SE465710B - Bockningspress - Google Patents

Description

465 710; 2 vilket det övre verktygets bockningsdel bringas in i det nedre verktygets spår» Med andra ord kan arbetsstycket genom luft- bockningen bockas till varje vinkel utan utbyte av de övre och nedre verktygen, genom justering av stötelementets slaglängd för att inställa ingången av det övre verktygets bockningsdel i spåret i det nedre verktyget, dvs det övre verktygets tryck mot arbetsstycket. Naturligtvis kan arbetsstycket bockas ett flertal gånger genom luftbockningen för att formas till en halvcylindrisk form som är halvcirkelformig i tvärsnitt och detta genom upprepade slag med stötelementet med slaglängden injusterad och genom framflyttning av arbetsstycket en obetyd- lig, lika lång sträcka efter varje slag med stötelementet.

Vid bockningspressar är det mycket viktigt att korrekt justera och inställa stötelementets slaglängd i syfte att korrekt bocka arbetsstycket till önskade vinklar såsom beskrivits ovan, och detta eftersom i själva verket ett litet fel vid justeringen av slaglängden för stötelementet kommer att resul- tera i en dålig bockning.'Vidare är det i grunden nödvändigt att justera och inställa stötelementets slaglängd inte endast i enlighet med den bockningsvinkel som skall utföras på arbetsstycket utan även baserat på andra förhållanden såsom bredden och formen på spåret i det nedre verktyget, tjock- leken, bredden och dragbrottgränsen för arbetsstycket som skall bockas. Vidare är det likaledes nödvändigt vid justering och inställning av stötelementets slaglängd att ta med i beräkningen de nedböjningar av stötelementet som oundvikligen kommer att uppträda på grund av bockningskrafterna under bock- ningsarbetet och som kommer att ha en inverkan på stötelemen- tets slaglängd.

En viktig konventionell nackdel med avseende på bockningspres- sar är att det har varit omöjligt att med hjälp av ett enda par av övre och nedre verktyg enkelt och korrekt bocka arbets- stycken till cylindriska former som är halvcirkelformiga i tvärsnitt.För att bocka ett arbetsstycke till en cylindrisk form genom användning av ett enda par av övre och nedre verk- tyg, är det nödvändigt att upprepade gånger slå med stöt- 3 465 7TÜ elementet med slaglängden injusterad vid varje slag och att framflytta arbetsstycket en obetydlig, lika lång sträcka efter varje slag. Det har dock i själva verket varit omöjligt att korrekt justera och inställa stötelementets slaglängd, och vidare har det varit omöjligt att korrekt inställa en sträcka med vilken ett arbetsstycke som skall bockas skall framflyttas efter varje slag med stötelementet för att det skall bockas till en halvcylindrisk form.

Ett allmänt syfte med föreliggande uppfinning är att åstad- komma ett sätt och en anordning för att i bockningspressar, med hjälp av ett enda par av övre och nedre verktyg utföra korrekt och enkel bockning av arkliknande arbetsstycken till halvcylindriska former som är halvcirkelformiga i tvärsnitt.

Ett annat syfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett sätt och en anordning för automatisk inställning av den sträcka med hjälp av vilken ett arbetsstycke som skall bockas skall framflyttas eller frammatas efter varje slag med stöt- elementet i bockningspressar när arbetsstycket skall bockas till en halvcylindrisk form som är halvcirkelformíg i tvär- snitt.

Enligt uppfinningen uppnås ovan angivna syften med hjälp av ett sätt och en anordning av det slag som anges i de bifogade patentkraven.

Andra syften och fördelar med föreliggande uppfinning kommer att framgå av följande beskrivning och bifogade ritningar vilka i illustrerande syfte visar ett föredraget utförings- exempel av föreliggande uppfinning och principerna därför. På ritningarna visar fig. 1 en frontvy av en bockningspress eller hydraulisk kantpress som åskådliggör principerna för föreliggande uppfin- ning, fig. 2 en sidovy från höger av bockningspressen som visas i fig. l, 465 710 4 fig. 3 ett förstorat tvärsnitt av en del av bocknings- pressen som visas i fig. l och 2 och snittet är taget längs linjen III-III i fig. 2, fig. 4 en sidovy som visar samma del som fig. 3 sedd från höger sida i fig. 3, fig. 5 en isometrisk vy av en mätapparat till bocknings- pressen som visas i fig. l och 2, visad sedd från bocknings- pressens baksida, fig. 6 en principvy i perspektiv av en anordning för jus- tering av stötelementets slaglängd i bockningspressen som visas i fig.l och 2, visad sedd från bockningspressens bak- sida, fig. 7 ett schematiskt diagram som åskådliggör principer- na för föreliggande uppfinning, fig. 8 en frontvy av en inmatningsapparat som åskådliggör principerna för föreliggande uppfinning, fig. 9 och 10 illustrationer som visar ett bockningsför- l°Pp. fig. ll en illustration som visar bockning av ett arbets- stycke till en halvcylindrisk form, fig. 12A-D illustrationer som visar bockning av ett arbetsstycke till halvcylindrisk form, och fig. 13 en illustration som visar en färdigbehandling av ett arbetsstycke.

I fig. l och 2 visas en bockningspress 1 som ofta hänvisas till såsom.en kantpress och som huvudsakligen utnyttjas för att bocka arkliknande arbetsstycken såsom plåtar till former såsom vinklar och kanaler. Bockningspressen l innefattar ett par C-formade upprättstående plåtar 3 och 5 som är vertikalt anordnade parallella med varandra och som vid sina nedre ändar är odelat förbundna med varandra med hjälp av en basplåt 7.

Bockningspressen 1 innefattar även en horisontell överliggande balk 9 som odelat förbinder de övre ändarna av de upprättstå- ende plåtarna 3 och 5 och som fasthåller ett bomliknande övre verktyg ll, samt innefattar vidare ett balkliknande stöt- element 13 som fasthåller ett bomliknande nedre verktyg 15 på vilket ett arbetsstycke W som skall bockas är horisontellt 5 465 7ïÜ placerat. Det övre verktyget ll är horisontellt och borttag- bart fastsatt vid den nedre änden av balken 9 och är vid sin nedre ände utformat med en horisontell långsträckt bocknings- del l1B som är huvudsakligen V-formad i tvärsnitt. Vidare är det nedre verktyget 15 horisontellt och avtagbart monterat på den övre änden av stötelementet 13 och är det vid sin övre yta utformat med ett horisontellt spår l5B som är allmänt V-format i tvärsnitt.

