SE512210C2 - Förfarande för framställning av dekorativt laminat, dekorativt laminat och användning därav - Google Patents

Description

il ä 512 210 2 avseende kostnadseffektivitet, slagstyrka, böjstyvhet, densitet, fuktabsorption, svällning, mögelresistens och brandresistens. Uppfinningen avser således ett förfarande för framställning av ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat innefattande en isometrisk stomme, ett primärt ytskikt samt eventuellt ett sekundärt ytskikt. Uppñnningen kännetecknas av att man räknat på 85 viktdelar av företrädesvis organiska partiklar, vilka partiklar har en medelpartikel storlek i området 5 - 3000um, företrädesvis 5 - 2000um inblandar 15 - 85 viktdelar, företrädesvis 22 - 37 viktdelar av en härdplast såsom fenol-formaldehydharts, melamin-formaldehydharts, urea-formaldehyd-harts eller blandningar därav. Blandningen sker under kraftig knådning i exempelvis en extruder så att friktionsvärme bildas. Det är även möjligt att använda ett så kallat kalenderverk för samma ändamål. Friktionsvärmen tillåts ej överstiga _150°C, företrädesvis ej över 110°C, allra helst under 90°C. Härdplasten binds till eller impregnerar därvid partiklarna genom att den mjuknar. De av härdplasten eventuellt sammanbundna partiklarna sönderdelas därefter varvid ett agglomerat av härdplastharts och partiklar bildas. Agglomeratet har en medelpartikelstorlek på 200 - 3000um och en hartshalt på 10 - 50 vikt%, företrädesvis 20 - 30 vikt%.

Partikel-hartsblandningen torkas därefter till en fukthalt understigande 10 vikt%, företrädesvis under 5 vikt%.

Den torkade partikel-hartsblandningen breds därefter ut jämnt på en bärare eller ett pressband till en kontinuerlig laminatpress eller på en pressplåt till en diskontinuerlig laminatpress. Den torkade partikel-hartsblandningen pressas därefter kontinuerligt eller diskontinuerligt samman under en temperatur av 60 - 120°C, företrädesvis 80 - l00°C och ett tryck av 15 - 400bar, företrädesvis 30 - 120bar så att partikel-harts agglomeratet flyter ut utan att hartset genomhärdas. Ett prefabrikat till en isometrisk stomme bildas därvid. Prefabrikatet matas sedan in mellan pressbanden till en kontinuerlig laminatpress eller placeras på en pressplåt till en diskontinuerlig laminatpress tillsammans med ett primärt ytskikt vilket försetts med en dekor samt eventuellt ett sekundärt ytskikt och pressas därefter kontinuerligt eller diskontinuerligt samman under en temperatur av 120 - 200°C, företrädesvis 140 - 180°C och ett tryck av 15 - 300bar, företrädesvis 30 - 150bar så att hartset härdar, varvid ett dekorativt härdplastlaminat försett med en isometrisk stomme bildas.

Enligt ett annat alternativ breds den ovan framställda torkade partikel-hartsblandningen ut jämnt på en bärare eller ett pressband till en kontinuerlig laminatpress eller på en pressplåt till en diskontinuerlig laminatpress.

Partikel-hartsblandningen pressas därefter kontinuerligt eller diskontinurligt samman under en temperatur av 120 - 200°C, företrädesvis 140 - l80°C och ett tryck av 15 - 300bar, företrädesvis 30 - 150bar så att hartset härdar, varvid en 512 210 s isometrisk stomme bildas. Stommen förses i samband med eller efter samman- pressningen med ett primärt ytskikt samt eventuellt ett sekundärt ytskikt.

I allmännhet används presstryck i området 15 - 70bar vid kontinuerlig pressning medan presstryck i området 50 - 400bar används vid diskontinuerlig pressning.

Partiklarna utgöres lämpligtvis helt eller delvis av ved- eller fruktdelar från växter, varvid veddelarna exempelvis utgöres av sågspån, trämjöl eller finhackad halm medan fruktdelarna lämpligtvis utgöres av ett sädeslag i form av mjöl exempelvis majs-, vete- eller rismjöl. Partiklarna kan även helt eller delvis utgöras av återanvänt material såsom returpapper, kartong eller spill från härdplast- laminattillverkning. Partiklarna kan dessutom helt eller delvis utgöras av ett mineral såsom exempelvis krita. Partiklarna väljs härvid efter de egenskaper de kommer att ge det färdiga laminatet. Även blandningar av olika partiklar ger fördelaktiga egenskaper. Partiklarna torkas lämpligtvis före blandningen med härdplastharts till en fukthalt lägre än 10 vikt%, företrädesvis lägre än 6 vikt%.

Den torkade partikel-hartsblandningen utbredes företrädesvis så att skillnaden i vikt partiklar per ytenhet över den blivande stommens yta ej överskrider 10%, företrädesvis under 3%. Partikel-hartsblandningen utbreds exempelvis på en pressplåt till en diskontinuerlig fleretagelaminatpress.

Pressplåten kan vara försedd med löstagbar ram som omger den blivande stommen.

Alternativt kan ramen sitta fast i pressplåten varvid ramen och stommen tillsammans bildar ett tråg. I de ramförsedda varianterna placeras en andra pressplåt med ett yttermått som är mindre än ramens innermått ovanpå partikel-hartsblandningen sedan denna bretts ut. Ett antal ramförsedda pressplåtar innehållande partikel-hartsblandning med en ovanpåliggande andra pressplåt placeras ovanpå varandra och förflyttas till laminatpressen. I de fall en pressplåt utan ram används utgår den andra pressplåten. Förfarandet överensstämmer i övrigt med ovanstående förfarande med ram.

Den torkade partikel-hartsblandningen kan även pressas samman i ett kontinuerligt lamineringsförfarande. Partikel-hartsblandningen utbredes då exempelvis på en banformig bärare vilken kontinuerligt matas in mellan två stålband i en kontinuerlig laminatpress. Bäraren avskiljs efter passage genom laminatpressen. Bäraren kan även utgöras av det primära eller sekundära ytskiktet varvid bäraren ej heller avskiljs då den utgör en del av laminatet.

Pressningsförfarandet inleds lämpligen med ett lågt inledningstryck, företrädesvis 10 - 50% av sluttrycket under vilket inledningstryck partikel-hartsblandningen tillåts flyta ut då hartset på grund av temperaturen mjuknar. Trycket ökas successivt innan härdningen startar vilket beroende på härdarkomposition, tryck och temperatur tar ca S - 120 sek, lillllllll l l i i llll 512 210 4 Temperaturen är lämpligen under ett diskontinuerligt pressningsförfarande 100 - 200°C, företrädesvis 140 - l70°C medan trycket är 10 - 500 bar, företrädesvis 10 - 300 bar med ett sluttryck 100 - 300 bar.

Vid ett kontinuerligt pressningsförfarande är temperaturen lämpligen 120 - 200°C, företrädesvis 140 - 180°C medan trycket är 10 - 300 bar, företrädesvis 10 - 150 bar med ett sluttryck på 50 - 150 bar. Inledningstryck, sluttryck och temperaturer är i båda fallen beroende av partikelstorlek, partikelkomposition och hartskomposition.

Det primära ytskiktet utgöres företrädesvis åtminstone av ett eller flera dekorpapper exempelvis av oL-cellulosa, impregnerat med härdplast, företrädesvis melamin-formaldehydharts och/eller urea-formaldehydharts. Ovanpå dekorpapperet placeras eventuellt ett eller flera så kallade overlaypappersark av ot-cellulosa impregnerade med melamin-formaldehydharts eller urea-formaldehydharts. Under dekorpapperet placeras eventuellt ett non-dekorativt så kallat baspapper, impregnerat med härdplast, företrädesvis melamin-formaldehydharts, urea-formaldehydharts, fenol-formaldehydharts eller blandningar därav. En diffusionshindrande folie placeras eventuellt under dekorpapperet, närmast stommen.

I vissa fall är det önskvärt med ett sekundärt ytskikt placerat på, gentemot det primära ytskiktet, motstående sida av stommen. Det sekundära ytskiktet utgöres då lämpligen av ett eller flera konventionella så kallade baspapper impregnerade med härdplastharts, företrädesvis fenol-formaldehydharts eller urea-formaldehyd- harts. Avsikten med baspapper är att motverka böjning av laminatet vilket annars hade kunnat orsakats av skillnader i fukt- och temperaturskillnadsrelaterad svällning mellan ytskikt och stomme. Alternativt kan det sekundära ytskiktet utgöras av ett eller flera dekorpapper exempelvis av ot-cellulosa, impregnerade r med härdplast, företrädesvis melamin-formaldehydharts eller urea-formaldehyd- harts. Enligt ytterligare ett alternativ utgöres det sekundära ytskiktet av en, närmast stommen placerad diffusionshindrande folie.

