SE516917C2 - Anordning för att åstadkomma tillförlitlig förankring av gängförsett implantat i ben - Google Patents

Description

516 9217 efterlikna den tandrot som de skall ersätta. Insätt- ning av implantat i benet sker i förborrade hàl i käk- benet. För cylindriska implantat borras ett cylind- riskt hàl och för koniska implantat prepareras ett koniskt hal. Nämnda metod enligt Bránemark System® innebär att man fäster skruvformade implantat i käkbenet. Efter en inläkningsperiod, normalt om 3-6 månader, har benet vuxit i direkt kontakt med implantatet och. detta. kan därefter användas för att uppbära en protetisk rekonstruktion. Detta utföres oftast genom att s.k. distanselement ansluts till implantatet, vilket kan ske med ett skruvförband. Uppe pà distansen anslutes därefter en överföringshätta vid den s.k. avtryckstagningen och därefter kan den färdiga protetiska rekonstruktionen appliceras till distansen.

Genom de kända metoderna är det förut känt att man er- häller goda lángtidsresultat om osseointegrationen mellan benet och implantatet kan ske med tät profil och liten stigning pà ifrågavarande gängor. Under osseointegrationen växer benvävnaden i direktkontakt med implantatet. Vid installationen av implantaten borrar man med stor precision nämnda häl i benet. Det är därvid förut känt att använda fastdragningsverktyg som roterar med ca 20-25 varv/minut.

Genom WO 97/25933 (PCT/US97/00332) är det förut känt att speciellt i anslutning till hárt tandben föresla att den. gängan uppbärande kroppen skall göras orund (osymmetrisk) i sitt tvärsnitt.

Syftet med orundheten är här att minska friktionen mellan ben och implantat vid insättning av implantatet. Detta har betydelse främst vid hárt ben. m- 516 917 3 REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN TEKNISKT PROBLEM Problemet med att utnyttja cylindriska implantat i cylindriska häl är att den gänga som oftast skapas av implantatets självgängande spets slits allteftersom implantatet skruvas i och med detta slitage vidgas gängan framförallt vid hàlets ingång/mynning':í benet.

Detta medför att implantatet kommer att fá en nagot lös förankring framförallt i dàligt/mjukt ben, vilket innebär att implantatet fär en undermálig initial stabilitet. Vid utnyttjandet av koniska implantat med konisk preparation är ett av de största problemen den värmeutveckling som sker vid den koniska prepara- tionen. Eftersom ett konisk borr skär längs hela peri- ferin genereras en förhållandevis hög värme, vilken negativa effekt förstärks ytterligare av att skärgeo- metri pà ett koniskt borr blir sämre pà grund av att laga yttryck uppträder pà det koniska borrets peri- feri. Detta medför att borret inte kan skära ordent- liga spànor utan hellre skaver bort ben, vilket medför en hög värmegenererande effekt. Denna värme kan skada benet och kan medföra att benet närmast det borrade hàlet dör. Detta minskar möjligheterna till fram- gängsrik osseointegration drastiskt. Föreliggande upp- finning' har till ändamäl att lösa bl.a. ovanstående problematik.

Nämnda utnyttjande av skruvförband pà implantat inne- bär att man skruvar àt och lossar skruvar. Detta utgör ett relativt stort riskmoment eftersom implantatet ut- sättes för brytbelastningar som medför att implantatet riskerar att vridas ur sitt läge. Detta gäller speciellt om implantaten är applicerade i ben av dàlig/mjuk kvalitet. Ovanstående lossdragningsproblem är speciellt utpräglat vid implantat med en gänga som är cirkulärsymmetrisk. Visserligen kan man vid de 516 917 4 flesta gängade implantat vid spetsen anordna urtag som är avsedda både för att skära gängor och att bidra ti ll rotationsstabili teten . Det förekommer även implantat med tvärgäende hål avsedda för beninväxt.

