SE464902B - Foerfarande att adaptera en viterbialgoritm till en kanal med skiftande oeverfoeringsegenskaper samt en anordning foer genomfoerande av foerfarandet - Google Patents

Description

15 20 25 30 464 902 2 uppskattning av symbolerna hos datasekvensen, vilken innehåller den informa- tion man önskar överföra.

Det har emellertid visat sig att det i vissa fall är otillräckligt att göra ett kanalestimat endast en gång per tidlucka. Vid långa tidluckor, av storleksord- ningen flera millisekunder, hinner sändare och mottagare ändra sina inbördes lägen väsentligt under tidluckans gång. Detta medför att kanalens överförings- egenskaper kan ändras väsentligt under tidiuckan, så att mottagarens uppskatt- ning av de överförda symbolerna blir bristfällig och den överförda informatio- nen innehåller störningar. En radiomottagare i vilken dessa störningar delvis undvikas finns beskrivna i en artikel i IEEE Transactions On Information Theory, januari 1973, sid 120-124, F .R. Magee Jr och J.G. Proakis: "Adaptive Maximum- Likelihood Sequence Estimation for Digital Signaling in the Presence of Intersymbol Interference". l artikeln beskrivs en utjämnare omfattande en viterbianalysator med ett adaptionsfilter som kanalestimeringgskrets. I viterbi- analysatorn göres en uppskattning av en mottagen symbol och den estimerade symbolen jämföres med den mottagna signalen i adaptionsfiltret. Med hjälp av en vid jämförelsen erhållen felsignal inställes adaptionsfiltrets koefficienter, vilka i sin tur utnyttjas i viterbianalysatorn för att estimera nya symboler.

Utjämnaren kan som startvärde utnyttja det kanalestimat som erhålles med hjälp av synkroniseringssekvensen och detta kanalestimat uppdateras för varje ny symbol i datasekvensen. Den i artikeln beskrivna utjämnaren övervínner delvis de problem som uppstår vid långa tidluckor, men har nackdelen att den är relativ långsam och ger en mindre tillfredsställande symbolestimering vid snabbt föränderliga kanalförhållanden. Detta beror på att adaptionsfiltret inställes med hjälp av de i viterbianalysatorn estimerade symbolerna, vilka är tidsfördröjda i förhållande till de mottagna signalerna.

REDOGÖRELSE FÖR LPPFIINNEN Ovanstående problem vid snabbt föränderlig kanal löses enligt uppfinningen genom att skilda kanalestimeringar göres för skilda tillstånd hos viterbialgorit- men. Kanalestimeringarna uppdateras efter hand var för sig vid den mottagna signalens samplingstidpunkter i beroende av en vald tillståndsövergång enligt viterbialgoritmen. 10 15 20 464 902 3 Uppfinningen har det kännetecken som framgår av bifogade paktentkrav.

FIGURFÖRTECKNNB Ett utföringsexempel av uppfinningen skall närmare beskrivas i anslutning till figurer av vilka figur l schematiskt visar ett radioöverföringssystem med en sändare och en mottagare och en mellanliggande störd kanal, figur 2 visar tidluckor för ett tidsdelat överföringssystem samt en signalsekvens för en tidlucka, figur 3 visar ett diagram med skilda värden för en symbol, figur 4 visar ett blockschema över en känd viterbiutjämnare, figur 5 visar ett schema över en känt kanalestimeringsfilter och figur 6 visar ett blockschema över den uppfinningsenliga viterbiutjämnaren.