Såsom bäst framgår av fig. 2 är stötelementet 13, som fast- håller det nedre verktyget 15, vertikalt rörligt anordnat i vertikal inriktning i linje med balken 9 så att det nedre verktygets 15 spår 15B kan bringas till ingrepp med det övre verktygets ll bockningsdel llB när stötelementet 13 höjs upp.

Närmare bestämt är stötelementet 13 så anordnat att det med hjälp av en hydraulisk motor 17, eller motorer, med en kolv- stång l7P kan förflyttas i vertikal led mot och bort från balken 9 mellan en främre plåt 19 och en bakre plåt 21 vilka är vertikalt anordnade nedanför balken 9. De främre och bakre plåtarna 19 och 2l är fast anordnade parallella med varandra framför respektive bakom stötelementet 13 för att förbinda de nedre delarna av de upprättstående plåtarna 3 och 5, och de är försedda med styrorgan för stötelementets 13 vertikala för- flyttning. I detta arrangemang kommer det nedre verktyget 15, när stötelementet 13 upphöjs med hjälp av den hydrauliska motorn (eller motorerna) 17, att med hjälp av stötelementet 13 höjas upp till ingrepp med det.övre verktyget ll på ett sådant sätt att det övre verktygets ll bockningsdel llB kommer att bringas in i det nedre verktygets 15 spår l5B. När sålunda stötelementet 13 höjs upp med arbetsstycket W placerat på det nedre verktyget 15, såsom bäst framgår av fig.2, kommer det nedre verktyget 15 att pressa arbetsstycket W mot det övre verktyget ll så att arbetsstycket W med hjälp av det övre verktygets ll bockningsdel llB kan pressas in i det nedre verktygets 15 spår 15B för att bockas till en form.

Vid ovan beskrivna arrangemang bockas arbetsstycket W till formen för det nedre verktygets 15 spår l5B om det helt 465 710 6 pressas in däri med hjälp av det övre verktygets ll bocknings- del llB vilken har utformats liknande det nedre verktygets 15 spår l5B. Med det övre verktyget ll utformat med en V-form kan dock arbetsstycket W genom luftbockning böjas till varje vinkel eller form genom justering av stötelementets 13 slag- längd så att ingången av det övre verktygets ll bockningsdel llB i det nedre verktygets 15 spår l5B justeras. Vidare kan arbetsstycket W bockas ett flertal gånger genom luftbockning för att formas till olika former med ett flertal veck med olika vinklar om det framflyttas eller frammatas och stöt- elementet 13 slår upprepade gånger med slaglängden justerad.

Vidare kan arbetsstycket W bockas till en halvcirkulär form som är halvcirkelformig i tvärsnitt om stötelementet 13 upp- repade gånger slår med slaglängden justerad och arbetsstycket W framflyttas med en obetydlig, lika stor sträcka efter varje slag med stötelementet 13.

I detta samband bör det påpekas att föreliggande uppfinning inte är begränsad till applikationen vid bockningspressen l som visas i fig. l och 2 i vilken det nedre verktyget 15 fast- hålles och förflyttas mot och bort från det övre verktyget ll, som är fast, med hjälp av stötelementet 13. Det bör påpekas att föreliggande uppfinning även är användbar vid en bock- ningspress i vilken ett nedre verktyg är fast och ett övre verktyg är så anordnat att det med hjälp av ett stötelement kan förflyttas mot och bort från det nedre verktyget.

I bockningspressen l som beskrivits ovan utsätts den över- liggande balken 9 för uppåtriktad avvikelse på grund av bock- ningskrafterna under bockningsarbetet och detta eftersom mot- trycksverkan av bockningskraften kommer att anbringa ett böj- moment mot de C-formade upprättstående plåtarna 3 och 5 för att bringa deras mellanrum eller hals att vidgas uppåt eller öppna sig. Eftersom bockningskraften ändras beroende på bock- ningsförhållanden såsom tjocklek, bredd och dragbrottgräns för arbetsstycken som skall bockas, varieras balkens 9 avvikelse likaledes beroende på dessa bockningsförhållanden. Sålunda är det nödvändigt att avkänna balkens 9 avvikelse för att kompen- l. Å/ 7 FÜ 713 (_31 sera stötelementets 13 slaglängd för de avkända avvikelserna i syfte att åstadkomma korrekt bockningsarbete, eftersom balkens 9 avvikelser kommer att påverka stötelementets 13 slaglängd.

Såsom bäst framgår av fig. 2 är, i syfte att avkänna avvikel- serna hos balken 9, en långsträckt avkänningsplåt 23 verti- kalt anordnad på den upprättstående plåtens 3 utsida. Avkän- ningsplåten 23 fasthålles vridbart med hjälp av en gångjärns- bult 25 vid den främre övre änden av den upprättstående plåtens 3 utsida på ett sådant sätt att den hänger ned däri- från mot den nedre delen av den upprättstående plåtens 3 ut- sida. Sålunda är avkänningsplåten 23 så anordnad att den kan röras upp och ned, med hjälp av gångjärnsbulten 25, utmed ut- sidan av den upprättstående plåten 3 när den främre övre änden av den upprättstående plåten 3 böjs uppåt respektive återföres till sitt normala tillstånd med hjälp av balken 9 och beroende på bockningskraften. Vidare stoppas den nedre delen av avkän- ningsplåten 23 med hjälp av en styrrulle 27 och ett block- element 29 från att svänga runt gångjärnsbulten 25 och detta på ett sådant sätt att den kan röra sig upp och ned där- emellan.

Såsom visas i fig. 2, 3 och 4 är det på avkänningsplåten 23 anordnat en avvikelseavkännare 31 såsom en mätklocka eller belastningskontrollanordning som är försedd med ett uppåt för- spänt avkänningselement 3lD. Avvikelseavkännaren 31 är verti- kalt justerbart fasthållen med hjälp av en ratt 33 på en styr- stång 35 som är vertikalt fasthållen med hjälp av ett hållar- element 37 på den nedre delen av avkänningsplåten 23. Av- vikelseavkännaren 31 är så monterad på den nedre delen av avkänningsplåten 23 att avkänningselementet 3lD som är för- spänt uppåt, hålls vertikalt i kontakt med undersidan av blockelementet 29. Vidare är avvikelseavkännaren 31 så anord- nad att den avkänner avvikelser hos balken 9 när avkännings- elementet 3lD pressas ned av blockelementet 29. 465 710 8 I ovan beskrivna arrangemang kommer avvikelseavkännarens 31 avkänningselement 3lD att pressas ned när den främre övre änden av den upprättstående plåten 3 böjs med hjälp av balk- elementet 9 och på grund av bockningskraften, varigenom avkän- ningsplåten 23 höjs upp med hjälp av gångjärnsbulten 25.