Gemensamt för dessa kända konstruktioner är att ur- tagen och hälen är relativt små sett i relation till implantatets gängade area. Genom att urtagens eller hälens yta är liten sker deformation eller sönderbryt- ning av det inväxta benet lätt vid vridbelastning.

Dessutom är hälen och urtagningarna belägna längst fram i spetsen där oftast benets kvalitet (hårdhet) är sämre. Det finns dessutom en inneboende svaghet genom att hälen och urtagen minskar implantatets gängade area. Det kan härvid framhållas att det är väsentligt att erhålla största möjliga gängade area för effektiv överföring av den funktionella belastningen från tand- protesen eller tandbron ner till benet. Detta gäller speciellt vid mjukt ben.

Ett annat problem med de kända implantaten är att respektive implantat, speciellt vid dålig/mjuk benkva- litet, inte sitter tillräckligt stabilt i benet direkt efter insättningen. När så är fallet kan det uppstå mikrorörelser mellan implantatet och den omgivande benvävnaden t.ex. då benet böjs, vilket kan ske då benet utsätts för tuggbelastningar eller om patienten har en konventionell tandprotes som trycker på tand- köttet ovanför implantatet. Det är dä viktigt att implantatet har tillräcklig initial stabilitet. Tidi- gare kända lösningar har bestått av att införa föränd- ringar på ytan, t.ex. att använda beläggning med hydroxylapatit eller öka implantatets ytråhet och pä så sätt erbjuda ökad initial stabilitet och eventuellt bättre inläkning av det omgivande benet. En stor nack- del med de föreslagna lösningarna har varit att det inte går att förutse implantatets lyckandefrekvens på läng sikt. Det finns åtskilliga vetenskapligt publi- 516 917 5 cerade artiklar om undermàliga làngtidsresultat med implantat med grov yta eller med beläggningar.

En. viktig förutsättning för* att kunna utöva. de ovan omnämnda metoderna är att skapa förutsättningar för att fa direkt benkontakt med implanatet under fastläk- ningsprocessen. Det är därvid väsentligt att en skon- sam kirurgi kan föreligga under installationen av implantaten. Hàlet för implantatet skall borras med stor precision och det är därvid av yttersta vikt att temperaturen i benet ej blir för hög. Dessa krav har hitintills inneburit att bàde borrning och installa- tion av implantatet utförts med làg hastighet pà ifrågavarande hàlupptagnings- och fastdragningsverk- tyg. Den rotationshastighet son: normalt används vid installation av implantaten är 20-25 varv/minut. Detta innebär att tiden för att installera ett implantat kan uppgár till 1 minut eller mer. Under denna tid krävs det att kirurgen som sätter in implantatet är mycket stadig pá hand sä att de fina bentrabekler som omger hàlet ej deformeras eller bryts sönder. Vickrörelser i verktyget under idragningen medför risker för att deformation och sönderbrytning uppkommer. Man har försökt lösa detta problem genom att förse implantatet med ökad gängstigning. Normalt innebär detta att gängans profil är större och gängan blir glesare.

Denna glesare gänga är ofördelaktig i flera avseenden.

Det blir färre gängor och därmed en ökad spänningskon- centration kring 'varje gängtopp och. dessutonx med. en grövre gängprofil större skillnad mellan ytter- och innerdiameter, vilket för en given ytterdiameter pä implantatet leder till ett mekaniskt svagare implan- tat. En alternativ lösning till detta problem skulle vara att öka varvtalet pà fastdragningsverktyget sä att implantatet snabbare roterar in i position. Detta förfarande har också nackdelar. Temperaturen i ben- vävnaden kan bli för hög. En annan faktor att ta i 516 9 1 7 6 beaktande är att ett stort antal pà marknaden befint- liga borr- och fastdragningsmaskinsutrustningar arbe- tar med ett varvtal som är begränsat till 20-25 varv/minut.

Uppfinningen avser att lösa även de sistnämnda proble- men .