F ÖREDRAGEN UTFÖRINSSFORM Ett känt radioöverföringssystem för tidsdelad radiokommunikation visas sche- matiskt i figur 1. En sändare har en enhet l vilken genererar digitala symboler S(n). Dessa symboler digital/analogomvandlas och utsändes från en enhet 2 till en mottagande enhet 3 hos en mottagare. Den mottagna signalen filtreras och samplas till en mottagagen digital signal y(n) vilken avges till en kanalutjämna- re 5. Denna avger med viss tidsfördröjning estimerade symboler /š (n-L) vilka utgör en uppskattning av de sända symbolerna S(n). Beteckningen (n) anger en samplingstidpunkt med nummer n och beteckningen (n-L) anger att de estimera- de symbolerna är fördröjda med ett antal L samplingsintervall. I figuren 1 antydes med dubbla signalvägar att kanalen mellan enheterna 2 och 3 utsätter den överförda signalen för tidsdispersion. Med en signal A antydes en störande signal pà samma kanal som utnyttjas mellan enheterna 2 och 3. Även fädning 10 15 20 25 30 464 902 4 och brus stör överföringen. Radioöverföringssystemet är som nämnts tidsdelat med skilda tidluckor l till N enligt figur 2 i vilken T betecknar tiden. I varje tidlucka f kan överföras en signalsekvens SS, omfattande en synkrcniserings- sekvens S0 samt en datasekvens D0 med den information man önskar överföra.

Signalsekvensen SS innehåller binära signaler, men de nämnda symbolerna S(n) är kodade enligt exempelvis QPSK-kod, såsom visas i figur 3. I ett komplext talplan, med axlarna betecknade I och Gl, är symbolernas S(n) fyra möjliga värden markerade ett i varje kravant med de binära talen 00, 01, 10 eller ll.

Kanalutjämnaren 5 i figur 1 vilken behandlar signalen y(n), kan utgöras av den kända viterbiutjämnaren i den ovan nämnda artikeln av F.R. Magee Jr och J.G.

Proakis. Utjämnaren 5, som visas schematiskt i figur 4, har en viterbianalysator VIT, ett adaptivt kanalestimeringsfilter CEST och en fördröjninäkrets DEL.

Viterbianalysatorn VIT mottar signalen y(n) och avger symbolerna S (n-L) vilka estimerats på känt sätt med fördröjningen L samplingssteg. Kanalestimerings- filtret CEST mottar dels de estimerade symbolerna 5 (n-L), dels signaler y (n-L), vilka är de mottagna signalerna y(n) fördröjda L samplingssteg i fördröjningskretsen DEL. Kanalestimeringsfiltret CEST jämför signalen y (n-L) med de estimerade symbolerna š\(n-L) och avger till viterbianalysatorn VIT ett estimerat impulssvar C(n) för kanalen. Såsom ett alternativ kan preliminära beslu/t\ fran viterbianalysatorn VIT utnyttjas i stället för de estime- rade symbolerna S (n-L). Härigenom erhålles en fördröjning som är mindre än de L samplingsintervallen. Estimeringen av impulssvaret C(n) skall beskrivas när- mare i anslutning till figur 5. Viterbiutjämnaren 5 utnyttjar synkroniserings- sekvensen S0 för att skapa ett startvärde för impulssvaret C(n) vilket sedan uppdateras vid varje ny samplingstidpunkt.

Det kända kanalestimeringsfiltret CEST, som närmare visas i figur 5, har fördröjningselement 6, ställbara koefficienter 7, summatorer 8, en skillnadsbil- dare 9 och en adaptionskrets 10 vilken utför en önskad adaptionsalgoritm.

Koefficienternas 7 antal K beror av hur stor tidsdispersion kanalen har uttryckt i an/t\al samplingsintervall och enligt exemplet är K=3. De estimerade symboler- na S (n-L)^fördröjes stegvis en samplingstidpunkt i fördröjningselementen 6 till symboler S (n-L-l) upp till S (n- L-K+l) vilka multipliceras med konstanter cl(n).....cK(n). Efter en stegvis addition i summatorerna 8 till en signal y (n-L) bildas en felsignal e(n) som är skillnaden mellan signalen y(n-L) och den 10 15 20 25 30 35 464 902 5 fördröjda mottagna signalen y (n-L). Adaptionskretsen 10 mottar felsignalen e(n) och styr koefficienterna 7 så att felsignalen minimeras. Konstanterna C1(n)....cK(n) utgör det ovannämnda estimerade impuls svaret C(n). Detta kan beskrivas som en kanalvektor C(n) = (cl(n),.....cK(n) )T och pà motsvarande sätt kan en signalvektor definieras enligt S (n) = (s(n-L),....., s (n-L-K+l) )T.

