SE503669C2 - Förfarande för analys samt anordning för genomförande av förfarandet - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 503 669 2 vätsketransporter i de kontinuerliga analysatorerna regleras med pumpar, i allmänhet förträngningspumpar av roterande slag, vilka även ombesörjer uttransport av proverna. De kontinuerliga analysatorerna kan i sin tur uppdelas i sådana, i vilka de olika proven i röret är åtskilda, segmenterade, t ex med hjälp av luftbubblor, och sådan vid vilka proverna i röret utgör avgränsade vätskepluggar i väsentligen laminärt flödande vätskebärarströmmar, som eventuellt innehåller reagens. De sistnämnda analysatorerna säges arbeta enligt sk "Flow Injection Analysis"- eller FIA-principen. Ett problem med de kontinuerligt arbetande analysatorerna är att reagens- tillsatserna sker via separata tillförselrör, ventiler, pumpar etc, vilket innebär att deras konstruktion blir komp- licerad. Ett annat problem i samband med kontinuerliga ana- lysförfaranden är naturligtvis risken för smitta mellan proven.

Vid batch-analysatorer är däremot smittorisken mindre, efter- som proven befinner sig i enskilda behållare under analysför- farandet. Reagens tillsättes till proven antingen innan behållarna placeras i analysatorn, eller till behållarna i samband med att dessa transporteras genom analysatorn. Slut- ligen når behållarna själva analysdelen av anordningen, i vilken en del av proven suges upp från behållarna och till en mätcell. Efter avslutade mätning tvättas mätcellen med skölj- lösning. Ett problem med batch-analysatorerna är tillsatserna av och omblandningen med reagens, vilket är ett tidsödande arbetsmoment, som antingen utföres manuellt eller automa- tiskt, men i samtliga fall i separata arbetssteg. I allmänhet fungerar batch-analysatorernas behållare i sig såsom mät- celler, t ex kyvetter i olika sorters fotometrar, vilket innebär att man slipper steget att transportera en del av prov-reagensblandningen till en separat mätcell. En nackdel med kända batch-förfaranden är att prov- resp reagensmäng- derna måste vara relativt stora; det måste ju åtminstone finnas en så stor provmängd att det blir praktiskt möjligt att åstadkomma en prov-reagensblandning med ett välreglerat förhållande mellan prov- och reagensmängd; vid mindre prov- mängder blir det mycket svårt att upprätthålla en godtagbar 10 15 20 25 30 503 669 precision i detta förhållande. Dessutom blir prov-reagens- blandningen, som mellan tillblandningen och själva mätningen 3 befinner sig i en mer eller mindre öppen behållare, känsliga- re för avdunstning vid mindre volymer. I det fall behållaren i sig utgör en mätcell, dvs är en kyvett, förvärras problemet av att kyvetter måste vara relativt stora, och således kräva relativt stora volymer av prov-reagensblandning, för att täcka strålgången i fotometern och därmed förhindra att ströljus når analysatorns detektor, vilket annars är ett välkänt problem inom det aktuella teknikområdet.

Haltbestämningar med batch-analysatorer är i regel antingen slutpunkts- eller kinetisk mätningar. Vid slutpunktsmätning registrerar man mätvärdet då provet reagerat klart med rea- genset, dvs då mätvärdet är konstant vid tillräckligt många på varandra följande mätningar. Detta mätvärde relateras direkt till provets ursprungshalt. Om hastigheten för reak- tionen mellan prov och reagens är låg blir naturligtvis analystiden lång. Förutsatt att reaktionen inte är av 0:te ordningen är det då möjligt att genomföra en kinetisk mät- ning, dvs att man vid ett antal på varandra följande mät- ningar registrerar mätvärdena, och därefter beräknar deriva- tan för den tidsberoende kurva mätvärdena beskriver. Med derivatan och reagensets begynnelsehalt är det sedan möjligt att beräkna provets ursprungshalt.

Batch-analysatorer med kyvetter är ofta utformade så att dessa är placerade i karuselliknande anordningar med vars hjälp de enskilda kyvetterna förs in i detektorns strålgång.

