SE513375C2

SE513375C2 - Absorberande alster med ett materiallaminat innefattande ett vätskegenomsläppligt ytskikt och ett vätskegenomsläppligt vätskeöverföringsskikt

Info

Publication number: SE513375C2
Application number: SE9804360A
Authority: SE
Inventors: Ulrika Hagrud
Original assignee: Sca Hygiene Prod Ab
Priority date: 1998-12-16
Filing date: 1998-12-16
Publication date: 2000-09-04
Also published as: SE9804360L; SE9804360D0; RU2232605C2; JP4489300B2; ES2217869T3; DK1140228T3; AU3091200A; EP1140228A1; PL348823A1; CO5070671A1; DE69915512T2; ATE261318T1; BR9916290A; CA2352806A1; PL195669B1; KR20010101177A; DE69915512D1; EP1140228B1; TW524682B; KR100625005B1

Description

20 25 30 513 375 2 neutralisationsgrad på ca 70 %, medan det delvis neutraliserade superabsorberande materialet har en lägre neutralisationsgrad.

Kort beskrivning av uppﬁnningen Ändamålet med föreliggande uppﬁnning är att ytterligare minska risken för hud- imitationer, såsom exempelvis kontaktdermatitis. Detta åstadkommes genom ett absorberande alster med en absorptionskropp som innefattar delvis neutraliserat superabsorberande material, samt med ett vätskegenomsläppligt ﬁbröst ytskikt som vid diskreta områden (exempelvis punkter/linjer) är termiskt sammanbundet med ett poröst vätskeöverfóringsskikt.

Uppfmningen avser således absorberande alster, såsom blöjor, bindor, inkontinens- skydd, förband eller liknande, innefattande en absorptionskropp innesluten mellan ett vätsketätt bottenskikt och ett materiallaminat i form av ett vätskegenomsläppligt ﬁbröst materialskikt som ytskikt, och ett vätskegenomsläppligt, poröst och spänstigt materialskikt som vätskeöverföringsskikt varvid vätskeöverföringsskiktet är vänt mot absorptionskroppen, där materiallaniinatet har en planutsträckning och en tjockleks- led vinkelrätt mot planutsträclmingen, varvid åtminstone ett av materialskikten inne- fattar termoplastiskt material och de båda materialskikten är inbördes förbundna genom att materiallaminatet uppvisar bindningsställen inom vilka det termoplastiska materialet bringats att åtminstone delvis mjukna eller smälta och därigenom sammanbinda de båda materialskikten, varvid absorptionskroppen innefattar delvis neutraliserad superabsorbent vilken uppvisar sådan neutralisationsgrad att pH i alstrets absorptionskropp efter vätning, är i intervallet 3,5 - 4,9, företrädesvis 4,1 - 4,7 och att materiallaminatets sammanbindningsornråden sträcker sig i material- laminatets tjockleksled genom ytskiktet och åtminstone genom en del av vätskeöver- föringsskiktet.

I många absorberande alster används plastñlm som ytskikt. Fördelen med en ﬁber- struktur är att den minskar risken för ocklusion, vilket i sin tur minskar risken för hudinitationer. Det beror på att en ﬁberstiuktur inte är lika tät som en ﬁlm. Ett ﬁbröst ytskikt uppvisar dessutom vanligtvis en mjukare och lenare yta mot huden, 10 15 20 25 513 375 3 vilket medför att den mekaniska påverkan minskar (t ex skavning mot huden då användaren rör sig).

Fördelen med ett poröst vätskemottagande skikt mellan det vätskegenomsläppliga ytskiktet och absorptionskroppen, vilket är termiskt sarnmanbundet med ytskiktet vid diskreta områden, är att det ﬁbrösa ytskiktets luftighet bibehålles bättre än då ytrnaterialets hela yta eller åtminstone större del av ytan, binds till det vätske- mottagande skiktets yta. Genom de diskreta bindningarna erhålls dessutom vanligtvis, i materiallaminatets tjockleksrikming, en mer komprimerad struktur än i de obundna partierna, vilket medför att vätskan vid bindningama lättare styrs i riktning mot den innanförliggande porösa vätskemottagande strukturen.

Då absorptionskroppen innefattar delvis neutraliserat superabsorberande material innebär detta att pH vid användning mot kroppen kommer att sänkas, vilket motverkar oönskade sidoeffekter såsom dålig lukt och hudirritation. Detta tillsammans med det torrare och mjukare översta skiktet, som är vänt mot användaren, har mycket goda effekter på användaren. En konventionell neutralisationsgrad är ca 70 %, men enligt uppfmningen kommer neutralisationsgraden att vara lägre.

Uppﬁrniingen är särskilt lämplig vid användning för att förhindra bl a blöjdennatitis.

Kort beskrivning av ﬁgurer: Uppﬁnningen skall i det följande beskrivas mer utförligt, med hänvisning till de figurer som visas på de bifogade ritningarna. 10 15 513 375 4 Därvid visar: Fig l en planvy av ett materiallarninat i det absorberande alstret enligt uppfinningen, Fig 2 ett snitt utefter linjen II-II genom materiallaniinatet i Fig 1, Fig 3 ett första bindningsmönster, Fig 4 ett andra bindningsmönster, Fig 5 ett tredje bindningsmönster, Fig 6 ett fjärde bindningsmönster, Fig 7 ett femte bindningmönster, och Fig 8 ett inkontinensskydd som en utföringsforrn enligt uppfinningen Fig 9 visar i diagramform utveckling av ammoniak i en referensprodukt, järnfört med en produkt enligt referensprodukt 4.

Fig 10 visar i diagrarnforrn hudens yt-pH vid användning av en testprodukt innehållande en konventionell absorptionskropp, jämfört med användning av en motsvarande testprodukt 4.

Beskrivning av utföringsformer: Uppfmningen avser absorberande alster, såsom blöjor, bindor, inkontinensskydd, förband eller liknande. På Fig 8 visas som exempel ett inkontinensskydd innefattande en absorptionskropp 12 innesluten mellan ett vätsketätt bottenskikt 11 och ett materiallarrrinat 1 i form av ett vätskegenomsläppligt ﬁbröst materialskikt 2 som ytskikt 2, och ett vätskegenomsläppligt, poröst och spänstigt materialskikt 3 som vätskeöverföringsskikt 3 varvid vätskeöverföringsskildet 3 är vänt mot absorptionskroppen 12, där materiallaminatet 1 har en planutsträckníng och en tjockleksled vinkelrätt mot planutsträckningen, varvid åtminstone ett av material- skikten 2,3 innefattar terrnoplastiskt material och de båda materialskikten 2,3 är inbördes förbundna genom att materiallaminatet 1 uppvisar bindningsställen 4 inom vilka det termoplastiska materialet bringats att åtminstone delvis mjukna eller smälta 10 15 20 25 30 513 375 s och därigenom sarnrnanbinda de båda materialskikten 2,3. Absorptionskroppen innefattar delvis neutraliserad superabsorbent. Materiallaminatets samman- bindningsområden sträcker sig i materiallaminatets 1 tjockleksled genom ytskiktet 2 och åtminstone genom en del av vätskeöverföringsskiktet 3.

