SE466911B - Vipparmskran - Google Patents

Description

466 911 2 stångssidan befintliga kammaren, allt under förlängning av cylindern. Enär kolvstången tar i anspråk ett visst utrymme i tillhörande kammare blir den effektiva tryck- ytan på kolvstångssidan betydligt mindre än den effek- 5 tiva tryckytan på kolvsidan. Särskilt markant blir denna ytskillnad i de fall då kolvstången av hållfasthets- skäl måste utföras förhållandevis grov. Detta innebär att en vid arbete dragande cylinder måste dimensioneras betydligt kraftigare än en analog cylinder som arbetar 10 tryckande för att kunna utveckla samma kraft som den sistnämnda.

Teknikens ståndpunkt Ett flertal olika utföranden av vipparmskranar av ingressvis angiven typ är tidigare kända inom tekniken 15 (se exempelvis SE 8502014-7). Vid dessa kända kranar har länksystemet till uppgift att möjliggöra svängning av vipparmen inom ett rörelseområde som är större än 180° och då närmare bestämt mellan ett första ändläge i vilket densamma är belägen parallellt med och 20 omedelbart intill lyftarmens undersida och ett motsatt, andra ändläge i vilket vipparmen pekar i riktning uppåt ca 45° från en tänkt förlängning av lyftarmen, dvs vipparmen kan svängas totalt ca 225° mellan de båda ändlägena. För detta ändamål är länksystemet 25 mellan vipparm och lyftarm utformat med ett jämförel- sevis litet avstånd mellan huvudleden och den fjärde led som förbinder den första länken med lyftarmen samtidigt som såväl den första som den andra länken är påtagligt längre än nämnda avstånd. Genom denna 30 geometri kommer den andra länken vid svängning av den första länken förmedelst hydraulcylindern att röra sig i en väsentligen bågformig bana på utsidan av och omkring huvudleden under överföring av kraft till nämnda tredje led, vilken är placerad i ungefär 35 ett och samma mot vipparmens längdaxel vinkelräta plan som huvudleden, varvid sträckan mellan huvudleden och den tredje leden bildar erforderlig momentarm 10 15 20 25 30 35 466 911 3 för verkställande av svängningen.

Vipparmskranar av detta kända slag används i praktiken med fördel inom skogsbruket, oftast monterade på den bakre änden av en lastbil eller släpvagn. Kranen innefattar då en timmergrip som är monterad vid spetsen av vipparmen eller ett i denna ingående s.k. utskjut, dvs en i vipparmen inbyggd teleskoparm av två- eller flerstegstyp, varvid gripen är på ett fördelaktigt sätt ställbar i ett vilotillstånd på fordonets lastbära- re samtidigt som lyftarmen kan vila på denna tack vare möjligheten att inställa vipparmen i ett läge ca 45° uppåt från lyftarmen. En annan fördel hos dessa kända kranar är att hydraulcylindern är monterad i ett skyddat läge ovanpå lyftarmen. På så sätt riskerar den ej att skadas då lyftarmen - såsom ofta sker i praktiskt bruk - slår emot de upprättstående stakar som avgränsar fordonets lastutrymme.

