SE462365B - Parenteralt avgivningssystem - Google Patents

Description

462 565 05 10 15 20 25 30 35 fyllning,som är ansluten till den primära intravenösa vä- gen,genom vilken väg medlet bäres av vätskeflödet till patienten; 4) att medlet inneslutes i en sidoliggande am- pull i vilken införes en intravenös vätska, varefter am- pullen därefter anslutes till den primära vägen genom vil- ken läkemedlet administreras till patienten; eller 5) att medlet administreras med en pump som utövar ett tryck på en vätska innehållande medel för intravenös administrering av vätskan innehållande medlet. Fastän dessa metoder använ- des har de väsentliga olägenheter. Exempelvis leder admini- stration av ett medel genom upprepat införande av en nål till onödig smärta och svår, de kräver separata anslutning- ar för förening av den primära intravenösa linjen, vilket ytterligare komplicerar intravenös administration, använd- nin9en av pumpar kan ge tryck som varierar på avgivnings- stället och trycket kan ge orsak till trombosis, avgivning- en av medel till en patient är ofta okänt emedan man inte reglerar i mängd per tidsenhet utan är beroende av vätske- flödet och de kxäver ofta beredning av medlet av sjukhus- farmakologer eller sjuksköterskor. Det är med hänsyn till ovanstående uppenbart att det existerar ett stort behov inom området för parenteral terapi, speciellt beträffande intravenös avgivning på ett för ett sjukhus acceptabelt och lämpat sätt att administrera ett välgörande medel med en reglerad hastighet genom parenterala, speciellt intravenösa, avgivningssystem. êssëri!§i§9_§!_222ái§§i2ss§ Följaktligen är det ett huvudändamål enligt föreliggande uppfinning att tillhandahålla ett parenteralt avgivnings- system för administrering av ett välgörande medel med en reglerad hastighet och på ett förbättrat sätt för att op- timera behandlingen av människa vilken är beroende av in- travenöst avgivande av ett välgörande medel.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att tillhanda- hålla ett parenteralt avgivningssystem bestående av en be- 05 10 15 20 25 30 35 462 365 redningskammare innehållande ett välgörande medel till- låtande av att medlet införes i ett parenteralt flöde för optimal behandling av en patient vid parenteral terapi.

Ytterligare ändamål med uppfinningen är att tillhandahålla en beredningskammare innehållande en dosform av ett Väl- görande medel och vilken kammare är avsedd för användning i ett parenteralt avgivningssystem för att tillåta ett Väl- görande medel med en reglerad mängd per tidsenhet genom dosformen i en parenteral vätska införd i kammaren.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att tillhanda- hålla ett parenteralt avgivningssystem bestående av en me- delberedningskammare innehållande ett välgörande medel och ett membran för reglering av mängden per tidsenhet vid av- givande av ett medel med en hastighet styrd av membranet för reglerad avgivning per tidsenhet till en recipient.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att tillhanda- hålla ett parenteralt avgivningssystem beroende av en me- delberedningskammare innehållande en dosform av ett välgö- rande medel för administrering med en reglerad mängd per tidsenhet av det välgörande medlet till en parenteral väts- ka införd i kammaren.

Ett ytterligare ändamål med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla ett parenteralt avgivningssystem bestående av en medberedningskammare innehållande en medelavgivande anordning för avgivande av ett medel med reglerad mängd per tidsenhet med avgivningsanordningen till en parenteral vätska för optimering av behandlingen av en patient vid parenteral avgivning.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att tillhanda- hålla en medelberedningskammare lämpad för användning i ett parenteralt avgivningssystem och vilken kammare inne- sluter en medelavgivande anordning för avgivande av ett 462 365 05 10 15 20 25 30 35 medel med en mängd per tidsenhet i huvudsak styrd av an- ordningen i en parenteral vätska införd i kammaren.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att tillhanda- hålla ett parenteralt terapeutiskt system bestående av en behållare och en läkemedelsberedningskammare som innesluter en anordning för avgivande av ett läkemedel med en mängd per tidsenhet styrd av anordningen i en medicinsk vätska som strömmar genom behållaren i kammaren och därefter till en läkemedelsrecipient.

Ett ytterligare ändamål är att tillhandahålla ett parente- ralt avgivningssystem bestående av 1) en primär vätskebana och 2) ett sekundärt flöde bestående av en beredningskam- mare innehållande a) en medelavgivande anordning för avgi- vande av ett medel i en medicinsk vätska som strömmar genom kammaren eller b) ett välgörande medel, vilket i vardera fallet in situ bild en medellösning för administration till ett djur eller .ánniska.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att tillhanda- hålla ett parenteralt avgivningssystem bestående av 1) en primär vätskebana bestående av en beredningskammare inne- hållande a) en medelavgivande anordning för avgivande av ett medel till en medicinsk vätska som strömmar genom kam- maren eller b) ett välgörande medel och 2) en sekundär strömningsbana bestående av en beredningskammare innehål- lande a) en medelavgivande anordning för avgivande av ett medel till en medicinsk vätska som strömmar genom kammaren eller b) ett välgörande medel i antingen a) eller b) bildar in situ en medellösning för administration till djur eller människa.

Uppfinningen avser ett parenteralt avgivningssystem, kän- netecknat av att det består av ' a) en första behållare för farmaceutiskt acceptabel vätska; b) en första droppkammare i vätskekommunikation med den första behållaren för bestämning av flödesmängden per tidsenhet från den första behållaren; Q! 10 15 20 25 30 35 5 i 462 365. c) en andra behållare för farmaceutiskt acceptabel vätska; d) en andra droppkammare i vätskekommunikation med den andra behållaren för bestämning av flödesmängden per tidsenhet från den andra behållaren; e) en beredningskammare i vätskekommunikation med den andra droppkammaren, vilken beredningskammare består av: 1) en vägg omgivande ett hâlrum; 2) ett inlopp för inkommande vätska in i berednings- kammaren; 3) ett utlopp för utgående vätska från beredningskammaren och 4) ett välgörande medel i fast form i beredningskammaren för bildning av en flytande medelberedning med i berednings- kammaren inkommande vätska; 5) ett membran som frigör en flytande medelberedning från beredningskammaren eller 6) en medelavgivande anordning innehållande välgörande me- del som frigöres till i beredningskammaren inkommande vätska och f) en gemensam bana för vätska från den första droppkammaren och för mottagande av vätska från beredningskammaren.