Materiallaminatets 1 bindningsorrrråden är anordnade i två eller ﬂera grupper 5 med minst två bindningsställen 4 i varje grupp 5, varvid det största inbördes avståndet mellan två invid varandra belägna bindningsställen 4 i en viss grupp är mindre än det minsta avståndet mellan varje grupp 5 och dess närmast belägna granngrupp 5, varigenom materiallaminatet 1 uppvisar bindningsfria områden 6 mellan bindnings- ställena 4 inom varje birrdningsjgrfupp 5 vilka har högre densitet än bindningsfria ornråden 9 i materiallaminatet är belägna mellan bindningsgnrpperna 5.

Materiallarrrinatet beskrives nu närmare med hänvisning till Fig 1-7.

Det i Fig 1 och 2 visade materiallaminatet I innefattar ett första materialskikt 2, ytskiktet 2, sarnt ett andra materialskikt 3, vätskeöverföringsskiktet 3. Det första materialskiktet 2 utgörs därvid lärnpligen av ett förhållandevis tunt nonwoven- material.

Nonwoven-material kan framställas med många olika metoder, exempelvis genom kardning eller spinning av ett frberﬂor som därefter binds. Vidare kan s.k. melt-blow-teknik användas förßjLavsätta korta ﬁbrer i form av en ﬁbermatta. Det finns en rad olika sätt att binda. fibrerna i ett nonwovenrnaterial. Exempelvis kan olika typer av bindemedel användas. Vidare kan värmesmältningsbara komponenter i material utnyttjas för bindning rnedjultraljud, eller genom värmetillförsel. Andra bindningsmetoder är nålning och hydroentangling. Olika bindningsmetoder kan dessutom kombineras med varandra.

Då materiallaminatet används som vätskegenomsläppligt ytmaterial på ett absorberande alster, är det första materialskiktet 2, ytskiktet 2, det skikt vilket är 10 15 20 25 30 513 375 6 avsett att vara vänt mot en användare av alstret. Det är därvid viktigt att det första skiktet har en slät, mjuk yta vänd mot användaren.

Det andra materialskiktet 3, vätskeöverföringsskiktet 3, har med fördel större tjocklek än det första materialskiktet 2 och utgörs av ett poröst, spänstigt fiber- material med en tjocklek från 0,5-4 mm. Det andra materialskiktet 3 tjänar som vätskeöverföringsskikt då materiallaminatet är anbragt som ett ytmaterial på ett absorberande alster. Därvid bör det andra materialskiktet 3 ha förmåga att på kort tid ta emot stora mängder vätska, sprida vätska i materialskiktets plan, föra vätskan vidare till en under materiallaminatet 1 anordnad absorptionskropp, sarnt dessutom kunna tillfälligt lagra vätska som inte hunnit absorberas av absorptionskroppen.

Material som är särskilt lämpade för användning i vätskeöverföringsskiktet 3 är syntetﬁbervaddar, kardade bundna eller obundna frberskikt, eller bulkiga nonwoven- material. En speciell typ av frbermaterial som kan utnyttjas är s.k. tow, varmed förstås huvudsakligen parallella, långa eller oändliga fibrer, eller ﬁberﬁlament vilka föreligger i forrn av skikt, eller strängar. En annan typ av lärnpligt material är porösa hydroﬁla skurnrnaterial. Det andra materialskiktet kan vidare bestå av två eller ﬂera lager av olika eller samma typ av material.

Som ett på intet sätt begränsande exempel på ett materiallaminat som är det översta skiktet i ett absorberande alster enligt uppfinningen, kan nämnas ett sammansatt nonwoven-material bestående av ett första materialskikt 2 av ett nonwoven-material av syntetﬁbrer med en ytvikt mellan 10 och 50 g/mz och ett andra materialskikt 3 av en vadd av syntetﬁbrer med en ytvil materialskiktet 2 och företrädesvis båda skikten 2,3 innefattar termoplastiskt material. Lämpliga terrnoplastiska material är polyester såsom polyeten och polypropen, samt polyarnider, polyester och liknande. Även olika typer av så kallade bikomponentﬁbrer kan användas.

De båda materialskikten 2,3 är inbördes förbundna med ett stort antal bindnings- ställen 4. Bindningsställena 4 är därvid i det närmaste punktforrniga och har bildats 10 15 20 25 30 513 375 7 genom samtidig komprimering och energitillförsel till materiallaminatet 1. Därvid har det terrnoplastiska materialet bringats att mjukna, eller smälta vid bindnings- ställena 4 och därigenom binda samman de båda i materiallaminatet 1 ingående skikten 2,3. Sammanbindningen av det första och det andra materialskiktet 2,3 sker lärnpligen medelst värrnebindning, eller genom ultraljudsbindning i form av t ex svetsning. Det bildas härvid svetsmönster som har en tredimensionell struktur.

Bindningsställena 4 är anordnade i grupper 5 med fyra bindningsställen 4 i varje grupp 5. De fyra bindningarna är därvid placerade så att de bildar hömen i en kvadrat. De inbördes avståndet mellan bindníngsställena 4 i varje grupp är mindre än det inbördes avståndet mellan grupperna 5. Därvid bestäms avståndet inom grupperna 5 såsom det närmaste avståndet mellan intill varandra liggande bindningsställen 4. På motsvarande vis bestäms avståndet mellan grupperna 5 såsom det närmaste avståndet mellan intill varandra liggande grupper 5.

Avståndsmätningarna görs, i båda fallen, ﬁån bindningsställenas 4 kanter. Det minsta avståndet x mellan intill liggande grupper, mätt mellan de närmast varandra placerade bindningsställena 4 i respektive grupp 5, är lärnpligen 2-6 mm och det största avståndet y mellan intill varandra placerade bindningsställen 4 inom grupperna är lämpligen 0,5-1 mm. Det förstnämnda avståndet x är därvid åtminstone ca dubbelt så stort som det sistnämnda avståndet y. Förhållandet x/y mellan avstånden x och y är 2/1 till 12/1.

