SE501737C2 - Polygonformat hus - Google Patents

Description

501 737 2 ligt hög hållfasthet. Balkramen 93 kan härvid komma att skadas eller helt brytas sönder. Tillhandahållandet av de stagande balkarna kommer emellertid att garantera en tillräcklig hållfasthet för att motstå kraften F.

Eftersom tillhandahållandet av flera stagande balkar i balkramen krävs för sådana konventionella hus, förelig- ger emellertid problem som¿att deras konstruktioner blir komplicerade, de tar lång tid att bygga, och vidare att de föranleder en ökad byggkostnad. Dessutom är förekomsten av de stagande balkarna i balkramen åtföljd av problemet att hela det relativt stora utrymmet inom balkramen inte kan användas som ett utrymme.

SAMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning har utgått från ovanstående och har som ändamål att åstadkomma ett polygonformat hus som har ett enkelt ramverk, är lätt att bygga och har tillräckligt hög hållfasthet.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett polygonformat hus som inte behöver några stagande bal- kar i balkramen och på grund härav möjliggör ett utnytt- jande av ett stort utrymme inom balkramen.

I en aspekt av denna uppfinning föreligger det såle- des ett polygonformat hus innefattande: en grundram som är formad av minst sex linjära grund- element och har en symmetrisk polygonform; pelare vars nedre ändar är förbundna med den polygon- formade grundramen så att de står upprätt i grundramens respektive hörn; en balkram som är placerad över och parallellt med grundramen, är formad av linjära balkelement och har en likadan polygonform som grundramen, varvid balkramen är förbunden i sina hörn med de övre ändarna av de motsva- rande pelarna; sprángstolar vars nedre ändpartier är förbundna med ramen i dennas respektive hörn och vilkas övre ändar sträcker sig snett uppåt mot en position över balkramens 5Û1 737 3 centrum på ett sådant sätt att de strålar samman där; och ett tungt stolporgan som är uppburet av språngstolar- nas övre ändar, vilka övre ändar är förbundna med stolp- organet, och utövar en nedátriktad kraft på språngstolar- nas övre ändar genom sin egenvikt, varvid var och en av språngstolarnas övre ändar är tappad in i det tunga stolporganets periferi.

Utöver den ovan beskrivna konstruktionen, kan en mel- lanliggande balkram anordnas på en nivå mellan grundramen och balkramen parallellt med grundramen och stödjas av pe- lare så att den får samma polygonform som grundramen. I detta fall kan en golvyta för en andra våning anordnas ut- efter den mellanliggande ramen.

Grundramen och balkramen och den extra mellanliggande ramen har företrädesvis en oktagonal form med totalt åtta hörn, vilka indelar varje sida i en kvadrat i tre lika de- lar.

Tack vare den ovan beskrivna konstruktionen, eftersom både grundramen och balkramen har en symmetrisk minst hexagonal polygonform och språngstolarnas övre ändar, vars nedre ändpartier är förbundna med balkramen i dess motsva- rande hörn, är gemensamt förbundna med det tunga stolpor- ganet, är kraften F som verkar på balkramen på grund av taklasten symmetriskt uppdelad i totalt minst sex rikt- ningar. Kraften som upptas av varje balkelement blir såle- des signifikant liten. Till följd härav är det onödigt att förse balkramen med extra balkar. Dessutom är det möjligt att förenkla husets konstruktion och följaktligen att underlätta uppbyggnaden av huset.

Det är också möjligt, eftersom de extra balkarna blir överflödiga enligt det ovan beskrivna, att utnyttja hela det stora utrymmet inom balkramen.

Enligt föreliggande uppfinning blir kraften som upp- tas av vart och ett av balkelementen signifikant liten, eftersom kraften som beror på taklasten verkar på balkra- mens balkelement på ett sådant sätt att kraften delas upp symmetriskt i ett flertal riktningar tack vare den speci- 501 737 4 ella konstruktionen. Därför är det onödigt att förse balk- ramen med extra balkar. I enlighet härmed är det möjligt att förenkla husets konstruktion och således att under- lätta uppbyggandet av huset. Till följd härav kan bygg- kostnaden reduceras. hállfasthet som helhet kan åstadkommas är det onödigt att förse det inre med pelare. Således åstadkoms ett stort Eftersom dessutom tillräckligt hög inre utrymme.