Anordningarna arbetar enligt förfarandesekvenser, mätcykler (i allmänhet 25-30 sekunder långa), med ett flertal steg, bl a: - Tvätt av provpipett - Tvätt av reagenspipett - Rotering av kyvettkarusellen för analys/mätning - Uppsugning av prov med provpipett - Uppsugning av reagens med reagenspipett 10 15 20 25 35 503 669 4 - Rotering av kyvettkarusell för att föra fram en tom kyvett för påfyllning av prov och reagens - Påfyllning av prov i kyvetten - Påfyllning av reagens i kyvetten - Omblandning av prov och reagens i kyvetten samt andra erforderliga steg som t ex transport av prov och reagens till olika positioner. Det stora antalet arbetssteg innebär en avsevärd tidsåtgång per prov. Genom att i så hög utsträckning som möjligt genomföra stegen parallellt, dvs analysera ett flertal prov parallellt, minskas analystiden per prov, i meningen den sammantagna analystiden dividerat med antalet prov. Uttryckt matematiskt är A=åf=e= (p+m-1) (l) där A är den totala analystiden i förhållande till antalet prov, M är tiden för en mätcykel, m är antalet mätcykler per prov och p är antalet prov.

Det framgår omedelbart av formeln (1) att analystiden snabbt minskar med antalet prov. Omvänt gäller att analystiden är förhållandevis lång i de fall man endast önskar analysera ett mindre antal prover.

Vid verksamhet i klinisk miljö, t ex ett sjukhus, eftersträ- vas i allmänhet en så låg förekomst av ljud som möjligt.

Batch-analysatorer för tillämpningar i klinisk miljö är förknippade med ljudproblem, eftersom det stora antal steg, som ingår i mätcyklerna, oundvikligen medför alstring av ljud. Att använda en analysator enligt känd teknik i samma lokal som sängliggande patienter är således i praktiken inte möjligt, eftersom detta med hänsyn till ljudproblemen inte är förenligt med god vård. 10 15 20 25 30 35 5 503 669 Det är möjligt att genomföra såväl slutpunkts- som kinetiska mätningar med detta slag av analysanordningar. Vid slutpunkt- smätning genomföres mätningar under det antal mätcykler som krävs för att ett konstant mätvärde skall erhållas. Vid kinetisk mätning genomföres mätningar under ett visst, förut- bestämt antal mätcykler, varefter man beräknar derivatan för haltförändringen med utgångspunkt från mätresultaten; för att erhålla tillräcklig precision i beräkningarna erfordras i allmänhet 7-10 mätpunkter.

Av ovanstående följer att det är naturligt att placera en analysator enligt känd teknik, vilken användes inom ett sjukhus, på något centralt beläget laboratorium, till vilket prover transporteras från sjukhusets olika avdelningar. Genom att där analysera så många av de inom sjukhuset tagna proven som möjligt samtidigt med samma analysator utsätter man inte patienterna för störande ljud, samtidigt som man får kortast möjliga analystid per prov. Nackdelen är att övervakningen av den enskilde patientens värden blir komplicerad, eftersom prov och provresultat måste förmedlas mellan patient, labora- torium, läkare och annan vårdpersonal i enlighet med någon avancerad administrativ plan, vilket ökar risken för misstag.

Ett övergripande syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett analysförfarande, som i förhållande till känd teknik möjliggör konstruktion av enklare analysanordningar.

Ett speciellt syfte med föreliggande uppfinning är att åstad- komma ett analysförfarande, som möjliggör analys av mycket små provmängder utan risk för smitta mellan provmängderna.

Ytterligare ett annat speciellt syfte är att åstadkomma ett analysförfarande, som vid arbete med ett relativt litet antal prover dessutom medför avsevärt mindre tidsåtgång per prov än vad känd teknik kan erbjuda.

Ett ytterligare annat syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en analysanordning, som lämpar sig för an- vändning vid kliniska tillämpningar, framförallt för upp- 10 15 20 25 '55 sus 669 6 ställning och användning i närheten av patienter för konti- nuerlig övervakning av deras kemisk-fysiologiska värden.

