SE466554B - Luft- och stegljuddaempningsplatta av cellplast foer flytande massagolv eller flytande traegolv - Google Patents

Description

20 25 30 35 466 554 2 het av 13 MN/m3, varmed man skulle kunna uppnå en stegljuds- förbättring med cementgolv av 29 dB. Bättre värden har man hittills icke kunnat uppnå med cellplastplattor. Ändamålet med föreliggande uppfinning är därför att ställa en luft- och stegljuddämpningsplatta av cellplast för flytande massagolv eller flytande trägolv till förfogande, vilken (a) har en dynamisk styvhet enligt DIN 52214 av 1-13 MN/ma, företrädesvis 3-8 MN/m3, vilket motsvarar en förbättring av stegljudsnivån VM enligt DIN 4109 av åtminstone 30 dB, (b) uppfyller de önskade långtidsförhållandena, dvs. den skall två år efter inbyggnad inte ha större försämring av VM-värdet än 2 dB jämfört med utgångsvärdet, (c) under brandförhållanden åtminstone uppfyller kraven B2 resp. Bl och (d) samtidigt har god värmeisoleringsförmåga.

Detta åstadkommas enligt föreliggande uppfinning genom att plattan invändigt har ett flertal hålrum, som sträcker sig från en plattkant till motstående plattkant och är anordnade rätvinklígt eller snett mot dessa plattkanter. Plattorna be- står företrädesvis av en cellplast som är flexibel och har slutna celler och en densitet av l5- -25 kg/ma, särskilt mindre än 20 kg/m3, varvid celldiametern är mindre än 0,3 mm och cellplasten har god återställningsförmåga. som plast kan varje plast användas, som är väl uppskumbar och ger ett flexi- belt skum. Företrädesvis användes polyolefiner och deras sam- polymerer. Till de föredragna polyolefinerna hör polyeten och polypropen, särskilt oförnätade polyetener ur gruppen LD-poly- etener. Givetvis kan emellertid cellplasten även bestå av polyuretaner, polystyren, styrensampolymerer, polyvinylklori- der etc.

V! Lil Enligt uppfinningen användes företrädesvis sådana cellplast- plattor, som man har erhållit genom att man har hoplimmat och/eller hopsvetsat hålprofiler av cellplast och eventuellt profílerat deras sidokanter. Som hålprofiler av cellplast användes företrädesvis cellplastisoleringsrör, särskilt sådana, som har en densitet av mindre än 20 kg/m3. I stället 10 15 20 25 30 35 3 466 554 för vanliga cellplastisoleringsrör med runt tvärsnitt kan man enligt uppfinningen givetvis använda alla andra tänkbara hâlprofiler, exempelvis rör med kvadratiskt, rektangulärt eller ovalt tvärsnitt. Företrädesvis användes sådana med ovalt tvärsnitt.

Föredragna utföringsformer av cellplastplattorna enligt upp- finningen är de, som anges i underkraven och beskrives närmare nedan med hänvisning till efterföljande fig. l-30.

Framställningen av cellplastplattorna enligt uppfinningen sker företrädesvis genom att man hoplimmar hâlprofiler av cellplast eller hopsvetsar dem med lösningsmedel eller värme. Ett för ändamålet enligt uppfinningen särskilt lämpligt värmesvetsför- farande anges i beskrivningens andra del. Dessutom âr det möjligt att hopsvetsa genom extrudering framställda hålprofi- ler av cellplast med varandra in situ, såsom även beskrives i korthet i den andra delen av beskrivningen.

