SE463245B - Saett och anordning foer packning av korniga formmaterial - Google Patents

Description

4» cm LN P2 _P- 01 2 Enligt uppfinningen uppnås detta med hjälp av ett sätt enligt ingressen till kravet.l och med hjälp av en anordning därför enligt ingressen till kravet 7, vilka uppvisar de i de känne- tecknande delarna av motsvarande krav l respektive 7 angivna särdragen.

Ytterligare fördelaktiga utföringsformer framgår av de bero- ende underkraven.Utföringsexempel av uppfinningen beskrivs närmare nedan i anslutning till bifogade ritningar på vilka fig l visar en första utföringsform i vertikalsnitt och med ringformig accelerationsyta, fig 2 visar en andra utföringsform i vertikalsnitt och med ett flertal plana accelerationsytor, fig 3 visar en ytterligare utföringsform i vertikalsnitt med centralt anordnad accelerationsyta, fig 4 visar en uföringsform med samtidig användning av ett flertal anordningar och fig 5 visar en ytterligare möjlig utföringsform.

Utföringsformen enligt fig l visar ett tryckhus l med ett styrhus 2 vilka är tätande föfbundna med varandra. I styrhuset 2 är ett tätningsorgan 4 insatt vilket med en mantelyta 5 är rörligt utmed innersidan av styrhuset 2. Mantelytan 5 kan vid likhet mellan styrmedium och tryckstötmedium vara utformad utan speciellt tätningselement.I fall med exempelvis olika medier, där speciell täthet är nödvändig, är det dock av för- del att vid mantelytan 5 inbygga ett konventionellt tätnings- element, exempelvis en tätningsring. På baksidan av tätnings- organet 4 är vid styrhuset 2 en tätning 3 anbringad med vilken tätningsorganet 4 även med baksidan intar ett tätningsläge.

Tätningsorganet 4 är härvid skivformigt utformat och kan allt- efter storlek på den öppning som skall täckas över även vara 463 245 3 försett med ribbor eller med andra förstärkande organ. Såsom material kan plast eller elastomer eller även metall användas, varvid det är fördelaktigt att förse tätningsorgan 4 av metall med en hinna eller en beläggning av elastomer.

Undersidan av tätningsorganet 4, dvs den mot tryckhusets inre vända sidan är utformad såsom tätningsyta 6.

Anslutande till tätningsytan 6 är en ringformig, ensidigt öppen, såsom reflexkropp 7 betecknad ihålig kropp inbyggd i tryckhuset l och med hjälp av stöttor 8 stagad vid huset 1.

Den till tätningsytan 6 anslutande sidan av reflexkroppen 7 är försedd med ett urtag 10 som på båda sidor vid reflexkroppens 7 kant uppvisar bandformiga tätningspartier 9. Det har visat sig vara fördelaktigt att motsvarande mottrycket mot tätnings- organet 4 hålla tätningspartierna 9 smala och att utföra dju- pet på urtaget 10 cirka 1,0 - 2,0 mm för att ta i anspråk en så liten fyllvolym som möjligt för en tryckgas som skall in- sättas. Vid tillfällen där man arbetar med ett tilläggstryck från en icke visad tryckbehållare, utförs urtaget 10 i mot- svarande grad djupare. Genom tätningspartierna 9 och urtaget 10 bildas ett ensidigt öppet, såsom reflexkammare betecknat hålrum Q2. Genom reflexkroppens 7 till tätningsytan 6 anslu- tande tätningspartier 9 avgränsas en så kallad accelerations- yta vid tätningsorganet 4, vilken accelerationsyta under funk- tionsförloppet antingen täcks'för eller friges. Vid tidpunkten för övergången från övertäckt till frigivet tillstånd för accelerationsytan uppträder en kvasireflexliknande tippverkan i tryckförloppet för det mot tätningsorganet verkande gas- trycket och accelererar tätningsorganet 4 vid dess avlyftning från tätningsunderlaget, dvs genom frigivande av accelera- tionsytan förstoras päverkningsytan för den i utrymmet Ql, mot tätningsorganets 4 tätningsyta verkande tryckgasen plötsligt med accelerationsytan.