Genom att vidare förbinda de övre ändarna av språng- stolarna, vars nedre ändpartier har förbundits med balk- ramen, med det tunga stolporganet för att uppbära detsam- ma, kan tillräckligt hög hàllfasthet åstadkommas i en kon- struktion som är formad av tre organ vilka utgörs av det tunga stolporganet, språngstolarna och balkramen t o m när ett enkelt förbindningsorgan används. Speciellt uppnås denna effekt med säkerhet genom att styra varje språng- stols lutning mot horisontalplanet till 60° eller mindre.

Dessutom genom att forma både grundramen och balkra- men ortagonala med hörn i totalt åtta punkter, vilka delar varje sida i en kvadrat i tre lika delar, är det möjligt att åstadkomma ett större boutrymme i förhållande till längden av en omkrets och således att effektivt utnyttja mark. Vidare, eftersom byggelementen kan standardiseras, kan byggkostnaden reduceras ytterligare.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGEN De ovan nämnda ändamålen, särdragen och fördelarna med föreliggande uppfinning kommer att framgå klart av följande beskrivning och de bifogade kraven under hänvis- ning till de åtföljande ritningarna på vilka: fig 1-8 visar ett polygonformat hus enligt en första utföringsform av denna uppfinning varav: fig l är en schematisk planvy av en konstruktion av en grundram och pelare; fig 2 är en schematisk vertikal sektionsvy framifrån som visar en grundläggande ramkonstruktion som helhet; 501 737 5 fig 3 är en exemplifierande planvy av grundramens form; fig 4(A)-4(C) är en schematisk planvy, en schematisk plan sprängvy respektive en tvärsnittsvy längs linjen C-C i fig 4(B) och visar alla förbindningspartier vid ett sätt att förbinda grundelement; fig 5(A) och 5(B) är en tvärsektionsvy uppifrån res- pektive en likadan vy som fig 4(B) och visar båda ett sätt att förbinda en pelare med förbindningspartierna i fig 4(A)-4(C): fig 6 är en schematisk delvis bortskuren planvy av det polygonformade huset; fig 7 är en schematisk tvärsnittsvy som visar ett förbindningstillstànd för ett tungt stolporgan och fig 8 är en exemplifierande bild med avseende på krafter som verkar på en balkram på grund av taklasten i det polygonformade huset enligt denna uppfinning; fig 9 är en schematisk tvärsnittsvy som visar en grundläggande ramkonstruktion i sin helhet i ett polygon- format tvåvàningshus enligt en andra utföringsform av denna uppfinning; fig 10 är en schematisk tvärsnittsvy som visar en grundläggande ramkonstruktion i sin helhet i en modifie- ring av den andra utföringsformen; fig ll, fig 12 och fig 13 är en schematisk planvy, en schematisk vertikal sektionsvy framifrån respektive en schematisk sidovy i vertikalt tvärsnitt och visar alla en konstruktion av ett konventionellt hus; och fig l4(A) och l4(B) är exemplifierande bilder med av- seende på krafter som verkar på en balkram i ett konven- tionellt hus på grund av taklasten.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN OCH FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER Utföringsformerna av föreliggande uppfinning kommer i det följande att beskrivas närmare. 501 737 6 I en första utföringsform av denna uppfinning har en grundram 10 en ortagonal form och är uppbyggd av totalt åtta linjära grundelement ll av trä, såsom visas i fig 1 och fig 2. Grundramen 10 uppbärs horisontellt på en grund (icke visad) av en ändamålsenlig konstruktion. Träpelare 20 är anordnade i totalt åtta hörn 12 i grundramen 10 så att de står upprätt.

