SE467961B - Skjut- eller skjut-lyft-tak foer fordon - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 467 961 2 detta arrangemang böjpåverkas förlängningsarmarna vid stängd taklucka såsom en ensidigt inspänd balk, så att takluckans främre kant kan lyftas upp vid stora lyft- krafter.

Vid ett känt skjuttak (DE-PS 35 35 126) säkras den förskjutbara takluckan mot risken för att slitas bort vid höga körhastigheter genom att den i detta fall på takluc- kan fästa tätningsprofilen sträcker sig in under taköpp- ningens kant med en tätningsläpp, som stödes av en på takluckan fäst hållrams kant. En stödarm, som med sin yttre ände ingriper under det vid sidan belägna fasta fordonstaket och där underifrån anligger mot en på for- donstaket fäst styrbana, kan vara fäst på hållramen i när heten av takluckans främre kant och ungefär parallellt därmed vid båda takluckesidorna. Denna mycket effektiva takluckesäkring kan emellertid endast användas vid skjut- tak och inte vid ett skjut-lyft-tak, vid vilket takluckan kan upplyftas över den bakre fasta takytan. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstad- komma ett skjut- eller skjut-lyft-tak av det i patent- kravets 1 ingress angivna slaget, vid vilket takluckans främre kant är tillförlitligt säkrad mot lyftning även, vid höga körhastigheter och därigenom vid stora lyftkraf- ter på takluckan.

Detta ändamål uppnås med de i patentkravets l känne- tecknande del angivna särdragen. Genom att takluckans ' främre kant är utformad på angivet sätt ingriper den i stängt läge i praktiken formbundet i tätningsprofilen, vilken till följd av sin speciella utformning inte kan föras uppåt av uppträdande lyftkrafter. Den stängda tak- luckan stöder därför med sin främre kant ordentligt mot tätningsprofilen, som inte heller kan krängas av uppåt, eftersom den till följd av påstickningen på taköppnings- kantens nedbockning underifrån inte kan förskjutas ytter- ligare uppåt. Ä Underkraven 2-10 anger ytterligare lämpliga eller fördelaktiga särdrag hos skjut- eller skjut-lyft-taket 10 15 20 25 30 35 467 961. enligt uppfinningen.

Enligt patentkravet 2 erfordras ingen speciell ut- . formning av tätningsprofilen vid den främre taköppninge- kanten, utan tätningsprofilen kan ha samma tvärsektion runt hela sin längd. Då takluckans främre kant är kilfor- migt utformad över hela sin längd, erhålles den fördelen, att takluckans främre kant över praktiskt taget hela sin längd ingriper form- och kraftbundet med den vid den främre taköppningskanten befintliga tätningsprofilen.

Tätningsprofilen är företrädesvis utformad som hål- kammarprofil, såsom anges i patentkravet 3. Genom att innerspåret anordnas innanför tätningsprofilens hålkam- mare förbestämmes det för det önskade form- och kraft- bundna ingreppet för takluckans främre kant avsedda spå- ret i tätningsprofilens inre utan att spåret är synligt utifrån vid icke sammanpressad tätningsprofil. Den utåt välvda, tunnare profilväggen möjliggör en elastiskt för- spänd, tät anliggning mot takluckans sidokanter och bakre kant.

Dà tätningsprofilen är utformad pà det i patentkravet 4 angivna sättet, undantränges vid stängning av takluckan luften från hålkammaren i den i taköppningens främre om- råde befintliga tätningsprofilen till hàlkammaravsnitten i de vid takluckans sidokanter och bakre kant befintliga tätningsprofilsträckorna, där luften åstadkommer att pro- filens mot takluckan vända väggomràden anpressas ytter- ligare mot takluckans ytterkanter för att förbättra tät- ningsverkan.

Genom den i patentkravet 5 angivna, fördelaktiga ut- formningen åstadkommes att ett svänglager bildas för tak- luckan genom ingreppet mellan takluckans främre kant och den på motsvarande sätt utformade tätningsprofilen vid taköppningens främre kant.