LösNINGEN Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för en anordning enligt uppfinningen är att implantatets gängbildning är anordnad att, speciellt vid mjukt ben- material, förorsaka en av imlantatets iskruvningsgrad i hålet beroende utpressning av benmaterialet i väsentligen radiella riktningar (R), att implantatet har en svag konicitet för gängbildningen som sträcker sig utefter den väsentligaste delen av implantatets längd (L) och sam- verkar med ett cirkulärcylindriskt hàl (2) i benet varvid implantatets gängbildning är anordnad att förorsaka en större utpressning av benmaterialet vid hàlets yttre delar (2c) jämfört med hálets inre delar (2d), att ut- pressningsgraden därvid är relationsställd till ben- materialets mjukhetsgrad för att effektuera den till- förlitliga förankringen, och att gängbildningen inne- fattar parti(-er) med tva eller flera gängspiraler (gäng- ingàngar) som trots förkortning av iskruvningstiden för implantatet i hàlet uppvisar en tät gängbildning som möjliggör effektiv integration med benmaterialet under fastläkningen och motverkar deformation eller sönder- É brytning av fina bentrabekler som omger hålet i benet. ... __ ......_.f-/ .-.,-. J. _>.-..-.'::. s :_: .« 516 917 7 I utföringsformer enligt . ovan är implantatets gäng- bildning anordnad att àstadkomma att trycket mellan benmaterialet och implantatet uppvisar väsentligen konstant eller endast nàgot ökande värde under den väsentligaste delen av iskruvningsförloppet. Implanta- tets gängbildning kan vidare innefatta ett parti, vars gänga är svagt koniskt avsmalnande mot implantatets fria ände eller spets och sträcker sig utefter àtmins- tone de väsentligaste delarna av implantatets längd.

Implantatets främre parti eller spets kan i en utfö- ringsforux utföras med. en sig tilldelad konisk gänga som har en starkare konicitet än implantatets övriga gänga eller gängdelar. Koniciteten mätt över diametern pá den svagt konade gängan kan väljas inom omradet 0,1 till 0,4 mm eller uppvisa en lutningsvinkel av ca 0,5 - 2° Gängkoniciteten pà partiets eller spetsens gänga kan vara av storleksordningen 0,4-0,8 mm eller utföras med en lutningsvinkel av ca 10-l5°. Spetsen kan uppvisa en längd som är 10-30% av längden pà implantatets totala. gänga. I en föredragen 'utföringsforn\ användes ett implantat med svag konicitet pà den huvudsakliga delen av dess gänga i en cirkulärcylindrisk hálupptagning i benet.

I anslutning till särdragen enligt ovan är ocirku- laritet eller excentricitet.' anordnad att väsent- ligen öka implantatets rotationsstabilitet i implanta- tets nyss isatta (initiala) eller fastväxta läge.

Ocirkulariteten eller excentriciteten kan vidare anordnas att motverka effekten av sönderbrytning av hàlets gänga vid hàlets inre delar. Implantatet är i en utföringsform-anordnad med en minsta diameter eller tvärsnittsbredd. som motsvarar eller är endast nàgot större, t.ex. 1-5% större, än diametern pà benets/ /tandbenets hál. Med implantatets minsta diameter menas da här gängans kärndiameter vid minsta diametern pà det svagt koniska partiet. Implantatets spets eller 516 917 8 fria ände uppvisar en rund eller koncentrisk gänga som sett från. den fria. änden. successivt övergår till en orund eller excentrisk gänga på implantatets övriga del eller delar. Orundheten anordnas därvid sá att inga skarpa hörn föreligger, utan endast avfasade hörn. Orundheten kan även anordnas så att områden med maximal diameter förskjuts i perifiell led från ett gängvarv till nästa gängvarv. Orundheten kan anordnas på den gänguppbärande kroppen och/eller på respektive gängas ytterperiferi.

