SE507198C2 - Slipningsanordning vid kedjesågar - Google Patents

Description

507 198 10 15 20 25 30 2 Vid fordonsmonterade kedjesågar är problemen annorlunda. Drivhjulsdiarnetem måste hållas relativt stor med hänsyn till motorvarvtal och slitage på hjulet. För att utnyttja motoreffekten behöver man större skärdjup än vid handhållna kedj esågar, och därför skulle med normala länkar och hjul krävas att underställningsklacken flyttas mycket långt fram, med aktuella dimensioner långt framför den främre niten i länken, vilket skulle ge kraftiga vibrationer under sågning. Föreliggande uppfinning visar dock att man, med utnyttjande av att den maskinella matningskraften kan vara så mycket större än vid handhållna kedjesågar att man kan acceptera släppningsvinkel noll eller svagt negativ, och av att risken för kast genom kvistar kan försummas, kan använda en inbyggd slipanordning tillsammans med skärlänkar av kända typer med stabila och goda egenskaper.

E l . .

Enligt uppfinningen utföres kedj esågen med slipanordning omedelbart bakom drivhj ulet på tidigare känt sätt. Drivhjulet utföres på sådant sätt att skärlänkens främre nit löper på större diameter än deras bakre nit. Detta innebär att den radie som träffar förbindelselinjen mellan nitama i rät vinkel kommer att gå bakom länkens mitt, och villkoret att underställningsklacken skall vara på mycket större avstånd från radien än vad skäret är, kan lätt uppfyllas även med stabila länkar av i princip samma typ som enligt US 3,] 70,497. Skillnaden i diameter väljes så, att radien i rät vinkel går nära intill skäreggen. Om den går strax bakom skäreggen får man negativ släppningsvinkel, vilket kräver starkt ökad matningskraft, som dock är lätt att åstadkomma vid fordonsmonterade kedjesågar. Vid sådan kedja kan alla omskärpningar ske med den inbyggda slipanordningen.

Uppfmningen kan även användas för traditionella kedjor med L-formade tänder. Dessa är normalt utförda med hårdförkromad släppningsyta och skärps genom filning eller slipning av den icke förkromade spånsidan. Kromskiktet bryts därvid av vinkelrätt mot släppningsytan, vilket ger onödigt stora skärkrafter. Genom en begränsad bryning av kromskiktet efter filning får man visserligen en mycket liten eller svagt negativ släppningsvinkel, men trots detta lägre skärkrafter och längre varaktighet hos eggen. 10 15 20 25 30 507 198 3 Genom att enligt uppfinningen lyfta länkens främre ände med underställningsklacken vid bryningen blir längden hos den del av kromskiktet som får minskad tjocklek genom bryningen mindre, vilket ökar varaktigheten. Speciellt lämpar sig bryning vid skärlärikar med krökt släppningsyta enligt patenten US 3,l44,059 och 3,176,733, genom att bryningsytan då kan hållas liten även när eggen efter många omslipningar på spånsidan flyttat långt tillbaka på Skäret.

Figur 1 visar ett utförande av slipningsariordning och därtill anpassat drivhjul, figur 2 ett annat utförande av drivhjulet. Figur 3 visar hur skärläriken på en toppslipad sågkedja idag måste ha underställningsklacken mycket långt fram, figur 4 hur man enligt uppfinningen kan placera underställningsklacken närmare länkens mitt för att få bättre stabilitet, figur 5 hur en länk med L-fonnad tand kan brynas med en anordning enligt uppfinningen.

Figur 1 visar en sågkedja bestående av drivlänkar (13), skärlänkar (11) och sidolänkar (12) utan skär. Sågkedjan löper längs kantema på ett sågsvärd (16) och vid dettas bakände kring ett drivhjul (14). Bakom drivhjulet finns ett slipblock (15) som kan pressas mot skärlänkamas (1 1) översida för att beröra och slipa både skäret och underställningsklacken.