Emellertid är de kända kranarna av beskrivet slag även förknippade med ett flertal nackdelar. En av dessa nackdelar är att hydraulcylindern arbetar dragande inom just den del av arbetsområdet i vilken kraftbehovet är störst, nämligen i den sektor på mer än 90° i vilken vipparmen pekar utåt från lyftarmens spets. Detta, i kombination med att kolvstången till cylindern av hållfasthetsskäl måste göras tämligen grov, innebär att cylindern måste dimensioneras extra- ordinärt kraftig. Cylindern blir därmed icke blott dyrbar utan även tung. En annan nackdel är att det till cylindern hörande hydraulsystemet kompliceras och fördyras till följd av nödvändigheten att arrangera s.k. sänkbromsventiler i detsamma. Skälet härtill är följande. Då vipparmen skall sänka en last inom förutnämnda yttre arbetssektor verkar lasten på så sätt att hydraulcylindern tenderar att förlängas, varvid kammaren på kolvstångssidan tenderar att tömmas på olja betydligt snabbare än olja kan fyllas på i kammaren på kolvstángssidan. För att uppnå balans 466 9 10 15 20 25 30 35 11 4 mellan tömning och fyllning i respektive kammare måste tillgripas särskilda strypventiler vilka reglerar evakueringen av olja ur kammaren på kolvstångssidan på ett sådant sätt att lika mycket olja hinner fyllas i den andra kammaren. En tillkommande olägenhet med dylika stryp- eller sänkbromsventiler är att de lätt förorsakar ryckiga rörelser hos vipparmen därest de icke reglerar oljeflödena mycket minutiöst. En ytterli- gare nackdel hos de kända kranarna är att de trots allt har ett begränsat svängrörelseområde, nämligen maximalt ca 225°. Vidare saknas möjlighet att parkera vipparmen i ett läge parallellt med och ovanför lyft- armen.

Uppfinningens syften Föreliggande uppfinning tar sikte på att eliminera ovannämnda nackdelar hos tidigare kända Vipparmskranar och skapa en kran vid vilken hydraulcylindern kan arbeta tryckande då kraftbehovet är maximalt och vid vilken hydraulcylindern sålunda kan ges minimala dimen- sioner för ett givet behov. Ett annat syfte med upp- finningen är att skapa en kran vid vilken behovet av särskilda sänkbromsventiler undanröjs. Ett annat syfte med uppfinningen är att skapa en kran med ett betydligt större svängrörelseområde än tidigare kända vipparmskranar av beskrivet slag. Ännu ett annat syfte med uppfinningen är att skapa en kran vid vilken vipp- armen kan föras till ett_parkeringsläge nära intill lyftarmens ovansida, varigenom själva lyftarmen kan i sin tur föras till ett parkeringsläge nära intill en pelare eller stomme till kranen då vipparmen befinner sig i sitt parkeringsläge.

Kort redogörelse för uppfinningstanken Ovan angivna syften ernás enligt uppfinningen medelst de särdrag som kännetecknar uppfinningen enligt efterföljande patentkrav.

Ytterligare belysning av teknikens ståndpunkt Vipparmskranar vid vilka vipparmen kan föras 10 15 20 25 30 35 466 911 5 till ett parkeringsläge nära intill och parallellt med lyftarmens ovansida är i och för sig tidigare kända. Vid dessa kända kranar ombesörjs dock icke vipparmens svängning med hjälp av en enda på ovansidan av lyftcylindern lokaliserad hydraulcylinder, utan fastmer med hjälp av två på ömse sidor av vipp- resp lyftarmen anordnade cylindrar. Dessa cylindrar är därför ständigt utsatta för risken att skadas genom att slås exempelvis mot en laststake på en timmerbil.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningarna är FIG l en sidovy illustrerande den uppfinningsenliga kranen i två olika lägen, FIG 2 en förenklad planvy ovanifrån visande kranens lyft- och vipparmar i ett väsentligen horison- tellt utsträckt läge, FIG 3 en förstorad sidovy av samma kran visande lyft- armen i ett nedfällt läge och vipparmen i ett uppfällt parkeringsläge, och FIG 4 en partiell sidovy visande ett modifierat utförande av uppfinningen.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföranden av uppfinningen Den i fig 1-3 visade kranen innefattar en lyftarm l och vipparm 2. Lyftarmen 1 är vid en inre ände ledat förbunden med en pelare eller stomme 3 och kan svängas relativt pelaren med hjälp av en hydraulcylinder 4, här benämnd lyftcylinder. Såsom framgår av fig 3 kan pelaren 3 via en vridkrans 5 vara monterad på en med stödben 6 försedd bärbalk 7 vilken i sin tur kan vara monterad på ett till ett fordon hörande chassi vilket antyds medelst rambalkarna 8, 8'.