I stället för urtaget 10 vid reflexkroppen 7 kan även en ge- nomgående konkav yta vara anordnad genom vilken det därvid, vid upphöjning av tätningsytan 6, med reflexkroppen 7 bildas ,: Ö»- Lä' "l 46 LM! 4 ett kvasíutrymme. Ett dylikt utrymme är strömningstekniskt mindre fördelaktigt eftersom accelerationsytan samtidigt mäste friges i sin fulla utsträckningu För att en aocelerationsyta skall kunna bli verksam måste reflexkroppen 7 alltid insättas i den tryckuppbyggande, tryckgastransporterande delen av an- ordningen.

De till tätningsytan 6 anslutande ytorna på tätningspartierna 9 kan exempelvis för förbättring av tätningen vara bomberade eller uppvisa en annan geometrisk form.

För påverkan av trycktillståndet i reflexkammaren Q2 är denna via en ledning 11 och ett reglerelement 12 förbunden med atmo- sfären eller med en icke visad tryckackumulator.

Medan reflexkammarens Q2 förbindning med atmosfären verkar för tryckutjämning efter att utlösningen av en tryckstöt och för- nyad tätning med hjälp av tätningsorganet 4 skett, kan diffe- rentierade accelerationskrafter verkande mot tätningsorganets 4 aocelerationsyta utlösas genom den i tryckackumulatorn acku- mulerade tryckgasen.

Centrerat i förhållande till den ringformiga reflexkroppen 7 respektive till den av tryckhuset 1 bildade tryckkammaren Q1 är en i båda sidor öppen ihålig kropp 13 med en genomgånge- kammare Q3 insatt. Den övre änden 14 av den ihåliga kroppen 13 ligger i reflexkroppens 7 tätningsplan och anligger därmed mot tätningsorganets 4 tätningsyta 6. För att i gynnsam riktning påverka strömningsförhållandena från tryckkammaren Q1 till genomgängskammaren Q3 kan det genom tätningsytan 6 bestämda tätningsplanet uppdelas i olika plan. Ett möjligt utförings- exempel med nerdragen tätningsyta 6d på tätningsorganet 4 an- tyds med streckad linje i fig 1. Den ihåliga kroppen förkortas motsvarande den nerdragna tätningsytan 6d.

Den ihåliga kroppens 13 respektive genomgångskammarens Q3 tvärsnittsyta kan vara utförd såväl rund som även polygonal. I området för tätningsytan 6 kan den ihåliga kroppens 13 tvär- 5 465 245 snittsyta, i synnerhet vid stora tvärsnitt, vara utformad med stödliv 15 för tätningsorganet 4.1 stället för stödliven 15 kan den ihåliga kroppen 13 vara uppdelad i ett flertal ihåliga kroppar (liknande fig 2), varvid de ihåliga kropparna även kan vara utformade såsom Lavalmunstycken, varmed det för tätnings- organet 4 åstadkommes ett förbättrat stöd och respektive för- bättrade strömningsförhållanden för tryckgasen vid litet slag för tätningsorganet 4. De ihåliga kropparna 13 kan vara cylin- derformigt eller polygonalt utformade.

Den nedre änden 16 av den ihåliga kroppen 13 är tätt insatt i en bottenplatta 17 hos tryckhuset 1. Denna nedre ände 16 är så insatt att dess öppning pekar i riktning mot den antydda form- materialytan 18 på en exemplifierad formanordning 19.

För förbindning med formanordningen 19 är tryckhuset 1 i an- slutning till bottenplattan 17 utformat med en anslutningsdel 20 som är förbindbar med formanordningen 19.

Genom dels tryckhusets 1 väggar och dels den ihåliga kroppens 13 väggar bildas ett ensidigt mot tätningsorganet 4 öppet ihåligt rum Q1 som betecknas såsom tryckkammare. I detta ihå- liga rum Ql mynnar en tillförselledning 21 för ett tryck- medium, exempelvis tryckluft, som skall uppbyggas såsom en tryckstöt. I tillförselledningen 21 är en ventil 22 insatt med hjälp av vilken mediets tillförsel kan regleras.

I anslutningsdelen 20 är en för expansion av den till form- materialets yta 18 förda tryckgasen nödvändig expansionsled- ning 23 insatt, vilken via en expansionsventil 24 och eventu- ellt en ljuddämpande anordning är förbunden med atmosfären.

Genom styrkammarens 2 väggar å ena sidan och tätningsorganets 4 baksida å andra sidan bildas en styrkammare Q4. Genom en av väggarna i styrhuset 2 leder en styrledning 25 i vilken en ventil 26 är insatt vilken uppvisar en till-ledning 27 och en från-ledning 28.Det¿är dock utan.vidare möjligt att använda separata till-ledningar 27 och från-ledningar 28. 01 .^.. ¿_'l..