Nedan beskrives uppfinningen med hänvisning till figurerna, utan att detta inskränker uppfinningen. Alla i figurerna syn- liga detaljer hör till föreliggande uppfinning och anses väsentliga för uppfinningen. även om en eller annan detalj 1 efterföljande beskrivning icke beskrives närmare. Pâ figurerna och i efterföljande beskrivning har hänvisningsbeteckningarna följande betydelse: 1 runda cellplastisoleringsrör 2. 2a. 2b rörplattor, bildade av en rad bredvid varandra liggande, med varandra hopsvetsade eller hop- limmade hâlprofiler 3, 4. 7, 8 plattkanter vid de sidor, som bildas av de öppna rörändarna 5. 6. 9, 10 plattkanter vid de sidor som bildas av rörens mantlar ll spår 12 fjäder 13. l3a stegfals 14 pâlaminerade stela eller flexibla täckskikt av homogent eller uppskumnat material 10 15 20 25 30 35 466 554 4 15 uppskummade täckskikt 16 mellanskikt av cellplast 17 små rör eller stänger av cellplast som lister 18 större rör som lister 19 rör med vulst som lister 20 vågformig cellplastplatta 21 elektriskt uppvärmd värmeledare 22 kilformig avståndshållaranordning 23 ram av stålrör.

Fig. 1 visar i perspektivvy en i planvy rätvinklig cellplast- platta, som består av ett lager parallellt bredvid varandra anordnade och hopsvetsade, korta cellplaströr, varvid rörens ytor upptill och nedtill samtidigt genomför en listfunktion.

Fig. 2 visar i perspektivvy en i planvy rätvinklig cellplast- platta, som består av ett lager parallellt bredvid varandra anordnade och hopsvetsade, långa cellplaströr, Fig. 3 visar i perspektivvy en cellplastplatta, som består av två över varandra belägna, hopsvetsade lager av parallellt bredvid varandra anordnade och hopsvetsade. korta cellplaströr.

Fig. 4 visar i perspektivvy tre ovanför varandra anordnade rörplattor 2, 2a, 2b, varvid den övre och den undre rörplat- tan 2. 2b utgöres av en rörplatta enligt fig. l och den mel- lanliggande rörplattan 2a utgöres av en rörplatta enligt fig. 2.

Hig. 5 visar ett tvärsnitt genom en cellplastplatta, som består av två ovanför varandra anordnade rörplattor 2, 2a, varvid man genom ytterligare fastsättning av ett rör l nedtill till vänster och ett rör la upptill till höger har åstadkommit förutsättningar för en ansatsfals 13, 13a.

Pig. 6 visar ett tvärsnitt genom en cellplastplatta, som består av tre ovanför varandra anordnade rörplattor 2, 2a och 2b, varvid man genom ytterligare fastsvetsning av rör l, la, lb har åstadkommit ett spår ll och en fjäder 12. 10 15 20 25 30 35 5 466 554 Fíg. 7 visar en cellplastplatta i enlighet med fig. 6, varvid den mellanliggande rörplattan 2a är så anordnad, att längdax- larna hos rören i denna platta ligger i vertikala plan, som sträcker sig genom ovanför resp. nedanför befintliga svets- fogar. Aven i detta fall finns på den ena sidan ett spår ll och på den andra sidan en fjäder 12.

Fig. 8 visar i tvärsnitt en cellplastplatta, bestående av en rörplatta 2, som på båda sidor är belagd med ett cellplast- skikt 14.

Fig. 9 visar i tvärsnitt en cellplastplatta, bestående av en rörplatta 2, på vilken från båda sidor ett cellplastskikt 15 har uppskummats.

Fig. 10 visar i tvärsnitt en cellplastplatta, vid vilken ett täckskikt 14 på båda sidor är förbundet med rörplattan 2 medelst ett mellanskikt 16 av skumplast.

Fig. 11 visar i tvärsnitt en cellplastplatta, vid vilken tvâ rörplattor 2 och 2a är förbundna med varandra medelst ett mellanskikt 16 av skumplast.

Fig. 12 visar i tvärsnitt en cellplastplatta enligt fig. ll, vilken emellertid dessutom på båda sidor är belagd med ett cellplastskikt 14.

Fig. 13 visar i tvärsnitt en cellplastplatta av en rörplatta 2, som på sin undre sida är försedd med lister i form av små rundstavar 17 av cellplast, som eventuellt kan ha en trådin- sats.

Fig. 14 visar en cellplastplatta enligt fig. 13, vid vilken ett extra täckskikt 14 är pålaminerat på rörplattan 2.

