SE512285C3 - Transportoer med tvaa vertikala axelloesa spiraler - Google Patents

Description

lO 512 285 . -.- Ovannämnda nackdelar hos vertikala skruvtransportörer har den effekten att transportörer för överförandet av material mellan olika niváer byggs med en relativt liten lutningsvinkel, vilket naturligtvis innebär ett större utrymmesbehov.

En anordning enligt värt Europapatent nr O 314 752 ger en tillfreds- ställande lösning pà ovannämnda problem och bestár av en första huvud- sakligen horisontell transportör, bestående av en spiral i ett omgi- vande hölje som transporterar material till en huvudsakligen vertikal transportör, likaledes bestående av en spiral i ett omgivande hölje.

För att höja den huvudsakligen vertikala transportdelens kapacitet, är enligt föreliggande uppfinning tvâ parallella spiraler anordnade i det vertikala höljet.

Dubbla spiraler ger en rad fördelar jämfört med en enda spiral. För att fä samma transportkapacitet med en enkel spiral som med dubbla spiraler mäste den enkla spiralen antingen göras betydligt större eller mäste varvtalet ökas. Ett ökat varvtal ger de ovannämnda problemen avseende förslitning och energiförbrukning. En större spiral blir avsevärt tyng- re vilket i sin tur ger ytterligare problem och även kraftigt ökad energiförbrukning. Det är dessutom lättare att erhålla en symmetrisk pàmatning vid dubbla spiraler än om en enda enkel spiral används. De dubbla spiralerna understödjer in- och utmatning genom att spiralerna roterar åt olika háll och att in- respektive utloppen är anordnade pà motsatta sidor. Detta innebär att spiralernas rotation verkar indra- gande pä materialet vid inloppet och uttryckande vid utloppet.

Generellt gäller att i en skruvtransportör med mekanisk axel, eller i en skruvtransportör utan mekanisk axel, sker transporten därigenom att transportmaterial anligger mot och glider längs en gängas drivyta som bildar en sned vinkel mot transportriktningen. Om denna relativa för- flyttning mellan materialet och drivytan ej äger rum, d v s om materia- let häftar vid gängan, sker ingen som helst materialförflyttning i riktning mot transportörens utmatningsände, utan materialet roterar runt med gängan i en cirkelrörelse. För att en förflyttning mot trans- portörens utmatningsände skall kunna ske, krävs således att materialets förflyttning i gängans omkretsriktning bromsas så att gängan vid sin 512 285 - 3 rotation skjuter materialet mot utmatningsöppningen. Friktionskrafterna mellan transportgodset och den roterande gängan skall med andra ord va- ra mindre än mellan godset och det stillastående höljet, för att ma- terialet skall förflyttas i riktning mot utmatningsänden.

Det inses att hos en vertikal eller starkt lutande transportör, vilken är sammansatt av ett hölje omslutande axelförsedda gängor, blir som re- gel de krafter med vilka materialet trycks mot höljet mindre än de krafter med vilka materialet vidhäftar vid gängorna. Om inga speciella åtgärder vidtas för att kompensera detta förhållande, leder detta till att friktionskrafterna mellan transportgodset och det vertikala höljet blir mindre än friktionskrafterna mellan godset och de roterande orga- nen. För att àstadkomma förutsättningar för materialtransporten mot ut- matningsänden, måste följaktligen friktionen mellan materialet och höl- jet ökas. Enligt känd teknik (axelförsedd spiral) àstadkommes detta ge- nom att välja ett högt varvtal för skruvens rotation och med hjälp av centrifugalkraften kasta materialet mot transportörens hölje. Dessa vertikala skruvtransportörer arbetar därför sásom redan nämnts, med hö- ga varvtal vilket medför nackdelar sásom hög effektförbrukning och hög förslitning samt lág fyllnads- och/eller verkningsgrad. Den låga fyll- nadsgraden gör att ofta endast 15-20 % av höljets volym utnyttjas, vil- ket betyder dålig verkningsgrad samt ojämn upptransport (ihopklumpning av t ex slam). Detta förorsakar starka vibrationer som leder till oljud, skador pá transportören och dess infästningar.