Det diffusionstäta materialet i folien utgöres företrädesvis av en metall såsom aluminium, koppar, stål, zink, eller av en plast såsom polyalkylentereftalat, akryl, polyvinylklorid, fluorerad termoplast eller dylikt.

Ytorna på folien behandlas lämpligen genom att beläggas med en primer, anetsas, blästras, koronabehandlas, gnistas, borstpläteras, elektropläteras eller dylikt så att dess vidhäftning genom ytförstoring eller ytaktivering ökar gentemot de härdplastimpregnerade papperen respektive bärarskiktet. Folien har lämpligtvis en tjocklek av 5 - 2000 pm, företrädesvis 10 - 1000 pm. Folier av metall har lämpligtvis en tjocklek av 5 - 200 um, företrädesvis 10 - 100 um, medan folier av 5 512 210 termoplast har en tjocklek av 0,2 - 2 mm, företrädesvis 0,3 - 1 mm. Lämpligen har folien en temperaturutvidgningskoefficient mellan 15xl0'°/°K och l00x10'°/°K, företrädesvis mellan 15xl0'“/°K och 50x10'°/°K. Det är eftersträvansvärt att använda en folie med en temperaturutvidgningskoefñcient så nära de härdplastimpregnerade papperets temperaturutvidgningskoefñcient som möjligt eftersom stora skillnader kommer att orsaka inre spänningar vid skiftningar i temperatur vilka kan orsaka delaminering mellan folien eller folierna och de övriga skikten. Sådana olägenheter kommer att vara speciellt märkbara vid lamineringen samt vid nedkylningen av laminatet efter laminering. Det kan emellertid vara önskvärt i vissa applikationer att välja en folie vars temperaturberoende volymsutvidgning avviker kraftigt från den hos de övriga materialen ingående i laminatet. En sådan applikation kan exempelvis vara ett icke symmetriskt _laminat där folien kommer att motverka den annars av osymmetrin orsakade temperaturberoende höjningen. Temperaturutvidgningskoefficienten för normalt fenol-formaldehydhartsbaserat laminat brukar ligga i området l5x10'°/°K 40x10'°/°K. Detta värde kan påverkas bland annat genom variation av hartsinnehåll, papperskvalitet och fíberriktning men även tid, tryck och temperatur vid pressningen. Genom att välja folier med lämplig tjocklek och temperaturutvidgningskoefficient kan skillnaderna i volymsutvidgningen mellan de olika ingående materialen i laminatet anpassas så att temperaturberoende böjning helt undviks även i icke symmetriska laminat.

Härdplastlaminatet kan vid diskontinuerlig pressning lämpligtvis förses med tredimensionella funktionsdetaljer såsom exempelvis not, spont och/eller ribbstruktur. Genom att förse laminatet med funktionsdetaljer under pressningsförfarandet kan efterbearbetning helt eller delvis undvikas. Dessutom kan laminatet förses med funktioner såsom exempelvis en förstyvande ribbstruktur på baksidan. Sådana funktioner har hittills inte varit möjliga att framställa med traditionell teknik. Om en diffusionshidrande folie skall placeras på en sådan baksida måste dock folien vara av en mjuk och duktil variant. Som exempel på sådana folier kan nämnas mjuk aluminiumfolie, glödgad kopparfolie eller termoplastfolie.

Uppfinningen avser även ett härdplastlaminat framställt enligt förfarandet.

Härdplastlaminatet är huvudsakligen isometriskt med en skillnad i längdutvidgningskoefficient mellan laminatets längs- och tvärsriktning vilken är mindre än 10%. Härdplastlaminatet har lämpligtvis en vattenupptagningsförmåga lägre än 10 vikt%, företrädesvis lägre än 6 vikt% efter lO0h i vatten vid 23°C.

Härdplastlaminatet har vidare lämpligtvis en slagseghet större än 2 kJ/mz, företrädesvis större än 3 kJ/mz. Om ett härdplastlaminat med hög .WW 512210 avnötningsresistens önskas innefattar det primära ytskiktet lämpligtvis minst ett hârdplastimpregnerat pappegtföreträldesvis det översta, vilket är belagt medhårda _ partiklar av exempelvis kiseloxid, aluminiumoxid och/eller kiselkarbïd med en ; medelstorlek av 1 - 100 um, företrädesvis ca 5 - 60 pm.

Uppfinningen avser även användning av ett härdplastlaminat framställt enligt förfarandet. Hârdplastlaminatet kan därmed användas såsom en beklädnad på golv, -innervägg, iunnertak och dörrar i torra såväl som våta utrymmen.

Härdplastlaminatet_ kan även användas som bordsskivor, bänkskivor, fasadbeklädnad och yttertak. .- nedanstående utföringsexempel varvid, 512- 210 7 Upptiniíiišngen beskrivs ytterligare tillsammans med bifogade figurer samt -tigur 1 schematiskt visar ett diskontinuerligt förfarande enligt uppfinningen. -ñgur 2 schematiskt visar ett kontinuerligt förfarande uppfinningen. -figur 3 schematiskt visar ett alternativt kontinuerligt förfarande enligt uppfinningen. I ' -figur 4 schematiskt visar ett alternativt diskontinuerligt förfarande enligt uppfinningen. -figurS visar delar av en väggpanel framställd genom förfarandet. -figur 6 visar delar av ett laminatgolvselement framställt genom förfarandet. -tigur 7.1 - 7.2 visar delar av en fasadpanel framställd genom förfarandet. -exempel I beskriver framställning av ett väggpanellaminat. -exempel 2 beskriver framställning av ett laminatgolv. -exempel 3 beskriver framställning av ett fasadpanellaminat. -exempel 4 beskriver en alternativ framställning av ett väggpanellaminat. h -exempel 5 beskriver en alternativ framställning av ett laminatgolv.

Figur 1 visar således schematiskt ett diskontinuerligt förfarande enligt uppfinningen där ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat innefattande en isometrisk stomme, ett primärt ytskikt samt eventuellt ett sekundärt ytskikt framställs. Partiklar torrblandas med pulverformíg härdplast under kraftig knådning i en extruder 100 så att friktíonsvärme bildas. Extrudern 100 är försedd med kylning. Härdplasten mjuknar under inverkan av värmen varvid den binds till och impregnerar partiklarna. De av härdplasten eventuellt sammanbundna partiklarna söderdelas i en kvarn 101 varvid ett agglomerat av harts och partiklar bildas. Partikel-hartsblandningen torkas därefter i en tork 102.

'Den torkade partikel-hartsblandningen bredes därefter jämnt ut på en pressplåt 51 till en diskontinuerlig laminatpress 50. Pressplåten har försetts med en ram. En lill ILIHI 512 21.0 s andra pressplåt S1' med yttermått som är mindre än ramens innermått placeras sedan ovanpå partikel-hartsblandningen. Ett antal sådana pressplåtar 51 placeras därefter i en diškontinuerlig laminatpress 50 i form av en etagelaminatpress där partikel/hartsblandningen pressas samman under värme och tryck så att hartset härdar, varvid en isometrisk stomme 2 bildas. Efter det att den isometriska stommen tagits ut ur pressen och företrädesvis fått svalna, bearbetas dess yta varefter den förses med ett primärt ytskikt 10 (ñg.6) i form av ett dekorpapper 12 (fig. 6). Dekorpapperet 12 består normalt av ot-cellulosa, impregnerat med melamin-formaldehydharts vilket sedan torkats varvid lösningsmedlet avgâtt och hartset delvis härdat till så kallat B-stadium. Ett sådant impregnerat papper kallas vanligen pre-preg. Detta pre-preg fästs vid stommen genom pressning i en laminatpress. Ett sekundärt ytskikt kan på samma sätt fästas vid stommen. Detta placeras då givetvis på stommens andra sida.

Alternativt kan ett eller flera sådana pre-preg vilka utgör det primära ytskiktet placeras direkt mot pressplåten varefter partikel-hartsblandingen bredes ut ovanpå det primära ytskiktet. Härigenom sparas en lamineringsprocedur.

På samma sätt kan även ett sekundärt ytskikt integreras med stommen vid pressningen. Det sekundära ytskiktet placeras då ovanpå den utbredda partikel-hartsblandningen.