Vid avsvalning av det smälta, ellermjukrtade terrnoplastiska materialet i larninatet l, stelnar detta och tjänar som bindemedel för materiallarninatet. Förutom samman- bindning av de båda materialskilgten 2,3 erhålls därvid en bestående komprimering, eller förtätning av den porösa strukturen i materialskikten 2,3. Mest påtaglig är förtätningen vid själva bindningsställena 4. Vidare innebär den speciella placeringen av bindningsställena 4, att det samrnanbundna materiallaminatet 1 uppvisar kvadratiska ornråden 6 omgärdade av bindningsställena 4 i gruppema 5 och uppvisande högre förtätning än områden 7 mellan grupperna 5. 10 15 25 513 375 s Det i Fig 1 och 2 visade materiallaminatet 1, är sammanbundet på ett sådant sätt, att det bildats genomgående hål 8 i ytskiktet 2 vid bindningsställena 4. Dessutom är materialet inom och närmast kring bindningsställena 4 kraftigt förtätat, med ﬁnare kapillärer än omgivande material. Härigenom utgör bindningsställena områden med ökad förmåga att släppa genom vätska från ytskiktet 2 till vätske- överföringsskiktet 3. Även om materiallaminatet 1 visas med genomgående hål 8 i det första material- skiktet 2, ytskiktet 2, är ett sådant utförande inte nödvändigt för uppfinningen.

Således omfattas även sådana materiallaminat där bindningsställena 4 uppvisar en yta av mer eller mindre vätskeogenomtränglig karaktär, eller materiallarninatet med både genomgående hål och vätsketäta bindningar. Bindningsställen med låg, eller ingen vätskegenomsläpplighet erhålls exempelvis om materiallaminatet innehåller en hög andel termoplastiskt material som smälts och därefter tillåts stelna till en ﬁlrnlil täta, medför den förtätade ﬁberstrukturen som uppstått kring bindningsställena 4 genom den komprimering som sker i samband med bindningen att området närmast kring varje bindningsställe 4 ändå uppvisar mycket hög vätskeöverföringsförmåga.

Vidare utgör de förtätade områdena 6 innanför bindningsställena 4 i varje grupp 5 av bindningsställen zoner med förhöjd vätskeöverföringsfonnåga. Genom att avståndet mellan bindningsställena 4 inom varje grupp 5 är förhållandevis litet och företrädesvis från 0,5 mm till 1 mm, medför komprimeringen i bindningsställena 4 att även området 6 innanför bindningsställena 4 påverkas, så att en tätare struktur erhålls. Således är kapillärstorleken i de förtätade områdena 6 som avgränsas av bindningsställena 4 i medeltal mindre än i områden av materiallarninatet 1 som är belägna mellan gruppema 5 av bindningsställen 4. Detta innebär att material- laminatet 1 uppvisar en vätskeöverföringsfönnåga som i förhållande till bindnings- ställenas 4 sammanlagda yta är mycket hög. Den sammanlagda bundna ytan utgör företrädesvis 3-1 1% av den totala ytan. Den förvånansvärt goda vätsketransport- och 10 15 20 25 513 375 9 vätskeöverföringsfönnågan beror på att inte bara själva bindningsställena 4 och områdena omedelbart intill dessa uppvisar förhöjd vätskeöverföringsfönnåga, utan att även de områden som är belägna mellan bindningsställena 4 i en grupp 5 bidrar till den förbättrade vätskeöverföringen.

Genom uppfinningen är det således möjligt att skapa områden med större täthet och därmed öka vätsketransportförrnåga, men ändå bibehålla hög bulk, mjukhet och följsamhet hos materiallanrinatet 1. Detta leder till en torrare yta mot användaren och eftersom absorptionskroppen innefattar delvis neutraliserad superabsorbent erhålles en produkt med ett lägre pH. Därmed minskar risken för oönskade sido- effekter såsom dålig lukt och hudirritationer.

All användning av produkter, som appliceras mot hud kan leda till oönskade sido- effekter. Dessa kan uppstå på grund av ocklusion, fukt, mekaniska, mikrobiella och enzymatiska faktorer och de kaniförorsaka sidoeffekter såsom hudirritationer, primära eller sekundära hudinfektioner och oönskad lukt. En pH-höjning är en normal händelse vid användning av absorptionsprodukter mot hud. Flera icke önskade sidoeffekter kan emellertid uppstå till följd av eller i samband med en pH- höjning. Exempel på sådana icke önskade sidoeffekter är irritativ kontaktderrnatit, som uppvisar ett samband med hudens yt-pH.

Ett annat exempel på oönskade sidoeffekter att vissa bakterier såsom Proteus kan metabolisera ämnen i urin och andra kroppsvätskor och ge upphov till illaluktande ämnen såsom arnmoniak och aminer, vilket även orsakar en höjning av pH. Vid högt pH förskjuts jämvikten för många luktande ämnen på sådant sätt, att ﬂer ﬂyktiga komponenter bildas, och därför luktar de mer än vid lågt pH. Även rnikroorgarrisrners tillväxt gynnas av en miljö såsom i ett absorberande alster där det finns tillgång tšllbland annat fukt, näring och värme. Höga bakterietal utgör en risk för uppkomst av infektioner. Vidare innebär en hög bakteriell närvaro en ökad risk för uppkomst av obehagliga lukter orsakade av olika substanser som bildas 10 15 20 25 513 375 10 vid biologisk eller kemisk nedbrytning av beståndsdelar i kroppsvätskor, såsom urin eller mensvätska. Mikroorganismer har en aktivitet som är starkt pH-beroende och minskar med sjunkande pH.

Då ett delvis neutraliserat superabsorberande material används i den absorberande strukturen enligt uppfinningen sänks pH. De ovan nämnda oönskade sidoeffektema minskas alltså i en absorberande struktur enligt uppfinningen.

Delvis neutraliserat superabsorberande material används i absorberande alster beskrivna i den svenska patentansökan SE 9702298-2. Ett sänkt pH-värde erhålles genom att alstret innefattar en pH-reglerande substans i form av ett delvis neutraliserat superabsorberande material. Det har visat sig att om pH i det absorberande alstret efter vätning, äri intervallet 3,5 - 4,9, eller företrädesvis 4,1 - 4,7, erhålls en märkbart tillväxthärnrnande effekt på oönskade stammar av mikro- organismer och uppkomsten av oönskade sidoeffekter, som kan uppstå på grund av användning av alstret, minskas.

Ett lärnpligt, delvis neutraliserat, superabsorberande material kan utgöras t ex av en tvärbunden polyakrylat av det slag som beskrivs i europeiska patentet EP 0 391 108, Casella AG. Även andra typer av superabsorberande material än ovan angivna och som har motsvarande egenskaper kan användas.