Såsom visas schematiskt i fig 3 har grundramen 10 i denna utföringsform en symmetrisk, ortagonal form och har hörn 12 i totalt åtta punkter, vilka delar varje sida i en kvadrat S i tre lika delar, varvid sidan har längden 3a.

Härav följer att avståndet mellan två intill varandra lig- gande hörn 12 på en sida av kvadraten S är a, medan av- ståndet mellan intill varandra liggande hörn 12, som är belägna på två intill varandra liggande sidor i kvadraten S, är J2a. Följaktligen byggs grundramen 10 upp av fyra korta element llA med längden a och fyra långa element llB med längden J2a som förbinds växelvis och på ett sådant sätt att storleken av den inre vinkeln vid varje förbind- ningsparti är l35°.

Förbindningen av ett kort element 11A och ett långt element llB i grundramen 10 görs t ex på ett sätt som illustreras i fig 4(A)-4(C). Det korta elementet llA och det långa elementet llB har ändytor EA resp EB som båda utgörs av ett plan som lutar 45° mot elementens motsva- rande längdriktning. I det korta elementets llA ändyta EA är ett tapphål M med trapetsformad sektionskontur som sträcker sig över dess hela höjd utformat, och på det långa elementets llB ändyta EB är en tapp T som är anpas- sad för att passa i tapphålet M utskjutande utformad på det nedre halvpartiet i höjdled räknat och är ett likadant tapphål N som tapphålet M utformat i det övre halvpartiet i höjdled räknat.

Såsom visas i fig 4(A) är tappen T inpassad i det nedre halvpartiet av tapphålet M i höjdled räknat, vari- genom det korta elementet llA och det långa elementet llB är förbundna med varandra på ett sådant sätt att deras 501 7337 7 ändytor EA och EB kommer i kontakt med varandra och stor- leken av den inre vinkeln 8 vid förbindningspartiet är l35°, och ett tapphål R för anslutning av en pelare är definierat av det övre halvpartiet av tapphålet M i det korta elementet 11A och tapphålet N i det långa elementet 118 vid det övre halvpartiet i höjdled räknat av det såle- des förbundna partiet (se fig 5(B)).

I beskrivningen ovan, när tapphålet M är utformat i det långa elementets 1lB ändyta EB och tappen T och tapp- hålet N är utformade i det korta elementets 11A ändyta EA kan precis samma förbundna tillstånd som det ovan beskriv- na uppnås och samma pelarförbindningstapphål R definieras. Å andra sidan, såsom visas i fig 5(B), har var och en av pelarna 20 pentagonal form i profil, varvid varje ver- tikala vinkel i nämnda pentagon är l35°. I varje pelare 20 är en utskjutande tapp W med en form som är anpassad för att passa i det ovan beskrivna pelarförbindningstapphålet R utformad i dess nedre ände. Såsom visas i fig 5(A) och 5(B) är den utskjutande tappen W inpassad i pelarförbind- ningstapphålet R, varigenom pelarens 20 nedre ände är för- bunden med grundramen 10 i dess motsvarande hörn 12 på ett sådant sätt att pelaren 20 är upprätt anordnad.

Såsom beskrivs ovan är det möjligt att förbinda före- trädesvis tre organ som utgörs av två grundelement ll och en pelare 20 vid ett förbindningsparti genom att utnyttja en del av tapphålet för uppnående av tappning av grundele- ment vid vart och ett av grundelementens förbindningspar- tier i grundramen 10 för förbindning av den nedre änden av varje pelare 20 med grundramen 10.