Figur 2 visar schematiskt ett kontinuerligt förfarande enligt uppfinningen där ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat innefattande en isometrisk stomme, ett primärt ytskikt samt ett sekundärt ytskikt framställs. Partiklar torrblandas med härdplast under kraftig knådning i en extruder 100 så att friktionsvärme bildas. Errtrudern 100 är försedd med kylning. Härdplasten mjuknar under inverkan av värmen varvid den binds till partiklarna. De av härdplasten eventuellt sammanbundna partiklarna söderdelas i en kvarn 101 varvid ett agglomerat av harts och partiklar bildas. Partikel-hartsblandningen torkas därefter i en tork 102. Den torkade partikel-hartsblandningen bredes därefter jämnt ut på en bärare 30 vilken utgörs av baspapper 21 i form av en bana vilken utgör det sekundära ytskiktet 20. Baspappersbanan 21 består av normalt av Kraftpapper impregnerat med fenol-formaldehydharts som sedan torkats. Baspappersbanan 21 med ett ovanpåliggande skikt av partikel-hartsblandning matas sedan in mellan två stålband 41 till en kontinuerlig laminatpress 40 tillsammans med ett ovanpåliggande primärt ytskikt 10. Det primära ytskiktet 10 utgörs uppifrån och ned av två stycken så kallade overlaypapper ll i form av banor, impregnerade med melamin-formaldehydharts som sedan torkats. Under overlaypappersbanorna ll, det vill säga närmast partikel/hartsblandningen, matas ett dekorpapper 12 i form av en bana in. Dekorpappersbanan 12 som består vanligen av ot-cellulosa impregnerad med melamin-formaldehydharts som sedan torkats. Partikel-harts- 512 210 9 blandningen och pappersbanorna pressas samman under värme och tryck så att hartset härdar, varvid ett härdplastlaminat med en isometrisk stomme, ett dekorativt och slitstarkt primärt ytskikt 10 öch ett nondekorativt sekundärt ytskikt 20 bildas. Partikel-hartsblandningen kommer under pressningen att pressas samman till ungefär en tredjedel av sin ursprungliga tjocklek.

I de fall ytterligare slitstyrka önskas kan ett eller båda overlaybanor ll i samband med impregneringen beströas med hårda partiklar av exempelvis kiselkarbid eller aluminumoxid., Figur 3 visar schematiskt ett kontinuerligt förfarande enligt uppfinningen där ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat innefattande en isometrisk stomme, ett primärt ytskikt samt ett sekundärt ytskikt framställs. Partiklar torrblandas med härdplast under kraftig knådning i en extruder 100 så att friktionsvärme bildas. Extrudern 100 är försedd med kylning. Härdplasten mjuknar under inverkan av värmen varvid den binds till partiklarna. De av härdplasten eventuellt sammanbundna partiklarna söderdelas i en kvarn 101 varvid ett agglomerat av harts och partiklar bildas. Partikel-hartsblandningen torkas därefter i en tork 102. Den torkade partikel-hartsblandningen bredes därefter jämnt ut på en bärare 30 vilken utgörs av baspapper 21 i form av en bana vilken utgör det sekundära ytskiktet 20. Baspappersbanan 21 består av normalt Kraftpapper impregnerat med fenol-formaldehydharts som sedan torkats. Baspappersbanan 21 med ett ovanpåliggande skikt av partikel-hartsblandning matas sedan in mellan två stålband 41' till en första kontinuerlig laminatpress 40' där de pressas samman under värme och tryck utan att hartset härdar. En prefabricerad stomme 2 med ett vidhäftat sekundärt ytskikt 20 erhålles härmed. Partikel-hartsblandningen kommer under pressningen att pressas samman till ungefär en tredjedel av sin ursprungliga tjocklek. 9 Efter utpassagen ur den första laminatpressen 40' matas den prefabricerade stommen 2 med det vidhäftade sekundära ytskiktet 20 in mellan två stålband 41" till en andra kontinuerlig laminatpress 40" tillsammans med ett ovanpåliggande primärt ytskikt 10. Det primära ytskiktet 10 utgörs uppifrån och ned av två stycken så kallade overlaypapper ll i form av banor.

Overlaypappersbanorna 11 som består av ot-cellulosa är impregnerade med melamin-formaldehydharts som sedan torkats. Under overlaypappersbanorna 11, det vill säga närmast stommen 2, matas ett dekorpapper 12 i form av en bana in.

Dekorpappersbanan 12 som vanligen består av ot-cellulosa impregnerad med melamin-formaldehydharts som sedan torkats. Stommen 2 och pappersbanorna pressas samman under värme och tryck så att hartset härdar, varvid ett härdplastlaminat med en isometrisk stomme 2, ett dekorativt och slitstarkt primärt ytskikt 10 och ett nondekorativt sekundärt ytskikt 20 bildas. n ll u lll ll l l .llIL *Fr-ny --.-.,-1W| ihflIl-'nw ' I 512 21.0 io Alternativt kan den prefabricerade stommen 2 kapas upp till ark efter den första pressningen där hartset endast flyter ut. Dessa arkformiga stommar kan sedan placeras på pressplåtar 51 till en diskontinuerlig *laminatpress 50, tillsammans med de arkformiga papper vilka utgör ytskiktet 10. De olika arken pressas därefter samman under värme och tryck så hartset härdar. Därvid utgår även den andra kontinuerliga laminatpressen 40".

I de fall ytterligare slitstyrka önskas kan ett eller båda overlaybanor 11 i samband med impregneringen beströas med hårda partiklar av exempelvis kiselkarbid eller aluminumoxid.

Figur 4 visar schematiskt, ett alternativt diskontinuerligt förfarande enligt uppfinningen där ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat innefattande en isometrisk stomme, ett primärt ytskikt samt eventuellt ett sekundärt ytskikt framställs. Partiklar torrblandas med pulverformig härdplast under kraftig knådning i en extruder 100 så att friktionsvärme bildas. Extrudern 100 är försedd med kylning. Härdplasten mjuknar under inverkan av värmen varvid den binds till och impregnerar partiklarna. De av härdplasten eventuellt sammanbundna partiklarna söderdelas i en kvarn 101 varvid ett agglomerat av harts och partiklar bildas. Partikel-hartsblandningen torkas därefter i en tork 102.

Den torkade partikel-hartsblandningen bredes därefter jämnt ut på en pressplåt 51 till en diskontinuerlig laminatpress 50. Pressplåten har försetts med en ram. En andra pressplåt 51' med yttermått som är mindre än ramens innermått placeras sedan ovanpå partikel-hartsblandningen. Ett antal sådana pressplåtar 51 placeras därefter i en diskontinuerlig laminatpress 50 i form av en etagelaminatpress där partikel-hartsblandningen pressas samman under värme och tryck utan att hartset härdar, varvid ett prefabrikat till en isometrisk stomme 2 bildas. Efter det att den prefabricerade isometriska stommen tagits ut ur pressen och företrädesvis fått svalna, placeras den på nytt på en pressplåt 51 tillsammans med ett primärt ytskikt 10 i form av ett dekorpapper 12. Dekorpapperet 12 består normalt av ot-cellulosa, impregnerat med melamin-formaldehydharts vilket sedan torkats varvid lösningsmedlet avgått och hartset delvis härdat till så kallat B-stadium. Ett sådant impregnerat papper kallas vanligen pre-preg. Detta pre-preg pressas tillsammans med stommen i en laminatpress under värme och tryck så att hartset härdar. Ett sekundärt ytskikt kan på samma sätt fästas vid stommen. Detta placeras då givetvis på stommens andra sida.

Figur 5 visar delar av en väggpanel 70 framställt genom förfarandet beskrivet i anslutning till figur 4. Väggpanelen 70 utgörs av av en stomme 2 och ett primärt ytskikt 10. Det primära ytskiktet 10 består av två lager. Det översta är ett 512» 210 11 dekorativt härdplastimpregnerat papper 12. Under detta, närmast stommen 2 är placerat ett nondekorativt baspapper 14. Väggpanelens 70 baksida är försedd med en låg ribbstruktur 75. Väggpanclen 70 har en huvudsakligen rektangulär form sett framifrån. En kortsideskant 71 och en ej visad långsideskant 72 är försedda med en not 73. De två resterande kanterna är försedda med en fjäder 74. Notarna 73, fjädrarna 74 samt ribbstrukturen 75 framställs i samband med pressníngen.

Figur 6 visar delar av ett laminatgolvselement 60 framställt genom förfarandet beskrivet i anslutning till figur 3. Laminatgolvselementet 60 utgörs av av en stomme 2, ett primärt ytskikt 10 och ett sekundärt ytskikt 20. Det primära ytskiktet 10 består av tre lager härdplastimpregnerade papper. Närmast stommen 2 är placerat ett dekorativt papper 12. Ovanpå detta är placerat två lager overlaypapper 11. Det sekundära ytskiktet 20 består av av ett konventionellt så kallat baspapper 21. Laminatgolvselementet 60 har en huvudsakligen rektangulär form sett uppifrån. Längs en kortsideskant 61 och en långsideskant 62 har en not 63 bearbetats fram. Längs de två resterande kanterna har en fjäder 64 bearbetats fram.

Figur 7.1 och 7.2 visar olika delar av en fasadpanel 80 framställd genom förfarandet beskrivet i anslutning till figur 1. Fasadpanelen 80 utgörs av av en stomme 2, ett primärt ytskikt 10 och ett sekundärt ytskikt 20. Det primära ytskiktet 10 består av fyra lager. Det två översta är så kallade overlaypapper 11 av ot-cellulosa. Därunder är ett dekorativt härdplastimpregnerat papper 12 placerat.