Figur 1 visar ett parenteralt avgivningssystem enligt upp- finningen och betecknas med siffran 10. Systemet 10 består av en primär behållare 62 bildad av en böjlig eller halv- stel, företrädesvis genomsynlig, plast, såsom en icke-toxisk polyolefin, polyvinylklorid eller liknande. Den primära be- hållaren 62 utgöres av en behållare med större volym och innehåller en medicinsk vätska 63 lämpad för parenteral, intravenös eller infusion eller annan terapi. Den medicinska vätskan 63 i behållaren 62 kan utgöras av en steril lösning, såsom en vattenlösning av dextros, elektrolyser eller kok- salt. Behållaren 62 i den visade utföringsformen, är icke- ventilerad; den medicinska vätskan håller atmosfärstryck och behållaren sammantryckes när den töms på medicinsk vätska 63. Behållaren 62 är vanligen ansluten att hänga upp och ned i en hängare 64 med en flik eller hål 65, som an- sluter sig eller utgör en integrerad del av behållaren 62. 10 15 20 25 30 35 462 365 s Behållaren 62 är i sin ände motsatt upphängningsänden, dvs halsdelen försedd med ett administrationsutlopp anordnat att motta en primär vätskebana.

Den primära vätskebanan användes för att avge medicinsk vätska 62 i ett parenteralt terapeutiskt system 10 till en patient. Den primära banan är steril, pyrogenfri och av engângskaraktär. Den primära banan utgöres av nedan be- skrivna komponenter och ansluter sig till öppningen 66 i behållaren 62. öppningen 66 kan utgöras av ett ej visat diafragma i behållaren 62 eller öppningen 66 kan utgöras av en anordning för mottagande av en hålformig anslutning 67. Anslutningsröret 67 är anordnat att införas i mottag- ningsänden 68 av droppkammaren 69. Droppkammaren 69 använ- des som luftfälla och tillåter också i förening med regle- ringsklämman 70 justering av flödet av medicinsk vätska 63 från behållaren 62 när flödet droppvis fortskrider. Ett utlopp 71 i droppkammaren 69 ansluten till en ände av ett primärt rör 72 som passerar genom regleringsklämman 70 för strypning av dess inre diameter för att reglera flödet i samverkan med droppsiktskammaren 69. Den andra änden av det primära röret 72 ansluter sig till en ventil 73, efter vilken det gemensamma röret 74 ansluter sig till ventilen 73 och till en nåluppsats 75, som exempelvis införes i ve- nen på ett varmblodigt djur.

Systemet 10 innefattar vidare en andra vätskebana, vilken andra vätskebana består av en sekundär behållare 76 eller en mindre säck bildad av en böjlig eller halvfast, före- trädesvis, genomsynlig plast såsom en icke-toxisk polyole- fin, polyvinylklorid eller liknande. Den sekundära behålla- ren 76 är en behållare för mindre parenteral volym och in- nehâller en medicinsk vätska lämpad för parenteral, intra- venös infusion eller annan terapi. Den medicinska vätskan 78 utgöres av en farmaceutisk bärare för parenteral admi- nistration, dvs det är en farmaceutisk bärare för ett lä- kemedel som administreras till en mottagare. Behållaren 76, i den visade utföringsformen, är icke-ventilerad; medicinsk 10 15 20 25 30 *35 462 365 vätska 78 befinner sig under atmosfärstryck och behållaren sammantryckes när den töms på medicinsk vätska 78. Behålla- ren 76 är anordnad att hänga upp och ned från en hängare 64 med en flik eller ett hål 79, som är anslutet till eller ut- gör en integrerad del av behållaren 76. Behållaren 76 är vid sin ände motsatt upphängningsänden, dvs halsänden för- sedd med en administrationsöppning lämpad för mottagande av en sekundär vätskebana.

Den sekundära vätskebanan enligt föreliggande uppfinning användes för att avge medicinsk vätska 78 till vilket ett läkemedel tillföres patienten. Den sekundära banan är ste- ril och pyrogenfri och av engångskaraktär. Den sekundära banan består av nedan beskrivna komponenter, vilka ansluter sig till öppningen 80 i behållaren 76. öppningen 80 kan utgöras av ett icke visat diafragma i be- hållaren 76 eller öppningen 80 kan vara anordnad för mot- tagande av en hålformig anslutning 81. Anslutningen 81 an- slutes till mottagningsänden 82 i droppkammaren 83. Dropp- kammaren 83 användes för att uppfånga luft och tillåter alltså i samverkan med regleringsklämman 84 justering av mängden vätskeflöde av medicinsk vätska 78 från behålla- ren 76 och att flödet fortskrider droppvis. Ett utlopp 85 från droppkammaren 83 är anslutet i en ände av det sekun- dära röret 86 passerande genom regleringsklämman 84 för strypning av dess inre diameter för reglering av flödet i samverkan med droppsynkammaren 83. Den andra änden av det sekundära röret 86 ansluter sig till medelsberedningskam- maren 87. Regleringsklämman 84 användes för att styra flö- det av vätska in i medelsberedningskammaren 87. Berednings- kammaren 87 är framställd av glas eller plast och är före- trädesvis genomsynlig. Beredningskammaren 87 kan ha vilken form som helst som är lämpad för användning i ett parente- ralt terapeutiskt system men är företrädesvis rund och dess längd överskrider dess bredd. Änden på det sekundära röret 86 ansluter tätande till änddelen 89 i kammaren 87. Änden av det sekundära röret passar i änden 89 eller kan dragas 8 462 365 10 15 20 25 30 35 överett rörformat mottagningsorgan i änden 89 i form av en lufttät läcksäker kammare för inneslutande av åtminstone ett välgörande medel eller en avgivningsanordning. Kamma- ren 87 är om så önskas utrustad med ett membran som regle- rar frigöringsmängden per tidsenhet, vilket ej visas, exem- pelvis ett mikroporöst membran eller liknande, som styr I: frigjord mängd per tidsenhet av en medellösning från kam- maren 87. Membranet för reglering av frigöringsmängden per tidsenhet kan bestå av ett sintrat glasstöd integrerat i kammaren och om så önskas kan ett membran limmas fast vid insideväggen i kammaren 87, smältas därtill eller uppbä- ras av en inåtriktad strypning i kammaren, vila på en fals i kammaren eller vara understödd eller på lämpligt sätt bunden till änddelen 90 belägen i kammaren 87. En del av det sekundära röret 91 leder medellösningen från kammaren till ventilen 73. En regleringsklämma 92 kan om så önskas anordnas på röret 91 som hjälp för att styra flödet av medellösningen genom beredningskammaren. Regleringsklämman 91 kan användas enbart eller i samverkan med klämman 84 i samverkan med ventilen 73 och båda i samverkan med venti- len 73 för styrning av vätskeflödet och medellösningsflö- det genom den sekundära banan. ventilen 73 utgöres vid en f n föredragen utföringsform av en trevägskran. Medellös- ningen ledes från ventilen 73 genom det gemensamma röret 74 till nåluppsättningen 75 för administration till en recipi- ent. Det vill säga, vätskan kan ledas från den primära ba- nan från den sekundära banan eller från båda banorna genom inställning av ventilen för flöde till recipienten. Sålun- da kan exempelvis vätska ledas genom röret 72, ventilen 73, röret 74 och nålen 75 eller från röret 91, ventilen 73, röret 74 och nålen 75 eller ventilen inställas för ledande av vätska från båda banorna.