CN 46 6 Via styrledningen 25 kan tätningsorganet 4 på ena sidan påverkas med ett tryckmedium, exempelvis tryckluft.

Det är fördelaktigt att förbinda styrkammaren Q4 med en buffertkammare Q5 till en tillsatsbehållare 29 varigenom en buffertverkan genom den i kammaren Q5 befintliga luften.kan erhållas för det plötsligt förflyttade tätningsorganet 4. För detta förlopp stängs ventilen 26 efter att en tryckreducering ägt rum mot tätningsorganet 4 och före en tryckutjämning mot atmosfären.

För att hålla förbrukningen av tryckmedium så liten som möj- ligt tillslutes de till formmaterialets yta ledande genom- gångskamrarna Q3 före expansionen av det uppbringade trycket.

För samma ändamål sänks även trycket i styrkammaren endast ner till det för frigivande av accelerationsytan nödvändiga låga trycket.

Såväl i tryckhuset l som även i styrhuset 2 kan tryckmät- instrument 30,31 inbyggas.

Det i fig 2 visade utföringsexemplet motsvarar huvudsakligen utföringsformen enligt fig 1 och uppvisar ett tryckhus la med ett påsatt styrhus 2a, varvid tryckhuset la är utrustat med ett anslutningsparti 20a för en förbindning med en formanord- ning l9a.

Till skillnad från i fig l används här ett plastiskt deformer- bart tätningsorgan 4a och är ett flertal reflexkroppar 7a och på båda sidor öppna kroppar l3a insatta. Tätningsorganet 4a som är omslutet av styrhuset 2a är utformat för snabb form- förändring liknande en veckad bälg och består till huvuddelen av en elastomer. Mot tätningsorganets 4a tätningsyta 6a är detta utrustat med en förstärkningsplatta 32 för förbättring av tätningsanliggningen.

Med styrhuset 2a respektive tätningsorganet 4a är en tillsats- behållare 29a förbunden via en kanal 33. Tätningsorganet 4a 7 4e@ zas omsluter en styrkammare Q4 och tillsatsbehållaren 29a omsluter en buffertkammare Q5. Buffertkammaren Q5 verkar i förbindelse med styrkammaren Q4 såsom en buffert för det återstudsande tätningsorganet 4a. För att en effektiv uppbromsning skall kunna äga rum mäste den i till- och återförselledningen 34 till tätningsorganet 4a insatta ventilen 35 stängas. Ventilen 35 är utrustad med en tillförselledning 36 och en utloppsled- ning 37. Tillförselledningen 36 är ansluten till en icke visad tryckackumulator som lagrar ett till det nödvändiga trycket uppbyggt tryckmedium, vilket används för ensidig påverkan av tätningsorganet 4a. Via utloppsledningen 37 bortleds det genom till- och återförselledningen 34, vid tryckminskningen mot tätningsorganet 4a friblivande tryckmediet.

För tryckövervakning kan såväl i till- och äterförselled- ningen 34 som även i tryckhuset la tryckmätinstrument 30a,3la insättas.

I motsats till vid fig].är härvid ett flertal reflexkroppar 7a med ensidigt öppna reflexkammare Q2 anordnade, vilka stöd- jer mot en bottenplatta l7a hos tryckhuset la. För att inte minska tryckhusets la tryckkammare Ql genom uppbärande av reflexkropparna 7a kan dessa lämpligtvis även vara anordnade på utrymmesbesparande stöd 40. Till reflexkamrarna Q2 går led- ningar 4l med reglerelement 42, exempelvis ventiler, vilka är förbundna med atmosfären eller en tryckbehållare 46. Funk- tionen för dessa element är densamma som den som beskrivits i samband med fig 1.

Omväxlande med reflexkropparna 7a är, på avstånd från dessa, i båda sidor öppna, dvs genomgående ihåliga kroppar l3a med genomgångskammare Q3 insatta. De ihåliga kropparna l3a är där- vid tätande insatta i bottenplattan l7a och bildar med sina genomgångskammare Q3 tillsammans med denna.en mångfald mot formmaterialets yta l8a riktade öppningar. Genomgångskamrarna Q3 verkar för genomledning av den utlösta tryckstöten och är på fördelaktigt sätt utformade så att de utvidgar sig vid ut- trädessidan.