Utföringsformer enligt “ i ovanstående kan utgöras av att anordningen är anordnad att motverka deformationer eller sönderbrytning av fria bentrabekler som omger hålet i benet. Ytterligare särdrag för utföringsformer kan vara att antalet gängspiraler kan väljas i bero- ende av önskad iskruvningstid för implantatet i hålen och så t.ex. kan antalet gängspiraler vara två, tre eller fyra. Ytterligare särdrag för utföringsformer är att antalet gängspiraler anpassas till antalet på implantatet anordnade skär så att symmetriska skär- krafter erhålles.

FÖRDELAR Genom det i ovanstående föreslagna erhålles implantat med mycket goda egenskaper. Implantatet kan anordnas med väsentligt förbättrade startegenskaper som medför att implantatet lätt ”tar gängor” även om det initiala i benet upptagna. hålet är litet i förhållande till implantatets diameter. Genom att trycket mellan implantatet och gängan i benet inte minskar möjliggörs en successivt ökande framdrivningskraft vilket motverkar tendenser till att dra sönder de understundom sköra bengängorna. Den initiala stabiliteten för implantatet i hálet kan förbättras eftersom benets elasticitet gör att benvävnaden helt 516 917 9 eller delvis kan fjädra tillbaka in i de grundare partierna pá fixturen. Efter inläkning dä nytt och oftast kraftigare ben växt i direktkontakt med implantatet sitter detta mycket stabilt i rotationsled eftersom man vid lossvridning av implantatet mäste bryta sönder stora benomràden sett i relation till implantatets totala yta. Detta har betydelse speciellt vid mjuka benkvaliteter. Implantatsgängan kan utföras med tvärsnitt som är utformade som polygoner, företrädesvis med nagot avrundade hörn, eller en nàgot 3-, 5-, 7-kantig geometri, jämför liktjocking. Denna typ av orund geometri har egenskapen att den har en skenbart väsentligen konstant diameter när den mäts med skjutmàtt eller mikrometer. För att förbättra implantatets startegenskaper sá att implantatet lätt tar gängor vid början av iskruvningen kan implantatet förses med gängskär. Dessa kan anordnas sá de skär vid implantatets största diameter vilket kan vara lämpligt dä implantatet är koniskt och man tack vare koniciteten fär en klämeffekt.

Speciellt viktigt vid mjukt ben är att kombinera orundheten med en konicitet. Denna konicitet kan vara utförd sà att basdiametern successivt ökar, eller alternativt att orundheten ökar med bibehållen eller endast nágot ökande ”innerdiameter”. Kombinationen av orundhet och konicitet gör att benet pá grund av trycket mellan. benvävnad. och implantat fjädrar in i implantatets grunda delar. Orunda cylindriska implantat däremot uppvisar ett minskat tryck och minskad initial stabilitet i mjukt ben pá grund av att tryck och áterfjädring minskar.

Med hjälp av multipla gängingángar kan stigningen ökas och därmed idragningstiden för implantatet förkortas.

Säledes kan man genom uppfinningen erhálla god initial stabilitet och bra grepp vid installation. Dessutom 516 917 10 kan. man erhálla en snabbare installation. med. mindre risk för fippel.

Dessutom kan man erhálla en bättre sekundär stabilitet.