Exempel på samband mellan neutralisationsgrad och pH i det superabsorberande materialet framgår nedan. Dessa uppgifter har hämtats ur ansökan SE 9702298-2. 10 l5 20 25 30 513 375 11 Neutralisationsgrad % pH 18 4,0 25 4,3 30 4,5 35 4,7 45 5,0 60 i 5,5 Ur tabellen framgår, att neutralisationsgraden normalt bör vara lägre än 45 % och företrädesvis 35 %. Neutralisationsgraden bör emellertid lämpligen vara högre än ca 20 %. Dessa neutralisationsgrader är även lämpliga för denna uppfinning.

Vid de neutralisationsgrader som enligt uppfinningen används i den absorberande strukturen i ett absorberande alster erhålles en sur miljö efter vätning, vid användning mot hud, vilket gör att exempelvis tillväxten av mikroorganismer hämmas och dålig lukt och hudirritationer undvikes.

Det absorberande alstret enligt uppfinningen har efter vätning ett pH i absorptions- kroppen, i intervallet 3,5 - 4,9, företrädesvis 4,1 - 4,7.

Ytterligare en fördel med uppfinningen är alltså att man undviker uppkomsten av exempelvis dålig lukt och hudbesvär vid användning av ett absorberande alster mot hud. Den tillväxthämrnande effekten grundar sig på att många mikroorganismer har en aktivitet, som är starkt pH-beroende och minskar med sjunkande pH. Enzymer såsom lipaser och proteaser har också en aktivitet, som är starkt pH-beroende och minskar med sjunkande pH. Således leder en sänkning av pH till en minskad aktivitet hos flertalet rnikroorgariismer och en minskad enzymaktivitet och därmed åstadkommes en minskning av negativ hudpåverkan. 10 15 25 513 375 12 Följande exempel är hämtade ur SE 9702298-2 för att illustrera effekten i absorberande alster med en absorptionskropp innefattande ett delvis neutraliserat superabsorberande material. Dessutom innehåller absorptionskroppen en cellulosa- massa med ett pH av 2,5 - 8,5.

En absorberande kropp innehållande absorptionsmaterial och absorberad vätska är till sin natur ett heterogent system ur pH-synpunkt. Systemet kan innehålla super- absorberande material, ﬁbrer och vätska med flera jonslag. För att få reproducerbara pH-värden måste mätningar göras på ett ﬂertal ställen i provkroppen och medel- värdet beräknas.

BESKRIVNING AV EXEMPEL: Följande exempel är avsedda att närmare illustrera effekten i absorberande alster med en absorptionskropp innefattande en kombination av ett delvis neutraliserat superabsorberande material samt cellulosamassa med ett pH av 2,5-8,5. Jämförelser gjordes med konventionella material av motsvarande typ.

TESTVÄTSKOR: -_; Testvätska 1 0,9 % koksaltlösning.

Testvätska 2 Syntetisk urin enligt beskrivning i bl a EP 0 565 606 vilken kan erhållas från Jayco Phannaceuticals Co, Pennsylvania. Sarnrnansätmingen är 2 g/l KCI; 2 g/l Na2SO4; 0,85 g/l (NH4)H2PO4; 0,15 g/l (NH4)2HPO4; 0,19 g/l CaClz och 0,23 g/l MgClg. pHi denna blandning är 6,0-6,4. 10 15 20 30 513 375 13 Testvätska 3 Syntetisk urin innehållande följande änmen: KCI, NaCl, MgSO4, KH2PO4, Nﬂ2HPO4, äI Testvätska 4 Steril syntetisk urin till vilken har satts tillväxtmedium för rnikroorgariismer. Den syntetiska urinen innehåller mono- och divalenta kat- och anjoner samt urea och har beretts enligt uppgifter i Geigy, Scientific Tables, vol 2, 81th ed. 1981 p53. Tillväxt- mediet för mikroorganismer bygger på uppgifter om Hook- och FSA-media för enterobakterier. pH i denna blandning är 6,6.

TESTMETODER: Metod I, tillverkning av absorptionskroppar för test Absorptionskroppar tillverkades med hjälp av en något modifierad provkropps- formare enligt SCAN C 33:80. Fluffrnassa och superabsorberande material av önskad typ vägdes upp, och en jämn blandning av ﬂuffmassa och superabsorberande material fördes därcftfrr in i Cnluftström med ett undertryck av ca 85 mbar och genom ett rör med en diameter av 5 cm och försett med ett metallnät i botten på vilket en tunn tissue placerats. Blandningen av ﬂuffmassa och superabsorberande material samlades därvid på tissuen på metallnätet och utgjorde därefter absorptionskroppen. Absorptionskroppen vägdes därefter och komprimerades till en bulk av 6-12 cm3/g. Ett antalabsorbtionskroppar benämnda Referensprodukt l, Referensprodukt 2, testprodukt I, testprodukt 2, testprodukt 3, testprodukt 4 osv. med olika sammansättning enligt nedan tillverkades. Mängden absorptionsmaterial i de enkärniga resp tvåkärniga absorptionskropparna anpassades så att enkämiga resp tvåkärniga sinsemellan har ungefär samma absorptionskapacitet. 10 15 20 25 30 513 375 14 Metod 2, mätning av pH i cellulosamassan.

Mätning av pH hos cellulosamassan i de olika provproduktema gjordes genom bestämning av pH hos vattenextrakt hos massan enligt SCAN P 14:65. 1,0 g lufttorr cellulosamassa placerades i en 100 ml glasbägare och 20 rnl destillerat vatten tillsattes. Efter omrörning tillsattes ytterligare 50 ml destillerat vatten, och blandningen rördes om i ca 30 s och fick stå i 1 tim. Vätskan hälldes av, och pH mättes med en glaselektrod vid 20-30 ° C. Två prov gjordes, och medelvärdet beräknades.

Metod 3, mätning av pH i absorptionskropp.

En absorptionskropp med diameter ca 50 mm tillverkades enligt metod 1. En viss mängd Testvätska 1, 2 och 3 tillsattes, 10 ml till en enkämig absorptionskropp och 20 ml till en tvåkärnig absorptionskropp, varefter absorptionskroppen ﬁck svälla i 30 min. Därefter mättes i pH i absorptionskroppen med hjälp av en ytelektrod, Flatbottnad Metrohm pH-meter, Beckman ø12 eller ø72. Parallella mätningar utfördes på minst två olika absorptionskroppar. pH mättes på 10 punkter på varje absorptionskropp och medelvärdet beräknades.

Metod 4, mätning av bakteriehärnriing i absorptionskroppar.