Via vridkransen 5 eller motsvarande anordning kan pelaren 3 vridas till olika vridlägen relativt bärbalken 7.

Vipparmen 2 är förbunden med lyftarmen l via 466 911 6 en första led eller huvudled 9 och svängbar relativt lyftarmen med hjälp av en på lyftarmens ovansida loka- liserad, dubbelverkande hydraulcylinder 10, här benämnd vipparmscylinder. Huvuddelen av lyftarmen 1 utgörs 5 av en lådbalk ll vars ovansida är betecknad ll' och undersida ll", medan balkens sidoflänsar är betecknade 11"' (se fig 2). På analogt sätt utgörs även huvuddelen av vipparmen 2 av en lådbalk 12 vars ovansida är beteck- nad 12' och undersida 12", medan lådbalkens sidoflänsar 10 är betecknade l2“'. Vid den fria änden eller spetsen av vipparmen 12 är anordnad en redskapsbärare 13 vilken antingen kan vara monterad direkt på vipparmen eller på en i denna inbyggd, utskjutbar teleskoparm. Denna redskapsbärare kan uppbära exempelvis en rotator i 15 vilken i sin tur är upphängd en timmergrip. Givetvis kan bäraren 13 även uppbära andra godtyckliga redskap.

Den i sin helhet med 10 betecknade hydraulcylindern, vilken på konventionellt sätt inbegriper en egentlig cylinderdel 14 och en kolvstång 15, har sin ena ände, 20 i detta fall cylinderänden, ledat förbunden med lyft- armen och sin motsatta ände, i detta fall kolvstångs- änden, ledat förbunden med en första länk generellt betecknad 16. Denna ingår i ett mellan armarna 1, 2 verkande länksystem som dessutom inbegriper en andra 25 länk generellt betecknad 17. Denna andra länk är för- bunden med dels den första länken 16 via en andra led 18, dels vipparmen 2 via en tredje led 19. Den första länken 16 är förbunden med lyftarmen via en fjärde led 20. I det visade, föredragna utförandet 30 ingår i länksystemet även en femte led 21 vilken för- binder den första länken 16 med hydraulcylindern 10, närmare bestämt dennas kolvstångsände. Cylinderdelen 14 är förbunden med lyftarmen 11 via en sjätte led 22.

Vipparmen 2 är svängbar relativt lyftarmen 1 35 mellan å ena sidan ett med streckade linjer i fig 1 visat första änd- eller utgångsläge A på undersidan av lyftarmen och å andra sidan ett andra ändläge (be- 10 15 20 25 30 35 466 911 7 tecknat B i fig 3) i vilket densamma befinner sig på ovansidan av lyftarmen. Vipparmen har sitt huvudsak- liga arbetsområde för lyftning och sänkning av en last ungefär inom den halvcirkel av svängsrörelseomrádet som befinner sig närmast den första ändläget A.

I detta sammanhang skall understrykas att begreppen ovansida resp undersida används för att åstadkomma begreppsmässig enkelhet i beskrivning och efterföljande patentkrav, ehuru dessa delar av lyftarmen respektive Vipparmen icke alltid befinner sig över respektive under varandra. Sålunda kan exempelvis den såsom under- sida betecknade ytan eller flänsen 12" på Vipparmen 2 i och för sig vara vänd uppåt i förhållande till den motsatta ytan eller flänsen l2', nämligen då Vipparmen befinner sig i utgångsläget A. Även lyftarmen l kan inställas i andra lägen än det i fig 1 visade väsentligen horisontella läget, varvid de motsatta ytorna ll' resp ll" i och för sig förlorar karaktären av ovansida resp undersida i egentlig bemärkelse.