FIGURBESKRIVNING En för närvarande föreslagen utföringsfonm av en an- ordning som uppvisar de för uppfinningen signifikativa kännetecknen skall beskrivas i nedanstående under sam- tidig hänvisning till bifogade ritningar där figur 1 figur 2 figur 3 figur 4 figur 5 figurer 6-9 i vertikalsnitt visar delar av ett ben (tandben) med cirkulär hàlupptag- ning och ett i den cirkulära hàlupp- implantat med tagningen iskruvbart koniska gängor med svag lutning, i vertikalsnitt visar ett implantat applicerat i ett cirkulärt häl i ett delvis visat ben/tandben, i vertikalsnitt visar implantatet enligt figuren 2 i konstruktivt utfö- rande, visar ett tvärsitt A-A av implanta- tets spets enligt figuren 3, i vertikalvy visar delar av gängsam- verkan mellan ett implantat och ett ben/tandben, och ändvy av ett visar tvärsnitt implantat med orunda tvärsnitt, 516 917 11 figurer 10-12 visar implantatsgängor med olika mul- tipla ingángar som. ger olika gäng- stigningar, figur 13 i perspektiv visar periferiförskjuten orundhet mellan olika gängvarv, figur 14 i perspektiv snett ovanifràn visar ett komplett utförande enligt figur 13, figur 15 i perspektiv snett ovanifrán visar en utföringsform med icke periferiförskjuten orundhet, figur 16 frán sidan och i delvis vertikalsnitt visar en implantatskruv relativt hålet i ett tandben, figur 17 i vertikalsnitt visar ett konkret exempel pà gängarrangemang, och figur 18 visar ett diagram över insättningsmomentet som funktion av insättningsdjupet för tvà typer av implantat.

DETALJERAD UTFÖRINGSFORM I figuren 1 visas med 1 ett tandben. I tandbenet är upptaget ett cirkulärt häl 2. Hàlupptagningen kan ske pà i och för sig känt sätt med i och för sig känd ut- rustning. Till hálet är ett implantat med gängor med olika koniciteter applicerbar. Delar av nämnda implan- tat är representerade med delar av implantatets fria ände 3. Nämnda fria ände uppvisar en spetsdel med 3a som övergär i en del 3b. Sistnämnda del uppvisar en 516 917 12 gänga 3d som är anordnad med en svag konicitet. Med svag konicitet menas här koniciteter där en lutnings- vinkel a är av storleksordningen l° i förhállande till en vertikalaxel 2a för hàlet 2 eller en axel parallell med denna axel. Spetsen 3a är försedd med en sig till- delad gänga 3e som är anordnad med en knnicitet som ger en vinkel ß som är av storleksordningen l0°. Spet- sens 3a äntringsyta eller äntringsdel uppvisar en dia- meter D' som väsentligen motsvarar hàlets diameter d eller nágot överstiger sistnämnda diameter d. Háldia- metern d kan även väljas i bereonde av benets mjuk- hetsgrad (kvalitet). Hàlets övre och. undre delar är angivna med 2c och 2d.

I figuren 2 visas ett konstruktivt utförande av implantatet 23 med tillhörande gänga 3d'. Implantatet är här fullt iskruvat i tandbenshàlet 2' och har vid iskruvningen förorsakat upptagning av en gänga la i tandbenets hàlvägg eller hálets 2' sidovägg 2b.

Implantatet uppbär vid sina övre delar infästnings- organ/distansorgan 4 för en speciellt ej visad tander- sättning, tandprotes, etc. Organet 4 kan vara försett med fläns 4a med vilken man kan definiera den slutliga igängningsgraden för implantetet sá att optimal gänga exponeras mot tandbenet. Sàsom framgár av figuren 2 är implantatet i detta fall försett med skär 5 av i och för sig känt slag vid nämnda spets 3a'. Spetsdelen 3a' har en höjd h som utgör 20-30% av den totala höjden H pá implantatets gängade del. Genom koniciteten erhál- les förbättrad initial stabilitet genom kompression la, lb av benet.

Figuren 3 visar i vertikalsnitt implantatet enligt figuren 2. I denna figur visas en gängad urtagning 6 vars invändiga gänga angivits med 6a. Nämnda distansarrangemang 4 enligt figuren 2 är iskruvbart i nämnda invändiga gänga pä i och för sig känt sätt. 516 917 13 Figuren 4 visar att implantatet enligt figurerna 2 och 3 vid nämnda fria ände är utförd næd i. och för sig kända skär som i figuren 4 angetts med Sa, 5b, Sc och 5d.