Figur 2 betecknar ett parenteralt avgivningssystem i enlig- het med uppfinningen och betecknas med siffran 10. System- et 10 i Fig 2 belyser ett system av ventilerad typ, som kräver luft för att fungera. Systemet 10 består av en glas- behållare 94, på lämpligt sätt förseglad med en gummipropp och innehållande en medicinsk vätska lämplig för parente- 10 15 20 25 30 35 9 462 565 ralt införande genom intravenös administration. Behållaren 94 är i avgivningsposition försedd med ett stöd 95 och luft intränger i behållaren 94 via luftfiltret 96 anslutet till behållaren 94 som är ihålig och pressad genom gummitillslut- ningen av behållaren 94. Den andra icke visade änden av nålen 97 sträcker sig in i droppkammaren 98 och leder me- dicinsk vätska från behållaren 94 in i droppkammaren 98.

Droppkammaren 98 är ansluten till en primär vätskebana 99 framställd av ett rör av medicinsk kvalitet som leder medi- cinsk vätska till nålen 100. En rullventilklämma 101 är anordnad i vätskebanan 99 för att strypa den inre diame- tern i den primära banan 99 och styrning av vätskeflödet genom den primära banan 99. Systemet 10 i Fig 5 innefattar även en sekundär vätskebana 102 som förenar sig med den gemensamma banan 103 vid grenröret 104. Grenröret 104 kan vara av Y-typ och mottar primärt banan 99, sekundärt ba- nan 102 och den gemensamma banan 103.

Den sekundära banan består av en behållare 105 och utgö- res av en minibehållare eller en miniflaska formad av glas och lämpligen förseglad med en gummipropp,.vi1ken ej visas och innehållande medicinsk vätska lämpad för parenteralt införande genom intravenös administration. Behållaren 105 uppbäres i avgivningsposition av stödet 95 och luft in- tränger i behållaren 105 genom ett filter 106 anslutet till behållaren 105 genom nålen 107, vilken nål är ihålig och genomtränger gummiförslutningen av behållaren 105. I sin andra ände är nålen 97 på ett icke visat sätt införd i droppkammaren 108 och leder medicinsk vätska från behålla- ren 105 till droppkammaren 108. Droppkammaren 108 är an- sluten till en sekundär vätskebana 102 bildad av ett rör av medicinsk kvalitet, som leder medicinsk vätska uppbä- rande ett välgörande medel till nålen 100. En rullventil- klämma 109 är anordnad i en sekundär vätskebana för att strypa den inre diametern av den sekundära banan 102 och för styrning av vätskeflödet genom den sekundära banan in i medelberedningskammaren 110. Medelberedningskammaren 110 har en storlek och är anpassad för användning i det paren- 462 365 10 10 15 20 25 30 35 terala avgivningssystemet 10. Medelberedningskammaren 110 är självstyrd, självberedande och självdriven och kan er- hållas till låg kostnad vid tillverkning. Beredningskamma- ren 110 har en låg vikt och är av engångsnatur och består av en vägg 111, som omger och begränsar ett inre utrymme 112. Beredningskammaren 110 har också ett inlopp 113 för mottagande av en sekundär bana 102 och ett utlopp 114 läm- pat för placering av kammaren 110 i en sekundär bana 102.

Kammaren 110 utgöres av glas, plast eller liknande och är som visas framställt av ett genomsynligt material för att visa dess struktur. Kammaren 110 kan inrymma ett välgöran- de medel eller en medelavgivande anordning. Medelbered- ningen bildad i kammaren 110 lämnar kammaren 110 genom den sekundära banan 102 och förenar sig med banan 99 vid kopp- lingen 104 och fortsätter därefter i den gemensamma banan 103 för infusion i en recipient.

Figur 3 belyser ett annat parenteralsystem 10 i enlighet med uppfinningen. Systemet 10 består av en primär bana 118 och en sekundär bana 119 uppburen i medelvätskeavgivnings- position över en patient genom det ögleförsedda stödet 120.

Den primära banan 118 består i kombination av en behållare 121, som utgör en reservoar för en farmaceutiskt acceptabel vätska 122 och har ett inre ventilationsrör 123, vilket tillåter luft att intränga i behållaren 121 när medicinsk vätska lämnar behållaren 121 och ingjutes i en patient. Be- hållaren 121 är en flaska av större volym för steril vätska avsedd för modifikation och bibehållande av fysiologiska funktioner hos mottagaren. Behållaren 121 slutes med en propp 124 och hålles i läge med en falsad kant 125. Ventilations- röret 123 sträcker sig genom proppen 124 och tillåter luft komma in i behållaren 121. Behållaren 121 står i flytande kommunikation med droppkammaren 126 genom en ihålig nålände 127, som genomtränger proppen 124. Droppkammaren 126, vilken tidigare beskrivits, användes för att synligt räkna antalet droppar 128 av medicinsk vätska 122, som passerar genom nämnda droppkammare 126 under en enhetstid. Droppkammaren 126 består av ett förstorat utrymme för inneslutande av me- 10 15 20 _25 30 35 11 462 565 dicinsk vätska och slutes i sina ändar av ett par kapsyler 129 och 130, som tätande drages över rörväggen 131 under bildning av nämnda sterila vätskekammare. Vätskekammaren framställes av genomsynligt material såsom glas eller klar plast för att dropparna skall kunna ses. Medicinsk vätska 122 lämnar droppkammaren 126 genom en första del av röret 132, som för medicinsk vätska till beredningskammaren 133.

Beredningskammaren 133 består av en vägg 134, som omger ett inre utrymme 135 och är tillslutet i sina ändar 136 och 137 med tillslutningar som passar över nämnda kammarvägg. Röret 132 införes i tillslutningen 136 för upprättande av vätske- kommunikation mellan beredningskammaren och droppkammaren och ett andra rör 138, som passerar genom en flödesregle- ringsklämma 139, transporterar vätska till en tvåvägsven- til 140. Vätska passerar genom ventilen 140 till det gemen- samma röret 141 och nåluppsättningen 142 till en mottagare.