Sålunda bör det nu förstås att balkens 9 avvikelse kan avkän- nas av avvikelseavkännaren 31 med hjälp av avkänningsplåten 23 när den upprättstående plåten 3 böjs uppåt och för upp avkän- ningsplåten 23. Vidare är avvikelseavkännaren 31 förbunden med ett beräkningsorgan för kompensering av stötelementets slag- längd för balkens 9 avvikelser såsom kommer att beskrivas mera i detalj nedan. I detta samband bör det vara uppenbart för fackmän inom området att avkänningsplåten 23 och avvikelse- avkännaren 31 kan vara anordnade på någondera eller båda av de upprättstående plåtarna 3 och 5.

Såsom framgår av fig. 5 är en mätapparat 39 anordnad bakom stötelementet 13 i syfte att placera arbetsstycket W på det nedre verktyget 15 så att önskade delar av arbetsstycket W kan bockas med hjälp av de övre och nedre verktygen ll och 15.

Mätapparaten 39 innefattar ett par långsträckta stödelement 41a och 41b som är horisontellt fastsatta vid baksidan av stötelementet 13, rätvinkligt däremot och parallellt med varandra och de är vid sina övre ytor försedda med styrskenor 43a och 43b. Mätapparaten 39 innefattar vidare en långsträckt släde 45 som horisontellt fasthålles med hjälp av ett par styrstänger 47a och 47b på ett par glidelement 49a och 49b vilka är glidbart monterade på skenorna 43a respektive 43b.

Släden 45 är vid sin bakre sida försedd med ett handhjul 51 och den är så anordnad att den kan justeras med avseende på sitt vertikala läge utmed styrstängerna 47a och 47b genom rotation av handhjulet 51.

Släden 45 till mätapparaten 39 är vid sin frontsida som är vänd mot stötelementet 13 försedd med ett flertal glidbara bärarelement 53a och 53b som uppbär mätstoppare 55a respektive 55b, mot vilka änden på det arbetsstycke W som skall bockas skall anbringas för att placeras på det nedre verktyget 15. 9 465 710 Bärarelementen 53a och 53b hålls normalt fixerade på släden 45 men kan förflyttas därutmed mot och bort från varandra för justering av spännvidden mellan mätstopparna 55a och 55b mot- svarande bredden på arbetsstycket W som skall bockas. Mät- stopparna 55a och 55b är så utformade att de samtidigt kan förändras med avseende på höjden med hjälp av pneumatiska motorer 57a respektive 57b, och detta motsvarande höjden på det nedre verktyget 15. Glidelementen 49a och 49b av vilka släden 45 hålls samman med de horisontella mätstopparna 55a och 55b, är vidare så anordnade att de samtidigt kan röras horisontellt på styrskenorna 43a och 43b mot och bort från stötelementet 13 med hjälp av ett par ledarskruvar 59a respek- tive 59b. Sålunda kan mätstopparna 55a och 55b samtidigt för- flyttas horisontellt mot och bort från stötelementet 13 genom samtidig rotation av ledarskruvarna 59a och 59b.

I syfte att samtidigt förflytta mätstopparna 55a och 55b är ledarskruvarna 59a och 59b vid sina bakre ändar försedda med kugghjul 6la respektive 6lb vilka står i ingrepp med kugghjul 63a respektive 63b på en förbindningsaxel 65 som är horison- tellt anordnad i rät vinkel mot ledarskruvarna 59a och 59b.

Förbindningsaxeln 65 är på lämpligt sätt roterbart anordnad vid den bakre delen av mätapparaten 39 och den är vid sin ände försedd med ett kugghjul 67 som står i ingrepp med ett kugg- hjul 69 på en vertikal axel 71 som är vertikalt och roterbart anordnad vid den bakre delen av mätapparaten 39. Axeln 71 står i axiellt ingrepp med en utgående axel 73 till en servomotor 75 genom ett splinesarrangemang och detta på ett sådant sätt att den kan förflyttas axiellt tillsammans med mätapparaten 39 mot och bort från servomotorn 75 utan att bringas ur ingrepp med dennas axel 73. Servomotorn 75 är monterad på en del av bockningspressen 1, såsom den upprättstående plåten 5, med hjälp av en lämplig hållare 77, och den är, såsom kommer att beskrivas nedan, ansluten till ett motordrivorgan och ett avkänningsorgan. Vidare är en pulsomkodare 79 fastsatt vid den bakre änden av någon av ledarskruvarna 59a och 59b, och den är även ansluten till avkänningsorganet med vilket servomotorn 75 är förbunden, vilket kommer att beskrivas nedan. Sålunda rote- 465 710 10 ras ledarskruvarna 59a och 59b samtidigt av servomotorn 75 med hjälp av den vertikala axeln 71 och förbindningsaxeln 65 och detta för att göra det möjligt för glidelementen 49a och 49b att förflytta mätstopparna 55a och 55b mot och bort från stöt- elementet 13.

Såsom framgår av fig. 6 är hydraulmotorn 17 för höjning av stötelementet 13 monterad under stötelementet 13 med kolv- stången l7P förbunden därmed, och den är hydrauliskt ansluten till en hydraultank 89 via en kanal 79. I detta arrangemang kommer hydraulmotorn 17 när den tillförs hydraulfluid från hydraultanken 89 att höja upp stötelementet 13 för att föra upp det nedre verktyget 15 till kontakt med det övre verktyget ll, och vidare kommer hydraulmotorn att göra det möjligt för stötelementet att sjunka genom sin egen tyngdkraft när hyd- raulfluid avtappas därifrån. Vidare kan stötelementet 13 i ett upphöjt läge stoppas från att sjunka genom att hydraultrycket i hydraulmotorns 17 kammare 81 hålls i jämvikt med stötelemen- tets 13 tyngdkraft och bockningskraften med hjälp av vilken arbetsstycket W kan bockas. Vidare bör det förstås att stöt- elementets 13 slaglängd kan justeras genom att reglera hyd- raultrycket i hydraulmotorn 17.

I syfte att justera hydraulmotorns 17 hydraultryck är kanalen 79 via en kanal 85 förbunden med en reglerventil 87 som har en slid 87S som fjädrande skjuter ut därifrån, och ventilen är i den föredragna utföringsformen anordnad på baksidan av den bakre plåten 21. Reglerventilen är så anordnad att den till- låter hydraulfluid att avtappas därigenom till hydraultanken 89 när sliden 87S nedtrycks. Därför kan hydraultrycket i hyd- raulmotorn 17 justeras genom nedtryckning av sliden 87S i och för justering av stötelementets 13 bockningskraft.