I patentkravet 6 anges en lämplig utformning av en av plàtmaterial framställd taklucka i området för den främre kanten.

I patentkraven 7-9 anges olika utföringsformer av 10 15 20 25 30 35 467 96 4 skjut- eller skjut-lyft-taket vid utnyttjande av en tak- lucka av glas.

En lämplig utformning av takluckan vid Övergångarna mellan takluckans främre kant och sidokanter anges i patentkravet 10.

Uppfinningen ska nu beskrivas närmare med hjälp av utföringsexempel och under hänvisning till bifogade rit- ningar.

Fig l är en utbruten perspektivvy och visar en per- sonbils tak med inbyggt skjut- eller skjut-lyft-tak vid stängd taklucka.

Fig 2 är en utbruten planvy och visar en personbils tak vid delvis öppningsförskjuten taklucka.

Fig 3 är en utbruten sektion längs linjen III-III i fig l och visar området för den främre taköppningskanten och takluckans främre kant vid stängd taklucka.

Fig 4 motsvarar fig 3 och visar samma område vid öpp- -ningsförskjuten taklucka.

Fig 5 är en utbruten sektion genom området för den bakre taköppningskanten och takluckans bakre kant vid stängd taklucka.

Fig 6-8 motsvarar fig 4 och visar olika utförings- former av takluckan.

I fig 1 och 2 visas ett fast fordonstak 1, i vilket en vid hörnen avrundad taköppning 2 är utformad, vilken taköppning kan tillslutas medelst en på motsvarande sätt utformad, stel taklucka 3 i en skjut- eller skjut-lyft- takkonstruktion. I stängt tillstånd (fig 1) föreligger en runtomgående kantspalt 4 med konstant bredd mellan det fasta fordonstaket l och takluckan 3. En tätningsprofil 5, som pâ nedan närmare beskrivet sätt är fäst på taköpp- ningskanten 6, är anordnad för att täta kantspalten 4 vid stängd taklucka 3.

Såsom framgår av tvärsektionsvyerna, bildas taköpp- ningskanten 6 av en rätvinklig nedbockning 7 av det plåt- material av vilket det fasta fordonstaket l består. Tak- öppningskantens 6 nedbockning 7 har en uppåt bockad inner- 10 15 'n 25 30 35 467 961 5 kant 8 vid sin nedre ände. Mellan nedbockningen 7 och innerkanten 8 är infalsad en nedbockningskant 9 på en takförstärkningsram l0, som är anordnad under det fasta fordonstaket l och omger taköppningen 2. Nedbockningen 7, nedbockningskanten 9 och innerkanten 8 bildar ett av tre plåttjocklekar laminerat stöd för tätningsprofilen 5, som ska påstickas underifrån.

Den av ett elastmaterial bestående tätningsprofilen 5 har för detta ändamål ett uppåt öppet spår ll, som är ut- format mellan tätningsprofilens 5 fästskänkel 12 och dess kantspalten 4 tillordnade huvuddel. Fästskänkeln 12 har ett inåt riktat utsprång 13, som vid tätningsprofilens 5 påstickning kommer till låsingrepp med innerkanten 8. I det visade exemplet är en hálkammare 14 utformad i tät- ningsprofilens 5 huvuddel, varvid tätningsprofilen har konstant tvärsektion runt hela taköppningskanten 6. Såsom visas i fig 3, är tätningsprofilen 5 till följd av sin speciella utformning deformerbar till ett spår 16 medelst takluckans 3 på motsvarande sätt utformade, främre kant 15 då denna pressas mot tätningsprofilen 5.

'Hålkammaren 14 avgränsas vid sin ena sida av en mot taköppningskanten 6 anliggande, tjockare profilvägg l7_ och vid sin andra sida av en jämförelsevis tunnare, utåt välvd profilvägg 18. I den tjockare profilväggen 17 är utformat ett mot spåret 16 svarande innerspár 19, som g till följd av sin formgivning förutbestämmer spàrets 16 form då tätningsprofilen 5 på det i fig 3 visade sättet deformeras elastiskt under fullständig sammanpressning av hålkammaren 14. En väsentligen odeformerbar material- förtjockning 20, som utgör en del av den tjockare profil- väggen 17 och definierar innerspårets 19 form, gränsar upptill till spåret 16 eller innerspàret 19. En motsva- rande materialförtjockning 21 gränsar nedtill till spåret 16 eller innerspàret 19.