Fig. 15 visar i tvärsnitt en cellplastplatta, vid vilken mindre cellplaströr 17 är fastsvetsade som lister. Denna platta kan på ovansidan även vara överdragen med ett täckskikt '14 av cellplast. 10 15 20 25 30 35 466 554 Fig. 16 visar i tvärsnitt en cellplastplatta. vid vilken grövre rör 18 är anordnade på avstånd från varandra i stället för de normala rören, vilka grövre rör skjuter ut åt ena sidan och på detta sätt övertar listfunktionen. Denna platta kan på ovansidan likaså vara överdragen med ett täckskikt 14 av cell- plast. Hed fördel omväxlar växelvis ett tjockare och ett tunnare rör. varvid det tjockare röret kan skjuta ut såväl nedåt som uppåt från plattans yta.

Fig. 17 visar i perspektivvy en rörplatta av rörformiga cell- plasthålprofiler. som på undersidan har en listformig ansats 19. Denna listformiga ansats kan vara genomgående eller vara bortfräst med mellanrum, varvid bortfräsningen kan ske med större eller förhållandevis små avstånd, så att man får en noppliknande anliggningsyta.

Fig. 18 visar i tvärsnitt en rörplatta 2, framställd av "liggande" ovala isoleringsrör av cellplast.

Pig. 19 visar i tvärsnitt en rörplatta 2, framställd av 'stående' ovala isoleringsrör av cellplast, vilket särskilt föredrages enligt uppfinningen.

Pig. 20 visar i tvärsnitt en rörplatta 2, framställd av fyr- kantrör, som är förbundna med varandra över hela sidoytorna.

Pig. 21 visar i tvärsnitt en rörplatta 2, framställd av fyr- kantrör, som är förbundna med varandra medelst sina sidokanter. _ Pig. 22 visar i tvärsnitt två rörplattor 2, 2a enligt fig. l. vilka är förbundna med varandra medelst ett mellanskikt 16 av cellplast. De icke med varandra förbundna. ur plattan utskju- tande långkanterna av fyrkantrören övertar listfunktionen.

Fig. 23 visar en rörplatta 2, framställd av triangulära rör.

Hed fördel befinner sig en extra, stel eller flexibel täck- platta av homogent eller uppskummat material på den övre ytan av en sådan rörplatta. 10 15 20 25 30 35 7 466 554 Fig. 24 visar tvâ ovanför varandra anordnade och med varandra förbundna rörplattor 2 enligt fig. 23. Dessa båda rörplattor kan med fördel vara anordnade i rät vinkel mot varandra, på det sätt som vid rörplattor 2 och 2a av runda cellplaströr visas i fig. 4.

Fig. 25 visar en dämpningsplatta av en relativt stel täckplat- ta av homogent eller uppskummat material och en med denna för- bunden, vâgformig, flexibel cellplastplatta, som eventuellt är vågformigt extruderad eller formad pâ motsvarande sätt direkt efter extruderingen. Givetvis kan man emellertid även var- aktigt förbinda en motsvarande, plan, flexibel cellplastplatta i vågformigt bockad form med täckplattan.

Det har även visat sig fördelaktigt om den med den övre täck- plattan försedda, vâgformiga cellplastplattan dessutom på den undre sidan är förbunden med en stel eller flexibel täckplatta av homogent eller uppskummat material.

Pig. 26 visar en dämpningsplatta av två parallellt med var- andra förbundna, flexibla, vâgformiga cellplastplattor av det slag, som beskrivits ovan i samband med fig. 25. Aven här är det fördelaktigt om dämpningsplattan upptill och företrädesvis även nedtill har en täckplatta av samma slag som plattan enligt fig. 25. Dessutom kan de båda vågformiga cellplast- plattorna i mitten vara förbundna medelst en tredje. stel eller flexibel platta av homogent eller uppskummat material.

Fig. 27 visar tvâ av de ovan beskrivna, vâgformiga cellplast- plattorna, som är förbundna med varandra i rätvinklig anord- ning och som dessutom kan vara försedda med övre, undre och mellanliggande täckplattor, såsom beskrivits ovan i samband med fig. 26.