Vidare, såsom också visas i fig 6, är totalt åtta linjära balkelement 31 av trä förbundna med varandra för att bygga upp en balkram 30 som har samma konstruktion som den ovan beskrivna grundramen 10, nämligen samma ortogona- la form som grundramen 10. De övre ändarna av de ovan beskrivna åtta pelarna 20 är förbundna med balkramen 30 i dess motsvarande hörn 32, varigenom balkramen 30 är belä- gen parallellt med grundramen 10 och således horisontellt. 501 737 8 Vid förbindningen av balkelementen 31 för att bygga upp balkramen 30, kan organet för att förbinda grundelementen 11 i grundramen 10, såsom beskrivits ovan, eller vilket annat liknande organ som helst användas. Dessutom kan för- bindningen av balkramen 30 med de övre ändarna av pelarna 20 vid deras motsvarande hörn 32 i balkramen 30 utföras genom att använda ovan beskrivna organ för förbindning av grundramen 10 med de nedre ändarna på pelarna 20 eller varje annat liknande organ. I detta fallet är det också möjligt att förbinda företrädesvis tre organ som består av två balkelement 31 och en pelare 20 vid ett förbindnings- parti genom att använda en del av tapphålet för uppnâende av tappning av balkelement vid vart och ett av balkelemen- tens 31 förbindningspartier i balkramen 30 för att förbin- da varje pelares 20 övre ände med balkramen 30 på samma sätt som i grundramen 10.

På ritningen anger hänvisningen 40 språngstolar. Var- je nedre ändparti av totalt åtta språngstolar 40 är för- bundet med balkramen 30 i sitt motsvarande hörn 32 i balk- ramen 30. Vidare är spràngstolarna 40 arrangerande i ett sådant läge att deras övre ändar sträcker sig snett uppåt mot en position ovanför balkramens 30 centrum och på ett sådant sätt att de strålar samman där. Vidare är de övre ändarna vanligen förbundna med ett tungt stolporgan 50 av trä som har en relativt stor tyngd och en oktagonal pe- larlik form, varigenom det tunga stolporganet 50 är till- ordnat ett läge där det uppbärs av språngstolarnas 40 övre ändar.

Som organ för att förbinda språngstolarnas 40 övre ändar med det tunga stolporganet 50, är det att föredra att använda ett vanligt tappningsorgan. Förbindningen kan utföras på följande sätt. Såsom visas i fig 7 är totalt åtta språngstolsförbindande tapphål 41 utformade i det tunga stolporganets 50 kantiga periferi och en utskjutande del 42 som är anpassad till att införas i tapphålet 41 är utformad i den övre änden av varje språngstol 40, varige- nom både tapphålet och den utskjutande delen är avpassade 501 737 9 efter varandra för att förenas.

För att förbinda varje språngstols 40 nedre ändparti med balkramen 30, är det bara nödvändigt att använda ett lämpligt förbindningsorgan i ett läge som det nedre änd- partiet har intagit i sin motsvarande urtagning 43 som är utformad i vart och ett av balkramens 30 hörn 32.

Om så önskas kan en ås 61 och takreglar 62 förbindas och anordnas mellan närliggande spràngstolar 40 som är anordnade enligt ovan. Takskivor 63 som är gjorda av t ex vattenbeständig plywood är anordnade därpå. Öppningar mellan intill varandra liggande pelare 20 täcks, vilket dock inte visas, genom att t ex lämpliga paneler, icke bärande paneler eller bärande paneler, fästs mellan de närliggande pelarna 20. Fönsteröppningar eller utgångs-/ingångsmarkerande öppningar anordnas i partier av dessa paneler om så behövs.

Det polygonformade huset som är uppbyggt på det ovan beskrivna sättet har en sådan konstruktion att grundramen 10 och balkramen 30 har samma form och är symmetriskt ok- tagonala, och de övre ändarna av språngstolarna 40, vars respektive nedre ändparti är förbundet med balkramen 30 i motsvarande hörn 32, är gemensamt förbundna med det tunga stolporganet 50. Därför, fastän taklasten utövar en kraft F på balkramen 30 som är så utåtriktad att den strävar efter att föra balkelementen från varandra såsom visas i fig 8, är denna kraft F symmetriskt uppdelad i vart och ett av balkramens 30 balkelement 31, dvs åtta riktningar, via språngstolarna 40. Som ett resultat därav blir storle- ken av den kraft som varje balkelement 31 i balkramen 30 skall bära signifikant liten jämfört med taklasten. Följ- aktligen, i samband med det faktum att själva balkramen 30 också är en ram med polygonform, kan tillräckligt hög hállfasthet åstadkommas med enbart balkramen 30.