Under dessa, närmast stommen 2 är placerat en diffusionshindrande folie 13. Det sekundära ytskiktet 20 består av en diffusionshindrande folie 23. De diffusionshindrande folierna 13, 23 kan exempelvis utgöras av aluminium.

Huvuddelen av fasadpanelens 80 baksida, vilken täcks av det sekundära ytskiktet, är försedd med en låg ribbstruktur 85. En mjuk aluminiumfoliekvalitet är därför lämplig för baksidan varvid denna i samband med pressningen kommer att ges önskad form. Fasadpanelen 80 har en huvudsakligen rektangulär form sett framifrån. En första kopplingsproñl 83 (ñg. 6.1) är placerad längs en kortsideskant 81. Längs den andra långsideskanten 82 är en andra kopplingsprofil 84 placerad. De båda kopplingsproñlerna 83 resp. 84 samverkar med varandra.

Längs den första kortsideskanten 86 är en överfals 87 placerad, medan en underfals 89 är placerad längs med den andra kortsideskanten 88. Överfalsen 87 är avsedd att placeras nedåt. Både kopplingsprofiler 83 resp. 84 samt falsar 87 resp. 89 är liksom ribbstrukturen 85 framställda under pressningsförfarandet. 512- 210 12 Exempel 1 Ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat 1 innefattande en isometrisk stomme 2 och ett primärt ytskikt 10 framställdes. Laminatets uppbyggnad överensstämde med det visat i anslutning till ñgur 5. Laminatet framställdes såsom beskrivet i anslutning till ñgur 1.

En blandning av 84 viktdelar trämjöl med en rnedelpartikel- storlek på 400um och 1 viktdel kritmjöl med en medelpartikelstorlek i området l0|.tm torrblandades med 21 viktdelar pulverformigt melamin-formaldehydharts i en extruder 100. Blandningen företogs under kraftig knådning så att friktionsvärme uppstod. Extrudern kyldes' så att temperaturen i partikel-hartsblandningen ej översteg l00°C. Härdplasten bands därvid till kritmjölet och impregnerade samt bands till trämjölet. De av härdplasten sammanbundna partiklarna söderdelades i en kvarn 101 varvid ett agglomerat av harts och partiklar bildades. Agglomeratet hade en medelpartikelstorlek på 200um och en hartshalt på 20 vikt%. Partikel-hartsblandningen torkades därefter i en tork 102 till en fukthalt på 4 vikt%. Den torkade partikel-hartsblandningen breddes därefter jämnt ut på det primära ytskiktet 10 vilket placerats på en pressplåt 51.

Det primära ytskiktet 10 består av ett arkformigt dekorpapper 12 placerat närmast pressplåten med den dekorativa sidan nedåt, samt ett ovanpâliggande arkformigt baspapper 14. Baspapperet 14 kommer i det färdiga laminatet att ligga mellan dekorpapperet 12 och partikel-hartsblandningen. Baspapperet 14 bestod av Kraftpapper med en ytvikt på 150g/m2 vilket impregnerades med en lösning av fenol-formaldehydharts till en torrhartshalt på 30 vikt%. Baspapperet 14 torkades sedan varvid hartset delvis härdade till så kallat B-stadium. Dekorpapperet 12 som bestod av ot-cellulosa med en ytvikt på SOg/mz impregnerades med melamin-formaldehydharts till en torrhartshalt på 50 vikt%. Dekorpapperet 12 torkades sedan varvid hartset delvis härdade till så kallat B-stadium. Ett antal sådana pressplåtar 51 med partikel-hartsblandning och pappersark placerades därefter ovanpå varandra i en diskontinuerlig laminatpress 50 i form av en etagelaminatpress där partikel-hartsblandningen pressades samman under värme och tryck så att hartset härdade, varvid ett härdplastlaminat l med en isometrisk stomme 2 och ett primärt ytskikt 10 bildades. Temperaturen i laminatpressen 50 var under pressningsförfarandet l50°C medan trycket successivt ökades under de första 20 sekunderna till ett sluttryck på 200bar vilket varade under 3 minuter.

Partikel-hartsblandningen kom under pressningen att pressas samman till ungefär en tredjedel av sin ursprungliga tjocklek. Tjockleken hos det färdiga laminatet mättes till 5,2 mm över ribbornas topp. Ribbornas höjd mättes till l,5mm. a512t21o ee^f s.¿«§Qe“j” 13 I I ~» I Hos det färdiga laminatet erhölls följande egenskaper: 'Avnötningsbeständighetz h I. I i >350 varv.

Böjhåxlfasthet; ' 1oo N/mm? Elasticítetsmodul: 10 kN/mmz. ålagseghet: 10 kJ/m”.

Vattenabsorption efter 100 h i vatten vid 23°C: 2 %.

Då hög avnötningsbeständighet ej är nödvändigt vid väggpaneler är en avnötningsbeständighet på 300 varv fullt tillräcklig, Väggpaneler monteras oftast självbärande varför den relativt högaböjstyvheten på IOON/mmz är önskvärd, då en hög böjstyvhet ger ett mer gediget 'intryck på en färdigmonterad panelvägg.

Slagsegheten på IOkJ/mz minskar risken för sprickbildning i laminatet. Sådan sprickbildning orsakas först och främst vid hanteringen då laminatet monteras. Den typ av väggpaneler 70 som framställts enligt exemplet används ofta i våtrum. Det är därför viktigt att fuktupptagningen ej är för stor, då fuktupptagning orsakar svällning, det vill säga dimensionsändring, i laminatet. Vid traditionella, enbart av impregnerade pappersark uppbyggda, väggpaneler är fiberriktningen av praktiska skäl nästan alltid orienterad så att fibrerna kommer att vara vertikala när väggpanelerna monterats. Detta innebär att den traditionella typen av sådana väggpaneler också har sin största fuktrelaterade dimensionsökning över den längsta sidan då väggars horisontella sida oftast är större än den vertikala. En vattenupptagning på 2% efter 100h i rumstempererat vatten är fullt tillräcklig. En väggpanel enligt exemplet jämfördes, avseende dimensionsstabilitet, med en traditionellt tillverkad väggpanel med motsvarande uppbyggnad vad gäller hartshalt och hartskomposition, laminattjocklek, presstryck och presstemperatur.

De båda panelerna tilläts absorbera vatten tills dess panelen enligt exemplet fick en utvidgning på 0,1% längs fiberriktningen i dekorarket, varpå vattenabsorptionen för de båda laminaten avbröts. Utvidgningen mättes därefter för de båda panelerna, Utvidgningen för panelen enligt exemplet blev 0,12% tvärs ñberriktningen i dekorarket vid en längsutvidgning på 0,1%. Motsvarande värde för det traditionellt tillverkade laminatet gav en utvidgning på 0,3% tvärs och 0,07% längs fiberriktningen. Detta innebär naturligtvis problem då man måste ta hänsyn till en sådan utvidgning när paneler monteras. Dessutom kommer den procentuellt största utvidgningen också att återfinnas vid en traditionell panelväggs längsta sida. Utvidgningen för en traditionellt framställd panelvägg II 1 :l L lm: mmm 512 2.10 14 med 5m bredd skulle dållkomma att bli ca 15mm medan motsvarande mått för en väggpanel enligt uppfinningen skulle bli ca. Smm. Naturligtvis kan vattenupptagningen ytterligare minskas genom att anvä-nda diffusionspärrar. Detta fördyrar emellertid produkten. Man kan således genom föreliggande uppfinning åstadkomma ett väggpåanelaminat med bättre egenskaper än ett traditionellt sådant laminat, samtidigt som tillverkningskostnaden sänks. - Exempel2 Ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat 1 innefattande en isometrisk stomme 2,r ett primärt ytskikt 10 och ett sekundärt ytskikt 20 framställdes. Laminatets uppbyggnad -överensstämde med det visat i anslutning till figur 6. Laminatet framställdes såsom beskrivet i anslutning till figur 2.

En blandning av 51 viktdelar trämjöl med en medelpartikel- storlek på 200um och 34 viktdelar majsmjöl med en medelpartikelstorlek i området l0um torrblandades med en blandning av 18 delar av urea-formaldehydharts och 12 delar fenol-formaldehydharts i en extruder 100.

Blandningen företogs under kraftig knådning så att friktionsvärme uppstod.

Extrudern kyldes så att temperaturen i partikel-hartsblandningen ej översteg 100°C. Härdplasten bands därvid till majsmjölet och impregnerade samt bands till trämjölet. De av härdplasten sammanbundna partiklarna söderdelades i en kvarn varvid ett agglomerat av harts och partiklar bildades. Agglomeratet hade en medelpartikelstorlek på 200um och en hartshalt på 29 vikt%.

Partikel-hartsblandningen torkades därefter i en tork till en fukthalt på 4,2 vikt%.

Den torkade partikel-hartsblandningen breddes därefter jämnt ut på ett baspapper 21 i form av en bana. Baspapperet 21 utgjorde det sekundära ytskiktet 20.