Felsignalen e(n) kan med hjälp av dessa vektorer nu uttryckas som e (n) = y (n-L) -CT(n)'S(n). Om exempelvis den önskade adaptionsalgoritmen är en LMS-algoritm, Least Mean Square, beräknas kanalestiematen iterativt enligt C (n) = C (n-l) +/u S*(n) ° e(n). Andra adaptionsalgoritmer exempelvis RLS, Recursive Least Square, kan utnyttjas. I sambanden ovan avser indexet T en transponering, indexet * avser en komplexkonjugering och /u är en konstant.

För att förklara uppfinningen skall ett antal storheter definieras vilka hänför sig till viterbialgoritmen. För en närmare beskrivning av denna algoritm hänvisas till IEEE Transactions of Information Theory, Maj 1972, vol TI 18, nr 3, sid 366-378, G.D. F orney Jr: "Maximum Likelihood Sequence Estimation of Digital Sequences in the Presence of Intersymbol Interference" samt till Proceedings of IEEE, March 1973, G.D. Forney Jr: The Viterbi Algorithm. En viterbianalysator karakteriseras bla av det antal tillstànd analysatorn har.

Antalet tillstånd hos viterbianalysatorn VIT, som utnyttjas i kanalutjämnaren 5, beror av tidsdispersionen hos kanalen uttryckt i antalet samplingsintervall och ovan betecknat med K. Antalet tillstànd beror också av antalet möjliga värden B hos de överförda symbolerna S(n) och enligt exempelet i figur 4 är B = 4.

Antalet tillstànd M hos vite. šanalysatorn VIT kan uttryckas genom sambandet M = BK-l tillordnas en symbolvektor med K-l symboler sà att allmänt för ett tillstànd i och enligt exempzet är M = 16. Till vart och ett av tillstànden tillordnas en symbolvektor Gi = (qLl, qLKJ) T vilken beskriver tillståndet i. På motsvarande sätt tillordnas för ett tillstànd j symbolvektorn Gj = (qLl, qj,K_l)T. Härvid gäller att det första K-2 elementen hos symbolvektorn Gi är identiska med det sista K-Z elementen hos symbolvektorn GJ.. För övergàngen från tillståndet i, som är ett gammalt tillstànd, till tillståndet j, som är ett nytt tillstànd, definieras en övergàngsvektor SÜ = (silj, sÜK) med symboler som är K till antalet. För det första elementet i vektorn Sij gäller att sill. = q.

J: ä. = qmçl. De mellanliggande elementen är de 1 och för det sista element gäller att s för vektorerna Qi och Gj gemensamma elementen. För tillstàndsövergången från det gamla tillståndet i till det nya tillståndet j vid samplingstidpunkten n 10 15 20 25 50 464 902 6 beräknar viterbiutjämnaren 5 på känt sätt en övergångsfelsignal eij(n) vilken med hjälp av den ovan införda övergångsvektorn kan uttryckas såsom eij(n) = y(n) - CT(n)'SiJ-. Med hjälp av övergångsfelsignalen eiJ-(n) beräknas ett metrikvärde Mj(n) för det nya tillståndet j vid samplingstidpunkten n såsom det minsta av M].(n) = M¿(n-l) + e (n). Härvid antar 1 alla värden från 1 till B, där B som nämnts är antalet möjliga värden hos en symbol. Viterbianalysatorn VIT väljer härigenom på känt sätt den väg till varje tillstànd som ger minst metrik.

Till grund för föreliggande uppfinning ligger tanken att utnyttja en viterbiana- lysator enligt ovan och bilda ett separat delimpulssvar hos kanalen för varje tillstànd i viterbialgoritmen. Härigenom undvikes den tidsfördröjníng av L samplingsintervall som erhålles vid den kända viterbiutjämnaren 5.