Ovannämnda övergripande syfte uppnås med hjälp av ett analys- förfarande av inledningsvis nämnt slag, vid vilket provmäng- den respektive reagensmängden tillföres analysanordningen i följd efter varandra genom en öppning i tillförselröret, och provmängden och reagensmängden blandas i tillförselröret, och eventuellt även i provslangen, med hjälp av ett luftsegment, som föregår prov- och reagensmängden. Prov- resp reagensmäng- den tillföres alltså i direkt följd efter varandra, utan mellanliggande luftsegment.

Det har överraskande visat sig att tillfredsställande om- blandning av prov och reagens kan erhållas på ovannämnda enkla sätt. En förklaring skulle kunna vara att det i vätskan, vid fronten mot luftsegmentet, kan förmodas uppkomma strömmar utåt mot rörväggarna, vilka sedan fortsätter bakåt längs vätskepluggens hela längd, vilket i sin tur leder till att den totala vätskepluggens innehåll (dvs kombinationen av prov och reagens) omblandas. Detta omblandningsfenomen är såsom princip oberoende av om vätskeflödet är turbulent eller laminärt. Omblandningseffekten kan dock optimeras genom val av lämpliga värden för olika vid strömning i rör relevanta parametrar (som t ex kan vara strömningshastighet, hydraulisk diameter, rörytans skrovlighet, engångsmotstånd, vätskeflö- dets viskositet etc).

Omblandningen av prov och reagens sker även anmärkningsvärt snabbt enligt föreliggande förfarande; provet och reagenset blandas med varandra under den tid det tar att förflytta dem från tillförselröret till detektorn, vilket innebär en tids- åtgång av upp till ca 2 sekunder, i allmänhet ca 1 sekund.

Genom att tillförseln av prov resp reagens kan ske på detta enkla sätt med bibehållen tillfredsställande omblandning av desamma möjliggörs en enklare konstruktion av analysanord- ningar, eftersom det ju endast behövs ett tillförselrör för att ombesörja tillförsel av såväl prov som reagens. Detta 10 15 20 25 30 , sus 669 medför naturligtvis i sin tur ett antal ytterligare för fackmannen uppenbara förenklingar av konstruktionen.

Vid en föredragen utföringsform är förfarandet av satsvist slag; därigenom erhålles ett analysförfarande, som möjliggör analys av mycket små provmängder utan risk för smitta mellan provmängderna. Smittorisken minskas i och för sig genom att förfarandet är av satsvist slag, men möjligheten att arbeta med små provmängder åstadkommas med hjälp av föreliggande uppfinning genom att blandningen av prov och reagens sker just då dessa tillföres analysanordningen; därigenom kan små prov- och reagensmängder tagas upp med stor precision, och någon risk för att blandningsförhållandet skulle störas av avdunstning föreligger naturligtvis inte, eftersom bland- ningen tillreds omedelbart innan mätning utföres på den och dessutom förs skyddad från blandningspunkten till mätcellen inuti en slang eller ett rör.