Materialförtjockningens 2Q anordnande och utformning är av betydelse när det gäller att förhindra att tak- luckans 3 främre kant 15 lyftes ur det i fig 3 visade w 10 15 20 25 30 35 467 961 6 läget vid körning med hög hastighet. Då uppåtriktade lyft- krafter påverkar takluckan 3, anlägges en övre kilyta 22 på takluckans främre kant 15 via en mellanliggande, när- belägen del av den tunnare profilväggen 18 ordentligt mot materialförtjockningen 20, som i sin tur stöder mot taköppningskanten 6. De uppåtriktade lyftkrafterna tende- rar att förskjuta tätningsprofilen 5 uppåt, vilket dock förhindras till följd av ingreppet mellan spåret ll och det av nedbockningen 7, nedbockningskanten 9 och inner- kanten 8 bildade påsticksstödet för tätningsprofilen 5.

Takluckans 3 främre kant 15 (35) har kilformig tvär- sektion åtminstone över en del av sin längd, såsom visas i fig 3, 4 och 6-8. Spåret 16 eller det detta spår 16 alstrande innerspåret 19 har en mot den främre kantens 15 kilform komplementär form. Företrädesvis är den främre kanten 15 så utformad, att den är kilformig över hela sin längd, varvid kilformen vid avrundade övergångar 47 (fig 2) till takluckans 3 sidokanter är kontinuerligt av- fasad till vertikala ytor vid sidokanterna.

Vid den i fig 3 och 4 visade utföringsformen av tak- luckan 3 är takluckan framställd av plåtmaterial, som för bildande av kilformen först är bockat utåt-nedåt, så att den övre kilytan 22 bildas. Därefter är plåtmaterialet bockat inåt-nedåt under bildande av en undre kilyta 23, varpå plåtmaterialet slutar med en inåt-uppåt bockad kant 24. Kanten 24 överlappar en utåt-nedåt bockad ytter- kant 25 på en på takluckan 3 fäst takluckeförstärkning 26.

Såsom visas i fig 3 och 4, är den främre kantens 15 yttre kant 27, vilken förbinder de båda kilytorna 22 och 23 med varandra, så anordnad, att den är belägen mittför inner- spårets 19 botten 28 och vid stängd taklucka 3 tränger in den tunnare profilväggens 18 mittre område i bottnen 28.

Den i fig 3 och 4 visade takluckan 3 är vid sin bakre kant och sina båda sidokanter utformad på det i fig 5 visade sättet. Såsom framgår har takluckan 3 vid sina kan- ter vertikalt riktade ytor 29, som är bildade på rätvink- liga nedbockningar 30. Nedbockningarna 30 är uppbockade rñip f? 10 15 20 25 30 35 -n- cn \1 \o cm ...Å 7 vid sin ände för att bilda en fals för en nedåtriktad fläns 31 på takluckeförstärkningen 26. Tätningsprofilens 5 utåt välvda profilvägg 18 anligger tätt mot ytorna 29 under elastisk förspänning. Om tätningsprofilens hålkam- mare 14 är tätad över hela omkretslängden och vid stöt- ställena samt fylld med luft, undantränges luft från hål- kammaren 14 då takluckans 3 främre kant 15 intränger i den i taköppningens främre parti belägna delen av tät- ningsprofilen 5, varvid luften inpressas i de vid tak- luckans sidor och bakre parti belägna hålkammaravsnitten, så att lufttrycket stiger i dessa avsnitt. Detta leder till en ytterligare anpressning av profilväggen 18 mot takluckekantens vertikala ytor 29.