I enlighet med ett för uppfinningen grundläggande särdrag är avståndet mellan de första och fjärde lederna 9 och 20 större än avståndet mellan de andra och fjärde ledarna 18 resp 20. Vidare är den tredje led 19 som förbinder den andra länken 17 med Vipparmen 2 fjärmad från huvudleden 9 och placerad åtminstone ett visst stycke ut på Vipparmen räknat från huvudleden 9. Detta möjliggör att den andra länken 17 (eller en rät linje mellan sagda andra och tredje leder 18, 19) lokaliseras under huvudleden 9 för att - då Vipparmen 2 befinner sig i sitt arbetsområde - å ena sidan åstadkomma sväng- ning av vipparmen i riktning från det första änd- eller utgångsläget A genom förlängning av hydraulcylindern 10 och å andra sidan åstadkomma svängning av Vipparmen i motsatt riktning genom förkortning av hydraulcylidnern.

Genom den beskrivna geometrin hos länksystemet kan sålun- da hydraulcylindern ombesörja lyftning av Vipparmen genom att verka tryckande just i den del eller sektor av 4 6 10 15 20 25 30 35 11 8 arbetsområdet i vilken kraftbehovet är störst, nämligen i den sektor i vilken vipparmen pekar utåt från lyft- armen såsom visas i fig l. *1 Såsom framgår av fig 2 är den i sin helhet med 16 betecknade första länken sammansatt av två sinsemellan stelt förbundna hälfter E 16', 16" belägna på ömse sidor om lyftarmen. Även den i sin helhet med 17 betecknade två på ömse sidor om vipparmen resp lyftarmen anordnade hälfter l7',l7". I det exemplifierade utförandet utnytt- jas förbindningselementet 23 för att samtidigt bilda den led 21 som förbinder länken eller länkhälfterna med kolvstången 15. Elementet 23 kan sålunda utgöras av en axeltapp på vilken är lagrad en vid kolvstångens via ett förbindningselement 23 andra länken innefattar fria ände anbragt hållarring 24.

Vid sin yttre, med vipparmen förbundna ände upp- visar lyftarmen l två sinsemellan åtskilda sidostycken 25, 25' som är snedställda relativt lyftarmens längd- eller centralaxel och skjuter ut ett stycke i riktning uppåt från lyftarmens ovansida för att lokalisera huvudleden 9 på avstånd från sagda längdaxel. Närmare bestämt bör avståndet eller niváskillnaden mellan huvudleden 9 och en tänkt förlängning av lyftarmens ovansida ll' räknat vinkelrätt mot denna i huvudsak uppgå till summan av cylinderdelens 14 diameter och avståndet mellan ovansidan 12' av vipparmen och en med denna parallell geometrisk axel 26 som genomskär huvudleden 9. På så sätt kan vipparmen, såsom framgår av fig 3, svängas till ett det andra ändläget bildande parkeringsläge B i vilket vipparmen är lokaliserad väsentligen parallellt med hydraulcylindern och nära denna med cylindern 10 belägen mellan vipparmen och lyftarmen. Vart och ett av de båda sidostyckena 25, 25' kan i praktiken utgöras av plåtar med kilformigt avsmalnande form. Den grövre eller bredare änden av det enskilda, kilformiga sidostycket är härvid förbunden med lyftarmen, medan en smalände utgör fäste för huvud- 10 15 20 25 30 35 466 911 9 leden 9. Med fördel kan det enskilda sidostycket, såsom tydligast framgår av fig 3, vid sin fria, med huvudleden förbundna smalände uppvisa ett ändparti 27 som är bockat ett stycke nedåt i förhållande till sidostycket i övrigt för att därigenom lokalisera vipparmen så nära lyftarmens undersida som möjligt då vipparmen befinner sig i sitt första ändläge A.