JM CN 0% 'ä ! u.. oo Genom en vägg hos tryckbehållaren la går en ledning 2la med en ventil 22a för tillförsel av ett från en icke visad tryck- ackumulator uttaget tryckmedium. Denna ledning 2la kan även användas för tömning av tryckkammaren Ql.

Till utrymmet ovanför formmaterialets yta l8a leder en expan- sionsledning 23a med en expansionsventil 24a. Denna ledning 23a tjänar till att expandera det ovanför formmaterialets yta l8a kvarblivande resttrycket av den uppbringade tryckstöten och är anordnad med sin mynning i området för mittlinjen för formrummet respektive utrymmet ovanför formmaterialets yta.

Före expansionen av resttrycket tillslutes kamrarna Q3 genom tätning med hjälp av tätningsorganet 4a.

Det i fig 3 visade utföringsexemplet visar ett hus 38 och ett därmed förbundet styrhus 26. I motsats till vid de föregående utföringsexemplen bildar härvid husets kammare en åt båda sidor öppen genomgångskammare Q3. Undersidan av detta hus 38 uppvisar ett anslutningsparti 44 för en antydd formanordning 45. Med hjälp av anslutningspartiet 44 och konventionella spännelement kan.huset 38 förbindas med formanordningen 45.

Anslutningspartiets 44 tvärsnittsyta är härvid vald liknande den för formanordningen 45, varmed en optimal tryckstötöverfö- ring kan uppnås. I en vägg hos huset 38 är en ledning 23b med en reglerventil 24b insatt vilken tjänar till expansion av den mot sandytan 18b uppbringade tryckstöten. I husets 38 inre och via liv 47 med huset förbunden är en åt en sida öppen ihålig kropp 48 insatt vilken via en ledning 49 och en ventil 50 är ansluten till en tryckackumulator 51. Tryckackumulatorn 5l är å sin sida förbunden med en tryckkälla via en ventil 52.

Den öppna sidan av den ihåliga kroppen 48 omger en reflexkropp 7b med'en reflexkammare Q2. Denna reflexkropp 7b är via stöd förbunden med den ihåliga kroppen 48 och är utformad såsom en skiva. Till reflexkammaren Q2 leder en ledning lla vilken via en ventil l2a är förbunden med atmosfären eller, i likhet med 9 463 fleß vid dei.det föregående beskrivna utförandena, med en tryck- behållare.

Det är även möjligt med ett med kammaren Q3 samverkande arran- gemang av ytterligare utmatningar 53 varmed exempelvis styr- element kan styras samtidigt med tryckstötsutlösningen eller tryckstötar kan inledas. Det med huset 38 förbundna styrhuset 2b omsluter en styrkammare Q4.I styrkammaren Q4 respektive styrhuset 2b är ett tätningsorgan 4b med en tätningsyta 6b insatt. Tätningsorganet 4b är utformat såsom en cylinderformig skål och kan vara utformat av metall med ett överdrag av en elastomer eller kan även bestå av plast.

Tätningsorganets 4b uppdragna mantelyta 54 är med fördel in- satt tätande eller med litet spelrum. Vid litet spelrum är det av fördel att utforma kantytan 55 med en tätning mot utström- ning av ett i styrkammaren Q4 verkande tryckmedium.

Styrhuset 2b är försett med en tillsatskammare 29b som via en kanal 56 är förbunden med styrhuset 2b. I kanalen 56 mynnar en styrledning 57 vilken är förbunden med en ventil 58 och för- fogar över en utloppsledning 59, ett stängningsläge och en anslutning 60 till en tryckkälla.I tílloppsledningen 57 för tryckmediet såväl som i huset 38 är lämpligtvis tryckmät- instrument 30b,3lb insatta.

Fig 4 visar en variant med ett flertal samtidigt insatta an- ordningar som påverkas med en styranordning.

Fig 5 visar en förenkling av det tätande arrangemanget för tätningsorganet 4c från styrkammaren Q4 och tryckkammaren Ql, vilket tillåter ett större spelrum mellan tätningsorganet 4c och styrkammarens Q4 inre mantelyta. Därigenom möjliggöres en i stor utsträckning friktionsfri förflyttning av tätnings- organet 4c vilket inverkar mycket fördelaktigt på tryckstötens effektivitet.