I utföringsexemplen enligt fig 6-8 har den av plåt- material utformade takluckan ersatts med en taklucka 32 av glas. I utföringsexemplet enligt fig 6 omges glas- luckan 32 av en pâsprutad plastram 33, vars främre kant 35 bildar takluckans i tvärsektion kilformiga främre kant.

Takluckeförstärkningen 36 är också inbäddad i den pàspru- tade plastramen 33, varvid en rundlina 37 är anordnad. mellan glasluckan 32 och luckförstärkningen 36.

Vid utföringsformen enligt fig 7 är en runtomgående plastram 33' också påsprutad på glasluckan 32. Plastramen 33' har ett spår 40 i sin främre del 34'. Med hjälp av detta underskurna spår 40 är en profillist 41, som bildar takluckans främre kant 35 och har kilformig tvärsektion, fäst på ramdelen 34' genom làsingrepp.

Vid utföringsformen enligt fig 8 är glasluckans 32 ytterkant inspänd mellan en övre täckram 42 och en under glasluckan 32 belägen takluckeförstärkning 43. Täckramen 42 och takluckeförstärkningen 43 är förbundna med varandra medelst skruvar 44. En yttre kantprofil 45, som är anord- nad vid takluckans alla fyra sidor, är fäst mellan täck- ramen 42 och takluckeförstärkningen 43. Vid glasluckans 32 främre kant skjuter kantprofilen 45 ut över täckramen 42 med ett i tvärsektion kilformigt utspràng 46.

I samtliga utföringsexempel enligt fig 3, 4 och 6-8 10 15 20 25 467 967 8 har takluckan 3 resp 32 till följd av det beskrivna arrangemanget kilformig tvärsektion vid sin främre kant,. så att i samtliga fall det önskade form- och kraftbundna ingreppet med tätningsprofilen 5 föreligger vid den främre taköppningskanten vid stängd taklucka.

Då den yttre kanten 27 på takluckans i tvärsektion kilformiga främre kant är avrundad, bildar den tillsam- mans med spårets 16 botten ett svänglager för takluckan, dvs att takluckan vid svängning från ett stängt läge genom utsvängning av takluckans bakre kant över det fasta fordonstaket l med sin avrundade yttre kant 27 stöder mot spårets botten såsom ett sväng- eller tipplager.

Tätningsprofilen 5 kan, såsom visas i fig 8, för sin inre förstärkning vid samtliga utföringsformer av uppfin- ningen vara försedd med en U-formig stålarmering 48, som omgriper det av nedbockningen 7, nedbockningskanten 9 och innerkanten 8 bestående plåtpaketet. Tätningsprofilen 5 behöver inte vara utformad av samma elastmaterial över hela sin tvärsektion. Det är exempelvis möjligt att i om- rådet för fästskänkeln 12 och den materialförtjockning- arna 20 och 21 uppvisande, tjockare profilväggen 17 fram- ställa tätningsprofilen av ett hårdare material som är_ förenat med ett den tunnare profilväggen 18 bildande, mjukare material. Vid motsvarande utformning kan också hâlkammaren 14 vara fylld med mjukare eller skummat mate- rial. Profillisten 41 i utföringsexemplet enligt fig 7 och kantprofilen 45 med sitt utsprång 46 i utförings- exemplet enligt fig 8 är framställda av ett förhållande- vis hårt material.

Claims (10)

10 15 20 25 30 467 961 PATENTKRAV

1. l. Skjut- eller skjut-lyft-tak för motorfordon, vil- ket har en stel taklucka (3; 32), som i sitt stängda läge tillsluter en taköppning (2) i det fasta fordonstaket (1) _under bildande av en runtomgående kantspalt (4), och en nedåt riktad nedbockning (7) på taköppningskanten (6), på vilken nedbockning underifrån är påstucken en tätnings- profil (5), som vid stängd taklucka utfyller kantspalten på tätande vis och som är utformad elastiskt deformerbar k ä n n e t e c k n a t där- av, att takluckans (3; 32) främre kant (l5; 35) har kil- formig tvärsektion åtminstone över en del av sin längd i området för kantspalten, och att tätningsprofilen (5) åtminstone i området för den kilformiga utformningen av takluckans (3; 32) främre kant (l5; 35) är deformerbar för bildande av ett med avseende på kilformen ungefär komplementärt spår (16), som upptill avgränsas av en väsentligen odeformerbar materialförtjock- ning (20), som vid sin ena sida stöder mot taköppnings- kantens (6) nedbockning (7) och som vid sin andra sida vid stängd taklucka (3; 32) anligger mot den övre kilytan (22) på takluckans (3; 32) främre kant (15, ss).