I detta sammanhang må även påpekas att den fjärde led 20 som förbinder den första länken 16 med lyftarmen är belägen nära såväl lyftarmens undersida ll" som den yttre sidokanten 28 hos nämnda sidostycken. Leden 20 är med andra ord lokaliserad i omedelbar anslutning till övergången mellan lådbalkens ll undersida 11' och ytterkanterna 28 till sidostyckena 25, 25'. Det skall vidare noteras (se fig 2) att lådbalken 11 har sin yttre ände 29 belägen på visst avstånd innanför huvudleden 9. Härigenom uppstår ett fritt utrymme 30 i området mellan leden 9 och balkänden 29. Vid svängning av vipparmen 2 till det första ändläget A kan tvenne förstärkningsplåtar 31, 31' för leden 19 partiellt härbärgeras i nämnda utrymme 30, närmare bestämt med partier som skjuter ned ett kort stycke från vipparmens 12" undersida. Vidare skall påpekas att leden 19, som i praktiken kan utgöras av en genom- gående axeltapp eller rördel, är placerad på ett sådant avstånd från leden 9 att densamma i ändläget A kommer att lokaliseras precis i övergången 32 (se fig 3) mellan sidostyckenas 25, 25' bockade, yttre ändpartier 27 och kanterna 28.

Såsom framgår av fig l är de båda lederna 18 och 21 åtskilda från varandra. Med fördel kan de vara åtskilda ett påtagligt stycke utmed en cirkelbåge vars centrum utgörs av leden 20.

I praktiken kan leden 19 med fördel vara lokaliserad utmed den tänkta, räta linje 33 som förbinder huvudleden 9 med ett fästcentrum 13' på redskapsbäraren 13. Genom ledens 19 låga placering på vipparmen sker länkens 17 466 911 10 15 20 25 30 35 10 eller länkhälfternas l7', 17" kraftangrepp på vipparmen i den undre hälften av denna, dvs under längsaxeln 26.

Den beskrivna kranen arbetar på följande sätt.

I sitt första ändläge A bildar vipparmen ca 30° vinkel med lyftarmen. Närmare bestämt bildar förutnämnda förbindningslinje 33 mellan huvudleden 9 och fästcentrum 13' exakt 28° vinkel med lyftarmen l. Från detta ändläge är vipparmen rörlig inom vad som nedan benämns arbets- området. Detta arbetsområde sträcker sig ca l80° ändläget A. Då visade sättet, från lyftarmen l är inställd på det i fig 1 dvs pekande ungefär horisontellt ut från pelaren 3 är en första sektor på ungefär 60° belägen till vänster om en lodlinje genom huvudleden 9, medan en sektor på ca l20° är belägen till höger om samma lodlinje. Vid förflyttning av vipparmen från ändläget A rör sig sålunda redskapsfästet 13 i riktning nedåt i den vänstra sektorn av arbetsområdet, medan detsamma vid fortsatt svängning i in i den högra sektorn kommer att röra sig i riktning uppåt. I den vänstra sektorn befinner sig redskapsfästet jämförelsevis nära pelaren 3. Av detta skäl är kraftbehovet vid lyftning inom den vänstra sektorn tämligen begränsat.

Vid lyftning av en last i den högra sektorn är däremot avståndet mellan lastbäraren och kranpelaren större, varför kraftbehovet är betydligt större i denna sektor.

Kraftbehovet är maximalt då vipparmen pekar i huvudsak horisontellt ut från lyftarmen.