Allmänt hänvisas på denna punkt uttryckligen till att alla med hänvisning till rörplattor av runda cellplaströr beskrivna och i föregående figurer visade kombinationer även kan framställas med alla andra visade hâlprofiler och sådana. som man kan föreställa sig. 10 15 20 25 30 35 466 554 För att uppnå ytterligare förbättrad ljuddämpning är det fördelaktigt att helt eller delvis fylla hâlrummen i dämp- ningsplattorna enligt uppfinningen med glasfibersträngar och/eller andra fyllningsmaterial. Det är även möjligt att beflocka såväl hâlrummens väggar i hålprofilerna som även väggarna i de hâlrum, som bildas vid hopfogning av hâlpro- filerna resp. de vågformiga cellplastplattorna, med långa och/eller korta fibrer tätt eller mindre tätt. En liknande effekt kan man emellertid även uppnå genom att man vid fram- ställningen, dvs. vid uppskumningen, eller senare, förstör hâlprofilernas innerskal resp. ytan av de vågformiga cell- plastplattorna så mycket, att en sönderdelad yta uppstår.

Dessutom finns den möjligheten att införa blykulor, skrotkulor eller små kulor av andra mycket tunga material, exempelvis genom inskjutning, i väggarna till de hâlprofiler, som an- vändes för framställning av rörplattorna.

I fig. 28-31 visas ytterligare möjligheter, som leder till ytterligare förbättrad ljuddämpning.

Fig. 28 visar i tvärsnitt tvâ rörplattor 2, 2a, som är för- bundna med varandra medelst en mycket lätt platta. Hålrummen i hålprofilerna i den mycket lätta plattan är så utformade, att deras öppna sidor efter förbindningen med rörplattorna 2, 2a är slutna. Företrädesvis är hâlrummen i hålprofilerna i den mycket lätta plattan delvis fyllda med lättflytande resp. lätt rinnande kornigt material, exempelvis kvartssand. Själva de mycket lätta plattorna erhåller man, om man exempelvis hop- svetsar ett flertal cellplaströr till ett block och av detta block därefter vertikalt i rät vinkel mot cellplaströrens längdaxlar skär av plattor med den önskade plattjockleken.

Pig. 29 visar i tvärsnitt en dämpningsplatta av rörplattor 2, 2a, som är förbundna med varandra medelst en homogen, stel, halvstel eller flexibel platta av tunga material, exempelvis bly. Det kan vara fördelaktigt om man genomför en sådan upp- byggnad först på byggnadsplatsen, varvid man på bärláget först lägger rörplattan 2, därefter betongplattor och på betong- 10 15 20 25 30 35 9 466 554 plattorna rörplattan 2a, på vilken därefter massagolvet gjutes.

Fig. 30 visar i tvärsnitt en rörplatta 2 med inlagdaïblystäng- er eller andra tunga stângmaterial, som om så önskas även kan användas för framställning av ovan beskrivna dämpningsplattor med flera skikt.

Dessutom kan de kanter av dämpningsplattorna, från vilka hål- rummen sträcker sig genom plattan, vara förseglade med profil- lister av samma cellplastmaterial som själva plattan, vilket i alla fall är fallet då hålrummen i dämpningsplattorna helt eller delvis är fyllda med rinnande material. Därvid kan fyll- ningen även bestâ av uppskummade små polystyrenkulor eller andra uppskummade små plastpartiklar. Profillisterna kan antingen utgöras av endast en cellplastremsa eller också ha formen av en stegfals, en kilfals eller ett spår resp. en fjäder. Hopsvetsningen av hålprofilerna sker företrädesvis med den i fig. 31-34 visade anordningen.

Fig. 31 visar ett vertikalt snitt genom en galleranordning med tre svetsanordningar längs linjen C-D 1 fig. 32 för hopsvets- ning av bredvid varandra anordnade cellplaströr, som 1 prak- tiken är utformad på så sätt beroende på rördiametern, att tio till tjugo rör samtidigt kan hopsvetsas i ett plan.

Pig. 32 visar ett horisontellt längdsnitt längs linjen A-B i fig. 31.

Fig. 33 visar ett vertikalt snitt genom en galleranordning med en horisontellt och tre vertikalt anordnade svetsanordningar för samtidig hopsvetsning av bredvid och över varandra anord- önade cellplaströr.