Vid en speciellt föredragen utföringsform, då förfarandet är av satsvist slag, genomspolas detektorn, slangen och tillför- selröret med en sköljlösning efter mätningen, varvid skölj- lösningen förs till detektorn genom en sköljslang, därefter genom detektorn, varefter sköljlösningen via slangen spolas genom och ut från tillförselröret. På detta sätt erhålles ett förfarande som i princip endast innefattar följande steg: - Tvätt av mätcell samt tillförselrör - Uppsugning av luft (för luftsegmentering) - Uppsugning av prov (eller reagens) - Uppsugning av reagens (eller prov) - Samtidig omblandning av prov och reagens och transport till mätcellen - Analys/mätning En jämförelse med det antal arbetssteg som förekommer vid konventionella batch-förfaranden (se ovan) ger direkt vid handen att mindre ljud alstras och att tidsåtgången per prov avsevärt förkortas med det nya förfarandet. Eftersom arbets- stegen genomföres seriellt blir tidsåtgången per prov kon- 10 15 20 25 503 669 8 stant, dvs den ändras inte med antalet prov. Vid försök har förfarandet enligt föreliggande uppfinning tagit ca 1 min/- prov vid kinetisk mätning; det är enkelt att med hjälp av uttrycket (1) visa att förfarandet enligt föreliggande för- farande är snabbare vid kinetisk mätning än konventionella förfarande, då tiden för en mätcykel (M) är 25-30 sek och erforderligt antal mätcykler (m) är 7-10, om antalet prov (p) är mindre än 5-10 stycken, beroende på hur lång mätcykeln är resp hur många mätcykler som krävs. Det går rent generellt att visa att föreliggande förfarande är snabbare än konven- tionella batch-förfaranden, som arbetar parallellt med många prov samtidigt, då ett fåtal prov behöver analyseras under en längre analystid. Sammantaget leder detta till att ett batch- förfarande enligt föreliggande uppfinning lämpar sig betydlig bättre då endast ett relativt fåtal prover skall analyseras och snabba analyssvar önskas, t ex vid analys av prover från en eller ett fåtal sängliggande patienter i en sjukhussal.

Föreliggande uppfinning avser även en anordning för genom- förande av förfarandet enligt föreliggande uppfinning, vilken anordning innefattar åtminstone en detektor, en slang an- sluten till detektorn, ett tillförselrör, som har en första fri ände och en andra ände ansluten till slangen, vidare en sköljslang ansluten till detektorn, minst en pump för in- och utpumpning av flytande substans och reagens till respektive från detektorn, samt för pumpning av sköljlösning genom sköljslangen, detektorn, slangen och tillförselröret, varvid tillförselröret har en öppning, som är avsedd för tillförsel av prov och reagens i följd efter varandra. Tillförselröret är företrädesvis utformat så att prov och reagens blandas i detsamma samt eventuellt även i den efterföljande provslang- en.

Vid en föredragen utföringsform av anordningen har tillför- selröret minst två olika stora genomströmningsareor, varvid den mindre genomströmningsarean övergår i den större genom- strömningsarean via en plötslig areaökning i riktning från den första änden och mot den andra änden, varvid den plöts- liga areaökningen är avsedd att medverka till virvelbildning 10 15 20 25 503 669 i flödet i tillförselröret och eventuellt även i provslangen, åtminstone i riktning från tillförselrörets första ände och mot dess andra ände, efter den plötsliga areaökningen. 9 Vid en speciellt föredragen utföringsform av anordningen är denna av satsvis arbetande slag och försedd med en doserings- pump, som är anordnad för inpumpning av flytande substans och reagens till detektorn samt en sköljpump, som är anordnad att via sköljslangen pumpa sköljlösning från en sköljlösningsbe- hållare in i detektorn och därifrån via slangen ut genom tillförselröret, varvid doseringspumpen är en oscillerande förträngningspump, t ex en kolv- eller sprutpump, och är ansluten till sköljslangen mellan detektorn och sköljpumpen, och sköljpumpen är en roterande förträngningspump, t ex en slangpump. Med denna utföringsform erhålles en satsvis ana- lysanordning med en i jämförelse med konventionella anord- ningar påtagligt okomplicerad konstruktion; genom den spe- ciella kombinationen av pumpar undanröjes i ett slag en stor del av det behov av ventiler o dyl, som belastar den kända tekniken. Detta beskrivs mer detaljerat nedan. Denna anord- ning är även lämplig för användning vid kliniska tillämp- ningar, framförallt för uppställning och användning i när- heten av patienter för kontinuerlig övervakning av deras kemisk-fysiologiska värden, eftersom den arbetar med för- hållandevis få arbetssteg per prov och därigenom alstrar relativt lite ljud.

Vid en annan utföringsform är anordningen dessutom utrustad med en provslinga ansluten till slangen eller sköljslangen, vilken provslinga är utrustad med ventiler för in- resp urkoppling av provslingan till omväxlande flödet i analys- anordningen och flödet i en extern analysanordning, som kan vara en kromatografianordning, t ex en HPLC-apparat.