Ett fjäderelement 91 såsom en bladfjäder, är anordnat på bak- sidan av den bakre plåten 21 i förspännande kontakt med sliden 87S till reglerventilen 87. Med hjälp av en roterbar tapp som är fastsatt vid den bakre plåten 21 stoppas fjäderelementet 91 från att genom sin egen tyngdkraft skjuta sliden 87S. En 11 465 710 svängbar arm 93 är vridbart fasthållen i kontakt med fjäder- elementets 91 övre yta med hjälp av en gångjärnsbult 99 på en trekantig vinkelhävarm 97 som är vridbart fasthållen med hjälp av en axel 95 ovanför den övre delen av sliden 87S vid bak- sidan av den bakre plåten 21. Svängarmen 93 är så anordnad att den berörs av en vertikal stoppare 101 som är fastsatt vid baksidan av stötelementet 13 och som skjuter ut bakåt från den bakre plåten 21 genom ett vertikalt långsträckt spår utformat därigenom. När sålunda stötelementet 13 höjs med hjälp av hyd- raulmotorn 17 kommer svängarmen 93 att skjutas uppåt med hjälp av stopparen 101 och att medurs svänga runt gångjärnsbulten 99 som är fastsatt vid vinkelhävarmen 97 i och för att skjuta sliden 87S på reglerventilen 87 nedåt mot fjäderelementet 91.

Följaktligen stoppas stötelementet 13 från att höja sig efter- som delar av den hydraulfluid som tillförs från hydraulpumpen dräneras tillbaka till tanken 89 genom reglerventilen 87.

I ovan beskrivna arrangemang kommer svängarmen 93, om vinkel- hävarmen 97 svängs medurs runt gångjärnsbulten 99 när sväng- armen 93 skjuts uppåt av stopparen 101, att bringas upp ur kontakt med stopparens 101 övre yta för att åter göra det möjligt för stötelementet 13 att höjas eftersom sliden 87S på reglerventilen 87 kommer att skjuta ut uppåt för att blockera hydraulfluidens dränering därigenom till hydraultanken 89.

Stötelementet 13 stoppas dock åter från att höja sig så snart som stopparen 101 åter kommer i kontakt med svängarmen 93 för att förmå denna att trycka ned sliden 87S till reglerventilen 87. Sålunda kan stötelementets 13 slaglängd för bockning av arbetsstycket W till önskade vinklar justeras genom justering av svängarmen 93.

I syfte att justera stötelementets 13 slaglängd är en lång- sträckt förbindningsplåt 103 vridbart förbunden med den rör- liga plåten 97 med hjälp av en tapp 105 och den är vid sin ände förbunden med en mutter 109 med hjälp av en tapp 107.

Muttern 109 är medelst gängor fasthållen av en ledarskruv 113, som är horisontellt och roterbart fasthållen med hjälp av ett hus lll anordnat vid utsidan av den upprättstående plåten 5 så 465 710 12 att vinkelhävarmen 97 kan justeras genom vridning av ledar- skruven 113. Ledarskruven 113 är försedd med en remskiva 115 och ett rörliknande innerkugghjul 117 som är splinesformat vid sin inneryta. En axel 123 med ett handhjul 121 fasthålles roterbart av huset lll med hjälp av ett lagerhus 119 och hålls i axiell inriktning med ledarskruven 113, och ett splines- format ytterkugghjul 125 är horisontellt glidbart anordnat på axeln 123 så att det kan befinna sig i och ur ingrepp med innerkugghjulet 117. Ytterkugghjulet 125 är så anordnat att det kan bringas i och ur ingrepp med innerkugghjulet 117 när en hävarm 127 som horisontellt utskjuter från huset 111 skjuts eller dras.

Sålunda kan vinkelhävarmen 97 justeras genom att handhjulet 121 roteras för vridning av ledarskruven 113 så att innerkugg- hjulet 117 bringas i ingrepp med ytterkugghjulet 125.

Remskivan 115 är med hjälp av en ändlös rem 129, såsom en transmissionsrem, förbunden med en remskiva 135 som är fast- satt vid en roterbar axel 133 som roterbart fasthålles av huset 111 med hjälp av ett lagerhus 131. Axeln 133 har en rem- skiva 137 och är förbunden med axeln till en pulsomkodare 139 som är monterad i huset lll. Remskivan 137 är med hjälp av en ändlös rem 141, såsom en transmissionsrem, förbunden med en remskiva 145 som är fastsatt vid en utgående axel till ett kopplingselement 143, såsom en magnetkoppling, vilken är mon- terad i huset lll. servomotor 147 som är monterad på utsidan av huset 111 och som Kopplingselementet 143 är förbundet med en är försedd med en utvändig takometergenerator 149.

Sålunda kan ledarskruven 113 justeras genom rotation av servo- motorn 147 eller handhjulet 121 och vinkelhävarmen 97 kan roterbart justeras genom rotation av ledarskruven 113 med hjälp av muttern 109. Vidare kan vinkelhävarmens 97 rotations- läge avkännas av pulsomkodaren 139 och manuellt och automa- tiskt justeras därav. Följaktligen kan stötelementets 13 slag- längd justeras och kan arbetsstycket W genom reglering av 13 465 7lÜ handhjulet 121 eller servomotorn 147, inställas så att det enkelt och korrekt bockas till varje vinkel.

I ovan beskrivna arrangemang kan mätapparatens 39 mätstoppare 55a och 55b noggrant flyttas mot och bort från det nedre verk- tyget 15 genom manövrering av servomotorn 75 och kan de juste- ras i vertikal led genom manövrering av de pneumatiska moto- rerna 57a och 57b. Vidare kan stötelementets 13 slaglängd för bockning av arbetsstycket W till varje vinkel, regleras nog- grant genom manövrering av servomotorn 147.