Absorptionskroppar bereddes enligt metod 1. Såväl enkämiga som tvåkärniga absorptionskroppar bereddes. Testvätska 4 bereddes. Respektive bakterie- suspensioner av Escherichia coli (Ec), Proteus miràbilis (P.m.), Enterococcus faecalis (E.f.) uppodlades i näringsbuljong 30 ° C över natt. Ympkulturerna späddes, och bakteriahalten beräknades. Kulturema blandades i olika proportioner, så att den slutliga blandkulturen höll ca 104 organismer per ml testvätska 4. Testvätska 4 sattes till en steril sputumburk 70,5 x 52 mm, volym 100 m1, och absorptionskroppen 10 15 20 25 513 375 15 placerades upp och ned i burken och ﬁck suga vätska under 5 min, varefter burken vändes och inkuberades i 35 ° C i respektive O; 6 och 12 timrnar, varefter bakterie- värdet i absorptionskroppen bestämdes. Som näringsmedium användes TGE agar för mätning av totalantal bakterierﬂoch Drigalski agar resp Slanetz Battley agar for specifik mätning av Escherichia coli och Proteus miràbilis resp Enterococcus faecalis.

Metod 5, mätning av ammoniakhalt Enkärniga absorptionskroppar bereddes enligt metod 1. Testvätska och mikro- organismer tillsattes enligt metod 5 varefter-burkarna inkuberades i 35 ° C i respektive 0, 3, 6 och 12 timmar, varefter provuttag gjordes från burkarna med hjälp av en handpump och s.k. Drägerrör. Arnmonialmalten avläses sedan som ett färg- omslag längs en skala graderad antingen i ppm eller volymprocent.

Metod 6, mätning av hudens vt-pH Provprodukter tillverkades genom att absorptionskroppar enligt ref. 3 resp test 4 belades med en baksida av ca 25 g/mz polyeten och en framsida av ca 20 g/mz polypropennonwoven. 7-8 ml Testvätska 3 tillfördes till provproduktens framsida och absorberades i provprodukten. De sålunda erhållna provproduktema placerades på testpersonens underannar och fick sitta kvar under 24 h. Förfarandet upprepades två gånger. Hudens yt-pH pålkontaktstället mättes före appliceringen samt efter 24, 48 och 72 h med Courage + Khazaka hud-pH-rriñteter med ﬂatbottnad Mettler-Toledo glaselektrod 403/ 120.

PROVPRODUKTER: Referensprodukt 1: Enkärnig absorptionskropp, med totalvikten I gram, tillverkad av ett konventionellt superabsorberande material samt en konventionell kemitennomekariisk cellulosamassa Testprodukt 1: Testprodukt: 2 Referensprodukt 2: Testprodukt 3: 513 375 16 i förhållande 15/85 vikt-%.

Enkärnig absorptionskropp, med totalvikten 1 gram, tillverkad av ett delvis neutraliserat superabsorberande material, med pH = 4,2, enligt uppfinningen samt en kemiterrnomekariisk cellulosamassa med pH = 5,8, i förhållande 15/85 vikt-%.

Enkärnig absorptionskropp, med totalvikten 1 gram, tillverkad av ett delvis neutraliserat superabsorberande material, med pH = 4,2, enligt uppfinningen samt en kemiterrnomekaiíisk cellulosamassa med pH = 3,7 i förhållande 15/85 vikt-%.

Tvåkärnig absorptionskropp. Överkärnan (ök), med totalvikten 1,2, gram, tillverkad av ett konventionellt superabsorberande material samt en konventionell kemitermomekanisk massa i förhållande 12/88%.

Underkärnan (uk), med totalvikten 1,1 gram, tillverkad av ett konventionellt superabsorberande material samt en konventionell kemisk massa i förhållande 12/88 vikt-%.

Tvâkärnig absorptionskropp. Överkäman (ök), med total- vikten 1,3 gram, tillverkad av ett delvis neutraliserat superabsorberande material, med pH = 4,5, enligt uppfinningen samt en kemiterrnomekaiiisk massa med pH = 5,8, i förhållande 15/85%. Underkäman (uk), med totalvikten 1,2 gram, tillverkad av ett delvis neutraliserat superabsorberande material, med pH = 4,5, enligt uppfinningen samt en kemisk massa med pH = 6,3, i Referensprodukt 3: Testprodukt 4: Referensprodukt 4: Testprodukt 5: Testprodukt 6: 513 375 17 förhållande 15/85 vikt-%.

Enkärnig absorptionskropp, med totalvikten 1 gram, tillverkad av ett konventionellt superabsorberande material samt en konventionell kemisk cellulosamassa i förhållande 15/85 vikt-%.

Enkärnig absorptionskropp, med totalvikten 1 gram, tillverkad av ett delvis neutraliserat superabsorberande material, med pH = 4,2, enligt uppfinningen samt en konventionell kemisk cellulosamassa i förhållande 15/85 vikt-%.

Enkärnig absorptionskropp, med totalvikten l gram, tillverkad av ett konventionellt superabsorberande material samt en kernitermomekanisk cellulosamassa, med pH = 6,7, i förhållande 15/85 vikt-%.

Enkärnig absorptionskropp, med totalvikten l gram, tillverkad av ett delvis neutraliserat superabsorberande material, med pH = 4,2, enligt uppﬁnningen samt en kemitennomekanisk cellulosamassa med pH = 6,7, i förhållande 15/85 vikt-%.

Tvåkärnig absorptionskropp. Överkänian (ok), med totalvikten 1,3 gram, tillverkad av ett delvis neutraliserat superabsorberande material, med pH = 4,6, enligt uppfinningen samt en kemiterrnomekanisk massa med pH = 5,8, i förhållande 15/85 %. Underkäman (uk), med totalvikten 1,2 gram, tillverkad av ett delvis neutraliserat superabsorberande material, med pH = 4,6, enligt 513 375 18 uppfinningen samt en kemisk massa med pH = 6,3, i förhållande 15/85 vikt-%.

TESTRESULTAT: Exempel l Ur Tabell 1 framgår, att det i en enkämig konventionell absorptionskropp, enligt referensprodukt 1, föreligger god tillväxt av mikroorganismer. Mätningen genomfördes enligt Metod 4.