Föreliggande uppfinning beskrivs mer detaljerat nedan med hänvisning till de bifogade ritningarna, i vilka Fig 1 är en schematisk skiss av anordningen enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning, 10 15 20 25 35 503 669 10 Fig 2 visar en del av tillförselröret till anordningen i Fig 1 i tvärsnitt, och Fig 3 illustrerar ett sätt att tvätta tillförselröret.

Vid användning av anordningen i Fig 1 pumpas först skölj- lösning upp från en sköljlösningsbehållare 90 i en sköljslang 40 med hjälp av en sköljpump 60, som i detta fall är en slangpump. Sköljslangen är i detta fall av PVC-plast. Skölj- lösningen pumpas med ett flöde av ca 50 pl/s genom skölj- slangen 40, en fotometerdetektor 10, en provslang 20, och ut genom ett tillförselrörs 30 mynning 70. Provslangen 20 är av PEEK-plast, eftersom PEEK har relativt låg hydrofobicitet, vilket motverkar störande luftbubblor fastnar i provslangen.

Tillförselrörets 30 utsida rengöres genom att man vid skölj- ningen använder en sådan tvättkopp 130, som visas mer detal- jerat i Fig 3. Efter sköljningen lyfts tillförselröret 30, med hjälp av en anordning 170 upp ur tvättkoppen, varefter anordningen är klar för en ny mätning. Anordningen 170 för- flyttar tillförselröret i höjd- och sidled, dvs i detta fall i ritningens plan, och förflyttar ett ställ för provrör 180 i djupled, dvs vinkelrätt mot ritningens plan. Då röret 30 är fyllt med sköljlösning sugs först ca 1 pl luft in i röret 30 med hjälp av doseringspumpen 50, som i detta fall är en kolv- eller sprutpump; den stillastående slangpumpen 60 fungerar därvid såsom en tätande ventil, genom att den förhindrar passage av vätska genom sköljslangen 40. Med hjälp av anord- ningen 170 förflyttas därefter tillförselröret 30 till och ner i ett provrör 180, som i detta fall är av sådant slag som beskrivs av svenska patentansökan 9303344-7, dvs ett provrör försett med gummisepta och ett kapillärrör för upptagning av mycket små provvolymer vid mynningen. Med hjälp av pumpen 50 sugs 0,1-2,0 pl prov i tillförselröret 30 via mynningen 70.

Efter förflyttning av tillförselröret 30 till en (ej visad) reagensbehållare sugs därefter på motsvarande vis ca 15 ul reagens via mynningen 70 in i tillförselröret 30. Prov- resp reagensvätskepluggarna är således i kontakt med varandra, då de i ett flöde av ca 5-50 pl/s (vilket vid ifrågavarande inre rördiameter motsvarar en strömningshastighet av ca 4-40 cm/s) 10 15 20 25 11 503 669 pumpas vidare genom slangen 20. Med början i tillförselröret 30 blandas härvid pga av luftsegmenteringen provet med rea- genset. Tillförselröret 30 är försett med en plötslig area- eller sektionsändring, som beskrivs närmare nedan med hän- visning till Fig 2, vilket ytterligare bidrar till ombland- ningen. Då den kombinerade vätskepluggen befinner sig i fotometerdetektorn 10 är den tillräckligt omblandad för att underkastas en mätning. Detektorn 10 är i detta fall av det slag som beskrives i SE-B-455 134, vilket innebär att den består av ett tunt rör av genomskinligt material, i vilket rör blandningen befinner sig i, och att ljus ledes in genom rörets mantelyta i spetsig vinkel mot rörets längdaxel och totalreflekteras inuti röret en eller flera gånger för att sedan ledas ut genom mantelytan i spetsig vinkel. Med hjälp av detektorn 10 och en till denna ansluten dator (visas ej) genomföres med den illustrerade utföringsformen under ca 30 sekunder en kinetisk mätning på prov-reagensblandningen, varefter blandningen sköljes ut från anordningen med hjälp av sköljpumpen 60 och analyssekvensen börjar om. Hela sekvensen tar ca 1 minut. Anordningen i Fig 1 är lämplig för mätning av t ex glukos, laktat, glycerol, pyruvat, urea, kretinin, alkoholer, glutamat och koldioxid. Man kan även genomföra analys med någon extern analysanordning, t ex en HPLC-anord- ning för analys av exempelvis aminosyror, puriner, laktat, pyruvat, askorbat, histamin, polyaminer, leukotriener, fria radikaler, joner eller valfria läkemedel, med hjälp av en 6- portsventil 2, som är anordnad på sköljslangen 40. Ventilen 2 är en 2-lägesventil som säljes under produktnummer C6w av företaget Valco Instruments Co., Houston, USA och fungerar så att en provslinga 80 står i förbindelse med slangen 40 då ventilen 2 är i sitt första läge, vilken provslinga således kan fyllas med prov-reagensblandning med hjälp av doserings- pumpen 50, under det att provslingan 80 via ledningarna 4 och 6 står i kontakt med en HPLC-anordning (visas ej) då ventilen 2 är i sitt andra läge, så att innehållet av prov-reagens- blandning i provslingan kan överföras till HPLC-anordningen.