Såsom beskrivits ovan blir införandet av extra balkar i balkramen 30 i det polygonformade huset enligt denna uppfinning onödigt. Det är därför möjligt att förenkla ramverket såsom huskonstruktion betydligt och att samti- digt underlätta dess uppbyggande vilket resulterar i en 501 737 10 reduktion i byggkostnaden.

Eftersom dessutom längden av enhetsbalkelementet 31 kan vara kortare än i det fall där en kvadratisk eller rektangulär balkram med samma area används, kan en högre böjstyvhet åstadkommas med själva balkelementen 31.

Huset enligt denna uppfinning har som helhet till- räckligt hög hållfasthet eftersom hela basramkonstruktio- nen som utgörs av grundramen 10, pelarna 20, balkramen 30, språngstolarna 40 och det tunga stolporganet 50 har en s k fågelbursform. Av detta skäl är det onödigt att förse det inre av konstruktionen med några ytterligare pelare. Dess- utom är det också onödigt att införa några extra balkar som beskrivits ovan. Därför är utrummet inom konstruktio- nen ett stort fritt utrymme som är sammanhängande utan in- bördes uppdelning av det vid balkramens 30 nivå i det övre utrymmet och det nedre utrymmet och fritt från konstruk- tionselement. Följaktligen kan konstruktionens inre utrym- me utnyttjas med en väldigt hög frihetsgrad.

Vidare krävs det inte att de paneler som är anordnade mellan pelarna 20 uppvisar förstärkande effekter, eftersom den grundläggande ramstrukturen har tillräckligt hög håll- fasthet. Det är således möjligt att använda icke bärande paneler som användbara paneler vid utövandet av denna upp- finning. Självfallet innebär inte detta att användandet av bärande paneler som sådana paneler är förbjudet.

För övrigt kan det vanliga hoptappningsorganet som beskrivits ovan användas för att förbinda de övre ändarna av språngstolarna 40 med det tunga stolporganet 50. I den- na förbindning, dvs förbindningen av språngstolarnas 40 övre ändar med det tunga stolporganet 50 och förbindningen av språngstolarnas 40 nedre ändpartier med balkramen 30, är vad beträffar språngstolarna 40, även när förbindningen är något lös, den lösa kopplingen vid vart och ett av det tunga stolporganets 50, språngstolarnas 40 och balkramens 30 förbindningspartier absorberad eftersom det tunga stolporganet förflyttas nedåt på grund av sin egen tyngd, varigenom ett tillstånd uppnås som ger tillräckligt hög 501 737 11 hållfasthet. Den av det tunga stolporganet 50, språngsto- larna 40 och balkramen 30 uppbyggda konstruktionen är därför i ett sådant tillstànd att de ingående delarna är kombinerade med varandra med tillräckligt hög hållfasthet.

Det är således möjligt att tillfredsställande uppnå för- bindningen rörande spràngstolarna 40 med relativt enkla förbindningsorgan med lätthet och säkerhet till en låg kostnad.

Det är att föredra att vinkeln av lutningen a (se fig 2) hos varje språngstol 40, som förbinder det tunga stolp- organet 50 med balkramen 30, mot horisontalplanet är 60" eller mindre. Detta kan säkerställa att tillräckligt hög hållfasthet åstadkommes i konstruktionen som är bildad av tre organ vilka utgörs av det tunga stolporganet 50, spràngstolarna 40 och balkramen 30.