En uppfinningsenlig viterbiutjämnare ll visas i figur 6. Utjämnaren har en viterbianalysator VITl med ett antal tillstànd M = 16 enligt exemplet ovan och en kanalestimeringsanordning omfattande kanalestimeringskretsar CESTl CESTl6. Viterbianalysatorn VITl mottar signalen y(n) vid samplings- tidpunkten n och avger den estimerade symbolen š\(n-l.) antalet L samplings- intervall senare på samma sätt som beskrivits för viterbianalysatorn VIT.

Kanalestimeringskretsarna är alla anslutna till viterbianalysa torn VITl och i var och en av kanalestimeringskretsarna sker en estimering av ett av delimpuls- svaren. Delimpulssvaret C].(n) för det nya tillståndet j vid samplingstidpunkten n beräknas iterativt ur delimpulssvaret Ci(n-l) för det gamla tillståndet i vid föregående samplingstidpunkt (n-l). Ci (n-l) är det kanalestimat som hör till den av VITl valda vägen vid tillståndsövergången i till j. Beräkningen av CJ. (n) sker med hjälp av övergångsfelsignalen eü(n), vilken beräknas enligt sambandet eíj(n) = y(n) - Cšln-l) Sh.. Denna beräkning motsvarar den tidigare visade kända beräkningen av övergångsfelsignalen eíj(n), men enligt uppfinningen sker beräk- ningen med hjälp av delimpulssvaret Ci(n-l). Delimpulssvaret Cj(n) för det nya tillståndet j vid samplingstidpunkten n beräknas i den j:te kanalestimeringskret- sen enligt en önskad algoritm, exempelvis den nämnda LMS-algoritmen, vilken ger C].(n) = Cí(n-l) +/1¿ S; eij(n). I figur 6 har kanalestimeringen illustrerats för det första och det sista tillståndet l respektive 16. Vid samplingstidpunkten n väljer viterbianalysatorn VITl en övergång från tillståndet i till tillståndet 1 och avger övergångsvektorn Su, övergångsfelsignalen en och det gamla del- impulssvaret Cí(n-l) till kanalestimeringskretsen CESTl. I denna krets beräknas 10 15 20 25 30 464 902 7 det nya delimpulssvaret Cl(n) vilket avges till VITl för att användas vid nästa tidpunkt (n+l) i viterbidetekteringen och för fortsatt iterativ beräkning av delimpulssvaren. På samma sätt väljer viterbianalysatorn VITl en övergång från tillståndet p till tillståndet 16 och avger övergångsvektorn Spló, övergångsfel- signalen epló och det gamla delimpulssvaret CP (n-l) till CESTl6. Det nya delimpulssvaret Cl6(n) beräknas och avges till VITl.

Som utgångspunkt för den ovan beskrivna iterativa beräkningen av delimpuls- svaren CJ. (n) under datasekvensen DD kan utnyttjas ett impulssvar, som beräknats på känt sätt med hjälp av synkroniseringssekvens SD i figur 2. Det är också möjligt att utnyttja synkroniseringssekvensen SD som en träningssekvens före datasekvensen DD. Med hjälp av synkroniseringssekvensen SD beräknas iterativt delimpulssvaren CJ. (n) under synkroniseringssekvensen, utgående från på förhand utsedda startvärden exempelvis från Ci=D. Iterationen fortsätter sedan för datasekvensen DD.

Såsom framgår av beskrivningen ovan utföres en beräkning av kanalestimaten CJ. (n) i kanalestimeringskretsarna CEST1 CESTl6. Någon felberäkning, motsvarande beräkningen av felsignalen e(n) i kanalestimeringsfiltret CEST utföres emellertid inte i kanalestimeringskretsarna CESTl CESTló. Över- gångsfelsignalerna en. (n) beräknas i viterbianalysatorn VITl, liksom övergångs- vektorn SÜ.