En konventionell skruvtransportör har en gängförsedd centrumaxel. Gäng- ornas och axelns sammanslagna ytor tillsammans med den kanalliknande utformningen av utrymmet mellan gängorna gör att materialet lätt häftar fast vid skruven och roterar med denna, vilket innebär att det ej sker någon förflyttning av material i riktning mot utmatningsänden. Det blir en ökning av friktionskrafterna mellan material och skruv genom den ro- terande skruvens centrumaxel vilken axel också omöjliggör transport av material som kan tvinnas runt axeln och begränsar dessutom i hög grad transport av storstyckigt material. En axellös spiral har betydligt mindre total yta exponerad för materialet som skall transporteras. lO 512 285 I en vertikal transportör ligger normalt inte spiralen an mot höljet, medan vid horisontella och lutande transportörer tyngdkraften gör att spiralen kommer till anliggning mot höljet. Detta gör att i en vertikal transportör blir det normalt mycket liten förslitning pà spiral och hölje. Dessutom fungerar det transporterade materialet som ett foder.

Det är möjligt med viss rörlighet mellan spiralerna, vilket dock beror pä det transporterade materialets beskaffenhet. Dessutom krävs det oli- ka avstånd mellan hölje och spiral beroende pà det transporterade mate- rialet. Som exempel kan nämnas att slam kräver en frigàng på ca 5 mm mellan spiral och hölje medan andra material kan kräva ca 25 mm.

Föreliggande uppfinning avser en anordning som tillgodoser ovan angivna behov och eliminerar de beskrivna nackdelarna. Enligt uppfinningen upp- näs detta med en anordning enligt det självständiga kravets känneteck- nande del.

I de osjälvständiga patentkraven ges ytterligare betydelsefulla utfö- ringsformer av uppfinningen.

Uppfinningen beskrivs närmare nedan i anslutning till de bifogade figu- rerna, där fig 1 visar ett vertikalt snitt genom en anordning som innefattar transportören enligt uppfinningen, fig 2 visar ett tvärsnitt taget längs linjen II-II i fig 1, fig 3 visar en alternativ utformning av en del av en anordning en- ligt uppfinningen i vertikalsnitt, fig 4 visar ytterligare en alternativ utformning av en del av en anordning enligt uppfinningen i vertikalsnitt, fig 5 visar en utföringsform för ett hölje enligt fig 2, sett i pi- lens V riktning, fig 6 visar ett snitt taget längs linjen VI-VI i fig 1, lO 512 285 -., fig 7 visar ett snitt motsvarande fig 6 taget längs linjen V11-VII i fig 5, fig 8 visar sammankoppling av tvá vertikala transportörer och är ett snitt taget längs linjen VIII-VIII i fig 9, och fig 9 visar ett snitt taget längs linjen IX-IX i fig 8. 1 figurerna 1 och 2 visas en kombination bestående av en horisontell transportör 1 som matar en vertikal transportör 2. Den horisontella transporten 1 innefattar ett hölje 10 och en i höljet 10 placerad axel- lös spiral 11. Den axellösa spiralen drivs av en motor 14 placerad vid höljets 10 ena kortände 17. Motorn 14 driver spiralen 11 via en utväx- lings- och lagerenhet 16. Vid samma ände 17 som motorn är placerad finns ett inlopp 12 för mottagning av transportgodset. Vid höljets 10 andra kortände är ett utlopp 13 anordnat. Spiralen 11 är enbart lagrad i anslutning till utväxlings- och lagerenheten 16 medan spiralens 11 andra ände är helt fri.

I en utföringsform har den horisontella transportören 1 tvà parallella, axellösa spiraler placerade i höljet.

Den vertikala transportören 2 består av ett hölje 20 och tvâ axellösa spiraler 21,31. De båda spiralerna 21,31 drivs vardera av en motor 24 via en utväxlings- och lagerenhet 25. Motorerna 24 som driver de báda spiralerna 21,31 i den vertikala transportören 2 kan vara placerade an- tingen undertill (fig 1) eller ovantill (fig 3), varigenom de antingen blir tryckande eller dragande. Vilken placering som är mest lämplig av- görs i det enskilda fallet, främst av vilket material som skall trans- porteras och dess beskaffenhet. Även om den ena spiralen 21,31 hos den vertikala transportören 2 av någon anledning skulle bli stillastående, kan den andra spiralen fortsätta att transportera material. 1 en annan utföringsform (ej visad) används samma motor för att driva báda spira- lerna. lO l5 512 285 f Spiralerna 21,31 är endast lagrade i anslutning till utväxlings- och lagerenhetens 25 och deras andra ändar är helt fria. De bada spiralerna 21,31 är anordnade parallella i höljet 20 och drivs i motsatta rikt- ningar 32. Den vertikala transportören 2 har ett inlopp 22 i form av en öppning i höljesväggen i anslutning till den horisontella trans- portörens 1 utlopp 13. Den vertikala transportörens 2 utlopp 23 är an- ordnad vid höljets 20 övre kortände 30.