Tabell l: TID Esherichia coli Proteus Enterococcus mirábilis faecalis O tim 3,3 3,1 3,7 6 tim 7,0 6,4 7,1 12 tim 9,2 9,1 8,3 Exempel 2 Ur Tabell 2 framgår, att det i en enkäinig absorptionskropp, enligt testprodukt l, föreligger god hâmning av tillväxten av mikroorganismer. Mätningen genomfördes enligt Metod 4. 10 15 513 375 19 Tabell 2: Tid Esherichia Proteus Enterococcus coli mirábilis faecalis O tim 3,2 3,3 3,4 6 tim 5,5 3,2 4,8 12 tim 7,3 4,0 6,1 Exempel 3 Ur Tabell 3 framgår, att det i en enkärnig absorptionskropp enligt testprodukt 2, föreligger god hänming av tillväxten av mikroorganismer. Mätningen genomfördes enligt Metod 4.

Tabell 3: tid Esheñchia coli Proteus Enterococcus rnirábilis faecalis o tim 3,4 3,3 3,5 6 um 3,2 2,6 3,6 12 tim 2,8 2,0 3,5 Exempel 4 genomfördes enligt Metod 4. 513 375 20 Tabell 4: Tid Esherichia coli Proteus mirábilis Enterococcus faecalis ök* ukﬁk* ukﬂk* ukﬂﬁ* O tim 3,4 3,4 3,4 3,4 3,4 3,4 6 tim 6,8 7,0 6,6 6,7 6,7 6,2 12 tim 9,0 9,0 9,1 9,0 8,0 7,8 *ök = övre kärna, **uk = undre kärna Exempel 5 Ur Tabell 5 framgår, att det i en tvåkäniig absorptionskropp enligt testprodukt 3, föreligger god hämning av tillväxten av rnjkroorgamsmer. Mätningen genomfördes enligt Metod 4.

Tabell 5: Tid Esherichia coli Proteus mirábilis Enterococcus faecalis ök* uk** ök* uk** ök* uk** O tim 3,4 3,4 3,4 3,4 3,4 3,4 6 tim 5,1 5,6 3,3 4,2 4,4 4,5 12 tim 7,3 7,4 4,0 4,0 5,9 4,8 *ök = övre kärna, **uk = undre kärna 20 25 533 375 21 Exempel 6 Ur Fig 9 framgår att effektiv fördröjning av utvecklingen av ammoniak erhålls i en enkämig absorptionskropp, enligt testprodukt 5, jämfört med en enkärnig konventionell absorptionskropp, enligt Pteferensprodulct 4. Mätningen genomfördes enligt Metod 5.

Exempel 7 Ur Fig 10 framgår att hudens yt-pH efter 2:: tids användning av en provprodukt innehållande en absorptionskropp, testprr i ;kt 4, etablerar sig på en lägre nivå än efter användning av en motsvarande provgzr-'idukt innehållande ett konventionellt superabsorberande material, enligt Referensgrodukt 3, efter tillsatts av Testvätska 3.

Mätningen genomfördes enligt Metod 6.

Exempel 8 Ur Tabell 6 framgår att uppmätt pHi en enk årlig absorptionskropp, testprodukt l, efter tillsats av testvätska, ligger inom det verßsarrnna pH intervallet 3,5-4,9.

Mätningen genomfördes enligt Metod 3.

Tabell 6: 'ätska 2 Testvätska 3 Testvätska 1 T. 4 pH 4,29 4,54 10 15 20 25 513 375 22 Exempel 9 Ur Tabell 7 framgår att uppmätt pH i en tvåkärnig absorptionskropp, testprodukt 6, efter tillsats av testvätska, ligger inom det verksamma pH-intervallet 3,5-4,9.

Mätningen genomfördes enligt Metod 3.

Tabell 7: Testvätska 1 Testvätska 2 Testvätska 3 pH ök* 4,72 4,83 4,80 pH uk** 4,75 " 4,73 4,73 *ök = övre kärna, **uk = undre käma Ett lägre pH visar alltså goda effekter avseende hämning av tillväxt av mikro- organismer. Då delvis neutraliserad superabsorbent används tillsammans med det materiallarninat som beskrivits ovan i ett absorberande alster, erhålles ytterligare fördelar avseende hudinitationer och lukt. Det beskrivna materiallaminatet ger en torrare yta mot huden vid användning, vilket även det har en god effekt på hud- imitationer. Dessutom har svetsmönstret i materiallaminatet i alstret enligt uppfinningen, en tredimensionell struktur, vilket syns tydligti t ex Fig 2. Detta innebär att det är mindre material s:=m ligger an direkt mot användarens hud, vilket medför att det vid användning av ett alster med ett sådant ytmaterial inte blir så tätt mellan ytmaterial och användarens hud. Därmed minskar risken för hudinitationer, t ex genom skavning och/eller genom att huden blir fuktig, p g a instängdhet (värme) och/eller genom att en viss mängd vätska efter en första väming förblir kvar i ytskiktet som ligger an mot användarens hud. 10 15 20 25 30 513 375 23 Nedan följer nu ytterligare utföringsforrner av materiallarninatet l som används i uppfinningen. Fig 3 visar ett bindningsmönster för ett materiallaminat l som översta skikt riktat mot användaren i ett absorberande alster enligt uppfinningen. Bindnings- mönstret består av rombiska bindningsställen 4 anordnade i grupper 5 ' om fyra bindningsställen 4 i varje grupp 5". Vidare uppvisar bindningsmönstret i Fig 3 överordnade gruppbildningar 5' ' om fyra grupper 5 ' med vardera fyra bindningsstållen 4. I bindningsmönstret i Fig 3 kan således identifieras tre olika typer av områden 6,7,9 med inbördes olika materialtäthet. Den tätaste material- strukturen, med minst porstorlek återfinns därvid inom grupperna 5 ' bestående av fyra bindningsställen 4. Områden 7 med något mindre täthet och därigenom något större porstorlek återfinns i de överordnade gruppbildningarna 5' ' av grupper 5' med vardera fyra bindningsställen 4. De minst täta områdena 9, slutligen, återfinns mellan de överordnade gruppbildningarna 5' ', och mellan de överordnade grupp- bildningarna 5 ' ' och enstaka grupper 5 av bindningsställen 4, vilka är anordnade mellan de överordnade gruppbildningarna 5' ' .

Fig 4 visar bindningsställen 4 i form av korta (l- l,5mm) streck-formade bindningar anordnade i huvudsakligen parallella stråk 5 med ett inbördes avstånd mellan stråken som överstiger avståndet mellan de i stråken ingående bindningsställena 4.

Inom stråken föreligger förtätade områden 6 mellan bindningsställena 4, uppvisande mindre porstorlek än områden 7, belägna mellan stråken 5.