F ° .J 463 ré- Fig 5 visar i detalj ett tryckhus lc med ett via distansorgan 8a i detta anordnat styrhus 2c. I styrhuset 2c är tätnings- vilket är rörligt utmed styrhusets 2c inre 10 organet 4c insatt, mantelyta 5c.Den övre änden på styrhuset 2c bildar ett lock 61 och den nedre änden bildar en tätningsskuldra 7c hos en reflexkropp, mot vilken tätningsorganet 4c stödjer. Såväl locket 61 som även tätningsskuldran 7c kan vara lösbart för- bundna med styrhuset 2c. Den mot styrkammaren vända innersidan av locket 61 är försedd med en elastomer 62 för styrsidig tät- ning av tätningsorganet 4c. Den mot tätningsorganet 4c vända änden av tätningsskuldran 7c är utformad såsom tätningsyta 63 och uppvisar ett runt om gående urtag lOc som tillsammans med tätningsorganet 4c avgränsar en kammare Q2. Denna kammare Q2 är via en ledning llc förbunden med atmosfären och kan via en ventil l2c tillslutas eller öppnas.

Den övre änden på tryckhuset lc bildar ett huvliknande lock 64 och den nedre änden bildar en bottenplatta 65. Bottenplattan 65 är försedd med en anslutningsanordning 66 med hjälp av vil- ken tryckhuset lc såsom en komplett packningsenhet.kan för- bindas med en formkombination 67. I bottenplattan 65 är rör- formade ihåliga kroppar 68 insatta vilka når fram till tät- ningsskuldrans 7c tätningsyta 63 och vilka skjuter in i tryck- kammaren Ql. De rörformade ihåliga kropparna 68 kan vara in- riktade parallella med varandra eller strålformigt mot form- .- kammaren 69.

Anordnandet av dessa ihåliga kroppar 68 rättar sig i stor ut- sträckning efter utbredningen av formmaterialets yta l8c. Vid tätande anliggning för tätningsorganet 4c mot tätningsskuldran 7c och mot de tryckkammarsidiga ändarna av de ihåliga krop- parna 68 avskiljer tätningsorganet 4c styrkammaren Q4 från tryckkammaren Ql. Urtaget lOc bildar en reflexkammare Q2. De ihåliga kropparna 68 avgränsar en genomgångskammare Q3. Genom tätningsytans 63 och tätningsskuldrans 7c kontakt med tät- ningsorganet 4c övertäcks vid tätningsorganet 4c en accelera- tionsyta vilken vid sänkning av styrtrycket i styrkammaren Q4 blir verksam mot tätningsorganet 4c genom den ökande verkan av ll 463 245 trycket från tryckkammaren Ql mot tätningsorganet 4c, dvs efter den kvasi-reflexliknande tippverkan för tryckgasens tryckförlopp. In till tryckkammaren Ql leder genom tryckhusets lc lock 64 en tryckledning 70 för ett tryckmedium, exempelvis tryckluft vars tillflöde styrs via en ventil 71. Utanför tryckhuset lc är med hjälp av två ventiler 72,73 tillförseln för styrmediet (tryckluft) anordnad. Tillförseln sker via en ledning 74 genom en vägg i tryckhuset och mynnar genom styr- husets 2c lock 61 i styrkammaren Q4. Ventilen 72 verkar såsom inloppsventil och ventilen 73 såsom utloppsventil. I stället för dylika ventiler 72,73 skulle likaledes en flervägsventil kunna insättas. Genom en sidovägg i tryckhuset lc leder en av- luftningsledning 75 in till formkammaren 69. Avluftningsled- ningens 75 mynning är företrädesvis anordnad i området för mittlinjen med största möjliga avstånd från formmaterialets yta l8c i gjutflaskan 67 och garanterar en optimal avluftning.

Denna avluftningsledning 75 styrs av en ventil 76 och är före- trädesvis via anbringade ljuddämpare 77 förbunden med atmo- sfären. Alla ventilerna l2c,7l,72,73 och 76 är förbundna via en central styranläggning men kan emellertid även vara separat manövrerbara.