Den vertikala transportörens 2 hölje 20 har företrädesvis en polygon tvärsnittsform, d v s en form med raka kanter och flera hörn, vilken tvärsnittsform följer de båda spiralernas 21,31 form. Åtminstone mitt för inloppet 22 går höljet 20 in i en kilform 26 mellan de båda spira- lerna 21,31 och motstäende inloppet 22, som visat i fig 5 och fig 7. I andra utföringsformer gär höljet 20 in i en kilform 26 hela vägen mel- lan spiralerna 21,31 pà sidan vänd fràn den horisontella transportören 1, och pà motsatta sidan gär höljet 20 in i en kilform 26' ovanför in- loppet 22 (se fig 6).

Höljet 20 är öppet mellan spiralerna 21,31 åtminstone i omrâdet för in- loppet. I en utföringsform är höljet öppet hela vägen mellan spiraler- na.

Vinkeln 15 mellan den horisontella transportören och den vertikala transportören är rät i den visade utföringsformen, i andra utförings- former är denna vinkel upp mot 110°. Härigenom minskar risken att det transporterade materialet kläms fast vid övergången mellan transpor- törerna.

Med uttrycket "spiralerna roterar mot varandra" och liknande uttryck avses att den enligt fig 2 nedre spiralen 31 roterar medurs, medan den övre spiralen 21 roterar moturs eller att med andra ord de båda spira- lerna 21,31 i mitten av höljet 20 gar i den horisontella transportörens 1 transportriktning, d v s fràn inloppet 22 mot höljets kil 26. Härige- nom "dras" materialet in i den vertikala transportören vid inloppet 22 genom att materialet utsätts för kraftkomponenter fràn båda spiralerna som verkar i denna riktning. Genom att den vertikala transportörens 2 utlopp 28 är anordnat pà motsatt sida till inloppet 22 "trycks" mate- l0 l5 .512 285 -. rialet ut vid utloppet 29 med hjälp av kraftkomponenter frán de båda spiralerna Höljets 20 kilform 26 kan vara utsträckt längs hela höljets 20 ut- sträckning, men kan även vara utsträckt endast i höjd med inloppet 22 eller vara utsträckt mitt för inloppet och sedan avta kontinuerligt uppát såsom antytt i fig 5.

I fig 3 visas en alternativ placering av motorerna 24' och utloppet 28 för den vertikala transportören 2. Motorerna 24' samt utväxlings- och lagerenheterna 25' är härvid placerade vid höljets 20 övre kortände 30.

Vid denna utföringsform har utloppet 28, i form av en utmatningstratt, anordnats gående i sidled vid höljets 20 övre ände 30. De bada spira- lerna 21,31 i den andra kombinationen 2 kan härvid, om sä önskas, lag- ras vid höljets 20 båda kortändar 29,30. Härvid är i regel ett speci- ellt utmatningsorgan anordnat i samband med utloppet. Detta utmatnings- organ har i olika utföringsformer formen av en paddel, en motgänga el- ler bestár i att spiralernas 21,31 sista gängvarv har en större stig- ning än spiralerna i övrigt. Den större stigningen gör att materialet får en större kraftkomponent i sidled. En paddel eller motgänga kräver svetsning vilket försvagar spiralen.

Material som tillförs den horisontella transportören 1 genom inloppet 12 förflyttas genom spiralens 11 rotation i höljet 10 i riktning mot transportörens 1 utlopp 13. Därifrån gär materialet in i den vertikala transportörens 2 inlopp 22 och in mellan de båda spiralerna 21,31. Spi- ralerna 21,31 i den vertikala transportörens hölje 20 roterar ät olika håll, varvid de i mitten av höljet båda har en rörelsekomponent med samma riktning som den horisontella transportörens 1 transportriktning, d v s spiralerna 21,31 understödjer transportgodsets rörelse från in- loppet 22 mot höljets 20 motstàende vägg. Vid denna motstáende vägg har höljet 20 en kilform 26 för att minska risken att transportgodset blir ' kvar i detta utrymme. Kilformen 26 har även i viss man till funktion att styra upp spiralerna 21,31 sä att de ej riskerar att stöta emot varandra, vilket skulle kunna skada spiralerna 21,31 och försvara transport. Genom att transportmaterialet fràn den horisontella trans- portören matas in centralt i höljet 20 mellan spiralerna 21,31, blir l5 512- 285 -. risken ytterligare mindre att de skall slå ihop, eftersom det transpor- terade materialet verkar i riktningen för att pressa isär spiralerna.