Den sekundära banan 119 består av en behållare 143, som är ett organ för lagring av en farmaceutisk acceptabel vätska 144. Behållaren 143 harettinre ventilationsrör 145, vilket möjliggör luft att intränga i behållaren 143. Behållaren 143 är tillsluten med en propp 146, som hålles på plats av en kant 147. Behållaren 143 är en minibehâllare eller en miniflaska, som innehåller 100 till 500 ml vätska, som an- vändes för kontinuerlig läkemedelstransport eller intermit- tent läkemedelstransport till en patient. Behållaren 143 är ansluten till droppkammaren 148 via en ihålig nål 149 för ledande av medicinsk vätska från behållaren 143 genom den andra banan till patienten. Droppkammaren 148 har anpassats för räkning av antalet droppar 150, som passerar nämnda droppkammare 148 under viss tid. Medicinsk vätska lämnar droppkammaren först genom en första del av röret 151 som leder den till en beredningskammare 152, som tidigare be- skrivits, bestående av en vägg bildad av ett vätskeogenom- trängligt material omgivande de inre utrymmen för inrymman- de av en enhetsdosmängd av ett välgörande medel eller en avgivningsanordning. Kammaren 152 har känd volym och före- 4e2 ses 12 10 15 20 25 30 35 trädesvis en volymetrisk skala därpå för angivande utav vätskevolymen i nämnda kammare. Kammaren 152 har en ände 153 anpassad för mottagande av inkommande rör 151 och en ände 154 anpassad för mottagande av utgående rör 155. Rö- ret 155 passerar genom en klämma 156 och kan användas som avstängningsanordning eller som vätskeflödesregulator för styrning av vätskeflödet genom den sekundära banan. Röret 155 leder vätska innehållande välgörande medel från kamma- ren 133 till ventilen 140 och sedan genom det gemensamma röret 141 till nâluppsättningen 142 och in i en levande mottagare.

I funktion användes det parenterala avgivningssystemet 10 enligt Figur-3 på samma sätt som det parenterala avgivnings- systemet 10 enligt Figur 2. Det vill säga, systemet 10 i Fig 3 kan användas (1) för administrering av en förutbe- stämd medicinsk vätska innehållande ett förutbestämt väl- görande medel genom öppningar i regleringskammaren 139 och slutning av regleringskammaren 156 och inställning av ven- tilen 140 att leda vätskeflödet från röret 138 in i röret 149; (2) för administrering av olika förutvalda medicinska vätskor innehållande olika förutvalda välgörande medel ge- nom öppning av regleringsklämman 156, slutande reglerings- klämman 139 och inställning av ventilen 140 för att låta flödet från röret 155 gå in i röret 141; och (3) administre- ring av en utvald dostid av en given vätskevolym innehål- lande en känd mängd av ett medel genom a) tillåtande av att vätskan strömmar genom den primära eller den sekundära ba- nan under det att ventilen 141 befinner sig i stängt läge för den primära eller sekundära banan b) tillåta en känd volym vätska att flyta in i vardera beredningskammaren, vilken volym mätes genom att avläsa menisken mot den volu- metriska skalan i kammaren; c) beredning av en medelbered- ning i kammaren genom upplösning av en given mängd medel närvarande i kammaren eller avgiven från en anordning däri i en känd volym vätska, vilken mängd medel upplöses under tiden och d) tillförande en mottagare med medel när venti- len 141 står i den önskade positionen, som möjliggör att vätska flyter från den önskade beredningskammaren. Sålunda är det möjligt att enligt uppfinningen tillföra samma väts- 10 15 20 25 30 35 13 462 ses ka och olika läkemedel eller olika vätskor och olika läke- medel till en patient genom att välja vätska och läkemedel för den primära och sekundära banan. Uppfinningen innefat- tar också kontinuerliga alternerande eller avbrutna sätt att tillföra läkemedel.

Figur 4 representerar ett parenteralt system 10 i enlighet med uppfinningen. Parenterala systemet 10 är ett tyngd- kraftsflödande system för administration av två medicinska vätskor och två välgörande medel, oberoende eller samverkande flödesmängd per tidsenhet, genom tvâ skilda avgivningsbanor, en primär bana och en sekundär bana. Den primära banan 158 består av en behållare 159, som innehåller en primär medi- cinsk vätska 160, som skall administreras till en patient under en förlängd tid och uppbäres i avgivningsposition av hängaren 161. Den primära vätsketillförselbehâllaren 159 är framställd av glas eller genomsynlig, icke-toxisk plast och kan förseglas under sterila villkor. Behållaren 159 är för- seglad med en gummipropp 162 fasthâllen i behållaren 159 med en ringformad kvarhållande kantförslutning 163.

Den primära behållaren 159 befinner sig i vätskekommunika- tion med droppkammaren 164. Droppkammaren 164 befinner sig i vätskekommunikation med behållaren 159 genom en ihålig punkteringsnål 165, vilken passerar genom proppen 162 in i behållaren 159. Droppkammaren 164 utgöres av en konventionell droppkammare 165 av ventilerad typ, välkänd inom medicinsk vård. Droppkammaren 164 är i huvudsak utformad av tvâ delar, en konisk behållare 166 för mottagande av vätskan och för- sedd med en kapsyl 167 vid inloppet och slutande i ett ut- loppsmunstycke 168. Droppkammaren 164 låter luft intränga i det parenterala systemet genom luftinloppet 161 utformad i ett stycke med kapsylinloppet 161. Droppmängden 169 per tidsenhet vätska strömmande från behållaren 159 styrs med en klämma 170 påsatt nedströms i den primära banan. En förs- ta del av ett rör 171 av medicinsk kvalitet införes i den primära banan. En första del av röret 171 av medicinsk kva- litet införes i utloppet 168 och upprättar en vätskekommu- 462 565 10 15 20 25 30 35 14 nikation mellan droppkammaren 164 och inloppet 171 i bered- ningskammaren 172.

Medelberedningskammaren 172 är utformad och anpassad för användning i ett parenteralt avgivningssystem 10. Medelbe- redningskammaren 172 är självstyrd, och självdrivande och kan erhållas till låg kostnad vid tillverkning. Berednings- kammaren är av låg vikt och av engångskaraktär och kan fram- ställas i en nu föredragen utföringsform av klart genom- synligt material såsom glas eller plast. Beredningskamma- ren 172 består av en vägg 173, som omger och bildar ett inre utrymme 174 och är försedd med en inloppsförslutning 175 som mottagningsrör 171 och en utloppsförslutning 176 anpassad att motta röret 177. Röret 177 passerar genom en klämma 170 avsedd för att strypa den inre diametern av röret 177 för reglering eller avbrytande av flödet av väts- ka genom den primära banan. Röret 177 kommer in i kopp- lingsstycket 178 framställt som en anslutning av Y-rörs typ för mottagande av den primära banans rör 177 och ett ett gemensamt rör 179, som leder till en injektionsupp- sättning 180 för administrering av medelberedning till en patient.