Figuren 5 (liksom figuren 2, jfr la, lb) visar att den valda koniciteten för gängan 3d' (jfr figuren l) etab- lerar i tandbensmaterialet l" en undanträngning av benmaterialet i radiella riktningar R. Koniciteten pä gängan 3d' och gängdiametern GD pá den lutande gängan är därvid. valda sà att kontakttrycken P, P' är av väsentligen samma storleksordning eller endast något ökande under implantatets 3' nedskruvning i. en rikt- ning 7 i tandbenet l" (dess upptagna hàl).

I enlighet med uppfinningen kan gängan 3d/3d' enligt ovan vara utförd med orunt/icke cirkulärt/excentriskt gängtvärsnitt och/eller* med orunt tvärsnitt för den gänguppbärande kroppen. Figurerna 6,7 och 8 visar olika typer av orundhet och vridningslägen för de olika gängtvärsnitten. De individuella gängtvärsnitten kan vidare ha olika orundheter. I enlighet med figuren 9 kan gängan i. spetsen eller implantatets fria ände uppvisa runda eller koncentriska gängtvärsnitt som uppät övergår i orunda gängsvärsnitt enligt figurerna 6-8. Stor wobblingsfrihet kan pà sà sätt erhállas vid idragning. I figuren. 6 är en gänga angiven med 8.

Gängan uppvisar ett antal nedsänkningar 8a, 8b, 8c och 8d. De gängorna i tandbensmaterialet effektuerande delarna med det största radiemàttet är angivna med 8e, 8f, 8g, 8h och 8i. Karakteristiskt för dessa utskjutande delar är att de saknar skarpa hörn, dvs de uppvisar i det aktuella snittet bàgformat utformade delar. Detta gäller även i fallet med orund gänguppbärande kropp. Antalet utskjutnings- respektive nedsänkningsdelar kan 'variera fràn det i figuren 6 516 917 14 angivna, jfr med figurerna 7 och 8. Figuren S9 visar fallet där implantatet vid spetsen uppvisar en cirkulär eller koncentrisk gänga 9.

Figurerna 11 och 12 avser att visa s.k. multipla gängingàngar eller multipla gängspiraler som i beroen- det av antalet ingàngar respektive spiraler ger olika stigningar, jämfört med figur 10 som visar ett utförande med en enda gängingàng respektive gängspiral. I figuren ll är visat ett utförande med tvá gängingàngar eller gängspiraler som effektuerar en stigning som är angiven med Ph', jämfört med stigningen Ph i figur 10. Dá principen med dubbla gängspiraler är i och för sig väl förut känd skall den inte beskrivas närmare här. Principen är förut känd fràn helt andra områden för att lösa helt andra problem. Det kan härvid hänvisas till snäckväxlar som utnyttjar snäckskruvar med multipla gängingàngar eller gängspiraler. I figuren 12 är visat ett utförande med tre gängingàngar eller gängspiraler som ger en stigning Ph". Antalet gängingángar/gängspiraler kan kombineras med ett antal skär (jfr figur 4, 5a, 5b, 5c, 5d) sä att symmetriska eller balanserade krafter, dvs krafterna balanserar ut varandra, erhàlles. Jämför även ovanstáende.