Eftersom vidare både grundramen 10 och balkramen 30 har en oktagonal form med hörn i totalt åtta punkter, vil- ka delar varje sida i en kvadrat i tre lika delar, är det möjligt att åstadkomma ett större boutrymme i förhållande till längden av omkretsen och således att effektivt ut- nyttja mark. Vidare, under antagande att längden av varje sida i kvadraten är 3a, behöver endast två typer av stan- dardiserade organ åstadkommas, varav det ena har en längd eller bredd av a och det andra en längd eller bredd av J2a, som organ för grundelementen, balkelementen och pane- lerna som anordnas mellan pelarna 20. Industriell masspro- duktion av dessa organ är således möjlig. Byggkostnaderna kan också reduceras utifrån denna punkt.

Fig 9 visar en andra utföringsform av föreliggande uppfinning. Denna utföringsform är ett fall där ett två- vánings polygonformat hus är uppbyggt.

I den andra utföringsformen är hela konstruktionen i grunden densamma som i den ovan beskrivna första utfö- ringsformen. Den skiljer sig emellertid så tillvida att tillräckligt långa pelare 25 är använda istället för pe- larna 20 och en mellanliggande balkram 70 är anordnad på en nivå vid pelarnas 25 mitt. 501 737 12 Den mellanliggande balkramen 70 har till uppgift att tillhandahålla en golvyta för en andra våning och därige- nom möjliggöra åstadkommandet av ett tvàvånings polygon- format hus.

Närmare beskrivet är tillräckligt långa träpelare 25 förbundna med en grundram 10 i ramens motsvarande hörn 12 på ett sådant sätt att de står upprätt. Till de övre än- darna av pelarna 25 är en balkram 30 förbunden i dess mot- svarande hörn 32. Med balkramens 30 hörn 32 är åtta språngstolars respektive nedre ändpartier förbundna, medan språngstolarnas 40 övre ändar är förbundna med ett tungt stolporgan 50.

Vid pelarnas 25 mittnivå är, såsom beskrivits ovan, totalt åtta linjära mellanliggande balkelement 71 av trä horisontellt förbundna med varandra så att de överbryggar avstånden mellan inbördes närliggande pelare 25, så att en mellanliggande balkram 70 som har samma oktagonala form som både grundramen 10 och balkramen 30 och är förbunden med de respektive pelarna 25 i sina motsvarande hörn 72 är uppbyggd på en nivå vid vilken avståndet mellan grundramen l0 och balkramen 30 är delat i två lika längder.

I beskrivningen ovan kan som exempel hoptappning företrädesvis användas för att förbinda de mellanliggande balkelementen 71 med pelarna 25.

Den andra utföringsformen uppvisar liksom den första utföringsformen utmärkta egenskaper. Således tillhanda- hålls ett tvàvånings polygonformat hus som har en enkel konstruktion, är lätt att bygga upp och möjliggör en redu- cering av byggkostnaden.

Fig 10 visar vidare en modifiering av den andra utfö- ringsformen. Jämfört med den andra utföringsformen är den- na utföringsform annorlunda i det att var och en av de långa pelare 25 är delad i två delar, en övre del 25A och en nedre del 25B, och en mellanliggande balkram 70 som har samma oktagonala form som grundramen 10 eller balkramen 30 är uppbyggd genom förbindning av åtta linjära mellanlig- gande balkelement av trä på samma sätt som vid uppbyggan- 501 737 13 det av grundramen 10 eller balkramen 30, och den mellan- liggande balkramen 70 är förbunden i sina hörn med de mot- svarande pelarnas 25 övre delar 25A och nedre delar 25B.

I beskrivningen ovan är det möjligt att använda samma förbindningsorgan som nyttjas vid uppbyggandet av grundra- men 10, vilket har beskrivits ovan, för att förbinda de mellanliggande balkelementen 71. För övrigt kan vilket or- gan som helst liknande det som visas i fig 5 eller något annat lämpligt organ användas för att förbinda den mellan- liggande balkramen 70 med den övre delen 25A och den nedre delen 25B av varje pelare 25.

Denna modifiering uppvisar också utmärkta egenskaper liknande de ovan beskrivna. Det är således àstadkommet ett tvåvånings polygonformat hus som har en enkel konstruk- tion, är lätt att bygga upp och möjliggör en reducering av byggkostnaden.

