SE514814C2 - Metod för automatisk debitering - Google Patents

Description

25 30 514 2814 -~ Mer information om betalningsströmmarna kan läsas i bl a patentskrifterna US-A-4,303,904 (Chasek) och SE-9504558-9 (Hjelrnare et al).

I många sammanhang kan det finnas behov av att kurma använda valfi-itt kort (ICC) som identitetsbärare för debitering av avgiftema. Sådana exempel är: a) Taxibilar och viss annan yrkestrafik: Många taxi-förare är inte ägare till de bilar som de kör, utan är anställda för att köra alternativt hyr i den egna verksamheten droskägarens bilar. På samma sätt är många lastbilstörare inte ägare av de fordon som de framför. I dessa fall kan det ofta vara av intresse att de avgifter som erhålls t ex vid tullpassager debiteras åkaren och inte äkeriägarerr Åkaren bör då ha möjlighet att använda sitt eget kort för debitering av avgifter via det till fordonet knutna debiteringsorganet (al). I fallet med taxibilar är det dessutom ett önskemål att de via kortet debiterade avgiftema även adderas till den avgift som debiteras taxitörarens passagerare och att underlag för sådana avgifter registreras på passagerarens kvitto (a2). b) Vid utnyttjande av hyrbilar är det av intresse för hyrbilstöretaget att de avgifter som debi- teras fordonet betalas av den som hyr bilen (bl). För den som hyr bilen i tjänsten är det naturligtvis av intresse att avgifterna debiteras via hyrbilsavgiften för att kunna redovisa kostnaden för arbetsgivaren och få ersättning för ev utlägg (b2). c) För den som använder sin privata bil under tjänsteresa är det naturligtvis av intresse att kurma tillse att avgifterna debiteras arbetsgivaren under just dessa resor (cl). På_samma sätt är det av intresse för fordonsägaren att krmna låna ut sitt fordon utan att avgifter för vägtullar m m debiteras honom i stället för den som framför fordonet (c2).

De beskrivna problemen kan tekniskt sett lösas genom att ett ordinärt betalkort används. Detta ställer p g a säkerhetsskäl och krav på hög dataöverföringshastighet sådana krav på kort och/eller debiteríngsorgan att det med idag känd teknik vore önskvärt med ett ekonomiskt mer fördelaktigt alternativ. I det följande beskrivs en metod, vilken erbjuder en lösning som utan några egentliga extrakostnader löser de beslcrivna problemen. 10 15 20 '25 30 o n - . »n 5143814 ALLMÄN BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Enligt en aspekt av uppfinningen fiamläggs här en metod för automatisk debitering av en avgift för ett fordon såsom specificerat i padentlcrav l.

Uppfinningen utgörs enligt nämnda aspekt av att, tillsammans med tidpunkt för den händelse som resulterat i att en avgift ska erläggas och avgiftens storlek, inte bara till det centrala systemet skicka identitet för ett till fordonet knutet debiteringsorgan, utan att det även till det centrala systemet skickas ytterligare en identitet i form av identiteten för en identitetsbärare knuten till en användare av fordonet, där identitetsbäraren utgörs av exempelvis ett ICC-kort.

Härigenom kan valfií typ av identitetsbärare användas. Genom att låta identiteten för fordonets debiteringsorgan utgöra garant för att avgiften kan debiteras, krävs ingen säkerhet för identitetsbäraren, som exempelvis utgörs av ett fiitt valt kort. Om det visar sig att identitetsbärarens ägare, i exemplet kortinnehavaren, i efterhand inte accepterar den avgift som debiteras dennes konto, eller att debitering inte kan ske, så debiteras i stället det konto som är knutet till debiteringsorganet. Genom detta förfarande har inledningsvis berörda problem lösts.

FIGURBESKRlVNING Figur l visar en översiktsbild av ett system för automatisk debitering av tullar för fordon där I metoden enligt uppfinningsaspekten är. användbar. Övervakningsutrustning vid en tullstation längs en flerfilig väg är illustrerad i figuren.

Figur 2 visar ett exempel på hur ett till fordonet knutet debiteringsorgan, en vägsidesenhet och en central kan vara uppbyggda och kommunikationen mellan dessa enheter.