Ytterligare användbara bindningsmönster visas i figurerna 5-7, varvid Fig 5 visar huvudsakligen parallella, vågiga bindningslinjer 4 anordnade parvis med ett inbördes avstånd mellan bindningslinjema 4 i varje par 5 som överstiger avståndet mellan paren 5 av bindningslinjeri4ffSåledes erhålls med det i Fig 5 visade bindningsmönstret ett materiallaniinat med förtätade vätskeöverföringsornråden mellan bindningslinjema 4 i varje paroch bulkiga, distansskapande, mjuka och luftiga områden 7 mellan bindningsparen 5. 10 15 20 25 513 375 24 En fördel med att ordna bindningsställena 4 i form av stråk, eller linjer, är att ett ytmaterial med ett sådant bindningsmönster huvudsakligen leder vätska i utmed stråken, eller linjerna och motverkar vätskespridning vinkelrätt mot stråken eller linjema. Detta förhållande kan med fördel utnyttjas för att minska risken för kant- läckage for ett absorberande alster.

Fig 6 visar ett mönster med grupper 5 vardera bestående av två bindníngsställen 4 i form av koncentriska ringar, vilka avgränsar förtätade områden 6, medan områden 7 med mindre täthet återfinns utanför det yttre av det ringforrniga bindningsställena 4.

Fig 7 visar ett mönster av korta parallella bindningsstreck 4 anordnade parvis på ett inbördes avstånd så att det bildas förtätade områden 6 mellan bindingsstrecken 4 i varje par 5 och mindre täta områden mellan paren av bindningsstreck 4.

IFig 8 visas ett inkontinensskydd 10 som en utföringsfonn av ett absorberande alster enligt uppfinningen, vilket innefattar ett materiallaminat 1 som omfattar ett vätskegenomsläppligt ytskikt 2, samt ett våtskegenomsläppligt vätskeöverfönngs- skikt 3. Det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2 innesluter tillsammans med ett vätske- tätt bottenskikt 11 en absorbtionskropp 12. Ytskiktet 2 och bottenskiktet 11 har något större utsträckning i planet än absorptionskroppen 12 och sträcker sig ett stycke utanför absorptionskroppens kanter. Ytskiktet 2 och bottenskiktet 11 är inbördes förbundna inom de utskjutande partierna 13, exempelvis genom limning eller svetsning med värme eller ultraljud.

Absorptionskroppen 12 kan vara av vilket som helst konventionellt slag. Exempel på vanligen förekommande absorptionsmaterial är cellulosaﬂuffmasssa, tissueskikt, högabsorberande polymerer (s k superabsorbent), absorberande skummaterial, absorberande nonwoven-material och liknande. Det är även vanligt med absorptionskroppar uppbyggda av skikt av olika material med olika egenskaper vad gäller vätskemottagningsförmåga, spridningsfönnåga och lagringsformåga. Detta är välkänt för fackmannen inom området och behöver därför inte beskrivas i detalj. De 10 15 20 25 30 513 375 25 tunna absorptionskroppar som idag är vanliga i exempelvis barnblöjor och inkontinensskydd består ofta av en komprimerad, blandad eller skiktad smikttir av cellulosaﬂuffrnassa och superabsorbent. Enligt uppfinningen kombineras absorptionsmaterialet med delvis neutraliserad superabsorbent i en absorptions- kropp. Detta leder, som nämnts tidigare, till ett absorberande alster med ett lägre pH mot huden vid användning, samt en torr yta mot huden. Hudirritationer och lukt motverkas, genom ﬂera faktorer, såsom härnmad tillväxt av mikroorganismer, mindre skavning mot huden och mindre fukt mot huden.

Inkontinensskyddet 10 är timglasformat med bredare ändpaitier 15,16 och ett smalare grenparti 17 beläget mellan ändpartierna 15,16. Grenpartiet 17 är det parti av inkontinensskyddet som är avsett att under användning vara anbragt i användarens gren och tjäna som mottagningsyta för den utsöndrade kroppsvätskan.

Mellan det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2 och absorptionskroppen ll är, såsom tidigare omtalats, anordnat ett poröst och spänstigt vätskeöverföringsskikt 3, exempelvis en ﬁbervadd, ett poröst skurnskikt, eller något armat av de material som angivits som lämpliga för det andra materialskiktet i det i figurerna 1 och 2 visade materiallaminatet. Vätskeöverföringsskiktet 3 tar emot den vätska som passerar genom ytskiktet 2. Vid urinering rör det sig ofta om förhållandevis stora mängder vätska som avges under kort tid. Det är därför väsentligt att kontakten mellan det vätskegenomsläppliga ytskiktet och det innanförliggande vätskeöverföringsskiktet 3 är sådan att vätskan snabbt tränger in i vätskeöverföringsskiktet 3. Genom att vätskeöverföiingsskiktet är ett skikt med hög bulk och en tjocklek som företrädesvis är från 0,5- 4 mm, kan skiktet 3 fungera som en tillfällig reservoir för vätskan innan den efter hand absorberas in i absorptionskroppen 1 1.

I det visade exemplet är vätskeöverföringsskiktet 3 något smalare än absorptions- kroppen 11, men sträcker sig i hela inkontinensskyddets längd. Ett sådant utförande är fördelaktigt eftersom det medger en viss materialbesparing. Det är naturligtvis möjligt att spara ytterligare material genom att inte låta vätsköverföringsskiktet 3 10 15 20 25 513 375 26 sträcka sig i hela inkontinensskyddets längd. Exempelvis är det tänkbart att endast anordna vätskeöverföringsskiktet 3 vid inkontinensskyddets grenparti 17, eftersom huvudparten av den kroppsvätska som skall absorberas av inkontinensskyddet kan förväntas träffa skyddet inom detta parti 17.

Vanligen använda vätskeöverföringsskikt är ofta mycket porösa och uppvisar därmed en relativt stor effektiv medelstorlek vilken ofta är större än den effektiva medelporstorleken hos konventionella vätskegenomsläppliga ytskiktsmaterial. Det effektiva medelporstorleken hos ett ﬁbermaterial kan mätas enligt en mätmetod som beskrivs i EP-A-O 470 392. Eftersom vätska av kapillärverkan strävar efter att gå från grövre till ﬁnare kapillärer och ej tvärtom, tenderar vätska att stanna kvar i yunaterialets ﬁbernätverk istället för att dräneras av det porösare vätskeöverförings- skiktet. Detta innebär att vätska riskerar att rinna på ytskiktets yta och ge upphov till läckage. Dessutom stannar vätska kvar i ytskiktets ﬁberstruktur, varigenom ytskiktets yta upplevs som våt och obehaglig av användaren.

Genom att förbinda det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2 med vätske-överförings- skiktet 3, såsom beskrivits i samband med det i Fig 1 och 2 visas materiallaminatet 1, erhålls en komprimering av vätskeöverföringsskiktet 3 vid bindningsställena 4.