Fig. 34 visar i schematisk perspektivvy den kilformiga utform- ningen av avståndshâllaranordningen med ovanför densamma an- ordnad. elektriskt uppvärmd värmeledare i form av en metall- remsa. I 10 15 20 25 30 35 466 554 10 Hopsvetsningen av hålprofilerna, rörplattorna samt fastsvets- ningen av profillisterna och av separata rör sker företrädes- vis på det sättet, att man leder de plastytor, som skall upphettas till smältning, via en avståndshållaranordning på avstånd från den som värmekälla använda, elektriskt uppvärmda värmeledaren på så sätt, att de plastytor. som skall hopsvet- sas. tillsammans med avståndshållaranordningen bildar en upp- värmningskanal, som omger värmekällan.

Den för genomförande av detta förfarande använda anordningen består 1 huvudsak av en värmekälla, en framför denna anordnad avståndshållaranordning och en efter värmekällan anordnad anordning för hoptryckning av de smälta ytorna. Värmekällan består företrädesvis av en elektriskt uppvärmbar värmeledare, särskilt i form av en tråd eller metallremsa. Tråden resp. metallremsan består företrädesvis av en krom-nickel-legering, en krom-nickel-aluminiumlegering eller en järn-krom-nickel- -legering. Givetvis kan man emellertid även använda alla andra metaller resp. metallegeringar eller icke-metalliska värme- ledare, exempelvis värmeledare av kiselkarbid, som vanligen användes vid motståndsuppvärmning. Den temperatur, till vilken värmeledaren uppvärmes, rör sig inom ett brett område från exempelvis 600 till l200°C och anpassas efter det material, som skall hopsvetsas, och den hastighet, med vilken de plast- ytor, som skall hopsvetsas, föres förbi värmeledaren. Vid höga genomloppshastigheter och/eller termoplastiska plastmaterial med hög smältpunkt kan det vara fördelaktigt resp. nödvändigt att man i rörelseriktningen för de plastytor, som skall hop- svetsas, anordnar två eller flera värmeledare. För att undvika nedhängning av värmeledarna och därigenom olikformig värmeut- strålning är det att föredraga. att värmeledarna, särskilt om dessa har formen av trådar eller metallremsor, alltid hålles spända medelst en spännanordning, dvs. även 1 uppvärmt till- stånd. Spännanordningen, som därvid företrädesvis även är utformad som strömtillförselanslutning, utnyttjar med fördel fjäderkraften hos en fjäder för dragning eller tryck. Ström- tillförseln kan enligt en föredragen utföringsform styras resp. regleras medelst ett termoelement, som är anordnat i närheten av värmeledaren. 10 15 20 25 30 35 11 466 554 För att bilda en uppvärmningskanal och för att leda de plast- ytor, som skall hopsvetsas, förbi värmeledaren på ett visst avstånd och utan beröring med densamma, är en avståndshållar- anordning anordnad kort före värmeledaren. Denna avstândshål- laranordning är företrädesvis kilformig och så anordnad, att kilens spets är vänd mot det ankommande materialet och kilens bas är vänd mot värmeledaren. Längden hos kilen och värmeleda- ren är anpassad efter bredden hos de ytor, som skall hopsvet- sas. Kilens spets är företrädesvis lätt avrundad för att inte skada det ankommande materialet. Kilens bas är företrädesvis konvex och likaså för att undvika materialskador avrundad vid sina långkanter. Givetvis kan kilens bas även vara konkav, varvid sidokanterna även i detta fall företrädesvis är avrun- dade. Då denna avståndshâllarkil samtidigt fungerar som värme- skyddssköld kan det vara lämpligt att förse avståndshållar- kilen i längdriktningen med en eller flera borrningar resp. genomgångar för att kunna leda ett kylmedium genom avstånds- hållarkilen, om man vid längre drift befarar alltför kraftig uppvärmning av avståndshâllarkilen.