Den sekundära banan 181 består av en behållare 182, som är en behållare eller flaska i litet format framställt av glas eller plast, lämpligen förseglad med en gummipropp 183, vilken fasthâlles i behållaren 182 med en tillslut- ningskant 184. Behållaren 182 är uppburen i avgivningsläge av stödet 161 och innehåller en medicinsk vätska 185 läm- pad för både parenteral, innefattande intravenös admini- stration, och som transportmedel för ett välgörande medel.

Luft införes i behållaren 182 genom luftintaget 186, som utgör en integrerad del av nålen 187, vilken nål är ihålig och genomtränger gummiförslutningen 183 i behållaren 182.

Den andra änden 188 av nålen 187 genomtränger förslutnings- inloppet 189 i droppkammaren 190 för transport av medicinsk vätska i form av droppar 191 från behållaren in i dropp- kammaren. Droppkammaren 190 befinner sig i vätskekommuni- kation via röret 192 med beredningskammaren 193. Medelbe- redningskammaren 193 är konstruerad på samma sätt som me- 10 15 20 25 30 35 15 462 565 delberedningskammaren 172 i ovan beskrivna bana och be- skrivningen av denna är alltså tillämpbar för kammaren 193.

Beredningskammaren 193 är ansluten till det sekundära rör- et 194, framställt av medicinskt acceptabelt material, vil- ket passerar en V-klämma 195 för reglering eller avbrytan- de av medelberedningsflödet genom den sekundära banan.

Röret 194 införes i kopplingsröret 178 för flöde i den gemensamma banan 179 och infusion genom nåluppsättningen 180 i en patient. Medlet i medelberedningskamrarna 172 och 193 kan vara i vilket som helst farmaceutiskt till- stånd, närvarande som medel i och för sig eller i en an- ordning, vilken anordning bildar en vätskeberedning be- stående av medel och en medicinsk vätska som införes i kamrarna 172 och 193 och inte kräver någon rekonstitue- ring eller blandning innan användningen. Flödet av medi- cinsk vätska in i beredningskammaren 172 eller 193 kan på- börjas, stoppas, styras eller avbrytas av klämmorna 170 eller 195,ensamtel1er tillsammans, och därvid möjliggöra att rören 177 och 194 förblir öppna, slutna eller delvis strypta för passage av vätska genom rören 177 eller 194 och motsvarande flöde av medellösning kan på liknande sätt styras från kammaren 172 eller 193.

I funktion kan det parenterala avgivningssystemet 10, som belyses i Figur 4, användas av en läkare, en sjuksköterska eller annan sjukvårdspersonal på följande sätt: (1) admi- nistrering av medicinska vätskor innehållande ett välgö- rande medel genom en primär bana genom justering av reg- leringsklämman 170 till öppen eller genom slutning av reg- leringsklämman 194 för förhindrande av flöde av vätska från den sekundära banan, sålunda tillförsäkras flöde ge- nom den primära banan och in i den hudgenomträngande nålen 180, (2) för administration av en medicinsk vätska inne- hållande ett välgörande medel genom den sekundära banan genom justering av regleringsklämman 195 till öppen och genom slutning av regleringsklämman 170 för förhindrande av flöde av vätska genom den primära banan, sålunda till- försäkrande ett flöde genom den sekundära banan in i den 462 365 16 10 15 20 25 30 35 hudgenomträngande nålen 180 och (3) administration av en mängd medel i känd volym av en vätska från båda banorna genom reglering av flödet genom regleringsklämmorna 170 och 195, vilken vätska i båda fallen blandas till en ge- mensam vätska i kopplingen 178 för efterföljande admini- strering till patienten. Funktionen av dessa utförings- former av uppfinningen gör det möjligt att kontinuerligt och avbrutet administrera två olika medel i två skilda vätskor genom två skilda banor och administration av två skilda medel i skilda vätskor under samma tidsintervall av medlens administration.

Figur 5 till 25 visar konstruktiva utföringsformer av be- redningskamrar, vilka användes i de intravenösa avgivnings- systemen enligt figurerna 1 till 4. Figur 5 visar en be- redningskammare 197 som har låg vikt, är av engångskarak- tär och avsedd för användning i samband med patienter som kräver parenteral administration av en vätska innehållande ett välgörande medel. I Fig 5 utgöres kammaren 197 av en kropp 198 av tubform och ett par kapsyler 199 och 200 för bildning av en sluten kammare innehållande vätska och me- del. Kapsylerna 199 och 200 passar i kroppen 198 och är företrädesvis framställda av självförseglande gummi genom vilket en nål eller ihåligt stickverktyg kan införas, eller av gummi med ett förborrat hål täckt av en latexskiva genom vilken kommunikation kan ske med insidan av kammaren 197.

Beredningskammaren 197 kan företrädesvis vara hermetiskt sluten, den är fuktsäker, ogenomtränglig för mikroorganis- mer och genomtränglig för joniserande strålning för steri- lisering.

Figur 6 belyser en beredningskammare 201 ur vilken en sek- tion avlägsnats för visande av insidan av den ihåliga krop- pen av kammaren. I Fig 6 består kammaren 201 av en vägg 202 med en del avlägsnad och dess ändar 203 och 204. Förseg- lingsändarna 203 och 204 passar över en kropp bildande be- redningskammaren 201, vilka ändar 203 och 204 och är till- verkad med mottagande hålorgan 205 och 206 för att kunna 10 15 20 25 30 35 17 462 365 motta ett rör som kan glida in eller över mottagningsorga- nen. Beredningskammaren 201 innehåller ett välgörande medel 207, som är lösligt i parenteral vätska, såsom en intrave- nöst acceptabel vätska och en film 208 bildad av ett mate- rial för reglering av flödet av vätska och medel från kam- maren 201. Filmen 208 är i en föredragen utföringsform framställd av en polymer med förmågan att reglera mängden frigjort medel per tidsenhet, såsom eni mikroporös polymer liknande ett polykarbonat, en semipermeabel polymer liknan- de cellulosaacetat eller en diffusionspermeabel film av en eten-vinylacetat-sampolymer. Den polymera filmen enligt den föreliggande uppfinningen användes i en för närvarande föredragen utföringsform för att styra frigöring av lös- ning innehâllande medel från kammaren 201, dvs medelfri- göring och vätskeflöde genom kammaren 201. Kammaren 201 vi- sas med en film vid sin utgångsände och kan om så önskas också ha en film i sin ingångsände.

Figur 7 belyser en beredningskammare 209 i uppskuren vy, bestående av ett medel 210 i partikelform, en polymerfilm 211 för styrning av frigöringen per tidsenhet, såsom ett cellulosaacetat eller liknande och ett filter 212. Filt- ret 212 är ett konventionellt filter med en porstorlek på 0,1 till 5 u och företrädesvis 0,22 till 0,45 u för av- lägsnande av bakterier och icke önskvärt material från lösningen som strömmarigenmm,därigenom medverkande till att hålla lösningen steril.