Utgående från antagandet att en anordning enligt uppfinningen är formfärdigt förbunden med en formanordning för packning så går man till väga på huvudsakligen följande sätt: Först bringas reflexkammaren Q2 hos reflexkroppen till atmo- sfärstryck och avluftas därmed. Därefter kan ventilen till styrledningen öppnas och därmed kan ett styrtryck uppbyggas på tätningsorganets baksida. Efter att tätningsorganet under ver- kan frân styrtrycket kommit till anliggning mot tätningsytorna och därvid täcker tryckkammaren Ql, reflexkammaren Q2 och genomgängskammaren Q3, kan nu huvudventilen för tillförseln av det för tryckstöten avsedda tryckmediet öppnas och kan tryck- kammaren Ql tillföras tryckmediet. Härigenom verkar nu tryck- mediet, exempelvis tryckluft, i kammaren Ql såsom mottryck mot styrtrycket mot tätningsorganets tätningsyta. Det skall härvid beaktas att den av styrtrycket mot tätningsorganet utövade 21125 4 6 O! l2 kraften alltid är större än den som verkar från tryckkammaren och att kamrarna bildar ett slutet system.

Vid användning av samma tryckmedier såväl för styrtrycket som även för stöttrycket är det fördelaktigt att hålla trycket lika på båda sidor om tätningsorganet, varmed även eventuella läckage i detta område blir utan betydelse. Eftersom påverk- ningsytan vid tätningsorganet alltid är större på styrsidan erhålls härvid en säker tätning.

I detta tillstånd är tryckkammaren Ql nu fylld med tryckluft.

Eftersom den så kallade reflexkroppen alltid är anordnad i den kammare i vilken ett tryck först uppbyggs, är härvid reflex- kroppen omgiven av tryckluft förutom den sida som övertäcks av tätningsorganet. Med denna sida övertäcks vid tätningsorganet en så kallad accelerationsyta.

Skall nu en tryckstöt bringas mot ovansidan på formmaterial- massan så utlöses ett tryckfall i styrkammaren Q4 och sänks trycket ner till det att jämnviktstillståndet underskrides förbi den så kallade tippunkten. Genom upphävandet av jämn- viktstillståndet, dvs vid tidpunkten från övertäckt till fri- givet tillstånd för accelerationsytan, verkar nu tryckluftens tryckkammarsidiga tryck med en reflexliknande tippverkan hos trycktillståndet plötsligt kraftigare mot tätningsorganet och lyfter detta från den övertäckta sidan av reflexkroppen, dvs accelerationsytan.Sålunda ökas under kort tid angreppsytan för det från tryckkammarsidan verkande trycket och upphöjs tätningsorganet plötsligt varigenom även genomgången till genomgångskammaren Q3 friges. Genom det plötsliga frigivandet av genomgångskamrarna kan den i tryckkammaren Q1 uppbyggda luften likaledes stötliknande eller plötsligt expandera och verka såsom en tryckstöt mot formmaterialmassan.

Härvid har det visat sig vara fördelaktigt att frige tätnings- ytan vid genomgångskroppen fördröjt i förhållande till tät- ningsytan vid reflexkroppen, i och för att därmed förbättra övergången från tätningsorganets jämnviktstillstånd, dvs acce- få 13 lerationsytan vid tätningsorganet friges först för tryckme- diets verkan.

Samtidigt med tryckstötens verkan är det av fördel att stänga ventilen och därmed infânga resttryckluften i styrkammaren Q4 och buffertkammaren Q5.

Denna resttryckluft sammanpressas nu genom den snabba för- flyttningen av tätningsorganet och utövar därmed en broms- verkan mot tätningsorganet.

För att kunna optimera verkan av den tryckstöt som uppnås genom frigivandet av tryckluften, kan dels tätningsplanen läggas i inbördes olika plan och kan dels genomströmningstvär- snittet fördelas på ett flertal genomgångskammare eller kan även riktningen för genomgångskamrarna exempelvis utläggas strålformigt.

De av kamrarnas öppningar begränsade ytorna vid tätnings- organet definierar således delytor, med olika ändamål och bildar med sin summa tätningsorganets totala tätningsyta.

Efter att tryckstöten bringats mot formmaterialets yta och därmed en packning av formmaterialmassan uppnåtts tillslutes genomgångskammaren Q3 med hjälp av tätningsorganet och bryts tillförseln av tryckmediet. - Eftersom det alltid upprätthålls ett resttryck över form- materialets yta efter att packningsförloppet avslutats måste detta resttryck, innan formenheten kan avskiljas från pack- ningsenheten enligt uppfinningen, expanderas via avluftnings- ledningen genom öppning av ventilen. Före expansionen stängs alla tilloppsledningar. Därigenom kan förbrukningen av tryck- luft hållas inom gynnsamma gränser.