Tillfört material i området för inloppsöppningen 22 i den vertikala transportörens hölje 20 bildar materialbryggor med såväl inpasserande material som med material vilket redan befinner sig i höljet 20. Häri- genom uppstår kraftverkan mellan de axellösa spiralernas 21,31 gängblad och transportmaterialet i höljet 20 samt mellan material som påverkas av gängbladen och materialet som omger materialet påverkat av gängbla- den, varmed även avses material i anslutning till höljets inre begräns- ning. Det omgivande materialet, och i viss mån även materialet som di- rekt påverkas av spiralerna 21,31, ligger an mot höljets inre begräns- ning och hindras av friktionsverkan att följa med i spiralernas 21,31 rotation. Detta ger en relativ rörelse mellan de båda spiralerna 21,31 och materialet. När spiralgängorna härvid passerar genom materialet upplyfts detta och faller därefter tillbaka ner mot höljets nedre ände, när spiralgängorna har passerat. Under den tidsrymd som materialet är upplyft av spiralerna 21,31 förs material från den horisontella trans- portörens utlopp 13 in i de håligheter som bildas under det av gängorna upplyfta materialet i den vertikala transportörens hölje 20, samtidigt som de angivna friktionsgynnande bryggorna bildas såväl under som över spiralernas gängblad, mellan material som ligger an mot gängbladen och omgivande material. Genom successiv omlagring och inskjutning av mate- rial fràn den horisontella transportören 1 fylls så småningom hela ut- rymmet i den vertikala transportörens 2 hölje 20 med material.

En förutsättning för att materialet skall upplyftas är att materialets möjligheter att medfölja spiralerna 21,31 i deras rotation reduceras, vilket uppnås om friktionskrafterna mellan transportgodset och de rote- rande gängorna är mindre än mellan transportgodset och det stillastå- ende höljet 20. Den tillförsel av material som sker med den första spi- ralen 11 och i första hand in i de under de roterande andra spiralernas 21,31 gängor bildade háligheterna, etablerar friktionskrafter mellan materialets kroppar och mellan materialet och dess omgivning (inklude- rande höljets inre begränsning) med en storlek och riktning som medför att materialet i den vertikala transportörens 2 hölje 20 får en lång- sammare rörelse i spiralernas 21,31 rotationsriktningar 32 än spira- l0 l5 512 285 -. 9 lerna 21,31 själva och åtminstone i vissa partier bromsas helt. Häri- genom bildas en i huvudsak sammanhängande materialkropp från höljets botten, vilken materialkropp förskjuts mot höljets 20 utmatningsände . Upphör tillförseln av material genom det första höljets 10 utlopp 13 har det visat sig att också materialförflyttning i vertikalled upp- hör, eftersom det vid de vertikala spiralernas 21,31 rotation endast sker en omlagring av materialet, men huvudsakligen inte någon vertikal förflyttning av detta. Om man vill tömma den vertikala transportören 2 på material kan man köra spiralerna 21,31 med hög hastighet.

I en del utföringsformer är en stillastående axel 33 anordnad inuti re- spektive spiral i området för inloppet 22 till den vertikala transpor- tören 2. Detta görs dels för att hindra material från att falla till- baka in i spiralernas mitt och dels för att låsa nedre änden av spira- len från rörelse i sidled om en dragande motor används, anordnad upp- till på transportören. I ytterligare andra utföringsformer är den stil- lastående axeln 33 utsträckt längs spiralernas hela längdutsträckning.