Figur 8 belyser en beredningskammare 213 bestående av en väggkropp 214 av rörform och ett par kapsyler 215 och 216 för bildning av en sluten kammare innehållande ett avgiv- ningssystem. Kapsylerna 215 och 216 passar kammaren 213 och kan vara försedda medetrzintegrerat, rörfcrmigt ut- stickande stycke 217 och 218 bildade i ett stycke för mot- tagande av inkommande rör. De ihåliga, rörformiga organen 217 och 218 är företrädesvis runda för mottagande av ett rör som glider in däri eller glider över organen. Det vi- sade avgivningssystemet består av i beredningskammaren 213 10 15 20 25 30 35 462 365 18 ett flertal små avpassade piller 219 för reglerad avgiv- ning av medlet innefattande ett läkemedel i en vätska in- kommande i kammaren 213. De små pillren ses i detalj i ett uppskuret piller 220 och de består av en kärna av läkeme- del 221 omgiven av en vägg 222 av ett material som regle- rar frigöringshastigheten per tidsenhet. De små avpassade pillren 219 tillhandahåller en stor membranyta för erhåll- ande av stor frigöringsmängd av medel per tidsenhet för bildning av en medellösning. Det totala antalet små piller 219 i beredningskammaren 213 kan variera som ett ytterli- gare medel för reglering av mängden medel tillgängligt för bildning av medellösning. Materialet som utgör väggarna 222 kan vara utvalt från ett material som frigör läkemed- let 221 med olika fysikalisk-kemiska mekanismer. Sådana me- kanismer kan innefatta erosion, diffusion och osmosmekanis- mer. Väggen 222, när frigöring av läkemedlet sker genom os- mos, frigör läkemedlet genom bristning. Läkemedlet 221 en- ligt denna utföringsform är närvarande i form avettosmo- tiskt upplösbart ämne, såsom ett terapeutiskt acceptabelt salt och uppvisar en osmotisk tryckgradient tvärs emot väg- gen 222 mot den yttre vätskan. Membranmaterialet som använ- des för att bilda väggen 222 är sådana som är genomträngli- ga för passage av yttre vätska och i huvudsak ogenomträng- liga för passage av läkemedel. Typiska material innefattar medlemmar valda ur gruppen som består av cellulosacylat, cellulosadiacylat, cellulosatriacylat, cellelosaacetat, cel- lulosatriacetat och liknande. Den osmotiska väggen.kan läg- gas runt läkemedlet i varierande tjocklek genom pannbelägg- ning, sprutpannbeläggning, Wurster vätske-luft-suspensions- beläggning och liknande. Väggarna bildas med användning av organiska lösningsmedel, innefattande metylenklorid-metanol, metylenklorid-aceton, metanol-aceton, etylendiklorid-aceton och liknande. Osmotiska väggbildande material, förfaranden för framställning av väggarna och förfarande för osmotisk bristning visas i amerikanska patentskrifterna 2 799 241, 3 952 741, 4 014 334 och 4 016 880.

Väggen 222 i de små pillren 213 i andra utföringsformer kan framställas av ett material som styr mängden frigjort 05 10 15 20 25 30 35 19 462 365 ' läkemedel per tidsenhet. Detta innebär exempelvis att lä- kemedlet 221 upplöses i väggen eller via porer i Väggen och passerar genom väggen eller nämnda porer med en av dif- fusionen styrd mängd per tidsenhet. Exempel på material som bildar en diffusionsvägg eller en vägg med porer innefattar eten-vinylacetatsampolymerer, etylcellulosa, polyetylen, tvärbunden polyvinylpyrrolidon, vinylidenklorid-akrylnitril- sampolymer, polypropylëh, silikon och liknande. Väggen kan påföras med ovan beskriven teknik och lämpliga material för bildning av väggen 81 beskrives i amerikanska patentskrif- terna 3 938 515, 3 948 262 och 4 014 335.

Väggen 222 och de små pillren 213 kan framställas av biolo- giskt eroderbart material som eroderar biologiskt med en reglerad mängd per tidsenhet och frigör läkemedlet 221 till vätskan i kammaren 213. Bioeroderbara material användbara för bildning av väggen 222 innefattar polykarboxylsyra, po- estrar, polyamider, polyimider, polymjölksyra, polyglykol- syra, polyortoestrar och polykarbonater. Dessa polymerer och förfaranden för bildning av väggen 222 visas i ameri- kanska patentskrifterna 3 811 444, 3 867 519, 3 888 975, 3 971 367, 3 993 057 och 4 138 344. Mängderna av närvarande läkemedel i de små pillerna är vanligen bestämd till om- kring 10 ng till 20 mg och antalet små piller i kammaren från omkring 10 till 1000, företrädesvis 50 till 150. De små pillren består av väggar och den inre kärnan av läke- medel har en diameter av åtminstone 100 um och för närva- rande föredrages en diameter av åtminstone 2000 um. De små pillren kan ha ett eller flera beläggningar av väggbildan- de material därpå. Kammaren 213 är, om så önskas, utrustad med ett stöd 223 för de små pillren. Stödet 223 kan vara en film med egenskaper som styr frigjord mängd per tids- enhet och framställas av en polymer som frigör läkemedel från kammaren 213, stödet 223 kan vara ett mikroporöst po- lymert membran, ett sintrat glasunderlag, ett perforerat galler och/eller liknande. 20 462 365 05 10 15 20 25 30 35 Figur 9 belyser en beredningskammare 224 och en liknande kammare bestående av en vägg 226 omgivande ett utrymme 227 med ett inlopp 228 och ett utlopp 229. Kammaren 224 inrym- mer ett flertal små kapslar 230 och vidare ses en kapsel 231 i sektion. Kapseln 230 består av en vägg 232 omgivande en massa av flytande läkemedel 233. De små kapslarna kan göras genom koacervationsteknik och består i huvudsak av bildning av tre oblandbära faser, en flytande framställ- ningsfas, en kärnmaterialfas och en beläggningsfas. Belägg- ningsfasen avsättes som en vätska på kärnmaterialet och får stelna, vanligen genom termisk, tvärbindande eller upplös- ningsteknik under bildning av små mikrokapslar. Kapslarna framställda enligt denna teknik har en genomsnittspartikel- storlek på från några tiondelar av en mikron till 5000 u och i vissa utföringsformer kan större kapslar användas.