Vid den ovan beskrivna utföringsformen av uppfinningen har utjämnaren ll en kanalestimeringskrets för varje tillstånd hos viterbianalysatorn. Vid viterbiana- lysatorer med många tillstånd förekommer det att antalet tillstånd reduceras för att förenkla beräkningskretsarna. Vid reduktionen minskas också antalet delimpulssvar CJ. (n) och antalet kanalestimeringskretsar. Det är vid en sådan reduktion möjligt att enligt uppfinningen utnyttja ända ned till två kanal- estimeringskretsar med två skilda delimpulssvar.

Den ovan beskrivna viterbiutjämnaren ll arbetar enligt en algoritm, vilken adapteras till kanalen enligt ett uppfinningsenligt förfarande som skall beskri- vas nedan. Vid signalöverföringen över kanalen utsänder sändaren de digitala symbolerna S (n) i sekvenserna S5 enligt figur 2. Sekvenserna SS omfattar åtminstone synkroniseringssekvens SD och datasekvensen DD och varje symbol 10 15 20 25 3D 35 464 902 8 S (n) har ett av de B möjliga värdena, där enligt exemplet i figur 3 B = 4. Vid överföringen utsättes signalerna som nämnts för tidsdispersion ett antal samp- lingsintervall K och enligt exemplet ovan är K = 3. Mottagaren utför en filtrering och sampling sa att den mottagna digitala signalen y (n) erhålles.

Viterbialgoritmen har ett antal tillstànd M som är M = BK-l, enligt exemplet M = 16. Förfarandet är interativt och omfattar en estimering av de skilda delimpulssvaren Cj (n) för skilda tillstànd j hos viterbialgoritmen vid den utpekade samplingstidpunkten n. Estimeringen omfattar en beräkning av över- gangsfelsignalerna en. (n) fran det gamla tillståndet i till det nya tillståndet j enligt viterbialgoritmen. Denna beräkning kan enligt ovan uttryckas med sambandet en. (n) = y(n) - C-il-(n-l) Sij där SÜ vektorn och Ci (n-l) är delimpulssvaret för det gamla tillståndet i vid samplingstidpunkten n-l ett steg före den utpekade samplingstidpunkten n. Den tillstandsövergang fran det gamla tillståndet i till det nya tillståndet j som ger minsta metrikökningen enligt viterbialgoritmen väljes. Med hjälp av den valda tillstandsövergangen i till j och övergangsfelsignalen eij (n) estimeras det nya delimpulssvaret CJ. (n) enligt den önskade adaptionsalgoritmen. Enligt exemplet är den ovan beskrivna övergångs- utnyttjas LMS-algoritmen för att beräkna delimpulssvaret enligt sambandet Cj(n)=Ci(n-l) Vl/.Sš en. (n) där enligt ovan /lär konstant och S; är den komplexskonjugerade övergangsvekorn. Såsom startvärde för den iterativa esti- meringen av delimpulssvaren Cj (n) kan utnyttjas impulssvar beräknade pa traditionellt sätt med hjälp av synkroniseringssekvensen SU. Enligt ett alterna- tiv kan synkroniseringssekvensen S0 utgöra träningssekvens för beräkning av startvärde enligt det uppfinningsenliga förfarandet med utgångspunkt fran ett lämpligt av en operatör utsett startvärde, exempelvis Ci=Û. Startvärdet för träningssekvensen kan även utgöras av det pa traditionellt sätt beräknade impulssvaret.

Den uppfinningsenliga anordningen i figur 6 för att utföra det ovan beskrivna uppfinningsenliga förfarandet har de skilda beräkningskretsarna CESTl CESTló. I dessa utföres parallellt estímeringar av delimpulssvaren Cj (n) för viterbialgoritmens skilda tillstànd. Det är möjligt enligt uppfinningen att utnyttja endast en beräkningskrets för att sekvensiellt beräkna delimpuls- svaren CJ- (n). Efter hand beräknade värden lagras i minnesenhe/ter, för att utnyttjas i viterbialgoritmen dels vid estimeringen av symbolerna S (n-L), dels vid den iterativa beräkningen av impulssvar CJ. (n). Beräkningskretsen kan vara programerbar. 464 9Û2 9 I utföringsexemplet ovan har uppfinningen beskrivits i anslutning till ett tidsdelat radiokommunikationssystem. Uppfinningen kan emellertid utövas vid andra tillämpningar, vid vilka en viterbianalysator via ett överföringsmedium mottar en signal som kan ha varit utsatt för störnigar av skilda slag. Exempelvis kan uppfinningen utövas vid andra system än tidsdelade och andra överförings- medier än luft eller vacuum kan förekomma.