Baspappersbanan 21 bestod av Kraftpapper med en ytvikt på ISOg/m* som impregnerats med en lösning av fenol-formaldehydharts till en torrhartshalt på 30 vikt%. Baspappersbanan 21 torkades sedan varvid hartset delvis härdade till så kallat B-stadium. Baspappersbanan 21 med det ovanpåliggande skiktet av partikel-hartsblandning matades sedan in mellan två stålband 41 till en kontinuerlig laminatpress 40 tillsammans med ett ovanpåliggande primärt ytskikt 10. Det primära ytskiktet 10 utgjordes uppifrån och ned av två stycken så kallade overlaypapper 11 i form av banor. Overlaypappersbanorna 11 bestod av ot-cellulosa med en ytvikt på 30 g/m* vilka impregnerats med en lösning av melamin-formaldehydharts till en torrhartshalt på 60 vikt%. Den översta av Overlaypappersbanorna ll ströades innan hartset torkat med 2g/m2 av hårda partiklar i form av aluminiumoxid med en medelpartikelstorlek på 20p.m. Den understa av overlaypappersbanorna 11 ströades innan hartset torkat med 8g/m” av hårda partiklar i form av aluminiumoxid med en medelpartikelstorlek på 100um. 5132 210 Overlaypappersbanorna ll torkades sedan varvid hartset delvis härdade till så kallat B-stadium. Under overlaypappersbanorna 11, det vill säga närmast partikel-hartsblandningen, matades ett -dekorpapper 12 i form' av en bana in.

Dekorpappersbanan 12 som bestod av ot-cellulosa med en ytvikt på 8Og/m2 impregnerades med melamin-formaldehydharts till en torrhartshalt på 50 vikt%.

Dekorpappersbanan 12 torkades sedan varvid hartset delvis härdade till så kallat B-stadium. Partikel-hartsblandningen och pappersbanorna pressades samman under värme och tryck så att hartset härdade, varvid ett härdplastlaminat l med en isometrisk stomme 2, ett dekorativt och slitstarkt primärt ytskikt 10 och ett nondekorativt sekundärt ytskikt 20 bildades. Temperaturen i laminatpressen 40 var under pressningsförfarandet l55°C medan trycket successivt ökades under de första 5 sekunderna till ett sluttryck på 70 bar vilket varade under lxminut.

Partikel-hartsblandningen kom under pressningen att pressas samman till ungefär . en tredjedel av sin ursprungliga tjocklek. Tjockleken hos det färdiga laminatet mättes till 6 mm.

Hos det färdiga laminatet erhölls följande egenskaper: Avnötningsbeständighet: >7200 varv.

Böjhållfasthet: 80 N/mmz.

Elasticitetsmodul: 8 kN/mm”.

Slagseghet: 8 kJ/mz.

Vattenabsorption efter 100 h i vatten vid 23°Cz 5,2 %.

Då hög avnötningsbeständighet är nödvändig vid laminatgolv är en avnötningsbeständighet på >7000 varv önskvärd. En låg böjstyvhet bör undvikas eftersom skillnader i utvidgning mellan stomme och ytskikt annars kan ge kupning av laminatet. En böjstyvhet på 80N/mm2 har funnits vara tillräcklig. Slagsegheten på 8kJ/m2 och elasticitetsmodulen på SkN/mm* minskar risken för sprickbildning i . laminatet. Sådan sprickbildning orsakas först och främst då tunga och hårda saker såsom exempelvis ett strykjärn tappas. Vid traditionella typer av laminatgolv används oftast en kärna av spånskiva eftersom ett kompaktlaminat uppbyggt av impregnerat papper skulle bli alltför kostsamt att framställa. Den traditionella typen av laminatgolv har oftast en slagseghet i området 3 - .5kJ/m2. Laminatgolvet enligt föreliggande uppfinning är således betydligt bättre. Den typ av laminatgolv som framställts enligt exemplet utsätts sällan för fukt. Fuktupptagningen tillåts !|"l slnl .,..l 512 210 16 därför vara större. Ett laminatgolv som framställts enligt exemplet kommer att få en utvidgning som är mindre än 30% av utvidgningen för_ett traditionellt tillverkat laminatgolv vid samma fuktexponering. Detta gör möjligt att, utan behov av dilatationsanordningar, belägga större golvytor än förut. Naturligtvis kan vattenupptagningen minskas genom att använda diffusionsspärrar, varvid ett laminatgolv skulle kunna användas även i ett Våtrum. Ett sådant laminatgolv hade dock blivit kostsammare att tillverka. Man kan således genom föreliggande uppfinning åstadkomma ett laminatgolv med bättre egenskaper än ett traditionellt laminatgolv, samtidigt som tillverkningskostnaden sänks.

Exempel 3.

Ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat 1 innefattande en isometrisk stomme 2, ett primärt ytskikt 10 och ett sekundärt ytskikt framställdes.

Laminatets uppbyggnad överensstämde med det visat i anslutning till figur 7.1 och 7.2. Laminatet framställdes såsom beskrivet i anslutning till figur l.

En blandning av 40 viktdelar trämjöl med en medelpartikel- storlek på 400um, 10 viktdelar tillverkningsspill från laminattillverkning i form av 60% cellulosa med 40% uthärdat melamin-formaldehydharts med en medelpartikel- storlek på 400um, 10 viktdelar gummipartiklar med en medelpartikelstorlek på IOOum samt 24 viktdelar stenmjöl med en medelpartikelstorlek i området 30um, torrblandades med 37 viktdelar melamin-formaldehydharts i en extruder 100.

Blandningen företogs under kraftig knådning så att friktionsvärme uppstod.

Extrudern kyldes så att temperaturen i partikel-hartsblandningen ej översteg 100°C. Härdplasten bands därvid till stenmjölet, gummipartiklarna och tillverkningsspillet samt impregnerade och bands till trämjölet. De av härdplasten sammanbundna partiklarna sönderdelades i en kvarn 101 varvid ett agglomerat av harts och partiklar bildades. Agglomeratet hade en medelpartikelstorlek på 200um och en hartshalt på 33 vikt%, varav 3% utgjordes av tidigare uthärdat harts.

Partikel-hartsblandningen torkades därefter i en tork 102 till en fukthalt på 4 vikt%. Den torkade partikel-hartsblandningen breddes därefter jämnt ut på det primära ytskiktet 10 vilket placerats på en pressplåt 51. Det primära ytskiktet 10 bestod av ett arkformigt dekorpapper 12 placerat närmast pressplåten med den dekorativa sidan nedåt samt en ovanpåliggande diffusionsspärr 13 i form av en arkformig aluminiumfolie. Diffusionsspärren 13 kom i det färdiga laminatet att ligga närmast partikel-hartsblandningen. Dekorpapperet 12 som bestod av ot-cellulosa med en ytvikt på SOg/m* impregnerades med melamin-formaldehydharts till en torrhartshalt på 50 vikt%. Dekorpapperet 12 torkades sedan varvid hartset delvis härdade till så kallat B-stadium. Diffusionsspärren 13 utgjordes av en 40um tjock aluminiumfolie som borstpläterats på båda sidor för förbättrad vidhäftning.

Ovanpå partikel-hartsblandningen placerades ett sekundärt ytskikt 'r form av en 17512 210 diffusionsspärr 23. Denna utgjordes av en 40um tjock aluminiumfolie av mjuk kvalitet vilken borstpläterats på en sida för förbättrad vidhäftning. Ett antal sådana pressplåtar 51 med partikel-hartsblandriing och pappersark placeras därefter ovanpå varandra i en diskontinuerlig laminatpress 50 i form av en etagelaminatpress där partikel-hartsblandningen pressades samman under värme och tryck så att hartset härdade, varvid ett härdplastlaminat 1 med en isometrisk stomme 2 och ett primärt ytskikt 10 bildades. Temperaturen i laminatpressen 50 var under pressningsförfarandet 150°C medan trycket successivt ökades under de första 20 sekunderna till ett sluttryck på 200 bar vilket varade under 3 minuter.

Partikel-hartsblandningen kom under pressningen att pressas samman till ungefär en tredjedel av sin ursprungliga tjocklek. Tjockleken hos det färdiga laminatet mättes till 5,2 mm över ribbornas topp. Ribbornas höjd mättes till l,5mm.

Hos det färdiga laminatet erhölls följande egenskaper: Avnötningsbeständighet: >30O varv.

Böjhållfasthet: 160 N/mmz.

Elasticitetsmodul: 18 kN/mm2.

Slagseghet: 25 kJ/mz.

Vattenabsorption efter 100 h i vatten vid 23°C: 0,5 %.