I det fall vipparmen befinner sig i nämnda högra sektor av arbetsområdet och hydraulcylindern 10 förlängs genom inpumpning av olja på kolvsidan samtidigt som olja evakueras ur kammaren på kolvstångssidan kommer den första länken 16 att svänga i riktning medurs kring leden 20 betraktat i fig l. via länkparet l7', 17" till leden 19 som angriper Denna rörelse överförs vipparmen med en kraft som strävar att svänga denna i riktning moturs kring huvudleden 9. Det lyftmoment med vilket vipparmen kan svängas kring huvudleden bestäms 10 15 20 25 30 35 466 911 ll av avståndet eller hävarmen mellan huvudleden 9 och den andra länken eller länkhälfterna l7', 17" (eller näramre bestämt den räta linje som förbinder leden 19 med leden 18). Ju större denna hävarm är desto större blir det på vipparmen verkande lyftmomentet. Vid fort- satt förlängning av hydraulcylindern och därmed fortsatt svängning av vipparmen i riktning uppåt i nämnda sektor tenderar naturligtvis avståndet eller hävarmen mellan leden 9 och länkhälfterna l7', 17" att minska. Denna tendens motverkas emellertid samtidigt av det faktum att leden 18 rör sig nedåt i förhållande till leden 9 i det att den första länken 16 ju svängs i riktning medurs kring leden 20. Härigenom kan en påtaglig hävarm mellan leden 9 och länkhälfterna l7', 17" upprätthållas utmed ett jämförelsevis stort svängrörelseomráde, innebärande att vipparmen via det uppfinningsenliga länksystemet kan svängas upp tämligen högt över ett leden 9 genomskärande horisontalplan under lyftning av en last.

I den del av arbetsområdet i vilken kraftbehovet är störst, dvs förutnämnda högra sektor av arbetsområdet, kan sålunda hydraulcylindern verka tryckande; något som av ingressvis omnämnda skäl är fördelaktigt så tillvida att hydraulcylindern därigenom kan konstrueras med minimala dimensioner för ett givet behov. I den vänstra sektorn av arbetsområdet är kraftbehovet vid lyftning av en last så litet att detsamma mer än väl kan tillgodoses trots att cylindern vid lyftning i denna sektor verkar dragande.

Vid svängning av vipparmen i riktning uppåt inom den högra sektorn av arbetsområdet når densamma slutligen ett neutral- eller dödpunktsläge i vilket ytterligare lyftning av en last ej längre är möjlig, i det att den första länken 16 vid sin svängning medurs när ett ändläge i vilket ytterligare svängning omöjliggörs (samtidigt som länkhälfterna l7', 17" når leden 9).

För att svänga vipparmen från detta neutralläge till 466 911 10 15 20 25 30 35 12 parkeringsläget B enligt fig 3 är det i och för sig nödvändigt att vidta särskilda åtgärder, t ex genom att anlägga vipparmen mot ett fast föremål och vika vipparmen, eller föra lyftarmen till ett upprätt läge i vilket vipparmen av sin egen tyngd tenderar att röra sig mot parkeringsläget B. I detta tillstånd, då givetvis last saknas, krävs dock endast en kraft som bestäms av vipparmens egen vikt och som är tillräck- lig för att svänga vipparmen till parkeringsläget.

Den kraft som utvecklas då hydraulcylindern verkar dragande är fullt tillräcklig för detta ändamål. Sväng- ning av vipparmen från neutralläget till parkeringsläget sker sålunda genom förkortning av hydraulcylindern, varvid länken 16 bringas att svänga moturs kring leden 20 samtidigt som länkhälfterna l7', l7"j sedan vipparmen väl passerat neutralläget, bringar vipparmen att svänga i riktning moturs kring leden 9.

Uppfinningens fördelar är uppenbara. Genom att hydraulcylindern 10 kan arbeta tryckande då kraftbehovet är maximalt kan densamma utföras med minimala dimensioner och därmed till ett lågt pris. Av samma skäl bortfaller behovet av särskilda sänkbromsventiler i det att sänkning av en last inom den kritiska (i fig 1 till höger befint- liga) sektorn av hela arbetsområdet sker genom förkort- ning av hydraulcylindern varvid ju evakueringen av olja sker på kolvsidan och icke på kolvstångssidan.