BESKRIVNING AV UTFÖRANDEN i Som exempel på automatisk avgiftsdebitering av fordon visas här med stöd av figtu-erna ett system för automatisk debitering av tullar för ett fordons tillträde till en trafikled eller 514 814 .,._..._, . ....... ., _, _. ' 4 ~ ~ ff--;__;.j_-- 5 trafikzon. Övervakningsorganen i systemet innefattar ett debiteringsorgan 10 i fordonet V1, 10 15 20 25 30 35 V2 och en vägsidesenhet 3. Debiteringsorganet 10 innefattar: - ett första kommuníkationsorgan 1 i fordonet Vl,V2 för lokal kommunikation 2 med en vägsidesenhet 3 vid en tullstation 4. Det första kommunikationsorganet 1 kan utgöras av en transponder för den lokala kommunikationen 2 medelst mikrovågor eller motsvarande organ, vilka utnyttjar andra överföringsmedier än mikrovågor, såsom ultraljud, ljus induk- tiv överföring etc. F öreträdesvis används DSRC (Dedicated Short Range Communication), där mikrovågor utnyttjas som överföringsmedium. Andra källor som kan användas som överföringsmedium vid den lokala kommunikafionslânken 2 mellan fordon V1 , V2 och vägsidesenhet 3 är UWB-vågor (Ultra Wide Band radio), ultraljud, infrarött ljus, laser eller vanligt ljus, en första processor 5 för beräkning och/eller subtraktion av tullar och för styrning av kommunikationen mellan fordonets inre enheter och omvärlden, en minnesenhet 6 för lagring av data såsom användaridentitet knuten till fordonet, tarifier m m för beräkning av sagda tullar. Användaridentiteten kan utgöras av en fordonsidentitet, en börsidentitet eller en transponderidentitet, en läsare 13 för läsning och debitering av en identitetsbärare 14, här exemplifierat som ett smart kort, Tullstationen 4 innefattar: - en vägsidesenhet 3 som har ett andra kommunikationsorgan 16 för den lokala kommuni- kationen 2 med det första kommunikationsorganet 1 i ett av nämnda fordon V1, V2. videoutrustning 17a - 17c samt härför lämplig belysningsanordning för avbildning av för fordonet V1, V2 karakteristiskt kännetecken, såsom registreringsskylt, samt för detektering av fordonets fysiska form, inkluderande nödvändig bildbehandlingsutrustning 18 med OCR-fimktionalitet (Optical Character Recognition) för identifiering av registreringsnummer eller motsvarande kännetecken, en andra processor 19 i vägsidesenheten 3 för beräkning av resp fordons V1, V2 position inom den fysiska tullstationen utifrån information om inmätning m h a 210 15 20 25 30 35 o v o Q en « - 514 5814 a) den lokala kommunikationen 2 mellan det första kommunikationsorganet 1 i fordonet V1, V2 och det andra kommunikationsorganet 16 hos vägsidesenheten 3, b) information från biiabehandimgsuuusmmgen is samt _' c) genom korrelering av positionerna erhållna fi-ån inmämingen utförd med hjälp av de båda kommunikationsorganen 1, 16 och information från bildbehandlingstmustningen 18, - en minnesenhet 20 i vägsidesenheten 3 för lagring av data avseende positioner erhållna vid den lokala kommunikationen 2 mellan det första 1 och det andra 16 kommunikationsorganet, - utrustning 21 i vägsidesenheten 3 lämpad för överföring 22 av registrerade data till centralen (förslagsvis genom GSM, WAN eller via optiska fibernät) och - lcrypteringsumtstning ßr krypterad övefiring av data mellan tullstatíon 4 och central C.

Förutom ovan nämnda enheter förutsätts att centralen C innefattar erforderlig utrustning i form av en tredje processor 23, en central minnesenhet 24, en SAM (Security Application Module) 25, kommunikationsutrustning 26 för kommunikationen 22 med tullstationens 4 kommunikationsutrustning 21 , varifrån överföring av data från vägsidesenheten 3 till centralen C genomförs.

I ett debiteringssystem som det exemplifierade används en identitetsbärare 14 knuten till en användare av fordonet. Som identitetsbärare 14 föreslås i det följande för enkelhetens skull någon form av kort, såsom betalkort eller kreditkort. Användningen av en identitetsbärare beskrivs för de inledningsvis nämnda typfallen a - c enligt nedan, där motsvarande lösningar enligt uppfinningsaspekten betecknas med al - cl, a2 - c2 (hânvisningarna a, b, c refererar till de debiteringsexempel som redovisats under känd teknik ovan) . Identitetsbäraren 14, i det fall att den utgörs av ett smart card, sticks in i fordonets V1, V2 debiteringsorgan 10, varvid debiteringsorganets läsare 13 kan avläsa identitetsbårarens 14 identitet. (al) En åkare i en åkerirörelse använder ett eget kort vid avgiftsdebiteringen. Om debitering i efterhand visar sig omöjlig från ett konto knutet till kortet, debiterar betalningsmot- tagaren i stället åkeriägarens konto via det till fordonet knutna debiteringsorganets 10 identitet. Problemet att identifiera vilken åkare som är betalningsanvarig för avgiften 10 15 20 25 30 (bl) (01) (02) 1 ø ø . a» 51,4 8414 6 i överförs härmed på åkeriägaren, vilken med kontroll över vem som disponerar visst fordon och när fordonet disponeras bör kunna lösa detta.