Partikelstorleken är inte kritisk vid utövande av förelig- gande uppfinning. Lämplig teknik för framställning av små mikrokapslar anges av Bungenberg de Jong och Kass, Biochem Z, volym 232, sid 338-345, 1931; Colloid Science, volym 11, "Reversible System", under redaktion av H R Kruyt, 1949, Elsevier Publishing Co, Inc, New York; J Pharm Sci, volym 59, Nr 10, sid 1 367-1376, 1970; och Pharmaceutical Scien- ce, Remington, volym XIV, sid 1 676-1677, 1970, Mack Pub- lishing Co, Easton, USA. Beredningen av kammaren 224 inne- håller alltså en film 234, so uppbär de små kapslarna och vilken film också kan tjäna som organ för styrning av fri- gjord mängd läkemedelslösning per tidsenhet från berednings- kammaren 224.

Figur 10 belyser en beredningskammare 236 bestående av en vägg 237 som omger ett inre utrymme 238 med en inloppsände 239 och en utloppsände 240. Kammaren 236 inrymmer ett fler- tal ihåliga fibrer 240, av vilka en fiber ses i sektion be- stående av en vägg 242, vilken kan utformas som en semi- permeabel polymer, en diffusionspolymer, en mikroporös po- lymer, ett laminat eller ett laminat av två eller flera laminat, omgivande ett utrymme 243 innehållande läkemedel 05 10 15 20 25 30 35 m 462 ses 244. De ihåliga fibrerna tillhandahåller en stor expone- rad yta för medföljande frigöring av stora mängder medel i beredningskammaren. De ihåliga fibrerna kan ha en längd av några få millimeter till många centimeter eller längre och en diameter av en millimeter eller större och kamma- ren kan inrymma åtminstone en ihålig fiber till åtskilliga hundra eller flera. De ihåliga fibrerna har öppningar i varje ände 241a, 241b;“och de kan framställas ur icke-cel- lulosapolymerer med användning av smältspinnteknik med an- vändning av formade spinnmunstycken. Hålfibrerna kan ock- så framställas genom spinning av cellulosalösning i orga- niskt lösningsmedel till vissa regenereringsmedel, n-okta- nal varvid lösningsmedlet är dialkylacylamid, och n-hexanol varvid lösningsmedlet är dimetylsulfoxid. De ihåliga fib- rerna kan fyllas med läkemedel med användning av en lösning av ett läkemedel injicerad i en öppen ände av fibern eller genom nedsänkning i en läkemedelslösnir~ eller liknande.

De ihåliga fibrerna kan frigöra medlet genom diffusion, dialys, på osmotisk väg, genom lakning och liknande meto- der. Mängden frigjort medel från fibrerna kan vidare sty- ras genom urval av dimensioner och antal av ihåliga fibrer inrymda i beredningskammaren. Ett förfarande för framställ- ning av ihåliga fibrer visas i amerikanska patentskriften 4 086 418. Beredningskammaren 236 innehåller, om så önskas, ett underlag 245 för kvarhållande av fibrerna och vilket underlag tillåter passage av läkemedelsberedning från kam- maren 236.

Figur 11 visar en beredningskammare 246 sedd i en skuren vy och består av en vägg 247, som omger ett utrymme 248 med ett inlopp 249 och ett utlopp 250 för möjliggörande att vätska införes i och uttages ur kammaren 246. Kammaren 246 rymmer ett flertal fibrer 251 innehållande läkemedel 252, representerat av punkter. Fibrerna 251 utgör läkemedelsav- givningssystemet och kan vara av naturligt eller syntetiskt ursprung och kan ha en vitt skild uppbyggnad, såsom fast, halvfast, porös och liknande och ett stort antal geomet- riska former såsom runda, ovala, kvadratiska, trilobala 22 - 462 365 05 10 15 20 25 30 35 och av olika längder och tvärsektioner och liknande. Fib- rerna kan effektivt fungera som en reservoar genom att läkemedlet dispergeras däri. Lämpliga fibrer kan framstäl- las med konventionell framställningsteknik. Exempelvis kan fibermaterial och läkemedel lösas i ett lösningsmedel, sprutas genom små hål i ett munstycke och sedan få stelna genom standardiserad smältspinning, våtspinning eller torrspinningsteknik. Eïligt andra utföringsformer kan fib- rerna framställas genom att man pumpar en smälta av fibrer och läkemedel genom ett munstycke. Med sådana metoder kan fiberdiametern varieras från några få tiondels mikron till en millimeter eller liknande genom neddragnings- eller upp- dragningsteknik. Utrymmet i kammaren kan inrymma fibrer av olika tjocklek. Fibrerna, som utgör reservoaren, kan vara fyllda, mättade eller halvfyllda med läkemedel genom ned- sänkning, blötning eller liknande som tillåter den önskade mängden läkemedel att överföras in i fibrerna. Andra tekni- ker och läkemedel för framställning av fibrer visas i ame- rikanska patentskriften 3 228 887 och 3 921 636. Materialen utgörande fibrerna kan vara polyolefiner, polyamider, poly- uretaner, cellulosamaterial och liknande. Fiberprodukter anges i Encyclopedia of Science and Technology, volym 5, sid 263-276, 1971, McGraw Hill Co, New York. Kammaren 246 innehåller också ett membran 253 som uppbär fibrerna och kan formas av porösa polymerer eller polymerer genom vilka vätskan kan diffundera för att i samverkan med fibrerna reg- lera mängden läkemedel i lösningen som infuseras i patienten.

Figur 12 belyser en beredningskammare 255 med en skuren vy av väggen 256 avlägsnad för visande av det inre utrymmet 257 som ett organ för inrymmande av ett välgörande medelav- givningssystem 258. Systemet 258 består av en reservoar bildad av en eroderbar polymer och en sektion 259 avlägs- nad därur för belysande av medlet 260 dispergerat däri.

Den eroderbara polymeren kan vara vald ur en grupp som be- står av polyortoestrar, polyortokarbonater, polyglykolsy- ra, polymjölksyra, polyacetat, polyacetaler, polyketaler, 05 10 15 20 25 30 35 23 462 ses polyaminosyror och liknande. Förfaranden och eroderbara polymerer visas i amerikanska patentskriften 4 180 646 och i Int J of Pharmaceutics, volym 7, sid 1-18, 1980; i Biogradables and Delivery Systems for Contraception, kap 2, redigerad av E S E Hafex & W A A van Os, publicerad av G K Hall, Boston, 1980. Kammaren 255 kan också innefatta en polymer film 261 för styrd frigöringsmängd per tidsen- het, såsom cellulosaacëtat och liknande och ett filter 262. Filtret 262 är ett konventionellt filter med porer 263 med en porstorlek av 0,1 mikron till 5 mikron, och företrädesvis 0,22 eller 0,45 mikron för avlägsnande av bakterier och icke önskvärt material ur den strömmande lösningen, därmed medverkande till att lösningen hålles steril.