Som ovan nämnts kan idragningstiden förkortas för implantat som är utförda med multipla gängingángar. En förkortad installationstid minskar naturligtvis ocksà den dyrbara operationstiden, speciellt vid installation av lànga och manga implantat. Exempelvis kan det vid installation av sex stycken 18 mm lànga implantat, vilket ej är ovanligt vid en s.k. helkäkesoperation, sparas 5 nüxi operationstid. om tvà gängingángar utnyttjas istället för en. Om dessutom hàlet behöver förgängas sá trefaldigas besparingstiden. 516 917 15 Figuren 13 visar ett utförande av implantat där orund- heten i de olika gängtvärsnitten förskjutes utefter implantatets längdsträckning L. Respektive gänga 10 är förskjuten i förhällande till intilliggande gänga 11 i vridriktningen. De i ovan omnämnda avfasade hörnen är i detta fall symboliserade med 12. Wobblingsfriheten vid. idragning av implantatet i benhálet med. verktyg kan pà så sätt ytterligare förstärkas, dvs förbättrad rotationsstabilitet erhàlles. Installationen blir snabbare och enklare. Dessutom kan utnyttjas smà initialt skärande gängskär för att möjliggöra maximal stor gängarea i fastläkningsprocessen. En del av ovan- stàende utföringsformer blir användbara som utpräglade mjukbensfixturer (jfr alternativen a) och b). Uppfin- ningen är användbar även i fall där installationen skall ske med hjälp av gängtapp (dvs i tvà steg).

Figur 14 visar ett komplett implantat med förskjuten orundhet enligt figuren 13 samt en gängad spetsdel 13.

Figur 15 visar ett utföringsexempel pà icke förskjuten orundhet mellan de olika gängvarven.

Figur 16 visar förhållandet för den valda svaga koniciteten och hàldiametern Hd för ett i tandbenet 14 uppborrat häl 15. Vid háldiametern Hd = 3 mm kan väljas värden a och b för koniciteten pà kroppen 16 om ca 0,55 mm respektive 0,45 mm. Pà sá sätt erhàlles de konstanta eller väsentligen konstanta inbördes trycken (jfr P och P') enligt ovan.

Koniciteten kan erhállas antingen genom att hela gängprofilens diameter successivt ökar sett fràn spetsen, eller att gängans bottendiameter eller dess ytterdiameter ökar successivt. 516 917 6 l Figur 17 visar en konkret gängbildning 17, 18 i tandbenet 19 med hjälp av fixturen 20.

Figur 18 visar insättningsmomentet som funktion av insättningsdjupet, dels för svagt koniska implantat och dels för cylindriska implantat. Eftersom trycket inte minskar under insättningsförloppet och verkar pá en allt större area på implantatet sà leder detta till att det svagt koniska implantatet kräver ett allt större insättningsmoment som framgár av figuren. Det större insättningsmomentet är ett mátt pá den ökade stabiliteten hos implantatet. Cylindriska implantat uppvisar insättningskurvor' med. konstant eller t.o.m. minskande moment, speciellt vid dàliga benkvaliteter, vilket också framgár av figuren 18.

Uppfinningen är inte begränsad till den i ovan som exempel visade utföríngsformen utan kan underkastas modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav och uppfinningstanken.

Claims (12)

10 15 20 25 30 35 516 917 l? PATENTKRAV

1. l. Gängförsett implantat för tillförlitlig förankring i (1), där benmaterialet är försett med upptaget hàl benmaterial företrädesvis tandben, i människo- kroppen, (2) i vars sidovägg (2b) är etablerbar en invändig gängbildning (la) som är samverkbar med en utvändig gängbildning (3d, 3d') pà implantatet för implantatets tillförlitliga förankring och fastläkning i ben- materialet, k ä n n e t e c k n a t av att implantatets gängbildning är anordnad att, speciellt vid mjukt ben- material, förorsaka en av implantatets iskruvningsgrad i hàlet beroende utpressning av benmaterialet i väsentligen radiella riktningar (R), att implantatet har en svag konicitet för gängbildningen som sträcker sig utefter den väsentligaste delen av implantatets längd (L) och sam- verkar med ett cirkulärcylindriskt hàl (2) i benet varvid implantatets gängbildning är anordnad att förorsaka en större utpressning av benmaterialet vid hàlets yttre (2c) (2d), att ut- pressningsgraden därvid är relationsställd till ben- delar jämfört med hàlets inre delar materialets mjukhetsgrad för att effektuera den till- förlitliga förankringen, och att gängbildningen inne- fattar parti(-er) med tva eller flera gängspiraler (gäng- ingàngar) som trots förkortning av iskruvningstiden för implantatet i hàlet uppvisar en tät gängbildning som möjliggör effektiv integration med benmaterialet under fastläkningen och motverkar deformation eller sönder- brytning av fina bentrabekler som omger hàlet i benet.