Vidare har vipparmen ett betydligt större svängrörelse- område än tidigare kända vipparmskranar. Vid den beskriv- na kranen är sålunda svängrörelseområdet icke mindre än ca 330°, vilket skall jämföras med 225° vid tidigare kända kranar av ingressvis omnämnt slag. Ävenledes erbjuder uppfinningen den fördelaktiga möjligheten att kunna parkera vipparmen i ett läge ovanpå lyftarmen, parallellt med och förhållandevis nära denna, samtidigt som cylindern bibehåller sitt från slag och stötar skyddade läge ovanpå lyftarmen, närmare bestämt mellan denna och vipparmen. 10 15 20 25 30 35 466 911 13 I fig 4 visas ett alternativt utförande av upp- finningen vid vilket den andra länken eller länkhälfterna 17 anslutits till en och samma led 21' som förbinder hydraulcylinderns kolvstång 15 med den första länken 16. I detta fall kan sålunda de tidigare beskrivna lederna 18, 21 anses sammanfalla i en enda gemensam led 21'; något som i och för sig förenklar tillverk- ningen av själva länksystemet men som samtidigt något försämrar vipparmens förmåga att lyfta en last högt i det att ju förutnämnda hävarm mellan huvudleden 9 och den andra länken här snabbare reduceras vid svängning av vipparmen i riktning uppåt.

Tänkbara modifikationer av uppfinningen Det är givet att uppfinningen ej är begränsad blott till de beskrivna och pà ritningarna visade utförandena. Sålunda är det i och för sig tänkbart att vända hydraulcylindern 10 så att kolvstàngen förbinds med lyftarmen och cylinderdelen med ifrågakommande länk; ehuru dock det visade utförandet föredras i praktiken. Vidare kan förhållandet mellan lyftarmens, vipparmens och kranpelarens längder varieras inom vida gränser, ehuru i praktiken föredras det på rit- ningarna visade utförande vid vilket lyftarmen är längre än själva vipparmen (utskjutet ej inräknat) och kranpelaren, varvid kranpelaren och vipparmen är ungefär lika långa. Ävenledes kan den uppfinningsen- liga kranens montering variera. Ehuru möjligheten att parkera vipparmen på lyftarmens ovansida på ett fördelaktigt sätt tillåter placering av kranen mellan en fordonshytt och en bakomvarande lastbärare är det sålunda i och för sig tänkbart att montera kranen på andra godtyckliga ställen icke blott på ett fordon utan även annorstädes, t ex på en Vattenburen farkost, ett stationärt underlag etc.

Claims (10)