I fig. 7 visas ett schematiskt diagram av regleranordningen 151 för reglering av servomotorerna 75 och 147. Reglerorganet 151 innefattar ett manuellt inmatningsorgan 153 och ett auto- matiskt inmatningsorgan 155. Det manuella inmatningsorganet 153, vilket visas såsom en enhet i fig. 8, är så anordnat att det framställer program baserade på manuellt införda data såsom bredden på bockningsspåret i det nedre verktyget ll, arbetsstyckets W tjocklek, bockningsvinkel och bredd på arbetsstycket W. Det automatiska inmatningsorganet 155 är så anordnat att det framställer program baserat på ovanstående data från inmatare såsom magnettejp, kort, kassetter, skivor och andra former av dataingång. Data från det manuella inmat- ningsorganet 153 matas direkt till en aritmetikenhet 157 och förinställande data till det automatiska inmatningsorganet 155 matas till aritmetikenheten 157 via minnesenheten 159. De lagrade data i aritmetikenheten 157 kan spelas in på ett regi- streringsorgan såsom en tejp, via en minnesenhet 159 och en datautmatningsenhet 161. Aritmetikenheten 157 kontrollerar korrekt införda data som matats från inmatningsorganen 153 och 155 och matar data till en omvandlare 163. Vidare kontrollerar omvandlaren 163 de införda data som matats från aritmetik- enheten l57 och manövrerar en drivenhet 167 som är förbunden med servomotorerna 75 och 147 via en motordrivenhet 165. Driv- enhetens 167 rörelse avkännes och återkopplingskontrolleras av en avkänningsenhet 169 som är ansluten till pulsomkodarna 79 och 139. Läget för mätapparatens 39 mätstoppare 55a och 55b och stötelementets 13 slaglängd hålls sålunda under kontroll 465 710 14 av omvandlaren 163 baserat på de förinställda data till inmat- ningsorganen 153 och 155.

Såsom framgår av fig. 8 är det manuella inmatningsorganet 153 försett med brytare såsom en huvudbrytare 171 för krafttill- försel, en roterbar brytare 173 med åtta lägen, ett flertal hastighetsväljarbrytare 175 för val av hastighet och riktning för mätapparaten 39 och organen för justering av stötelemen- tets 13 slaglängd, ett flertal funktionstangenter 177 för val av olika funktioner såsom inställning av data och många data- inmatningstangenter 179 för inställning av många data. Närmare bestämt är hastighetsväljarbrytarna 175 så anordnade att de utväljer hastighet och riktning för mätapparaten 39 och för organet för justering av stötelementets 13 slaglängd när den roterbara brytaren 173 är inställd för förflyttning av mät- apparatens 39 stoppare 55a och 55b eller för justering av stötelementets 13 slaglängd genom manuell matning. I den före- dragna utföringsformen kan de inmatade data indikeras av bild- skärmen 181 på det manuella inmatningsorganet 153, såsom visas i fig. 8. Funktionstangenterna 177 i det manuella inmatnings- organet 153 består av följande inmatningstangenter; process- datainmatningstangent 177a för en bockningsprocess som har en parameteringång som är nödvändig för att bestämma ett verk- ningssätt för processen; dataindikeringstangent l77b som indi- kerar ovanstående inmatade data på bildskärmen 181: datainmat- ningstangent l77c som inställer'processen som skall utföras efter arbetsstycket som skall bockas; inmatningstangent l77d för basprogrammeringsdata vilken inställer den sekundära funk- tionsparametern och värdet på korrektionen av ovanstående in- ställningsprocess; en arbetsstyck-signaltangent l77e som väljer en serie av de inmatningsdata som inställs med hjälp av datainmatningstangenten l77c och inmatningstangenten l77d för basprogrammeringsdata i och för att automatiskt manövrera mät- apparaten 39 och justera stötelementets 13 slaglängd; en indi- keringstangent l77f som indikerar aktuellt läge och aktuell hastighet för stopparna 55a och 55b anordnade på mätapparaten 39 och för stötelementet 13; en parameterinmatningstangent l77g som inställer olika parametrar; en inspelningsstart- 15 465 7'|Ü tagent l77h som startar stansaren i syfte att registrera nöd- vändiga data på pappersremsan; en självkontrollerande tangent l77i som indikerar feldata på bildskärmen 181 när fel upp- träder i kontrollorganet 151.

I ovan beskrivna arrangemang kan de olika data för bocknings- förhållandena inställas i kontrollorganet 151 genom att manöv- rera och inställa datainmatningstangenterna på det manuella inmatningsorganet 153 på ett sådant sätt att de indikeras på bildskärmen 181. Sålunda kan arbetsstycket W enkelt och korrekt bockas till olika former genom reglering av förflytt- ningen-rörelsen för mätapparatens 39 stoppare 55a och 55b och den övre slaglängdsgränsen för stötelementet 13 med hjälp av det manuella inmatningsorganet 153.

Med hänvisning till fig. 9 bockas arbetsstycket W som är placerat på det nedre verktyget 15 när det nedre verktyget 15 förflyttas uppåt med hjälp av stötelementet 13 till kontakt med det övre verktyget ll för att förmå dess bockningsdel 11B att tränga in i det nedre verktygets 15 spår l5B. Sålunda kan den bockningsvinkel A som skall utföras på arbetsstycket W som skall bockas, bestämmas genom justering av bockningsdjupet Z mellan den övre ytan på det nedre verktyget 15 och den nedre änden på det övre verktyget ll som tränger in i bocknings- spåret l5B. Eftersom bockningsdjupet, dvs avståndet mellan den övre ytan på det nedre verktyget 15 och den nedre änden på det övre verktyget ll, bestäms av den ursprungliga mätpunkten där det nedre verktyget 15 och det övre verktyget ll är i perfekt ingrepp med varandra, är det dock nödvändigt att bestämma det vertikala avståndet D' mellan den ursprungliga mätpunkten och den nedre änden llB på det övre verktyget ll. Vidare bör av- ståndet D'bestämmas under det att man tar med i beräkningen det mycket lilla avståndet mellan den nedre änden på bock- ningsspåret l5B och den nedre änden på det övre verktyget ll eftersom den nedre änden llB på det övre verktyget 11 är formad så att den är svagt halvcirkelformig (en radie Rp) i tvärsnitt. Vidare är det likaledes nödvändigt att ta med i beräkningen radien Rd för skulderkanterna på bockningsspåret 465 710 16 l5B i det nedre verktyget 15 vilka även är formade så att de är svagt cirkulära i tvärsnitt.

Med hänvisning till fig. 9 och 10, i syfte att nedan matema- tiskt, beskriva jprinciperna för föreliggande uppfinning, representerar T tjockleken på arbetsstycket W som skall bockas, Ri representerar den inre radien för bockningsvinkeln A på arbetsstycket W som skall bockas, V representerar bredden på det nedre verktygets 15 bockningsspår l5B, 9 representerar vinkeln för det nedre verktygets 15 bockningsspår l5B. Vidare är de olika ritningsmåtten representerade av bokstäverna I, J, K, L, M, N. ' Ri kan skrivas såsom Ri = V/Q.