Vid den i fig 4 visade utföringsformen är den vertikala transportörens 2 utlopp 23 förbundet direkt med en andra horisontell transportörs 3 inlopp 42. Även denna andra horisontella transportör 3 består av ett hölje 40 med en däri anordnad spiral 41, vilken via en utväxlings- och lagerenhet 45 drivs av en motor 44. Den vertikala transportörens hölje mynnar underifrån i den andra horisontella transportörens 3 hölje 40, varvid det i den vertikala transportörens hölje införda materialet vid transport hindrar det i den andra horisontella transportörens hölje 40 införda materialet från att falla tillbaka ned i den vertikala transportörens hölje 20. Det inmatade materialet förflyttas således med den andra horisontella transportörens 3 spiral 41 mot transportörens utmatningsände. Den vertikala transportörens 2 utlopp 23 år centrerad i den andra horisontella transportören 3, d v s mittaxlarna för spira- lerna i respektive transportör ligger i samma plan. I andra utförings- former, om exempelvis den vertikala transportören 2 har dragande moto- rer, har den vertikala transportören 2 en sidoutmatning som leder till en sidoinmatning hos den andra horisontella transportören 3. 512 285 - Tvärsnittsformen för den vertikala transportörens 2 hölje 20 anpassas efter den typ av material som skall transporteras. Det är härvid vik- tigt att se till att det blir tillräckligt med friktion mellan höljes- väggen och transportmaterialet för att förflyttningen enligt ovan skall kunna ske. För att fä denna tillräckliga friktion har tvärsnittet i den visade utföringsformen formen av en polygon, där hörnen bildar frik- tionshöjande avbrott av tvärsnittsformen. I andra utföringsformer har höljet ett cirkelformat eller ovalt tvärsnitt, varvid höljesväggen nor- malt förses med friktionshöjande medel, exempelvis genom beläggning med lämpligt material, inläggandet av ribbor etc.

Genom att de båda spiralerna 21,31 hos den vertikala transportören 2 roterar mot varandra i mitten av höljet 20, i den första horisontella transportörens 1 transportriktning och inloppet 22 är anordnat centralt mellan spiralerna 21,31 gynnas en störningsfri inmatning till den ver- tikala transportören 2. Detta gör att det inkommande materialet pâver- kar spiralerna 21,31 med kraftkomponenter riktade fràn varandra, vari- genom man inte riskerar att de båda spiralerna kläms ihop och eventu- ellt skadas.

Med uttrycket "huvudsakligen vertikal", eller "vertikal" med avseende pá den vertikala transportören 2 avses att transportören normalt bildar rät vinkel, 90°, med horisontalplanet, men att vinkeln i vissa fall är ner mot 75°. Uttryckt pá annat sätt avses med uttrycket "huvudsakligen vertikal" här en vinkel mellan 75° och 90° med horisontalplanet.

Genom att endast lagra de vertikala spiralerna 21,31 i ena änden via utväxlings- och lagerenheten 25 medan spiralernas andra ändar är fritt rörliga, blir spiralerna 21,31 tillräckligt flexibla för att även kunna transportera material i vilket ingår enstaka hårda stycken med dimen- sioner som är något större än spelet mellan spiralerna och höljet.

Vid den i fig 8 och 9 visade utföringsformen är den första vertikala transportörens 2 utlopp 23 förbundet med inloppet 52 till en andra ver- tikal transportör 4. Även denna andra vertikala transportör 4 har tvâ spiraler 51,53 anordnade i ett hölje 50. Dà den andra vertikala trans- portören 4 har motsvarande uppbyggnad som den första vertikala trans- l5 512 285 - 11 portören 2 kommer den inte att beskrivas mer ingående här. Att koppla flera vertikala transportörer efter varandra på det beskrivna sättet utnyttjas när materialet skall lyftas en stor sträcka.

En ytterligare fördel med föreliggande uppfinning är att slitaget vid vertikaltransporten är litet, eftersom spiralernas rotationshastighet hàlles låg och spiralerna ej av tyngdkraften förs till anliggning mot höljet, vilket är fallet vid lutande transportörer.

De olika spiralernas 11,21,31,41,51,53 rotationshastigheter kan juste- ras till de önskade värdena genom att ändra utväxlingarna och/eller mo- torhastigheterna. Det är härvid viktigt att se till att transportkapa- citeten för respektive transportör l,2,3,4 överstiger den föregående transportörens kapacitet, för att förhindra att material ansamlas och komprimeras i övergångsområdena mellan de olika transportörerna. En så- dan kompression kan leda till stora mekaniska påfrestningar på både hölje och spiraler, vilka skulle behöva överdimensioneras i övergångs- områdena för att ge den erforderliga mekaniska stabiliteten.