Efter avluftningen kan nu formenheten utbytas mot en ny som skall packas och kan en ny formcykel inledas. 465 24-5 14 De beskrivna utföringsexemplen kan även valfritt kombineras eller kompletteras med ytterligare utföranden. Man kan även använda olika medier för en tryckstöt, varvid det synes vara lämpligt att i styrkammaren använda tryckluft eller också en inert gas.

De fördelar som kan uppnås med sättet består i synnerhet däri att man med relativt liten konstruktiv resursinsats kan göra tätningsorganet, vid avspärrningsanordningar med stort genom- gångstvärsnitt, snabbt förflyttbart, varmed tryckstötar med olika intensitet och bestämbar storleksordning kan uppnås.

Genom kombination av enskilda utföranden kan således en mång- fald formanordningar täckas och kan deras formmassor packas motsvarande kraven.

Användningen av föreliggande uppfinning, i synnerhet insätt- ningen av accelerationsytor för åstadkommande av en tippunkt i tryckförloppet vid tätningsorganen, är inte begränsad endast till det angivna användningsändamålet utan kan insättas över- allt där stora genomgångstvärsnitt under kort tid friges och därmed voluminösa tryckgasmängder stötliknande eller plötsligt mäste transporteras. 1!

Claims (24)

.Ps G\ CN hä ..,f.“.~=. LU 15 PATENTKRAV

1. l. Sätt att packa korniga formmaterial, i synnerhet gjuteri- formmaterial, med hjälp av en tryckstöt från ett gasformigt tryckmedium, vilket förs mot ovansidan av en löst över en modellanordning avsatt formmaterialmassa och i anslutning här- till expanderas, varvid tryckstöten uppkommer genom samverkan av åtminstone tre från varandra åtskiljbara kammare, med en styrkammare (Q4), en tryckkammare (Ql) och åtminstone en åt bägge sidor öppen, genomgående kammare (Q3), vilka är åtskilj- bara från varandra och förbindbara med varandra med hjälp av ett tätningsorgan (4, 4a, 4b, 4c), k ä n n e t e c k n a t av en reglering av förbindelsen mellan åtminstone en ytter- ligare, mot tätningsorganet (4, 4a, 4b, 4c) ensidigt öppen och av en delyta av detta övertäckbar kammare (Q2) och atmosfären eller en tryckackumulator, av att det mot tätningsorganet verkande trycket förändras, för öppning av detta, och för fri- givande av den öppningen till den ytterligare kammaren (Q2) övertäckande delytan av tätningsorganet så att kraften som verkar mot tätningsorganet (4, 4a, 4b, 4c) i avsikt att öppna detta, förstärks.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att öpp- ningen vid den åt båda sidor öppna kammaren eller för varje ät båda sidor öppen kammare (Q3) friges samtidigt med eller för- dröjt i förhållande till öppningarna för de ensidigt öppna kamrarna (Q2).

3. Sättenligtkravleller 2, kännetecknat av en reglering av det mot formmaterialmassan bringade tryck- mediet.

4. Sätt enligt något eller några av kr-.fven 1-3, k ä n n e - t e c k n a t av att det gasformiga mediets tryck i tryckkam- maren (Ql) uppgår till maximalt 19 bar, företrädesvis 4-8 bar.

5. Sätt enligt något eller några av kraven 1-4, k ä n n e - t e c k n a t av att kamrarnas öppningar tillslutes före 16 sänkningen av trycket över formmaterialmassan.

6. Sätt enligt något eller några av kraven 1-5, k ä n n e - t e c k n a t av att olika tryckmedier används.

7. Anordning för packning av korniga formmaterial, i synner- het gjuteriformmaterial, med.hjälp av en tryckstöt från ett gasformigt medium, vilket förs mot ovansidan av en löst över en modellanordning avsatt formmaterialmassa och i anslutning härtill expanderas, med ett med en formanordning förbindbart tryckhus, vilket omfattar ett styrhus med en styrkammare och en med hjälp av ett tätningsorgan från styrkammaren åtskild tryckkammare, varvid tätningsorganet är utformat för tätande anliggning mot åtminstone en i tryckhuset insatt, genomgående ihålig kropp för genomledning av gaser från tryckkammaren till formanordningen, k ä n n e t e c k n a d av att den genom- gående ihåliga kroppen (13, l3a, 38, 38) och tryckkammaren (Ql) uppvisar mot tätningsorganet (4, 4a, 4b, 4c) vända öpp- ningar, vilka är åtskiljbara från varandra genom tätningsorga- nets (4, 4a, 4b, 4c) anliggning mot dessa, och av att det i området för tryckkammarens (Ql) öppning i riktning mot tät- ningsorganet (4, 4a, 4b, 4c) är insatt en ensidigt öppen, ihålig kropp (7, 7a, 7b, 7c) med ett i riktning mot tätnings- organet öppet urtag (Q2), vilket är tätande övertäckningsbart med hjälp av en delyta av tätningsorganet och vilket med hjälp av en ventil (12, 42, 12a. l2c) är reglerbart förbundet med atmosfären eller en tryckackumulator, så att tätningsorganet vid sänkning av trycket i styrkammaren (Q4) lyfts upp från öppningarna och urtaget för frigivande av den öppningen till urtaget (Q2) övertäckande delytan av tätningsorganet för påverkan av denna medelst gasen i tryckkammaren (Qlh