2. Implantat enligt patentkrav l k ä n n e t e c k- n a t av att implantatets gängbildning är anordnad att àstadkomma att trycket (P, P') mellan benmaterialet och implantatet uppvisar väsentligen konstant eller nàgot ökande värde under den väsentligaste delen av iskruv- ningsförloppet för implantatet i hàlet. 10 15 20 25 30 35 516 917 | n o n .o n ' I: O II I I . . . . ': ' z /g . . . . .. .. . ..... ..

3. Implantat enligt patentkravet l eller 2 k ä n n e - t e c k n a t därav, att implantatets främre parti (spets) är utförd med en sig tilldelad konisk gänga (3e) som uppvisar en konicitet som väsentligen överstiger koniciteten pá den svagt koniska gängan (3d).

4. Implantat enligt nàgot av föregàende patentkrav, k ä n n e t e C k n a t därav, att koniciteten pà den svagt koniska gängan är vald mellan 0,1-0,4 mm eller uppvisar en lutningsvinkel (a) av ca 0,5-2°, och/eller att gängkoniciteten pà gängan vid nämnda parti/spets (3a) är av storleksordningen 0,4-0,8 mm eller med en lutnings- vinkel (ß) av ca 10-l5° varjämte partiet/spetsen uppvisar en längd eller höjd (h) implantatets gängbildningsdel. av ca 10-30% av längden (L) pà

5. Implantat enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k- n a t därav, att implantatets gängbildning àtminstone utefter en del av implantates längdriktning är tilldelad en ocirkulär eller excentrisk utformning (8a-8i) i syfte att erhàlla en förbättrad rotationsstabilitet i implan- tatets nyss isatta eller fastväxta läge i mjukt/dàligt ben.

6. Implantat enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k- n a t därav, att implantatet är anordnat med en minsta diameter (D') som motsvarar eller är nàgot större, t.ex. 1-5%, än benhàlets diameter (d).

7. Implantat enligt patentkravet l eller nàgot av patentkraven 5-6, k ä n n e t e c k n a t därav, att implantatets spets eller fria ände uppvisar en rund eller koncentrisk gänga (3e) som successivt övergàr i en orund eller excentrisk gänga pà implantates övriga del eller delar.

8. Implantat enligt patentkravet l eller nàgot av patentkraven 5-7, k ä n n e t e c k n a t därav, att 10 15 20 25 516 917 ';:=_ -z = -= /7 periferierna pà de olika orunda eller excentriska gängtvärsnitten uppvisar avfasade hörn (12) för att motverka skarpa hörn.

9. Implantat enligt patentkravet l eller nàgot av patentkraven 5-8, k ä n n e t e c k n a t därav, att orundheten är anordnad sà att omràde med maximal diameter förskjuts i periferiell led fràn ett gängvarv (10) till nästa gängvarv (ll).

10. Implantat enligt patentkrav l k ä n n e t e c k- n a t därav, att antalet gängspiraler/gängingàngar är tvà, tre eller fyra.

11. ll. Implantat enligt patentkraven l eller 10 k ä n n e- t e c k n a t därav, att antalet gängspiraler/gäng- ingàngar är anpassade till antalet skär (5a, 5b, 5c, 5d) pà implantatet sà att symmetriska skärkrafter uppträder.

12. Implantat enligt patentkraven 1, 10 eller ll k ä n- n e t e c k n a t därav, att pà implantatet tvà gäng- spiraler är anordnade tillsammans med tvà eller fyra skär, eller att tre gängspiraler är anordnade tillsammans med tre skär, osv.