggs på knappen 65, eftersom kraften kan mottas av manöverarmens 26 plana parti eller ett flertal partier i förhållande till det första utspránget 35 och det andra utspránget 38. Även om en stor kraft pàläggs på manöverarmen 26 är det dessutom ingen risk att strömställaren deformeras eller går sönder, såsom sker hos kända strömställare, eftersom kraften fördelas. Eftersom konstruktionen hos en metallform är förenklad kan kostnaden sänkas. Ett tvärgàende spår som utnyttjas i den kända tekniken är icke heller utformat i höljet hos strömställaren enligt upp- finningen, och driftsstörningar såsom otillräcklig kontakt el- 5118 525 .. ler liknande på grund av inträngning av damm i strömställaren uppstår icke.

I utföringsformen enligt uppfinningen är det ungefärligt V-formade kampartiet 59 anordnat vid manöverarmen 26 och det ungefärligt V-formade andra kampartiet 60 är anordnat vid hål- laren 12 (eller överdelen 57 och underdelen 1). Kulorna 58, 61 som har fjädrande kontakt med det första kampartiet 59 eller det andra kampartiet 60 är anordnade vid skjutorganet 11, var- vid manöverarmen 26 i det opåverkade tillståndet återföres till det neutrala läget medelst kulan 58, som har fjädrande kontakt med det första kampartiet 59, och skjutorganet 11 i det opåver- kade tillståndet återföres till det neutrala läget medelst ku- lan 61, vilken har fjädrande kontakt med det andra kampartiet 60. Detta resulterar i att rörelsen i de fyra riktningarna, dvs i de bägge skjutriktningarna och de bägge vippriktningarna kan utföras oberoende av varandra och stabilt medelst den enkla konstruktionen.

Utföringsformen enligt uppfinningen innefattar även dels mönsterkortet 4, dels minst två strömställarelement, vilka är anordnade på mönsterkortet 4, dels hållaren 12, som är placerad på mönsterkortet 4, dels skjutorganet 11 som är förskjutbart rörligt mellan mönsterkortet 4 och hållaren 12 (det skall näm- nas att antalet öppningar icke är begränsat till två), dels or- ganen 17, som är anordnade vid skjutorganet 11 och som skjuter ut från öppningarna 33, 34, dels manöverarmen 26, vilken är uppburen av organen 17, dels kulan 58, som är anordnad vid en- dera av manöverarmen 26 eller skjutorganet 11 och som är för- spänd, dels det första kampartiet 59, som år anordnat i endera av manöverarmen 26 eller skjutorganet 11 och mot vilket kulan som är anordnad vid endera av 58 är förspänd, dels kulan 61, manöverarmen 26 eller skjutorganet 11 och som är förspänd, och dels det andra kampartiet 60, som är anordnat vid endera av 51280 525 .. skjutorganet 11 eller hàllaren 12 och mot vilket kulan 61 är förspänd. Vipprörelsen hos manöverarmen 26 medför att minst ett av strömställarelementen öppnar eller stänger, och skjutrörel- sen hos skjutorganet 11 medför att åtminstone det andra ström- ställarelementet öppnar eller stänger. Eftersom den àtergàende mekanismen hos skjut- och vipprörelsen är fullbordad när hålla- ren 12, skjutorganet 11 och manöverarmen 26 är hopsatta kan ett färdigställande av strömställaren lätt utföras därefter. Efter- som strömstâllarelementen icke hänför sig till den återgàende mekanismen minskas dessutom icke strömställarens pålitlighet och olika typer av omkopplingsmekanismer kan utnyttjas.

Med utföringsformen enligt uppfinningen kan manöverarmen förflyttas i. de fyra riktningarna, dvs :i de bägge skjutrikt- ningarna och de bägge vippriktningarna även om en stor kraft påläggs på knappen, eftersom kraften kan mottas av manöverar- mens plana parti eller av ett flertal lägen i förhållande till de första utspràngen och de andra utsprången. Även om en stor kraft päläggs pà manöverarmen gär den icke sönder eller defor- meras, såsom sker hos den kända tekniken, eftersom kraften fördelas i strömställaren. Även konstruktionen hos en metall- form förenklas, varigenom även kostnaden sänks.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen kan rörel- sen i de fyra riktningarna, dvs i de bägge skjutriktningarna och de bägge vippriktningarna, utföras oberoende av varandra och stabilt från det neutrala läget medelst ett enkelt arrange- mang.

Enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen kan en hopsättning av strömställaren ske på ett enkelt sätt efter- som den àtergàende mekanismen för skjut- och vipprörelsen är fullbordad när hàllaren, skjutorganet och manöverarmen är hop- satta. Eftersom strömställarelementen icke hänför sig till den återgående mekanismen minskas dessutom icke pålitligheten hos o uno en 518 525 21 strömställaren och olika typer av omkopplingsmekanismer kan ut- nyttjas.

Claims (3)

518 525 22 P a t e n t k r a v

1. Skjut/vippströmstâllare, k ä n n e t e c k n a d a v att den innefattar dels en hållare (12), dels första utsprång (35), vilka är anordnade på hållaren, dels ett skjutorgan (11), som är glidbart inrymt i hållaren, dels en manöverarm (26), vilken är svängbart uppburen av skjutorganet (11) och vilken är försedd med öppningar (56) som tillåter vipprörelse, i vilka öppningar de första utsprången (35) år instuckna endast när skjutorganet omstâlles till ett förutbestâmt läge för att därigenom tillåta att manöverarmen kan vippa, dels andra utsprång (38), vilka är anordnade på hállaren (12) och vilka gränsar mot manöverarmen (26), när manöverarmen vippas för att därigenom förhindra skjutrörelse hos skjutorganet, dels ett första strömstâllarelement (44, 45), som är anordnat att förflyttas medelst glidrörelsen hos skjutorganet (11), och dels ett andra strömstâllarelement (36), vilket är anordnat att förflyttas medelst vipprörelsen hos manöverarmen (26).

2. Skjut/vippströmstâllare enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d a v att ett ungefärligt V-format första kamparti (59) är anordnat pá. manöverarmen. (26), att ett ungefärligt V-format andra kamparti (60) är anordnat på hållaren (12), att första och andra påverkningsorgan, vilka har fjädrande kontakt med det första kampartiet eller det andra kampartiet, är anordnade på skjutorganet (11), att manöverarmen (26) i ett opåverkat tillstånd är anordnad att återgå till ett neutralt läge via tryckkontaktkraften hos det första påverkningsorganet, som har fjädrande kontakt med det första kampartiet, och att skjutorganet (11) i ett _ G : o » n -o s 1 s szsšïïíïâ E 23 opåverkat tillstànd är anordnat att återgå till det neutrala läget via tryckkontaktkraften hos det andra påverkningsorganet, vilket har fjädrande kontakt med det andra kampartiet.

3. Skjut/vippströmstâllare, k ä n n e t e c k n a d a v att den innefattar dels ett mönsterkort (4), dels minst två strömstâllarelement, vilka år anordnade på mönsterkortet, dels en hållare (12), som är placerad på mönsterkortet, dels ett skjutorgan (11), vilket är anordnat glidbart mellan mönsterkortet (4) och hållaren (12) , dels öppningar (33, 34) upptagna i hållaren, dels bârorgan (17), vilka âr anordnade på skjutorganet (11) och vilka skjuter ut genom öppningarna (33, 34), dels en manöverarm (26), som är uppburen av bårorganet (17), dels en kula (58), som år anordnad på endera av manöverarmen (26) eller skjutorganet (11) och som är förspând, dels ett första returkamparti (59), som är anordnat i den andra av manöverarmen (26) eller skjutorganet (11), mot vilket returkamparti kulan år förspând, dels en kula (61), som är anordnad på endera av skjutorganet (11) eller hållaren (12) och som är förspând, och dels ett andra returkamparti (60) , vilket âr anordnat på den andra av skjutorganet (11) eller hållaren (12) , mot vilket returkamparti kulan år förspând, varvid minst ett av strömstâllarelementen är anordnat att brytas eller slutas via vipprörelsen hos manöverarmen (26 ) , och minst det andra strömstållarelementet är anordnat att brytas eller slutas via skjutrörelsen hos strömställarelementet.