På samma sätt som under (al) överförs här problemet avseende vem som är betalnings- ansvarig på hyrbilsfirman. Nedanstående komplettering ger dock en förfinad lösning.

För tjänsteresor i privat bil skulle det valfiia kortet kunna utgöras av ett ßretagskort.

Där debitering från ett härtill lcnutet konto inte medges, dras avgiften från det konto som är knutet till fordonsägarens (d v s den anställdes) fordonsenhet, varpå det blir upp till företaget och den anställde att hålla sig med rutiner för att kunna spåra avgiftema. Även här medger nedanstående komplettering en förfinad lösning.

Samma förfarande som (cl), men företagskortet utbytt mot fordonsförarens kort.

Genom att på det valfiia kortet medge att en journal ñrs över de genomförda transaktionerna, så ger uppfinningen lösning på de övriga problemen ovan: (fl2) (bl) (b2) (01) Genom att låta kortet fungera som informationsbârare kan journalen ”tankas över” till åkariägarens körjoumaler för efterkontroll och ev efterdebitering. På samma sätt kan information om debiterade avgifter överföras till passagerarens kvitto för betalning.

Genom möjligheten att i efterhand ”tanka över” information om upptagna tullavgifter och andra debiteringar, så kan man i fallet med hyrbilen låta hyrbilsfirman stå för kortet, eftersom det nu finns möjlighet att påföra de erlagda avgifterna på fakturan vid återlämnandet av fordonet. Härvid erbjuds naturligtvis redovisningsmöjligheter och direktfakturering vid tjänsteresor. Även för fallet med privatbil för tjänsteresan ger joumalen på kortet en fördel, eftersom man vid återkomsten till företaget ges möjlighet att redovisa för de avgifter som erlagts.

Ett altemativt utförande av ovanstående är att sagda kort ersätts med en lcnappsats med vilken laeditkortsnummer eller motsvarande kan registreras i fordonets debiteringsorgan av fordonsföraren under önskvärd tid.

Det automatiska debiteringssystemet kan naturligtvis användas i många andra sammanhang än i vid debitering av tullar. Som alternativa exempel nämns här betalning för tjänster eller varor vid s k ”drive in”- eller ”drive through”- inrättningar.

Claims (1)

1. .10 15 20 25 30 35 5 47. 4 2"? 'i 7 fff: _ En? _ 'i t' PATENTKRAV Metod för automatisk debitering av en avgift för ett fordon i ett system där ett fordonsburet debiteringsorgan (10) kommtmicerar beröringsfritt med ett centralt system (C), där debiteringsorganet (10) är försett med en första identitet knuten till fordonet (V 1, V2) och där debiteringsorganet ( 10) dessutom är anordnat att lagra en andra identitet knuten till ett debiteringskonto, kânnetecknad av att vid den händelse som innebär att en avgift för fordonet (V 1 - V2) ska erläggas, genomförs stegen: - fi-ån debiteringsorganet (10) sänds till det centrala systemet (C) den första identiteten, varvid fordonet (V 1, V2) kan identifieras, - från debiteringsorganet (10) sänds även den andra identiteten, varvid ett debiteringskonto kan identifieras, - det centrala systemet (C)utför en debitering av avgiften på debiteringskontot, - om debitering av debiteringskontot misslyckas debiteras i stället ett konto knutet till den första identiteten. Metod enligt patentkrav 1, kännetecknad av att debiteringsorganet (10) får tillgång till den andra identiteten genom införande av en identitetsbärare (14), såsom ett ICC-kort av valfii typ, i debiteringsorganet (10). Metod enligt patentkrav 1, kännetecknad av att debiteringsorganet (10) får tillgång till den andra identiteten genom att den andra identiteten knappas in via en knappsats på debiteringsorganet (1 O). Metod enligt patentkrav 2, kännetecknad av att identitetsbäraren (14) är utrustad med ett minne vari av det centrala systemet (C) genomförda transaktioner bokförs för att senare kunna avläsas för genomförande av betalningstransalcfioner mellan ägare till den första identiteten och ägare till den andra identiteten.