Vid tidigare kända slipanordningar ligger skärlärikarria med nitama på samma avstånd från drivhjulets centrum (21), och som visas i figur 3 kommer då den radie (19) som är vinkelrät mot linjen (20) mellan nitama att passera länkens mitt. Detta innebär att, fór att få underställningsklacken (31) så mycket lägre än skäret (32) som svarar mot en lämplig spåritjocklek när kedjan löper på sågsvärdet, måste underställningsklacken (31) placeras mycket långt fram, och skärets (32) egg vid mitten intill radien (19). Om inte drivhjulets diameter är mycket liten, kommer underställningsklacken framför den främre niten som visas i US 3,1 70,497, vilket ger vibrationer och instabilitet vid sågning. Speciellt vid fordonsbuma kedjesågar med hydraulisk drift är det dock ett önskemål att ha drivhjul med stor diameter. 507 198 10 15 20 25 30 4 Enligt uppfinningen är drivhjulet (14) utfört som rirnhjul med två sidor som bär upp skärlänkarna (1 1) och sidolärikarna (12) och däremellan med sidan öppna drivurtag (18) i vilka kedjans drivlänkar (13) tränger ned. Drivhj ulets sidor är utförda med förhöjningar (17) på periferin som lyfter fiämre änden av skärlänkarna (l 1) vid slipningen, och däremellan cirkulära. Om drivhjulet har ett jämnt antal drivurtag (18) för drivlärtkar (13) är det lämpligt att ha förhöjningar (17) vid vart annat drivurtag, om det har ett udda antal bör man ha förhöjningar vid varje drivurtag, då det normalt finns en skärlärlk (11) för varannan drivlänk (13). Förhöjningarna kan vara järnnhöga som i figur 1, vilket gör anordningen mindre känslig för nötning och glapp i drivurtagen, men ger högre punktbelastningar på länkama. Drivhjulen (24) kan också enligt figur 2 göras med förhöjningar i form av lutande ramper (27) där skärlänkama vid slipningen skall understödjas och mellan dessa cirkelbågformade avsnitt (28). Förhöjningarna (l7,27) utförs symmetriskt på drivhjulets bägge sidor för att ge stöd även åt den med skärläriken (11) hopnitade sidolänken.

Genom att skärlänkens framände vid slipningen lyfts genom förhöjningen (1 7,27) kommer som visas i figur 4 linjen (20) mellan nitama att luta så att den mot linjen (20) vinkelräta radien (19) kommer att gå intill den bakre niten. Detta innebär att skäret (42) _ och underställningsklacken (41) kan placeras mer symmetriskt i förhållande till länkens mittlinje och nitarna än vad som skett i US 3,1 70,497, vilket gör att man även med stor spåntjocklek får en stabil rörelse hos kedjan. Denna fördel är särskilt viktig vid hydraulmotordrivna sågar, då man vill kunna använda drivhj ul med stor diameter.

Skärlärtkarna i figur 3 och 4 har varit av sådan typ som skärpes endast genom slipning av släppningsytan på skärets topp så som beskrivits exempelvis i US 3,l70,497, och där alltså skäreggen vid successiva slipningar endast flyttas obetydligt i längdriktningen.

Slipanordningar enligt uppfinningen kan även användas vid kedjor med L-formigt bockat skär för bryning av skäreggens släppningssida mellan omslipningama. Skär av denna typ har i regel översida med ett tunt skikt av hårdkrom, och för att inte stora delar av skiktet skall försvinna vid de första bryningarna måste skärets översida luta så mycket att 507 198 s bryningen bara träffar en smal zon nära eggen, och företrädesvis vara något kupad som visas i US 3,l76,733.

Claims (3)

507 198 Klia!

1. Anordning vid kedjesågar där sågkedjans skärlänkar (11) slipas mot ett slipblock (15) som pressas mot skärlärtkarnas översida när kedjan löper kring ett drivhjul (14) av rimhjulstyp, k ä n n e t e c k n a d av att drivhjulets i huvudsak cirkulära periferi har fórhöjningar (17,27) som lyfter skärlänkarnas främre ände.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att fórhöjningama (17) harjämn tjocklek.

3. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att fórhöjningarna (27) är utförda som jämnt lutande ramper.