Claims (8)

464 902 lU PATENTKRAV

1. l. Förfarande att adaptera en viterbialgoritm till en kanal med skiftande överföringsegenskaper, vilken algoritm är avsedd att behandla signaler som utsändes såsom symboler med ett önskat antal möjliga värden och som vid sin överföring över kanalen kan vara utsatta för fädning, tidsdispersion och brus, varvid signalerna är samplade i önskade samplingstidpunkter och viterbialgorit- men har högst ett antal tillstånd svarande mot kanalens tidsdispersion och antalet möjliga värden hos symbolerna, vilket förfarande är iterativt och omfattar följande förfarandesteg: - uppskattning, s k estimering, av kanalens impulssvar vid en av samplingstid- punkterna med hjälp av en önskad adaptionsalgoritm, - estimering av symboler enligt viterbialgoritmen, omfattande alstring av en övergångsvektor svarande mot en tillståndsövergang från ett gammalt tillstånd till ett nytt tillstànd samt val av en bästa övergång med minst metrikökning från det gamla till det nya tillståndet och - estimering av impulssvaret vid den nästkommande samplingstidpunkten med hjälp av adaptionsalgoritmen i beroende av det föregående estimerade impulssvaret, k ä n n e t e c k n a t därav att kanalens estimerade impulssvar omfattar åtminstone två delimpulssvar (Cl(n),...., CM(n)) för skilda tillstànd (l-M) i viterbialgoritmen, vilka delimpulssvar vart och ett estimeras genom följande förfarandesteg: - för en mottagen signal (y(n)), vilken mottages vid en utpekad samplingstid- punkt (n), beräknas övergångsfelsignaler (eij(n)) enligt viterbialgoritmen för den nämnda tillståndsövergången (i till j) i beroende av den mottagna signalen (y(n)), den nämnda övergångsvektorn (SÜ) för tillståndsövergången (i till j) och delimpulssvaret (Ci(n-l)) för det nämnda gamla tillståndet (i) vid en föregående samplingstídpunkt (n-l) ett steg före den utpekade samplings- tidpunkten (n), - val enligt viterbialgoritmen av den bästa tillståndsövergången (i till j) med den tillhörande minsta av övergångsfelsignalerna (eij(n)) och - estimering enligt adaptionsalgoritmen (LMS) av ett förnyat delimpulssvar (Cj(n)) för det nya tillståndet (j) vid den utpekade samplingstidpunkten (n) i beroende av delimpulssvaret (Ci(n-l)) för det gamla tillståndet (i) vid den föregående samplingstidpunkten (n-l), den valda minsta övergångsfelsigna- 10 464 I 902 11 len (eí.(n)) och övergàngsvektorn (Sü) för den valda bästa tillstandsöver- gängen (i till j), varvid delimpulssvaret (Ci(n-l) för det gamla tillståndet (i) hör till den valda tillstandsövergangen.

2. Förfarande enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a t därav att delïmP-UISSVHPGH (Cl(n),..., CM(n)) estimeras parallellt med varandra.

3. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t därav att dßlimpl-IISSVGPBH (Cl(n),..., CM(n)) estimeras sekventiellt efter varandra.

4. Förfarande enligt patentkrav 1, 2 eller 3 varvid signalerna översändes i sekvenser vilka har åtminstone en synkroniseringssekvens och en datasekvens, kä n n e t e c k n a t därav att synkroniseringsekvensen (SU) utgör en träningssekvens under vilken delimpulssvaren (Cl(n),..., CM(n)) estimeras för au; utgöra startvärden för estimeringen av delimpulssvaren under datasekvensen (DU).