Då hög avnötningsbeständighet ej är nödvändig vid fasadpaneler är en avnötningsbeständighet på 300 varv fullt tillräcklig. Fasadpaneler monteras oftast självbärande varför den höga böjstyvheten på l60N/mm2 är önskvärd, då en hög böjstyvhet ger ett mer gediget intryck på en fardigmonterad fasad samtidigt som risken för att panelerna skall lossna exempelvis vid storm minskar. Slagsegheten på l8kJ/m2 minskar risken för sprickbíldning och bristning i laminatet. Sådan sprickbildning orsakas förutom av hanteringen då laminatet monteras även av oförutsedda slag av exempelvis våldsverkare. Den typ av fasadpaneler 80 som framställts enligt exemplet utsätts för många typer av klimat i och med att de placeras utomhus. Det är därför viktigt att fuktupptagningen ej är för stor, då fuktupptagning orsakar svällning, det vill säga dimensionsändring, i laminatet. En vattenupptagning på under 0,5% efter l00h i rumstempererat vatten är fullt tillräcklig. Fiberriktningen i den traditionella, enbart av impregnerade pappersark uppbyggda, typen av fasadpaneler är av praktiska skäl nästan alltid vertikal och vilket innebär att sådana fasadbeklädnader också har sin största fuktrelaterade 512 210 18 dimensionsökning över den längsta sidan på en normal husfasad. En fasadpanel enligt exemplet jämfördes, avseende dimensionsstabilitet, med en traditionellt tillverkad fasadpanel med motsvarande uppbyggnad vad "gäller hartshalt och hartskomposition, laminattjocklek, presstryck och presstemperatur. De båda panelerna tilläts absorbera vatten tills dess panelen enligt exemplet fick en utvidgning på 0,05% längs fiberriktningen i dekorarket, varpå vattenabsorptionen för de båda laminaten avbröts. Utvidgningen mättes därefter för de båda panelerna. Utvidgningen för panelen enligt exemplet blev 0,05% tvärs fiberriktningen i dekorarket vid en längsutvidgning på 0,05%. Motsvarande värde för det traditionellt tillverkade laminatet gav en utvidgning på 0,15% tvärs och 0,04% längs fiberriktningen. Utvidgningen för en traditionell fasadpanelbeklädnad med l5m längd skulle då komma att bli uppemot 25mm medan motsvarande mått för en fasadpanelbeklädnad enligt uppfinningen skulle bli ca. 7mm. Man kan således genom föreliggande uppfinning åstadkomma ett fasadpanellaminat med bättre egenskaper än ett traditionellt sådant laminat, samtidigt som tillverkningskostnaden sänks.

Exempel4 Ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat 1 innefattande en isometrisk stomme 2 och ett primärt ytskikt 10 framställdes. Laminatets uppbyggnad överensstämde med det visat i anslutning till figur 5. Laminatet framställdes såsom beskrivet i anslutning till figur 4.

En blandning av 84 viktdelar trämjöl med en medelpartikel- storlek på 400um och 1 viktdel kritmjöl med en medelpartikelstorlek i området l0p.m torrblandades med 21 viktdelar pulverformigt fenol-formaldehydharts i en extruder 100. Blandningen företogs under kraftig knådning så att friktionsvärme uppstod. Extrudern kyldes så att temperaturen i partikel-hartsblandningen ej översteg 85°C. Härdplasten bands därvid till kritmjölet och impregnerade samt bands till trämjölet. De av härdplasten sammanbundna partiklarna söderdelades i en kvarn l0l varvid ett agglomerat av harts och partiklar bildades. Agglomeratet hade en medelpartikelstorlek på 200um och en hartshalt på 20 vikt%.

Partikel-hartsblandningen torkades därefter i en tork 102 till en fukthalt på 4 vikt%. Den torkade partikel-hartsblandningen breddes därefter jämnt ut på en pressplåt Sl. Ett antal sådana pressplåtar 51 med partikel-hartsblandning placerades därefter ovanpå varandra i en diskontinuerlig laminatpress 50 i form av en etagelaminatpress där partikel-hartsblandningen pressades samman under värme och tryck så att partikel-hartsblandningen flöt ut utan att härda, varvid ett prefabrikat till en isometrisk stomme 2 bildades. Temperaturen i laminatpressen 50 var under pressningsförfarandet l00°C medan trycket successivt ökades under de första 20 sekunderna till ett sluttryck på 200bar vilket varade under 3 minuter. 512 210 19 l Partikel-hartsblandningen kom under pressningen att pressas samman till ungefär en tredjedel av sin ursprungliga tjocklek. Laminatpressen öppnades därefter varvid pressplåtarna 51 innehållande de prefabricerade stommarna 2 kunde tas ut. De prefabricerade stommarna 2 kyldes därefter. En prefabricerad stomme 2 placerades därefter på det primära ytskiktet 10 vilket placerats på en pressplåt 51. Det primära ytskiktet 10 består av ett arkformigt dekorpapper 12 placerat närmast pressplåten med den dekorativa sidan nedåt, samt ett ovanpåliggande arkformigt baspapper 14. Baspapperet 14 kommer i det färdiga laminatet att ligga mellan dekorpapperet 12 och stommen 2. Baspapperet 14 bestod av Kraftpapper med en ytvikt på ISOg/mz vilket impregnerades med en lösning av fenol-formaldehydharts till en torrhartshalt på 30 vikt%. Baspapperet 14 torkades sedan varvid hartset delvis härdade till så kallat B-stadium. Dekorpapperet 12 som bestod av a-cellulosa med en ytvikt på SOg/m” impregnerades med melamin-formaldehydharts till en torrhartshalt på 50 vikt%. Dekorpapperet 12 torkades sedan varvid hartset delvis härdade till så kallat B-stadium. Ett antal sådana pressplåtar 51 med prefabricerade stommar 2 och primära ytskikt 10 placerades därefter ovanpå varandra i en diskontinuerlig laminatpress 50 i form av en etagelaminatpress där stommarna och ytskikten pressades samman under värme och tryck så att hartset härdade, varvid ett dekorativt laminat med en isometrisk stomme 2 bildades.

Temperaturen i laminatpressen 50 var under pressningsförfarandet l50°C medan trycket successivt ökades under de första 20 sekunderna till ett sluttryck på 80bar vilket varade under 3 minuter. Tjockleken hos det färdiga laminatet mättes till 5,2 mm över ribbornas topp. Ribbornas höjd mättes till l,5mm. ' Hos det färdiga laminatet erhölls följande egenskaper: Avnötningsbeständíghet: >350 varv.

Böjhållfasthet: 120 N/mmz.

Elasticitetsmodul: 12 kN/mmz.

Slagseghet: ll kJ/mz.

Vattenabsorption efter 100 h i vatten vid 23°C: 1 %.

Då hög avnötningsbeständighet ej är nödvändigt vid väggpaneler är en avnötningsbeständighet på 300 varv fullt tillräcklig. Väggpaneler monteras oftast självbärande varför den relativt höga böjstyvheten på 12ON/mm2 är önskvärd, då en hög böjstyvhet ger ett mer gediget intryck på en färdigmonterad panelvägg. .v \ i .Håll .;......_.1 512 210 20 Slagsegheten på llkJ/rn* minskar risken för sprickbildning i laminatet. Sådan sprickbildning orsakas först och främst vid hanteringen då laminatet monteras. Den typ av vägg-paneler 70 som framställts enligt exemplet används ofta i våtrum. Det är därför viktigt att fuktupptagningen ej är för stor, då fuktupptagning orsakar svällning, det vill säga dimensionsändring, i laminatet. Vid traditionella, enbart av impregnerade pappersark uppbyggda, väggpaneler är fiberriktningen av praktiska skäl nästan alltid orienterad så att fibrerna kommer att vara vertikala när väggpanelerna monterats. Detta innebär att den traditionella typen av sådana väggpaneler också har sin största fuktrelaterade dimensionsökning över “den längsta sidan då väggars horisontella sida oftast är större än den vertikala. En vattenupptagning på 1% efter l0Oh i rumstempererat vatten är fullt tillräcklig. En väggpanel enligt exemplet jämfördes, avseende dimensionsstabilitet, med en traditionellt tillverkad väggpanel med motsvarande uppbyggnad vad gäller hartshalt och hartskomposition, laminattjocklek, presstryck och presstemperatur.

De båda panelerna tilläts absorbera vatten tills dess panelen enligt exemplet fick en utvidgning på 0,1% längs ñberriktningen i dekorarket, varpå vattenabsorptionen för de båda laminaten avbröts. Utvidgningen mättes därefter för de båda panelerna. Utvidgningen för panelen enligt exemplet blev 0,12% tvärs ñberriktningen i dekorarket vid en längsutvidgning på 0,1%. Motsvarande värde för det traditionellt tillverkade laminatet gav en utvidgning på 0,5% tvärs och 0,12% längs fiberriktningen. Detta innebär naturligtvis problem då man måste ta hänsyn till en sådan utvidgning när paneler monteras. Dessutom kommer den procentuellt största utvidgningen också att återfinnas vid en traditionell panelväggs längsta sida. Utvidgningen för en traditionellt framställd panelvägg med Sm bredd skulle då komma att bli ca 25mm medan motsvarande mått för en väggpanel enligt uppfinningen skulle bli ca. Smm. Naturligtvis kan vattenupptagningen' ytterligare minskas genom att använda diffusionspärrar. Detta fördyrar emellertid produkten. Man kan således genom föreliggande uppfinning åstadkomma ett väggpanelaminat med bättre egenskaper än ett traditionellt sådant laminat, samtidigt som tillverkningskostnaden sänks.