Efter att nu fullständigt ha beskrivit uppfinningen, kommer det att vara uppenbart för en vanlig fackman att många ändringar och modifieringar av uppfinningen kan gö- ras utan att avvika från uppfinningens anda eller ram såsom den är framställd häri.

Claims (10)

501 737 14 PATENTKRAV

1. Polygonformat hus, innefattande en grundram som är formad av minst sex linjära grund- element och har en symmetrisk polygonform; pelare vars nedre ändar är förbundna med den polygon- formade grundramen så att de står upprätt vid var sitt hörn av grundramen; en balkram som är placerad över och parallellt med grundramen, som är formad av linjära balkelement och som har en likadan polygonform som grundramen, varvid balk- ramen i sina hörn är förbunden med de övre ändarna av de motsvarande pelarna; och språngstolar vilkas nedre ändpartier är förbundna med var sitt hörn av balkramen och vilkas övre ändar sträcker sig snett uppåt mot en position över balkramens centrum på ett sådant sätt att de strålar samman där, k ä n n e - t e c k n a t av att det polygonformade huset vidare innefattar ett tungt stolporgan som är uppburet av spràngstolarnas övre ändar, vilka övre ändar är förbundna med stolporganet, och utövar en nedåtriktad kraft på spràngstolarnas övre ändar genom sin egenvikt, och att var och en av spràngstolarnas övre ändar är tappad in i det tunga stolporganets peri- feri.

2. Polygonformat hus enligt kravet 1, k ä n n e - t e c k n a t av en mellanliggande balkram är åstadkommen på en nivå mellan grundramen och den med grundramen paral- lella balkramen, varvid den mellanliggande balkramen har samma polygonform som grundramen och uppbärs av pelare, och en golvyta för en andra våning är åstadkommen utefter den mellanliggande balkramen.

3. Polygonformat hus enligt kravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att grundramen och balkramen har en symmetrisk oktagonal form. 501 737 15

4. Polygonformat hus enligt kravet 3, k ä n n e - t e c k n a t av att grundramen och balkramen har en oktagonal form med totalt åtta hörn vilka delar varje sida i en kvadrat i tre lika delar.

5. Polygonformat hus enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att grundramen är uppbyggd genom hoptappning av vart och ett av de linjära grundele- menten med två intill varandra liggande grundelement och var och en av pelarnas nedre ändar är tappad genom att utnyttjande av en del av tapphàlet som är anordnat att åstadkomma hoptappning av grundelementen i deras mot- svarande hörn i grundramen.

6. Polygonformat hus enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att balkramen är uppbyggd genom hoptappning av vart och ett av de linjära balkele- menten med två intill varandra liggande balkelement och att var och en av pelarnas övre ändar är tappad genom ut- nyttjande av en del av tapphàlet, som är anordnat att åstadkomma hoptappning av balkelementen i deras motsva- rande hörn i balkramen.

7. Polygonformat hus enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att varje språngstols lutning i förhållande till horisontalplanet är 60° eller mindre.

8. Polygonformat hus enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att utrymmen mellan intill varandra liggande pelare är täckta av icke bärande pane- ler.

9. Polygonformat hus enligt kravet 2, k ä n n e - t e c k n a t av att den mellanliggande balkramen är uppbyggd av ett flertal linjära, mellanliggande balkele- ment förbundna med inbördes närliggande pelare så att av- ståndet dem emellan överbryggas.

10. Polygonformat hus enligt kravet 2, k ä n n e - t e c k n a t av att var och en av pelarna är delad i två delar, ett övre stycke och ett nedre stycke, att den mel- lanliggande balkramen är uppbyggd genom förbindning av vart och ett av ett flertal linjära, mellanliggande balk- 501 737 16 element med två angränsande, mellanliggande balkelement, och att den mellanliggande balkramen är förbunden i sina hörn med de övre och de nedre styckena av deras motsvaran- de pelare.