5. F örfarande enligt patentkrav l, 2 eller 3, varvid signalerna översändes i sekvenser vilka har åtminstone en synkroniseringssekvens och en datsekvens och ett första impulssvar för kanalen estimeras med hjälp av synkroniseringssekven- sen, k ä n n e t e c k n a t därav att det nämnda första impulssvaret utgör startvärde för estimeringen av delimpulssvaren (Cl(n),..., CM(n)) under data- sekvensen (DU).

6. Anordning för utförande av förfarandet enligt patentkrav l, omfattande en viterbianalysator som kan adapteras till en kanal med skiftande överförings- egenskaper och en kanalestimeringsanordning som utför en iterativ adaption av viterbianalysatorn, vilken viterbianalysator är avsedd att motta signaler som är samplade i önskade samplinstidpunkter och som utsändes såsom symboler med ett önskat antal möjliga värden och vid sin överföring över kanalen kan vara utsatta för fädning, tidsdispersion och brus, och viterbianalysatorn högst har ett antal tillstànd svarande mot kanalens tidsdispersion och antalet möjliga värden hos symbolerna, varvid kanalestimeringsanordningen utför en estimering av kanalens impulssvar vid en av samplingstidpunkterna med hjälp av en önskad adaptionsalgoritm, viterbianalysatorn estimerar symboler enligt viterbialgorit- men omfattande alstring av en övergàngsvektor svarande mot en tillstàndsöver- 1D 15 20 464 902 12 gång från ett gammalt tillstànd till ett nytt tillstånd samt val av bästa övergång med minst metrikökning från det gamla till det nya tillståndet och kanalestimeringsanordningen utför en estimering av impulssvaret vid den näst- kommande samplingstidpunkten med hjälp av adaptionsalgoritmen i beroende av det föregående estimerade impulssvaret, k ä n n e t e c k n a d därav att kanalestimeringsanordningen (CESTl....CESTl6) för skilda tillstànd (l-M) hos viterbianalysatorn (VITl) estimerar åtminstone två delimpulssvar (Cl(n),,,_., Cl6(n)) vilka vart och ett estimeras genom att viterbíanalysatorn (VITl) dels för en mottagen signal (y(n)), vilken mottages vid en utpekad samplingstidpunkt (n), beräknar övergångsfelsignaler (eí.(n)) för den nämnda tillståndsövergången (i till j) i beroende av den mottagna signalen (y(n)), den nämnda övergångsvektorn (Sij) för tillståndsövergången (i till j) och delimpulssvaret (Ci(l'I-l)) för det nämnda gamla tillståndet (i) vid en föregående samplingstidpunkt (n-l) ett steg före den utpekade samplingstidpunkten (n), dels väljer den bästa tillståndsövergången (i till j) med den minsta av övergångsfelsignalerna (ei.(n)) och genom att kanal- estimeringsanordníngen (CESTl,...., CESTl6) enligt adaptionsalgoritmen (LM5) estimerar ett förnyat delimpulssvar (Cj(n)) för det nya tillståndet (j) vid den utpekade samplingstidpunkten (n) i beroende av delimpulssvaret (Ci(n-l)) för det gamla tillståndet (i) vid den föregående samplingstidpunkten (n-l), den valda minsta övergångsfelsignalen (eü(n)) och övergångsvektorn (Síj) för den valda tillståndsövergången (i till j).

7. Anordning enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a d därav att kanalestimeringsanordningen har kanalestimeringskretsar (CEST1,...., CESTló) vilka är förbundna med varsitt tillstånd och estimerar delimpulssvaren (Cl(n),...., CM(n)) parallellt med varandra.

8. Anordning enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a d därav att kanalestimeringsanordningen estimerar delimpulssvaren (Cl(n),..., CM(n)) sek- ventiellt efter varandra.