Enligt en annan utföringsform kan avståndshâllaranordningen även utgöras av ett valspar, varvid valsarnas diameter och längd anpassas 1 motsvarighet till de aktuella kraven. Av- ståndshållarvalspar användes enligt föreliggande uppfinning särskilt om exempelvis relativt tjocka och breda rörplattor 2, 2a skall hopsvetsas med varandra eller då dämpningsplattorna enligt uppfinningen skall överdragas med motsvarande homogena eller uppskummade folier eller plattor eller andra täckskikt för att hålla avståndshållaranordningens friktion så liten som möjligt. Aven vid användning av avståndshållarvalspar, vilka företrädesvis löper på kullager, kan det vara önskvärt att kyla dessa. I sådana fall är åtminstone en av de båda valsarna ihålig och så utformad, att ett kylmedium kan ledas genom densamma.

Hed hjälp av avståndshållaranordningen är det således möjligt att föra de plastytor, som skall hopsvetsas. på avstånd förbi värmekällan och därvid smälta ytorna. Kort efter passagen 10 15 20 25 30 35 466 554 12 förbi värmekällan hoptryckes resp. hoppressas därefter de smälta ytorna medelst motsvarande anordningar, exempelvis tryckvalsar. Efter avkylning är svetsförloppet avslutat.

Eftersom svetsanordningarna enligt uppfinningen kan vara anordnade inte endast bredvid varandra, utan dessutom även ovanför varandra, kan man medelst en sådan svetsgalleranord- ning samtidigt hopsvetsa cellplaströr bredvid varandra och ovanför varandra, så att man får av cellplaströren bestående plattor resp. block.

Hopsvetsningen av cellplaströren sker enligt föreliggande upp- finning medelst det i fig. 3l-34 visade förfarandet. Vid de exempelvis av stålrör framställda ramarna 23 (se fig. 31 och 33) finns vertikalt anordnade (se fig. 31) och i fig. 33 dess- utom horisontellt anordnade, kilformigt utformade avstândshål- laranordningar 22, av vilka fig. 31 och 33 endast visar kil- spetsarna. Mitt bakom de kilformiga avståndshållaranordningar- -na är motsvarande värmeledare 21 anordnade (se fig. 32 och 34), vilka medelst icke visade fjäderspännanordningar alltid hâlles i spânt tillstånd. Avstånden mellan de kilformiga avstândshållaranordningarna 22 och ramens sidodelar 23, vars avstånd inbördes avtar något i matningsriktningen, är före- trädesvis så valda, att cellplaströren efter passage av svets- anordningen är hopsvetsade med varandra över en bred yta. För att utöva ett extra tryck mot de smälta rörytorna befinner sig företrädesvis kort efter svetsanordningarna ett i tvärrikt- 'ningen, dvs. i rät vinkel mot matningsriktningen. anordnat valspar, vars valsar är anordnade på avstånd från varandra, varvid cellplaströren matas mellan valsarna.

På motsvarande sätt som visas i fig. 31 kan givetvis ett fler- tal svetsanordningar anordnas bredvid varandra, så att man utan svårigheter samtidigt kan hopsvetsa exempelvis 20 cell- plaströr till en rörplatta 2. Detsamma gäller för det 1 fig. 33 visade 'gallerutförandet', med vilket samtidigt ett flertal bredvid och ovanför varandra anordnade rör kan hop- svetsas. Av praktiska synpunkter kan det emellertid vara 10 15 20 25 30 35 13 466 554 fördelaktigt om man först med det i fig. 31 visade förfarandet hopsvetsar 10 eller 20 bredvid varandra liggande cellplaströr och därefter hopsvetsar de därvid erhållna rörplattorna 2, 2a ovanför varandra, nämligen såsom visas i fig. 33 men utan de vertikalt anordnade svetsanordningarna.