Bokstaven Q kan uttryckas som funktioner, såsom av bredden V på det nedre verktygets 15 bockningsspår l5B, av tjockleken T på arbetsstycket W som skall bockas, av bockningsvinkeln A för arbetsstycket, av arbetsstyckets W draghållfasthet a, och av koefficienten Kl som bestäms av tillståndet för arbetsstyckets W egg, enligt nedan: Q=f(vr TI A151 Tecknet Q utövar ett stort inflytande på tjockleken T, drag- hållfastheten a och koefficienten Kl och bestäms som en kon- stant om ovanstående betingelser är oföränderliga.

Sålunda erhålles, med hänvisning till fig. 9 och 10, z+(1-š-)+J+K=%tan(90-%) .....(1) 1=šx 1 A .....<2) Sin-z- J= T ... .(3) 17 465 71Ü K = g x tan (90 - g) - M - N .....(4) cos A +.e L = A É 6 - tan-Låg-:ll RQ .....(5) cos 4 sin A É 6 M: l- RÖ .....(6) cos 4 Ur ekvation (5) ovan kan bokstaven N erhållas på följande Sätt: COSA-b-e -e N= š-ß-í-f-g--tan-l-Eíg-à Ra tan (so-å) “(7) Genom att föra in ekvationerna (6) och (7) i ekvation (4) kan bokstaven K erhållas enligt nedan: sin A +e K=Ytan (sao-É) - (1----_4-) Ra 2 z A-e COS 4 |< CCS A +e - --A-É-e- - tan äï-É) Ra tan (90 - 523) "(8) CCS w Å andra sidan kan bokstaven X uttryckas på följande sätt: X = <---ÅL--§-- > Rp .....(9) cos (90 - 5) fx) »b 465 710 18 Och bokstaven D' kan uttryckas såsom D'=)-27tan(9o-%)-z-x Med hjälp av ekvationerna (2), (3) och (8) för ekvationerna (1) och (9) kan således avståndet D' erhållas enligt nedan: D'=%tan(90-%)-Y+(y+¶') l Q Q sin é 2 A+6 A+6 _ 1 _ sin 4 Rd _ V _ cos 4 _ t 80 _ 6 *T-T ï *fr-T anTr-Rd cos 4 cos 4 x tan 183 _ A 1 6 - l x Rp ....(10) cos (90 - 5) Sålunda kan avståndet D' uttryckas såsom funktioner enligt nedan: D' = f (T, A, Rd, Rp, V) ....(ll) Sålunda kan avståndet D' bestämmas med hjälp av kontrollorga- nen baserat på ovanstående ekvationer genom inställning av data såsom tjockleken T på arbetsstycket VL bockningsvinkeln A, radien Rp på skulderkanterna som utformats i det nedre verktygets l5 bockningsspår 158, bredden V på bockningsspåret l5B och radien Rp som utformats på det övre verktygets ll nedre kant llB.

Då ovanstående ekvation (ll) inte beaktar de primära faktorer som uppträder vid bockningsarbete för bockning av arbetsstyc- ket W, är det nödvändigt att kompensera för den primära fak- tOrn . 19 465 710' Sålunda är det nödvändigt att tänka på följande kompensatio- ner - Kompensationen för de avvikelser som förorsakas av arbets- styckets W bockningskraft vilken förorsakar att den C-formade upprättstående plåtens gap eller öppning vidgas och för det hydrauliska värdets primära faktor samt en avvikelse som förorsakas av arbetsstyckets bockningskraft i den del där den hydrauliska motorn, med hjälp av vilken stötelementet 13 höjs, är monterad.

: Kompensation i en storlek för att trycka arbetsstycket W in i den nedre kanten på det övre verktygets 11 bocknings- del llB. 5 : Kompensation för uppåtriktade och nedåtriktade avvikelser förorsakade vid varje horisontell del, såsom balken 9 och stötelementet 13, genom den bockningskraft som anbringas mot arbetsstycket W. 6 - Kompensationen motsvarande den elasticitetsmodifiering som förorsakas av borttagningen av bockningskraften.

Ovanstående kompensationer 51, 52, 33 och 54 står i relation till den bockningskraft som är nödvändig för att bocka arbets- stycket W. Den teoretiska bockningskraften BF som är nödvändig för att bocka arbetsstycket W kan uttryckas på följande sätt: BF=coT2B/v ....(12) I ekvation (12) ovan representerar C en konstant och B bock- ningslängden för arbetsstycket W som skall bockas. Ovanstående konstant C kan uttryckas som funktioner såsom av bredden V på bockningsspåret l5B, tjockleken T på arbetsstycket W, radien Rd på skulderkanterna, och skulderkanternas friktionskoeffi- cient p, enligt nedan: c=f (v, fr, Rd, p) 465 710 2G I aat fan arbetsstycket w backas till 9o° är det välkänt att arbetsstycket W på det nedre verktyget 15 inte bockas förrän bockningskraften når ett visst värde efter det att arbets- stycket W på det nedre verktyget 15 har kommit.i kontakt med det övre verktyget 11 och att bockningstrycket gradvis ökar efter att bockningsrörelsen för att bocka arbetsstycket W startats och att bockningstrycket sänks när arbetsstyckets W bockningsvinkel blir spetsigare i området mellan 1300 och 1200 och att bockningstrycket åter ökar när bockningsvinkeln för arbetsstycket kommer till området mellan 95° och 93° samt att arbetstrycket snabbt ökar när bockningsvinkeln når 90°. An- givet på annat sätt kan den verkliga bockningskraften för att bocka arbetsstycket W variera beroende på bockningsvinklar men den verkliga bockningskraften BF"kan uttryckas som funktioner av breddenïlpå bockningsspåret l5B, tjocklekenflšpå arbets- stycket W och bockningsvinkeln A enligt nedan: BF' = f (V, T, A) XBF ....(l3) Såsom beskrivits ovan kan den verkliga bockningskraften BF' erhållas ur ekvation (13) ovan eller också kan den erhållas genom beräkning baserad på den uppåtriktade avvikelse hos stötelementet 13 som avkännes av avvikelseavkännaren 31. Den verkliga bockningskraften BF' som erhålles genom ekvation (13) används i de fall då den uppåtriktade avvikelsen för balken 9 är för liten för att avkännas av avvikelseavkännaren 31.