Vätskeöverföringsskiktet 3 uppvisar därigenom en densitetsgradient med ökande densitet in mot respektive bindningställe 4. Vätskeöverföringsskíktet 3 kommer härmed att uppvisa en porstorleksgradient kring bindningsställena 4 och ett ornråde där den effektiva medelporstorleken är mindre än det vätskegenomsläppliga ytskiktets 2 medelporstorlek. Genom att gruppera bindningsställena 4 i enlighet med uppfinningen, är det möjligt att öka den del av materiallaminatets 1 yta vid vilken medelporstorleken för vätskeöverföringsskikten 3 är mindre än medelporstorleken för det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2.

Vätskeöverföringsskiktet 3 kan härigenom effektivt dränera ytskiktet 2 på vätska.

Genom att ytskiktet 2 dräneras på vätska i området kring respektive bindningsställe 4 och i de mellanliggande, tätare områdena 6 mellan bindningsställena 4 i varje 10 15 20 25 513 375 27 grupp 5 av bindningsställen, uppstår i dessa områden ett underskott på vätska, varvid en vätskeutjärnning kommer att ske med omkringliggande områden. Ytskiktet 2 kommer därmed totalt att innehålla mindre vätska och därigenom upplevas som torrare mot huden. Eftersom dessutom ett lägre pH erhålles vid användning av alstret, genom att ett delvis neutraliserat superabsorberande material ingår i absorptionskroppen, minskar risken för t ex hudirritationer väsentligt.

Genom att arrangera bindningsställena 4 i grupper 5 med bindningsfria, föitätade områden 6 mellan bindningsställena 4, är det således möjligt att med ett förhållandevis litet antal bindningar erhålla mycket god våtsketransport från det vätskegenomsläppliga ytskiktet 2 till vätskeöverföringsskiktet 3. Vidare lärnnas bindningsﬁia områden 7 mellan grupperna 5, vilket ger inkontinensskyddets 10 mot användaren vända yta en vågig struktur. Dessutom är de bindningsﬁia områdena 7 mellan bindningsgrupperna 5 bulkiga och mjuka och medför att materiallarninatet I blir luftigt och komfortabelt, samt ger god distansverkan varigenom huden kan hållas torr även efter användning.

För att erhålla god vätskeöverföring mellan vätskeöverföringsskiktet 3 och absorptionskroppen 11, bör absorptionskroppen ha större vätskeaffmitet än vätske- överföringsskiktet 3. Detta kan exempelvis åstadkommas genom att vätskeöver- föringsskiktet 3 är mindre hydroﬁlt än absorptionskroppen 11 och/eller genom att absorptionskroppen 11 har en mer fmkapillär struktur än vätskeöverföringsskiktet 3.

Uppfmningen skall inte anses vara. begränsad till de här beskrivna utförings- exemplen, utan en rad ytterligare varianter och modifikationer är tänkbara inom ramen för de efterföljande patentkraven.

Med uttrycket ”innefattande” menar inkluderande men ej begränsande till.

Claims

10 15 20 25 30 513 375 zs Patentkrav

1. I. Absorberande alster, såsom blöjor, bindor, inkonünensskydd, förband eller liknande, innefattande en absorptionskropp (12) innesluten mellan ett vätsketätt bottenskikt (11) och ett materiallarninat (1) i form av ett vätskegenomsläppligt ﬁbröst materialskikt (2) som ytskikt (2), och ett vätskegenomsläppligt, poröst och spänstigt materialskikt (3) som vätskeöverforingsskikt (3) varvid vätske- överfóringsskiktet (3) är vänt mot absorptionskroppen (12), där materiallarninatet (1) har en planutsträclcning och en tjockleksled vinkelrätt mot planutsträckrringerr, varvid åtminstone ett av materialskikten (2,3) innefattar termoplastiskt material och de båda materialskikten (2,3) är inbördes förbundna genom att materiallaminatet (1) uppvisar bindningsställen (4) inom vilka det termoplastiska materialet bringats att åtminstone delvis mjukna eller smälta och därigenom sarnrnanbinda de båda mateﬁalskikten (2,3), kännetecknat av att absorptionskroppen innefattar delvis neutraliserad superabsorbent vilken uppvisar sådan neutralisationsgrad att pH i alstrets absorptionskropp efter vätning, är i intervallet 3,5 - 4,9, företrädesvis 4,1 - 4,7 och att materiallaminatets sarnmanbindningsområden sträcker sig i materiallaminatets (1) tjockleksled genom ytskiktet (2) och åtminstone genom en del av vätskeöverföringsskiktet (3).

2. . Absorberande alster enligt krav 1, kännetecknat av att materiallarninatets (1) bindningsornråden är anordnade i två eller ﬂera grupper (5) med minst två bindningsställen (4) i varje grupp (5), varvid det största inbördes avståndet mellan två invid varandra belägna bindningsställen (4) i en viss grupp (5) är mindre än det minsta avståndet mellan gruppen (5) och dess närmast belägna granngrupp (5), varigenom materiallaminatet (1) uppvisar bindningsfria områden (6) mellan bindningsställena (4) inom varje bindningsgrupp (5) vilka har högre densitet än bindningsﬁ-ia områden (9) av materiallanrinatet vilka är belägna mellan bindningsgrupperna (5). 10 15 20 25 513 375 29

3. Absorberande alster enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att materiallarninatets bindningsställen (4) innefattar punktbindningar, bindningslinjer, rektangulära bindningar eller cirkulära bindningar.

4. Absorberande alster enligt något av föregående krav, kännetecknat av att ytskiktet (2) uppvisar genomgående hål inom bindningsställena (4).

5. Absorberande alster enligt något av föregående krav, kännetecknat av att ytskiktet (2) utgörs av ett nonwoven-material.

6. Absorberande alster enligt något av föregående krav, kännetecknat av ett nonwoven-material är ett kardat, termobundet material.

7. Absorberande alster enligt något av föregående krav, kännetecknat av att vätskeöverﬁiringsskíktet (3) är ett ﬁbervaddskikt med en tjocklek av 0,5-4 mm.

8. Absorberande alster enligt något av föregående krav, kännetecknat av att det minsta inbördes avståndet x mellan två invid varandra belägna grupper (5) av bindningsställen (4) åtminstone dubbelt så stort som det största avståndet y mellan två invid varandra anordnade bindningsställen (4) inom gruppema (5).

9. Absorberande alster enligt krav 8, kännetecknat av att förhållandet x/y, mellan avstånden x och y, är från 2/1 till 12/1.

10. Absorberande alster enligt eller 9, kännetecknat av att x är 2-6 mm och y är O,5-1 mm.