2. Skjut- eller skjut-lyft-tak enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a t därav, att tätningsprofilen (5) har samma tvärsektion runt hela taköppningskanten (6) och att takluckans (3; 32) främre kant (l5; 35) är kilformigt utformad över hela sin längd och har avrundade övergångar (47) till takluckans (3; 32) sidokanter.

3. Skjut- eller skjut-lyft-tak enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att tätnings- profilen (5) på i sig känt sätt har en efter påstickningen på taköppningskantens (6) nedbockning (7) i kantspalten (4) belägen hålkammare (14), som vid sin ena sida avgrän- sas av en mot taköppningskanten (6) anliggande, tjockare profilvägg (17), i vilken ett mot spåret (16) svarande innerspår (19) är utformat, och vid sin andra sida av- 10 15 20 25 30 35 467 961 10 gränsas av en mot takluckan (3; 32) utåt välvd, tunnare profilvägg (18). .

4. Skjut- eller skjut-lyft-tak enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att tätningsprofilens (5) hàlkammare (14) är avtätad utåt och fylld med luft.

5. Skjut- eller skjut-lyft-tak enligt något av pa- tentkraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t därav, att den yttre kanten (27) på takluckans (3; 32) i tvärsektion kilformiga främre kant (l5; 35) är avrundad och tillsam- mans med spårets (16) botten bildar ett svänglager för takluckan.

6. Skjut- eller skjut-lyft-tak enligt något av pa- tentkraven 1-5, k ä n n e t e c k n a t därav, att plåt- materialet, av vilket takluckan (3) är framställd, vid takluckans främre kant (15) för bildande av kilformen först är bockat utåt-nedåt och därefter i anslutning där- till är bockat inåt-nedåt och slutar med en inåt-uppåt bockad kant (24), som överlappar en takluckeförstärknings (26) utåt-nedåt bockade ytterkant (25).

7. Skjut- eller skjut-lyft-tak enligt något av pa- tentkraven 1-5, k ä n n e t e c k n a t därav, att den främre kanten (35) på en på en glaslucka (32) påsprutad plastrams (33) främre ramdel (34) har kilformig tvärsek- tion åtminstone över en del av sin längd.

8. Skjut- eller skjut-lyft-tak enligt något av pa- tentkraven 1-5, k ä n n e t e c k n a t därav, att ett spår (40) är utformat i den främre kanten på en på en glaslucka (32) påsprutad plastrams (33') främre ramdel (34'), varvid en profillist (41), som sträcker sig åt- minstone över en del av den främre kantens längd och har kilformig tvärsektion, är fäst i detta spår (40).

9. Skjut- eller skjut-lyft-tak enligt något av pa- tentkraven 1-5, k ä n n e t e c k n a t därav, att en glaslucka (32) vid sin ytterkant på_i sig känt sätt är in- spänd mellan en övre täckram (42) och en takluckeförstärk- ning (43), varvid en yttre kantprofil (45), som vid tak- luckans (32) främre kant (35) har kilformig tvärsektion 17 467 961 ll åtminstone över en del av den främre kantens längd, är fäst mellan täckramen (42) och takluckeförstärkningen (43).

10. Skjut- eller skjut-lyft-tak enligt något av pa- tentkraven 1-9, k ä n n e t e c k n a t därav, att kil- formen, då takluckans (3; 32) främre kant (15; 35) är kilformig över hela sin längd, vid övergàngarna (47) till takluckans sidokanter är kontinuerligt avfasad till ver- tikala ytor.