Sålunda kan kompensationerna öl, 52, 63 och 64 erhållas base- rat på den verkliga bockningskraften BF'. Kompensationen 51 kan uttryckas som en funktion av den verkliga bockningskraften BF' enligt nedan: 61 = f (BF') ....(14) Kompensationen 62 kan uttryckas som en funktion av den verk- liga bockningskraften BF', bockningslängden B för arbetsstyc- ket W och den mekaniska primära faktorn K2 för pressar bestämd 21 465 710 av pressens konstruktion med avseende på balken 9 och stöt- elementet 13, enligt nedan: 62=f(BF', B,U) ....(15) Kompensationen 63 kan uttryckas som funktioner av den verkliga bockningskraften BFfl arbetsstyckets W bockningslängd B och den mekaniska primära faktorn K2 för pressar bestämd av kon- struktionen för pressens balk 9 och stötelement 13, enligt nedan: 63 = f (BBC B, Kz) ....(16) Kompensationen 54 kan uttryckas som funktioner av bocknings- vinkeln A, arbetsstyckets W tjocklek T, bredden på det nedre verktygets 15 bockningsspår l5B, radien Rp för det övre verk- tyget ll, arbetsstyckets W draghållfasthet 0 och koefficienten Kl, enligt nedan: 64 = f(A, T, v, Sålunda kan, med hänsyn tagen till den primära faktor som framkallas genom arbetsstyckets W bockningskraft, avståndet D' mellan den nedre änden llB på det övre verktyget ll och den ursprungliga mätpunkten uttryckas enligt nedan: D=D'_ (öl+ ö2+63+ö4)=f(V, T, A, Rd, Rp) - Kf (BF') + f (BF', B, 0) + f (BF', B, K2) + f (A, T, v, o, Kl) ....(l8) Vidare kan ekvation (18) ovan även uttryckas på följande sätt: n = f (v, T, A, Rd, Rp) - f (BF', B, o, Kl, A, T, v, Kz) Arbetsstycket W kan automatiskt bockas till varje vinkel genom inställning av olika data som är nödvändiga för bockning av arbetsstycket W, i kontrollorganet 151 genom manövrering av det manuella inmatningsorganet 153 eller det automatiska in- 465 710 22 matningsorganet 155 och aritmetikkontrollen baserat på ovan- nämnda data. Ett arbetsstycke kan i följd bockas till former med ett flertal olika bockningsvinklar och bockningslängder och kan automatiskt bockas genom inställning av olika data för bockning av arbetsstycket även om det är ojämnt i materialet.

Med hänvisning till fig. ll, 12 och 13 beskrivs principerna för det enligt uppfinningen föreslagna sättet att bocka arbetsstycket W till halvcylindrisk form, varvid det först placeras med den bakre änden därav i kontakt med stopparna 55a och 55b till mätapparaten 39 och därefter framflyttas eller frammatas arbetsstycket med en obetydlig, lika stor sträcka efter varje slag av stötelementet 13 med dess slaglängd juste- rad vid varje slag. Om arbetsstycket W skall bockas till en halvcylindrisk form med radien R och bockningsvinkeln A, kan den utarbetade längden l på arbetsstyckets W halvcylindriska form uttryckas som funktioner av radien R, bockningsvinkeln A och koefficienten Kl enligt nedan: Vidare kan antalet bockningsoperationer eller slag för stöt- elementet uttryckas på följande sätt: n = f (A, R) Vidare kan delningen P eller det avstånd med vilket arbets- stycket W skall framflyttas eller frammatas efter varje slag av stötelementet 13, uttryckas enligt nedan: P = l / n Sålunda kan delningen P erhållas genom inställning av data- ingången för bockningsvinkeln A, radien R och antalet bock- ningsoperationer n. I motsats härtill kan antalet bocknings- operationer n erhållas genom inställning av dataingången för delningen P, bockningsvinkeln A och radien R. Sålunda kan del- ningen P erhållas genom lagring i kontrollorganet 151 av ett 23 465 710 bestämt antal bockningsoperationer, exempelvis 20 gånger, och genom inställning av endast data för bockningsvinkeln A och radien R.

Med hänvisning till fig. 12A uttrycker bockningsdjupet Dl, med vilket arbetsstycket W som fasthålles av det nedre verktyget 15 först bockas, avståndet mellan den nedre änden llB på det övre verktyget ll och den ursprungliga mätpunkten och, såsom framgår av fig. l2B, bockningsdjupet D2, där arbetsstycket som fasthålles av det nedre verktyget 15 andra gången bockas, kan uttryckas enligt nedan: D2 = Dl - C2 Med hänvisning till fig. l2B visar den streckprickade linjen arbetsstycket W när det bockats första gången och framflyttas för nästkommande bockning, och visar den heldragna linjen arbetsstycket W när det bockats en andra gång efter det att det framflyttats på det sätt som visas med den streckprickade linjen. På liknande sätt kan bockningsdjupet Dm till vilket bockades den mzte gången, se fig. l2D, uttryckas enligt nedan: Sålunda kan bockningsdjupet Dm mellan den nedre änden llB på det övre verktyget ll och den ursprungliga mätpunkten vid den m:te gången bestämmas genom att man tar reda på avståndet Cm vid den m:te gången och bockningsdjupet kan regleras vid varje bockningstillfälle.

Såsom framgår av fig. 12A representerar dimensionen b avstån- det mellan den första bockningspunkten och skuldran på bock- ningsspåret l5B och den kan uttryckas som en funktion av bredden V1 på bockningsspåret, bockningsvinkeln A och antalet n formningsoperationer enligt nedan: b = f A, n) 465 710 24 Med hänvisning till fig.l1_kan varje vinkel dm, Bm, Ym och 9m vid den n:te gången och vid dimensionen bm uttryckas enligt nedan: Gm = f (A, m, n) Bm f (A, m, n) Ym f (b, P, bn, V, Gm) 9m=l80-Ym-0ßm Med hänvisning åter till fig. 10 är, i det fall arbetsstycket W bockas till den halvcylindriska formen, avståndet V1 mellan skuldrorna Cl på bockningsspâret l5B med vilket arbetsstycket W står i kontakt, större än avståndet V mellan de tänkta punk- terna C där bockningsspåret l5B är i kontakt med den övre ytan på det nedre verktyget 15, eftersom de övre delarna av bock- ningsspåret l5B har givits formen av en halvcirkel med radien Rd i tvärsnitt.