Tillförselröret 30 innefattar, såsom framgår av Fig 2, vid den aktuella utföringsformen två delar: dels en kanylspets 10 15 20 25 503 669 H 100, och dels ett rör 110. Kanylspetsen 100 är av sådant slag som beskrivs av svenska patentansökan 9303344-7 och har en ytterdiameter av endast 0,4 mm och är speciellt lämplig för upptagning av mycket små provmängder från sk mikrodialysprov- rör, som beskrivs i nämnda svenska patentansökan. Kanylspet- sens 100 innerdiameter är endast 0,15 mm, vilket i kombina- tion med sprutpumpen 50 medger att även såpass små provmäng- der som 0,1 pl kan tas upp med stor precision. Kanylspetsen 100 är infäst i och avslutas inuti röret 110 med en sk plöts- lig area- eller sektionsökning 120. Eftersom rörets 110 innerdiameter är 0,4 mm blir areaökningen drygt 600%. Denna plötsliga areaökning medverkar till omblandning av prov och reagens.

I Fig 3 visas hur tillförselrörets 30 utsida rengöres vid genomsköljningen med sköljlösning med hjälp av en i och för sig känd sk tvättkopp 130. Sköljlösningen, som kommer ut genom tillförselröret 30, fyller utrymmet 140 och bräddar över väggen 150, i enlighet med de i figuren markerade pilar- na. Därvid spolas tillförselrörets 30 utsida ren. Sköljlös- ningen fortsätter sedan ut genom avloppet 160.

Självfallet ryms ett flertal andra utföringsformer än den ovan beskrivna inom ramen för föreliggande uppfinning. Be- gränsande för uppfinningens omfång är endast vad som definie- ras av bifogade patentkrav, samt fackmannamässiga utveck- lingar därav.

Claims (9)

10 15 20 25 30 13 so: 669 Patentkrav

1. Förfarande för kemisk analys av flytande substans med hjälp av åtminstone en genomströmningsgivare eller -detektor (10) samt åtminstone ett reagens, varvid en provmängd av den flytande substansen införes i en provslang (20) via ett tillförselrör (30) och provmängden och en mängd reagens blandas och bringas att reagera med varandra, varefter reak- tionsblandningen transporteras via provslangen (20) till genomströmningsgivaren eller -detektorn (10) för mätning, kännetecknat av - att ett första luftsegment införes i slangen 20 - att därefter provmängden respektive reagensmängden införes i slangen (20) i följd efter varandra genom en öppning (70) i tillförselröret (30), - att direkt därefter införes ett andra luftsegment, varvid provmängden och regensmängden vid strömningen genom tillför- selröret (30) och eventuellt även genom provslangen (20)fram till genomströmningsgivaren eller -detektorn (10) bringas till omblandning.