Dämpningsplattorna enligt uppfinningen kan emellertid även framställas genom direkt extrusionssvetsning. Vid detta kon- tinuerliga förfarande extruderar man det uppskumbara plast- materialet företrädesvis polyeten, tillsammans med jäsmedel genom motsvarande munstycken och låter det skumma upp fritt i luften till cellplaströr. Om man vid detta förfarande anordnar ett flertal munstycken bredvid och/eller ovanför varandra, så att rören vid uppskumningen, som sker ganska kort efter mun- stycket, berör varandra inbördes, och om man sörjer för att de dessutom tryckes mot varandra, exempelvis medelst på motsva- rande sätt anordnade valspar, erhåller man pâ en gång de önskade dämpningsplattorna. Hopsvetsningseffekten kan man eventuellt förstärka ytterligare genom att man direkt efter munstycksutloppet installerar extra uppvärmningsanordningar för att eventuellt åter smälta det vid uppskumningen bildade, yttre rörskalet. Dessa uppvärmningsanordningar kan utgöras av elektriskt uppvärmda trådar eller metallremsor eller av sådana anordningar, som avger hetluft.

De efterföljande båda exemplen förtydligar ytterligare upp- finningen utan att inskränka densamma.

Exempel 1 Flexibla cellplaströr av polyeten med en innerdiameter av 8 mm, en ytterdiameter av 24 mm och en densitet av 19 kg/m3 hopsvetsas till en rörplatta 2.

Prövningen av den dynamiska styvheten enligt DIN 52214 ger följande värden: 7 M/m3 6 M/m3. utan täckpapper: s' med täckpapper: s' 10 466 554 M Exempel 2 Två rörplattor 2 och 2a. framställda såsom angivits i exempel 1, hopsvetsas i enlighet med fig. 4, så att längdaxlarna hos rören i den undre rörplattan 2 bildar rät vinkel mot längd- axlarna hos rören i den ovanför belägna rörplattan 2a. Vid dessa korsvis över varandra anordnade rörplattor 2, 2a er- håller man vid beräkning av den dynamiska styvheten enligt DIN 52214 följande värden: utan täckpapper: s' 3 M/m3 3 MN/m3, med täckpapper: s' .qi

Claims (11)

10 15 20 25 30 15 466 554 ggtentkrav

1. Luft- och stegljuddämpningsplatta av cellplast för flytande massagolv eller flytande trägolv, k ä n n e t e c k n a d av att plattan (2) invändigt har ett flertal hålrum, som sträcker sig från en plattkant (3,7) till motstående plattkant (4,8) och är anordnade rätvinkligt eller snett mot dessa plattkanter.

2. Dämpningsplatta enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att hålrummen är anordnade inbördes parallellt i ett plan.

3. Dämpningsplatta enligt krav 1 , k ä n n e t e c k n a d av att hålrummen är parallella ocn anordnade i två eller flera ovanför varandra belägna plan. I

4. Dämpningsplatta enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att de i ett plan inbördes parallella hålrummen från plan till plan är vinkelräta mot varandra.

5. Dämpningsplatta enligt något av krav 1-4, k ä n n e - t e c k n a d av att hålrummen är rörformiga och är runda el- ler ovala i tvärsnitt.

6. Dämpningsplatta enligt något av krav 1-5. k ä n n e _ t e c k n a d av att hålrummen är tillslutna, vid plattkan- terna (3.4,7,8).

7. Dämpníngsplatta enligt något av krav l-6, k ä n n e - t e c k n a d av att den på den mot bärlaget vända sidan och eventuellt även på den mot massagolvet vända sidan (17.18.19) är försedd med lister eller noppor.

8. Dämpningsplatta enligt något av krav l-7, k ä n n e - t e c k n a d av att hålrummen är helt eller delvis fyllda eller beflockade med fibersträngar, flockfiberblandningar eller små plastkulor. 10 16 466 554

9. Dämpningsplatta enligt något av krav 1-8, k ä n n e - t e c k n a d av att cellplasten är flexibel och har slutna celler, att celldiametern är mindre än 0,3 mm, att densíteten år 15 - 25 kg/m3 och att materialet har god återställninge- förmåga.

10. Dämpningsplatta enligt något av krav 1-9. k ä n n e - t e c k n a d av att cellplasten utgöres av polyolefiner, sär- skilt polyeten, polypropen eller av sampolymerer därav med andra polymeriserbara ämnen.

11. Dämpníngsplatta enligt något av krav 1-10, k ä n n e _ t e c k n a d av att den består av hopsvetsade eller hoplím~ made hålprofiler av cellplast.