Följaktligen kan den verkliga kontaktbredden V1 uttryckas enligt nedan: Vl = f (V1, Rd, Ü) Sålunda kan avståndet Cm uttryckas enligt nedan: Cm = f (V1, Gm) Vidare kan bockningsdjupet Dm vid den mzte gången erhållas enligt nedan: Dm-:DJ-"Cm Det första bockningsdjupet Dl kan erhållas enligt nedan: Dl = f (A: n: V1: Tr Op: n 465 7lÛ Med hänvisning till fig. 13 kan mätsträckan H1 mellan arbets- styckets W bockningspunkt och stopparna 55a och 55b i mätappa- raten 39 uttryckas med dimensionerna för H2, H3, H4 och bn+l enligt nedan: H1 = H3 + bn+l + H4 Dimensionen H4 kan uttryckas såsom funktioner av tjockleken T, bockningsvinkeln A och den mekaniska primära faktorn K2 enligt nedan: H4 = f (T, A, K2) Mätsträckan L2 mellan den första bockningspunkten och stopparna 55a och 55b står i samband med den utarbetade dimen- sionen kTn för arbetsstycket W och kan uttryckas enligt nedan: L2 H3 + P(n - 1) - kwn H1 - bn+l - f (T, A, K2) + P(n - 1) - kTn Såsom beskrivits ovan kan mätsträckan Cm vid den mzte gången uttryckas enligt nedan: Lm = L - P(m - 1) - kTm Sålunda kan den utarbetade längden Dp för arbetsstycket W innan bockningsarbetet startas erhållas enligt nedan: Dp = H1 + H2 - f (A, R, T) - P(n - 1) 1 kTn Följaktligen kan bockningsdjupet Dm och mätsträckan Lm vid den mzte gången bestämmas genom inställning av olika data i kontrolloganet 151 och genom att utnyttja aritmetikkontrollen med utgångspunkt från ovanstående ekvationer och arbetsstycket W. Sålunda kan arbetsstycket W korrekt och enkelt bockas till varje halvcylindrisk form genom reglering av stötelementets 13 slaglängd och mätapparatens 39 mätsträcka med hjälp av de erhållna data. Med andra ord kan arbetsstycket W bockas till 465 710 26 varje halvcylindrisk form genom justering av det läge där det övre verktyget kommer i kontakt med arbetsstycket. Även om en föredragen form av föreliggande uppfinning har visats och beskrivits bör det förstås att anordningen kan modifieras av fackmän inom området utan att man avviker från uppfinningens principer. Följaktligen skall uppfinningens om- fattning endast begränsas av bifogade krav.

Claims (4)

.Pa Ö\ 01 \ :x ...s CD 27 PATENTKRAV

1. Sätt att i en press som har ett övre verktyg (ll) utfor- mat med en bockningsdel (llB) vid den nedre änden därav och ett nedre verktyg (15) utformat med ett bockningsspår (l5B) vid den övre ytan därav, utföra en cirkelbågformad bockning med en förutbestämd radie i ett arbetsstycke (W), genom att upprepade gånger bringa ett stötelement (13) i pressen att slå med dess slaglängd justerad och genom att arbetsstycket (W) efter varje slag för stötelementet framflyttas en förutbestämd delningssträcka (P), k ä n n e t e c k n a t av att; (a) en sträcka (Dm) mellan en referensmätpunkt och en slutlig bockningspunkt beräknas för varje bockningsoperation baserat på antal UM bockningsoperationer, ordningsnummer i bockningsföljden, den fulla bockningsvinkeln bestämd genom linjer extrapolerade ur tangenter vid cirkelbågens ändpartier, arbetsstyckets tjocklek (T), bockningsspårens (l5B) bredd (V), radien (Rd) för skulderpartiet vid bockningsspåren (l5B) och cirkelbågens radie; varvid referensmätpunkten är bestämd genom läget för den nedre änden (llB) av det övre verktyget (ll) vid det övre verktygets ingrepp lned det nedre verktyget (15) utan arbets- stycket (W) anordnat däremellan och varvid den slutliga bock- ningspunkten bestäms genom läget för det övre verktygets (ll) nedre ände (llB) vid det övre verktygets ingrepp med det nedre verktyget (15) när arbetsstycket är anordnat däremellan och när bockningsarbetet är avslutat; (b) stötelementet (13) bringas att slå upprepade gånger så att sträckan mellan referensmätpunkten och den slutliga bockningspunkten för varje bockningsoperation kommer att vara den beräknade sträckan (Dm); och (c) arbetsstycket (W) framflyttas med den förutbestämda delningssträckan (P+kT) efter varje slag för stötelementet (13).

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att beräkningen av bockningsdjupet (Dm) vid en given bocknings- operation vidare baseras på en sträcka (bm) mellan den givna 465 710 j 28 bockningspunkten och bockningsspårets skuldra vid den givna bockningsoperationen.

3. Anordning för justering av stötelementet (13) och ett anslagsorgan (39) i en press som har ett övre verktyg (ll) och ett nedre verktyg (15), ett drivorgan (17) för höjning och sänkning av stötelementet samt organ (87, 93, 97, 101, 113) för justering av slaglängden för pressens stötelement genom reglering av ett läge för att stoppa stötelementet i syfte att utföra en cirkelbågformad bockning i ett arbetsstycke (W) genom att bringa stötelementet att slå upprepade gånger med dess slaglängd justerad och genom att framflytta arbetsstycket med en delningssträcka (P) efter varje slag för stötelementet, k ä n n e t e c k n a d av; (a) ett drivorgan (75) för förflyttning av anslagsorganet (39) fram och åter; (b) beräkningsorgan (153, 155, 157, 159, 163) för beräk- ning av sträckan (Dm) mellan en referensmätpunkt och en slut- lig bockningspunkt för varje bockningsoperation baserat på antalet hü bockningsoperationer, ordningsnumret för varje bockningsoperatíon i bockningsföljden, den fulla bocknings- vinke1n(AJ bestämd genom linjer extrapolerade ur tangenter vid ändpartier av cirkelbågen, arbetsstyckets tjocklek (T), bockningsspårens (l5B) bredd (V), radien (Rd) för bocknings- spårens (15) skulderparti och cirkelbågens radie; (c)reg1erorgan (139, 169) för reglering av stötelemen- tets (13) drivorgan (17) så att sträckan mellan referensmät- punkten och den slutliga bockningspunkten för varje bocknings- operation kommer att bli sträckan (Dm) beräknad med hjälp av nämnda beräkningsorgan för sträckan (Dm); och (d) reglerorgan (165, 167) för reglering av anslagsorga- nets (39) drivorgan (75) så att anslagsorganet (39) förflyttas en förutbestämd delningssträcka (P) efter varje slag för stöt- elementet (13).

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av organ (157) för att beräkna avstånd från stoppare (55a, 55b) i anslagsorganet (39) till en formningslinje på arbetsstycket 465 '74fi U /IU 29 baserat på de inmatade data och för manövrering av drivorganet (75) för reglering av läget för stopparna i anslagsorganet baserat på det beräknade avståndet.