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att den ensidigt öppna, ihåliga kroppen (7, 7c) är ringformigt utformad. 17 fšóš ZÄE-E

9. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att den ensidigt öppna, ihåliga kroppen (7a, 7b) är utformad pelarliknande eller skivformig.

10. Anordning enligt något eller några av kraven 7-9, k ä n n e t e c k n a d av att ett avluftningsorgan (23, 23a, 23b, 75) är anordnat, vilket leder in till kammaren över form- materialets yta.

11. ll. Anordning enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d av att avluftningsorganets mynning är anordnad i området för mittlinjen för kammaren över formmaterialets yta.

12. Anordning enligt något eller några av kraven 7-ll, k ä n n e t e c k n a d av att i tryckhuset (1, la, lb, 48) är omväxlande anordnade ensidigt öppna ihåliga kroppar (7, 7a) och genomgående, ihåliga kroppar (13, l3aL

13. Anordning enligt något eller några av kraven 7-12, k ä n n e t e c k n a d av att tätningsorganets (4, 4a, 4b, 4c) tätningsyta mot de genomgående ihåliga kropparna (13, l3a, 68, 38) och mot de ensidigt öppna ihåliga kropparna (7, 7a, 7b, 7c) ligger i ett plan.

14. Anordning enligt något eller några av kraven 7-12, k ä n n e t e c k n a d av att tätningsytorna för de genom- gående ihåliga kropparna (13, l3a, 68, 38) och för de ensidigt öppna ihåliga kropparna (7, 7a, 7b, 7c) är anordnade fördelade på ett flertal plan.

15. Anordning enligt något eller några av kraven 7-14, k ä n n e t e c k n a d av att med styrkammaren (Q4) är en buffertkammare (Q5) till en tillsatsbehållare förbunden.

16. Anordning enligt något eller några av kraven 7-15, k ä n n e t e c k n a d av att tätningsorganet (4, 4b, 4c) är utformat såsom en skivformig platta. 465 24.5 18

17. Anordning enligt något eller några av kraven 7-16, k.ä n n e t e c k n a d av att tätningsorganet (4a) är utfor- mat såsom en deformerbar ihålig kropp.

18. Anordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d av att tätningsorganet (4, 4b, 4c) är en av plast bestående platta.

19. Anordning enligt något eller några av kraven 7-18, k ä n n e t e c k n a d av att tätningsorganet (4, 4a, 4b, 4c) delvis eller i sin helhet består av en elastomer.

20. Anordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d av att tätningsorganet (4, 4c) är en platta av metall vars tätan- de sida är belagd med en elastomer.

21. Anordning enligt något eller några av kraven 7-20, k ä n n e t e c k n a d av att tätningsorganet (4, 4a, 4b, 4c) är utfört tätande på styrkammarsidan och formkammar- respektive tryckkammarsidan.

22. Anordning enligt något eller några av kraven 7-21, k ä n n e t e c k n a d av att de genomgående, rörformiga, ihåliga kropparna (l3a, 68) är anordnade parallella med eller strålformigt i förhållande till den vertikala symmetriaxeln.

23. Anordning enligt något eller några av kraven 7-22, k ä n n e t e c k n a d av att summan av alla delytor vid tätningsorganet (4, 4a, 4b, 4c) motsvarar tätningsytan (6, 6a, 6b).

24. Anordning enligt något eller några av kraven 7-23, k ä n n e t e c k n a d av att tätningsorganet (4, 4a, 4b, 4c) är rörligt styrt i styrhuset(2, 2a, 2b, 2cL M