De axellösa spiraler som används vid uppfinningen har normalt en diame- ter som är mindre än 600 mm, och är vanligen 300-500 mm. Spiralerna drivs med en rotationshastighet på som regel 20-70 varv/minut, företrä- desvis 30-50 varv/min. Den rotationshastighet som väljs beror främst på det material som transporteras. För material som är starkt slitande an- vänds vanligen 10-20 varv/minut. Det relativt låga varvtal som används ger làg energiförbrukning, litet slitage och låg ljudnivå samtidigt som den höga fyllningsgraden, som regel nära 100 %, medför hög transportka- pacitet och vibrationsfri drift. Genom den symmetriska belastningen som de roterande spiralerna i en fylld vertikaltransportör är utsatta för kommer de under normala driftsföhállanden ej i kontakt med det omgivan- de höljet. Detta betyder att slitage av höljet i princip är obefintligt och att ljudnivån är låg.

Claims (1)

1. l5 20 25 30 35 512 285 ~. 12 PATENTKRAV Transportanordning (2) innefattande ett hölje (20) med ett utlopp (23,28) vid en övre ände och ett inlopp (22) vid en nedre ände, k ä n n e t e c k n a d därav, att tranpsortanordningen (2) har huvudsakligen vertikal orientering och att två axellösa spiraler (21,31) är anordnade parallella med varandra inuti transportanord- ningens (2) hölje (20). Transportanordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att spiralerna (2l,31) roterar åt motsatta håll, att spiralerna (21,31) drivs av motorer (24) anordnade över eller under en av höl- jets (20) kortsidor (29,30) och att spiralerna (21,31) är lagrade i en ände. Transportanordning enligt något av tidigare krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att höljet (20) har en tvärsnittsform med ra- ka kanter och flera hörn eller huvudsakligen cirkulär form. Transportanordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att höljet (20) går in i en kilform mellan spiralerna (21,31) åt- minstone längs en del av spiralernas utsträckning och/eller att höljets (20) inre är försett med friktionshöjande medel såsom rib- bor, beläggning med lämpligt material etc. Transportanordning enligt något av tidigare krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att höljet (20) är öppet i området mellan spiralerna (21,31), åtminstone i inmatningsområdet, att en stilla- stående axel (33) är anordnad inuti vardera spiralen (21,31), vil- ken axel är utsträckt åtminstone en sträcka som motsvarar något gängvarv förbi för höljets (20) inlopp (22) och/eller att inloppet (22) är anordnat centrerat i förhållande till spiralerna (21,31). Transportanordning enligt något av tidigare krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att utloppet (13) från en första huvudsakli- gen horisontell transportör (1) är förbundet med inloppet (22) på den huvudsakligen vertikala transportörens (2) hölje (20), att den 10 15 20 25 30 35 10. 11. 512 285 -. 13 första huvudsakligen horisontella transportören (1) har formen av skruvtransportör med en eller tvà axellösa spiraler (11), att vin- keln (15) mellan den huvudsakligen vertikala transportören (2) och den första huvudsakligen horisontella transportören (1) är mellan 80° och 110° och att vinkeln mellan den huvudsakligen vertikala transportören (2) och horisontalplanet är mellan 75° och 90°. Transportanordning enligt något av tidigare krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att den huvudsakligen vertikala transportö- rens (2) utlopp (23) är anordnat rakt upp i höljets (20) förläng- ning. Transportanordning enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den huvudsakligen vertikala transportörens (2) utlopp (28) är anordnat i sidled genom en öppning i höljesväggen och att spiralerna (21,31) är försedda med en speciell utmatnings- anordning för utmatning av material genom utloppet (28). Transportanordning enligt krav 7 eller 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att den huvudsakligen vertikala transportörens (2) utlopp (23) är anslutet till inloppet (42) hos en andra huvudsakligen ho- risontell skruvtransportör (3). Transportanordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att den huvudsakligen vertikala transportörens (2) utlopp (28) är anslutet till inloppet (52) hos en andra huvudsakligen vertikal transportör (4), som har tvâ axellösa spiraler (51,53) anordnade parallellt i ett hölje (50). Transportanordning enligt något av tidigare krav, k ä n n e t e c k n a d därav, att den huvudsakligen vertikala transportörens (2) inlopp (22) och utlopp (23) är anordnade pà mot- stående sidor hos höljet (20) pà ett sådant sätt att inmatning re- spektive utmatning stödjes av spiralernas (21,31) rotation.