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att den av de två luftsegmenten sammanhållna provmängden och reagensmängden blandas i tillförselröret (30) genom att luftsegmentet orsa- kar virvlar i flödet av prov och reagens i tillförselröret (30) och eventuellt även i provslangen (20).

3. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att den av de två luftsegmenten sammanhållna provmängden och reagensmängden blandas i tillförselröret (30) genom av luftsegmenten orsaka- de sid- och/eller bakåtriktade laminära strömningar i flödet av prov och reagens i tillförselröret (30) och eventuellt även i provslangen (20). 10 15 20 25 30 35 503 669 H

4. Förfarande enligt något av kraven 1-3, varvid genomström- ningsgivaren eller -detektorn (10), provslangen (20) och tillförselröret (30) genomspolas med en sköljlösning efter mätningen, kännetecknat av att sköljlösningen förs till genomströmningsgivaren eller -detektorn (10) genom en skölj- slang (40), därefter genom genomströmningsgivaren eller - detektorn (10), varefter sköljlösningen via provslangen (20) spolas genom och ut från tillförselröret (30).

5. Anordning för genomförande av automatisk kemisk analys av flytande substans med hjälp av åtminstone ett reagens, vilken anordning innefattar åtminstone en genomströmningsgivare eller -detektor (10), en provslang (20) ansluten till genom- strömningsgivaren eller -detektorn (10), ett tillförselrör (30), som har en första fri ände och en andra ände ansluten till provslangen (20), vidare en sköljslang (40) ansluten till givaren eller detektorn (10), minst en pump (50,60) för in- och utpumpning av flytande substans och reagens till respektive från genomströmningsgivaren eller -detektorn (10), samt för pumpning av sköljlösning genom sköljslangen (40), genomströmningsgivaren eller -detektorn (10), provslangen (20) och tillförselröret (30), kännetecknad av att - tillförselröret (30) har en öppning (70), som är avsedd för tillförsel av prov och reagens i följd efter varandra. - en doseringspump (50) är anordnad för inpumpning av en provmängd av flytande substans och reagens till genomström- ningsgivaren eller -detektorn (10), samt att - en sköljpump (60) är anordnad att via sköljslangen (40) pumpa sköljlösning från en sköljlösningsbehållare (90) in i genomströmningsgivaren eller -detektorn (10) och därifrån via provslangen (20) ut genom tillförselröret (30).

6. Anordning enligt krav 5, kännetecknad av att tillförsel- röret (30) är utformat så att prov och reagens bringas till 10 15 20 25 503 669 15 omblandning i tillförselröret (30) och eventuellt även i provslangen (20).

7. Anordning enligt krav 5 eller 6, kännetecknad av att till- förselröret (30) har minst två olika stora genomströmnings- areor, varvid den mindre genomströmningsarean övergår i den större genomströmningsarean via en plötslig areaökning i riktning från den första änden och mot den andra änden, varvid den plötsliga areaökningen är avsedd att medverka till virvelbildning i flödet i tillförselröret (30), och even- tuellt även i provslangen (20), åtminstone i riktning från tillförselrörets första ände och mot dess andra ände, efter den plötsliga areaökningen.

8. Anordning enligt något av kraven 5-7, kännetecknad av att doseringspumpen (50) är en oscillerande förträngningspump och är ansluten till sköljslangen (40) mellan genomströmnings- givaren eller -detektorn (10) och sköljpumpen (60), och att sköljpumpen (60) är en roterande förträngningspump.

9.Anordning enligt något av kraven 5-8, kännetecknat av att tillförselröret innefattar en kanylspets (100), som nära sin spets uppvisar en krökning av sin längdaxel, att spetsen är anordnad genom en sned avslipning och att slipningens plan skär tangenten till kanylspetsens (100) ytteryta vid dess i förhållande till krökningscentrum avlägsnaste yttre generat- ris vid en punkt, som ligger ungefär mitt för mittaxelns _ förlängning hos den icke-böjda delen av kanylspetsen (100).