466 911 10 15 20 25 30 14 PATENTKRAV
1. l. Vipparmskran innefattande en lyftarm (1) och en med denna via en första led eller huvudled (9) f? förbunden vipparm (2), som är svängbar relativt lyft- armen med hjälp av en på lyftarmens ovansida lokaliserad, dubbelverkande hydraulcylinder (10), vilken har sin ena ände, t ex cylinderänden, ledat förbunden med lyftarmen och sin motsatta ände, t ex kolvstângsänden, ledat förbunden med åtminstone en första länk (16) ingående i ett mellan armarna verkande länksystem som dessutom inbegriper åtminstone en andra länk (17), vilken är förbunden med dels den första länken via en andra led (18), dels vipparmen (2) via en tredje led (19), varvid den första länken (16) är förbunden med lyftarmen (1) via en fjärde led (20) och varvid vipparmen är svängbar relativt lyftarmen mellan å ena sidan ett första änd- eller utgångsläge på undersidan av lyftarmen och á andra sidan ett andra ändläge i vilket densamma befinner sig på ovansidan av en längsgå- ende axel genom lyftarmen (1), varvid vipparmen har sitt huvudsakliga arbetsområde för lyftning och sänkning av en last ungefär inom den halvcirkel av svängnings- rörelsen som befinner sig närmast det första ändläget, k ä n n e t e c k n a d därav, att avståndet mellan sagda första och fjärde leder (9, 20) är större än avståndet mellan sagda andra och fjärde leder (18, 20) och att den tredje led (19) som förbinder den andra länken (17) med vipparmen (2) är fjärmad från huvudleden (9) och placerad ett stycke ut på vipparmen räknat från den första leden (9), varvid den andra länken (17) - eller rät linje mellan sagda andra och tredje leder (18, 19) - är lokaliserad under den första leden eller huvudleden (9) för att, då vipparmen befinner sig i sitt arbetsområde, à ena sidan åstadkomma svängning av vipparmen i riktning från det första änd- eller 10 15 20 25 30 35 466 911 15 utgångsläget genom förlängning av hydraulcylindern(l0) och å andra sidan åstadkomma svängning av vipparmen i motsatt riktning genom förkortning av hydraulcylindern.
2. 2. Vipparmskran enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a d därav, att lyftarmen (1) vid sin yttre, med vipparmen (2) förbundna ände uppvisar två sinsemellan åtskilda sidostycken (25, 25') som är snedställda relativt lyftarmens längd- eller centralaxel och skjuter ut ett stycke i riktning uppåt från lyftarmens ovansida (1l') för att lokalisera huvudleden (9) på avstånd ovanför lyftarmens ovansida och därigenom möjliggöra svängning av vipparmen till ett det andra ändläget bildande parkeringsläge väsentligen parallellt med och nära intill hydraulcylindern (10) med denna belägen mellan vipparmen och lyftarmen. 0
3. 3. Vipparmskran enligt krav 2, k ä n n e t e c k - n a d därav, att varje enskilt sidostycke (25, 25') uppvisar kilformigt avsmalnande form och är med en grov eller bred ände förbundet med lyftarmen, medan en smal ände utgör fäste för sagda huvudled (9).
4. 4. Vipparmskran enligt krav 3, k ä n n e t e c k-' n a d därav, att det enskilda sidostycket (25, 25') vid sin fria, med huvudleden (9) förbundna smalände uppvisar ett ändparti (27) som är bockat ett stycket nedåt i förhållande till sidostycket i övrigt för att i sagda första ändläge lokalisera vipparmen så nära lyftarmens undersida som möjligt.
5. 5. Vipparmskran enligt något av kraven 2-4, k ä n n e t e c k n a d därav, att den fjärde led (20) som förbinder den första länken (16) med lyftarmen (1) är belägen nära såväl lyftarmens undersida som en yttre sidokant (28) hos sagda sidostycken (25, 25').
6. 6. Vipparmskran enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d därav, att den tredje led (19) som förbinder den andra länken (17) med vipparmen (2) är placerad i området under en med vipparmens ovansida parallell axel som genomskär huvudleden (9), varigenom 466 911 16 den andra länkens (17) kraftangrepp på vipparmen sker i den undre hälften av denna.
7. 7. Vipparmskran enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d därav, att den första länken 5 (16) är sammansatt av två sinsemellan via ett förbind- ningselement (23) stelt förbundna hälfter (16', 16") belägna på ömse sidor om lyftarmen, varjämte även den andra länken (17) innefattar två på ömse sidor om vipparmen (2) anordnade hälfter (l7', 17"). 10
8. 8. Vipparmskran enligt krav 7, k ä n n e t e c k - n a d därav, att sagda förbindningselement (23) tjänar såsom en femte led (21) för förbindning av den första länken (16) med hydraulcylindern (10).
9. 9. Vipparmskran enligt krav 8, k ä n n e t e c k - 15 n a d därav, att den andra led (18) som förbinder den andra länken (17) med den första (16) är åtskild från den femte led (21) som förbinder den första länken med hyraulcylindern (10).
10. 10. Vipparmskran enligt krav 9, k ä n n e t e c k - 20 n a d därav, att de andra och femte lederna (18, 21) är åtskilda från varandra utmed en cirkelbåge vars centrum sammanfaller med den fjärde leden.