Exempel 5 Ett dekorativt huvudsakligen isometriskt härdplastlaminat 1 innefattande en isometrisk stomme 2, ett primärt ytskikt 10 och ett sekundärt ytskikt 20 framställdes. Laminatets uppbyggnad överensstämde med det visat i anslutning till figur 6. Laminatet framställdes såsom beskrivet i anslutning till figur 3.

En blandning av 51 viktdelar trämjöl med en medelpartikel- storlek på 200um och 34 viktdelar majsmjöl med en medelpartikelstorlek i området IOum torrblandades med en blandning av 6 delar av urea-formaldehydharts och 24 delar fenol-formaldehydharts i en extruder 100. 512 210 21 Blandningen företogs under kraftig knådning så att friktionsvärme uppstod.

Extrudern kyldes så att temperaturen i partikel-hartsblandningen ej översteg 85°C.

Härdplasten bands därvid till majsmjölet och impregnerade samt bands till trämjölet. De av härdplasten sammanbundna partiklarna söderdelades i en kvarn varvid ett agglomerat av harts och partiklar bildades. Agglomeratet hade en medelpartikelstorlek på 20O|4m och en hartshalt på 29 vikt%. Partikel-harts- blandningen torkades därefter i en tork till en fukthalt på 4,2 vikt%. Den torkade partikel-hartsblandningen breddes därefter jämnt ut på ett baspapper 21 i form av en bana. Baspapperet 21 utgjorde det sekundära ytskiktet 20. Baspappersbanan 21 bestod av Kraftpapper med en ytvikt på 150g/m2 som impregnerats med en lösning av fenol-formaldehydharts till en torrhartshalt på 30 vikt%. Baspappersbanan 21 torkades sedan varvid hartset delvis härdade till så kallat B-stadium.

Baspappersbanan 21 med det ovanpåliggande skiktet av partikel-hartsblandning matades sedan in mellan två stålband 41' till en första kontinuerlig laminatpress 40'. Partikel-hartsblandningen och pappersbanan pressades samman under värme och tryck så att hartset flöt ut utan att hårda, varvid ett prefabrikat till en isometrisk stomme 2 med ett nondekorativt sekundärt ytskikt 20 bildades.

Temperaturen i den första laminatpressen 40' var under pressningsförfarandet 90°C medan trycket successivt ökades under de första 5 sekunderna till ett sluttryck på 70 bar vilket varade under 30 sekunder. Partikel-hartsblandningen kom under pressningen att pressas samman till ungefär en tredjedel av sin ursprungliga tjocklek. Den prefabricerade stommen 2 med det vidhäftade sekundära ytskiktet matades efter utpassagen från den första laminatpressen 40' in mellan två pressband 41" till en andra laminatpress 40" tillsammans med ett ovanpåliggande primärt ytskikt 10. Det primära ytskiktet 10 utgjordes uppifrån och ned av två stycken så kallade overlaypapper 11 i form av banor. Overlaypappersbanorna 11 bestod av ot-cellulosa med en ytvikt på 30 g/m* vilka impregnerats med en lösning av melamin-formaldehydharts till en torrhartshalt på 60 vikt%. Den översta av overlaypappersbanorna ll ströades innan hartset torkat med 2g/m2 av hårda partiklar i form av aluminiumoxid med en medelpartikelstorlek på 20um. Den understa av overlaypappersbanorna ll ströades innan hartset torkat med Sg/mz av hårda partiklar i form av aluminiumoxid med en medelpartikelstorlek på IOOum.

Overlaypappersbanorna 11 torkades sedan varvid hartset delvis härdade till så kallat B-stadium. Under overlaypappersbanorna 11, det vill säga närmast stommen 2, matades ett dekorpapper 12 i form av en bana in. Dekorpappersbanan 12 som bestod av ot-cellulosa med en ytvikt på SOg/mz impregnerades med melamin-formaldehydharts till en torrhartshalt på 50 vikt%. Dekorpappersbanan 12 torkades sedan varvid hartset delvis härdade till så kallat B-stadium. Den prefabricerade stommen 2 med det vidhäftade sekundära ytskiktet 20 och pappersbanorna pressades samman under värme och tryck så att hartset i de olika 512210 22 _ _ 'pappersbanorna och stommen 2 härdade, ett härdplastlaminat 1 med en .Jjsometrisk stomme 2, ett dekorativt och slitstarkt primärt ytskikt 10 och ett a-ar-»Hnondekorativt sekundärt yts-lcikt 20 bildades. Temperaturen i den arïdra laminatpressen 40" var under pressningsförfarandet l55°C medan trycket, vilket få' varade under l minut, var 70 bar. Tjockleken hos det färdiga laminatet mättes till 6 mm.

' Hos det färdiga laminatet erhölls följande egenskaper: Avnötningsbeständighet: >720O varv.

Böjhållfasthet: 81 N/mmz.

Elasticitetsmodul: g 7 kN/mmz.

Slagseghet: 9 kJ/mz.

Vattenabsorption efter 100 h i vatten vid 23°C: 3,8 %.

Då hög avnötningsbeständighet är nödvändig vid laminatgolv är en avnötningsbeständighet på >7000 varv önskvärd. En låg böjstyvhet bör undvikas eftersom skillnader i utvidgning mellan stomme och ytskikt annars kan ge kupning av laminatet. En böjstyvhet på 8lN/mm2 har funnits vara tillräcklig. Slagsegheten på 9kJ/m2 och elasticitetsmodulen på 7 kN/mm* minskar risken för sprickbildning i laminatet. Sådan sprickbildning orsakas först och främst då tunga och hårda saker såsom exempelvis ett strykjärn tappas. Vid traditionella typer av laminatgolv används oftast en kärna av spånskiva eftersom ett kompaktlaminat uppbyggt av impregnerat papper skulle bli alltför kostsamt att framställa. Den traditionella typen av laminatgolv har oftast en slagseghet i området 3 - SkJ/mz. Laminatgolvet enligt föreliggande uppfinning är således betydligt bättre. Den typ av laminatgolv som framställts enligt exemplet utsätts sällan för fukt. Fuktupptagningen tillåts därför vara större. Ett laminatgolv som framställts enligt exemplet kommer att få en utvidgning som är mindre än 25% av utvidgningen för ett traditionellt tillverkat laminatgolv vid samma fuktexponering. Detta gör möjligt att, utan behov av dilatationsanordningar, belägga större golvytor än förut. Naturligtvis kan vattenupptagningen minskas genom att använda diffusionsspärrar, varvid ett laminatgolv skulle kunna användas även i ett våtrum. Ett sådant laminatgolv hade dock blivit kostsammare att tillverka. Man kan således genom föreliggande uppfinning åstadkomma ett laminatgolv med bättre egenskaper än ett traditionellt laminatgolv, samtidigt som tillverkningskostnaden sänks. ~ 512 210 23 . -;.,_.' _> Uppfinningen begränsas ínteåv dëisfísade ütfåisilxmïgïsformerna, då dessa kan på olika sätt inom uppñnningens ram.___ _

Claims (1)

1. Förfarande för 'härdplastlaminat (1) innefattande en isometrisk stomme (2), ett primärt ytskikt (10) samt eventuellt ett sekundärt ytskikt (20), 512 210 24 PATENTKRAV framställning av ett dekorativt huvudsakligen isometriskt kännetecknat avatt man, räknat på i) 111 a) iii b) 85 viktdelar av företrädesvis organiska partiklar, vilka partiklar har en medelpartikelstorlek i området 5 - 3000um, företrädesvis 5 - 2000um inblandar 15 - 85 viktdelar, företrädesvis 22 - 37 delar av en pulver- formig härdplast såsom fenol-formaldehydharts, me1amin-formaldehyd- harts, urea-formaldehydharts eller blandningar därav under kraftig knådning i exempelvis en extruder så att friktionsvärme bildas, vilken friktionsvärme ej tillåts överstiga 150°C, företrädesvis under ll0°C, allra helst under 90°C varvid härdplasten genom att mjukna binds till eller impregnerar partiklarna, att de av härdplasten eventuellt sammanbundna partiklarna sönderdelas och ett agglomerat av härdplastharts och partiklar bildas, vilket agglomerat har en medelpartikelstorlek på 200 - 3000um och en hartshalt på 10 - 50 vikt%, företrädesvis 20 - 30 vikt%, att partikel-hartsblandningen torkas till en fukthalt understigande 10 vikt%, företrädesvis under 5 vikt%, att den torkade partikel-hartsblandningen breds ut jämnt på en bärare (30), ett pressband (41) till en kontinuerlig laminatpress (40) eller på en pressplåt (51) till en diskontinuerlig laminatpress (50) och därefter pressas kontinuerligt eller diskontinuerligt samman under en temperatur av 60 - l20°C, företrädesvis 80 - l00°C och ett tryck av 15 - 400bar, företrädesvis 30 - 120bar så att partikel-harts agglomeratet flyter ut utan att hartset genomhärdas, varvid ett prefabrikat till en isometrisk stomme (2) bildas, att prefabrikatet matas in mellan pressbanden (41) till en kontinuerlig laminatpress (40) eller placeras på en pressplåt (51) till en diskontinuerlig laminatpress (50) tillsammans med ett primärt ytskikt (10) vilket försetts med en dekor samt eventuellt ett sekundärt ytskikt (20) och därefter pressas kontinuerligt eller diskontinuerligt samman under en temperatur av 120 - 200°C, företrädesvis 140 - 180°C och ett tryck av 15 - 300bar, företrädesvis 30 - 150bar så att hartset härdar, varvid ett dekorativt härdplastlaminat försett med en isometrisk stomme bildas eller, att den torkade partikel-hartsblandningen breds ut jämnt på en bärare (30) eller ett pressband (41) till en kontinuerlig laminatpress (40) eller på en pressplåt (51) till en diskontinuerlig laminatpress (50) och därefter pressas kontinuerligt eller diskontinurligt samman under en temperatur av 120 - 200°C, företrädesvis 140 - 180°C och ett tryck av 15 - 300bar, 512 210 25 företrädesvis 30 - l50bar så att hartset härdar, varvid en isometrisk stomme (2) bildas, att stommen (2) i samband med eller efter samman- pressningen förses med ett primärt ytskikt (10) samt eventuellt ett sekundärt ytskikt (20). _ Förfarande enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a t av att partiklarna helt eller delvis utgöres av ved- eller fruktdelar från växter, varvid veddelarna exempelvis utgöres av sågspån, trämjöl eller finhackad halm medan fruktdelarna lämpligtvis utgöres av ett sädeslag i form av mjöl exempelvis majs-, vete- eller rismjöl. . Förfarande enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a t av att partiklarna helt eller delvis utgöres av återanvänt material såsom returpapper, kartong eller spill från härdplastlaminattillverkning. . Förfarande enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a t av att partiklarna helt eller delvis utgöres av ett mineral såsom exempelvis krita. , Förfarande enligt något av kraven 1 - 4 k ä n n e t e c k n a t av att partiklarna före blandningen med härdplasthartset torkas till en fukthalt lägre än 10 vikt%, företrädesvis lägre än 6 vikt%. . Förfarande enligt något av kraven 1 - 5 k ä n n e t e c k n a t av att den torkade partikel/hartsblandningen utbredes så att skillnaden i vikt partiklar per ytenhet över den blivande stommens (2) yta ej överskrider 10%, företrädesvis under 3%. . Förfarande enligt något av kraven 1 - 6 k ä n n e t e c k n a t av att bäraren (30) utgöres av det primära ytskiktet (10) eller det sekundära ytskiktet (20). . Förfarande enligt något av kraven 1 - 7 k ä n n e t e c k n a t av att pressningsförfarandet inleds med ett lågt inledningstryck, företrädesvis 10 - 50% av sluttrycket under vilket inledningstryck partikel/hartsblandningen tillåts flyta ut då hartset på grund av temperaturen mjuknar. . Förfarande enligt något av kraven 1 - 8 k ä n n e t e c k n a t av att det primära ytskiktet (10) åtminstone utgöres av ett eller flera dekorpapper (12) exempelvis av ot-cellulosa, impregnerat med härdplast, företrädesvis ' melamin-formaldehydharts och/eller urea-formaldehydharts, ett eller flera underliggande baspapper (14), impregnerat med härdplast, samt eventuellt ett eller flera överst placerade så kallade overlaypappersark (ll) av a-cellulosa impregnerade med melamin-formaldehydharts eller urea-formaldehydharts, samt eventuellt en, närmast stommen (2) placerad diffusionshindrande folie (13). ggz 210 l0.Förfarande enligt krav 9 k ä n n e t e c k n a t av att den diffusionshindrande folien (13) utgöres av en metall såsom aluminium, koppar, stål, zink, eller av en plast såsom polyeten, polypropen, polyalkylentereftalat, akryl, polyvinylklorid, fluorerad termoplast eller dylikt. llliörfarande enligt något av kraven l - 10 k ä n n e t e c k n a t av att det sekundära ytskiktet (20) åtminstone utgöres av ett eller flera konventionella så kallade baspapper (21) impregnerade med härdplastharts, företrädesvis fenol-formaldehydharts eller urea-formaldehydharts. IZJ-'örfarande enligt något av kraven 1 - 10 k ä n n e t e c k n a t av att det sekundära ytskiktet (20) åtminstone utgöres av ett eller flera dekorpapper (22) exempelvis av ot-cellulosa, impregnerade med härdplast, företrädesvis melamin-formaldehydharts eller urea-formaldehydharts. 13.Förfarande enligt något av kraven 1 - 10 k ä n n e t e c k n a t av att det sekundära ytskiktet (20) åtminstone utgöres av en, närmast stommen (2) placerad diffusionshindrande folie (23). 14.Förfarande enligt krav 13 kännetecknat av att den diffusionshindrande folien (23) utgöres av en metall såsom aluminium, koppar, stål, zink, eller av en plast såsom polyeten, polypropen, polyalkylentereftalat, akryl, polyvinylklorid, fluorerad termoplast eller dylikt. 15.Förfarande enligt krav 10 eller 14 k ä n n e t e c k n a t av att ytorna på den diffusionshindrande folien (13 resp. 23) behandlas genom att beläggas med en primer, anetsas, blästras, koronabehandlas, gnistas, borstpläteras, elektropläteras eller dylikt så att dess vidhäftning genom ytförstoring eller ytaktivering ökar gentemot härdplasten i laminatet (1). l6.Förfarande enligt krav 10 eller 14 k ä n n e t e c k n a t av att den diffusionshindrande folien (13 resp. 23) har en tjocklek av S - 2000 um, företrädesvis 10 - 1000 um. 17.Förfarande enligt krav 16 k ä n n e t e c k n a t av att den diffusionshindrande folien (13 resp. 23) utgöres av en metall och har en tjocklek av 5 - 200 um, företrädesvis 10 - 100 um. l8.Förfarande enligt krav 16 k ä n n e t e c k n at av att den diffusionshindrande folien (13 resp. 23) utgöres av en termoplast och har en tjocklek av 0,2 - 2 mm, företrädesvis 0,3 - 1 mm. 19. 20. 21. 22. 23. 24, 25. 512 210 27 Förfarande enligt krav l0 eller 14 k ä n n e t e c k n a t av att den diffusionshindrande folien (13 resp. 23) har en temperaturutvidgningskoefñcient mellan l5xl0'°/°K och l00xl0'°/°K, företrädesvis mellan l5xlO'°/°K och 5Ox10'6/°K. Förfarande enligt något av kraven l - 19 k ä n n e t e c k n a t av att härdplastlaminatet (1) vid diskontinuerlig pressning förses med tredimensionella funktionsdetaljer såsom exempelvis not (3), spont (4) och/eller ribbstruktur (S). (l) framställt enligt något kraven 1 - 20 k ä n n e t e c k n a t av att härdplastlaminatet (1) är huvudsakligen isometriskt med en skillnad i längdutvidgningskoefficient mellan laminatets längs- och tvärsriktning vilken är mindre än 10%. Härdplastlaminat av Härdplastlaminat (1) enligt krav 21 k ä n n e t e c k n a t härdplastlaminatet (1) har en vattenupptagningsförmåga lägre än 10 vikt%, företrädesvis lägre än 6 vikt% efter l00h i vatten vid 23°C. aV all I-lärdplastlaminat (1) enligt krav 21 eller 22 k ä n n e t e c k n a t av att härdplastlaminatet (l) har en slagseghet större än 2 kJ/mz, företrädesvis större än 3 kJ/mz. Härdplastlaminat (l) enligt något av kraven 21 - 23 k ä n n e t e c k n at av att det primära ytskiktet (10) innefattar minst ett härdplastimpregnerat papper, företrädesvis det översta, vilket är belagt med hårda partiklar av exempelvis kiseloxid, aluminiumoxid och/eller kiselkarbid med en medelstorlek av 1"- 100 pm, företrädesvis ca 5 - 60 pm. Användning av härdplastlaminatet (l) enligt något av kraven 21 - 24 såsom en beklädnad på golv, innervägg, innertak och dörrar i torra såväl som våta utrymmen samt som bordsskivor, bänkskivor, fasadbeklädnad och yttertak.