Figur 13 belyser en beredningskammare 265 inrymmande ett medelsavgivningssystem bestående av ett flertal jonbytar- hartspartiklar 266 med ett medel 267 joniskt bunden där- till. Hartset kan utgöras av partiklar i pärl- eller droppform. Partiklarna kan variera i storlek vanligen från 10 till 350 mesh. Hartserna kan vara homopolymerer, sampolymerer, derivat därav eller tvärbundna hartser. Ty- piska hartser innefattar jonbytarhartser såsom tvärbunden styren-divinylbensen och liknande med medlet 267 joniskt bundet därtill. Aktiva medlet 267 frigöres från hartset 266 i vätskan som intränger i beredningskammaren under bildning i kammaren av en medellösning för administration till en patient. Kammaren 265 kan också inrymma en film 268 för styrd frigjord mängd per tidsenhet och ett filter 269 med porer 270 för att förhindra bakterier och icke önskat material från att lämna beredningskammaren. Jon- bytarhartset visas i amerikanska patentskriften 4 203 440.

Figur 14 visar en beredningskammare inrymmande en avgiv- ningsanordning. Beredningskammaren kan användas i en pri- mär bana, i en sekundär bana eller i båda banorna, vilket innebär alltså att beredningskammaren belyst i figuren 24 462 565 05 10 15 20 25 30 35 kan användas i endera av båda banorna. Medelberedningskam- maren 272 är som den visas i Fig 14 en ytterligare sär- präglad komponent i det parentala avgivningssystemet. Be- redningskammaren 272 är den unika komponenten i det paren- terala avgivningssystemet och i den visade utföringsformen, varvid beredningskammaren består av en vägg 273 omgivande och avgränsande det inre utrymmet 274. Kammaren 272 har ett inlopp 275 anpassaE"för placering av kammaren 272 i ett intravenöst avgivningssystem och försedd med ett utlopp 276, ävenledes anpassat för placering av kammaren i syste- met. Inlcppet 275 och utloppet 276 är gjort för mottagande av ett ingående eller utgående rör. Kammaren 272 är fram- ställd av glas, plast eller liknande och är som visas i figuren framställd av transparent material för belysning av dess struktur och de anordningar som inrymmes däri. I den visade utföringsformen består kammaren 272 av ett par i varandra passande höljeshalvor 277 och 278 och innehål- lande den medelavgivande anordningen 279 i utrymmet 274.

Ett kvarhållande organ 280 i höljet 278 tillåter passage av vätska och håller anordningen 279 i utrymmet 274 och förhindrar anordningen 279 från att blockera utloppet 276.

Avgivningsanordningen 279 belyst i Fig 14 äri.en osmotiskt styrd fast dosavgivande form av den typ som beskrives av den amerikanska patentskriften 3 845 770. Den osmotiska anordningen 279, som ses genom den genomsynliga väggen, består av en semipermeabel vägg 281, såsom cellulosaakry- lat, cellulosadiacylat, cellulosatriacylat, cellulosaace- tat, cellulosadiacetat, cellulosatriacetat och liknande som omgiver och bildar ett rum 282 innehållande medlet 283 eller läkemedel representerat av punkter. Medelberedningen 283 visar en osmotisk tryckgradient tvärs väggen 281 i an- ordningen 279 mot vätskekammaren 272. Medelberedningen kan utgöras av ett medel som utvisar en osmotisk tryckgradient eller en medelberedning, som kan utgöras av en medelbland- ning med en osmotiskt effektivt lösbart ämne, såsom natri- umklorid, kaliumklorid och liknande som uppvisar en osmo- 05 10 15 20 25 30 35 25 462 565 tisk tryckgradient huvudsakligen högre än vätskan i kamma- ren 272. En passage 284 sträcker sig genom den semiperme- abla väggen och kommunicerar med utrymmet 282 och det ytt- re av anordningen 279. I funktion intränger vätska i kam- maren 272 och tränger igenom den semipermeabla väggen 281 i anordningen 279 i utrymmet 282 med en tendens till osmo- tisk jämvikt med en hastighet som bestämmes av permeabili- teten av väggen och deñ'osmotiska tryckgradiensen tvärs emot väggen, varigenom erhålles en lösning innehållande ett medel 283 i utrymmet 282, som fördelar sig längs pas- sagen 284 med en reglerad mängd per tidsenhet av anord- ningen 279 under en förlängd tidsperiod. Avgivning av me- dellösning från anordningen 279 blandas homogent med väts- kan i kammaren 272 och styrs i denna utföringsform av an- ordnigen 279 och är i huvudsak oberoende av vätskeströmmen genom kammaren 272. Anordningen 279 bibehåller sin fysi- kaliska och kemiska integritet genom hela frigöringsperi- oden.

Figur 15 visar en medelberedningskammare 272 i öppen vy innehållande en annan anordning 285 för avgivande av medel i en intravenöst acceptabel vätska, som införes i kammaren 272. Anordningen 285 belyses i öppen vy och består av en inre massöverföringsledare 286, belyst som en fast kärna och bildad av ett polymert material såsom härdad polydime- tylisoxan, med ett medel 287 dispergerat däri. Den omgi- vande massan består av en överföringsledare 286 som är ett membran 288, som reglerar frigjord mängd per tidsenhet, företrädesvis i form av polymert material som polyeten.

Båda ledaren 286 och membranet 288 är genomträngligt för passage av medlet 287 genom diffusion, dvs medlet kan upp- lösas i och diffundera genom ledaren 286 och membranet 288.

Emellertid är permeabiliteten av ledaren 286 större än den hos membranet 288 och membranet 288 verkar sålunda som ett styrande organ för mängden frigjort medel per tidsenhet från anordningen 285. Anordning 285 bibehåller sin fysika- liska och kemiska integritet under hela medelavgivnings- 26 462 365 10 15 2Û 25 30 35 perioden. Medelavgivningsanordningen 285 visas i amerikan- ska patentskriften 3 845 480.

Figur 16 belyser en medelavgivningskammare där en sektion av väggen avlägsnats, vilken inrymmer en avgivningsanord- ning 289 för avgivande av medel med en reglerad mängd per tidsenhet från anordningen 289 till en vätska som inträng- er i kammaren 272. Anordningen 289 ses i öppen vy och be- står av en reservoar 290 bildad av en flytande massaöver- föringsledare 291, såsom en medicinsk oljevätskebärare, genomtränglig för passage av medlet innehållande medlet 292, såsom läkemedlet fenobarbital. Reservoaren 290 omges av en vägg 293 bildad av ett material som reglerar mängden frigjort medel eller läkemedel per tidsenhet för passage av medlet 292, såsom polyolefin. Mängden frigjort medel 292 per tidsenhet är lägre genom väggen 293 än mängden medel som kan passera genom ledaren 291 så att medelfrigöringen genom väggen 293 är det steg som styr mängden frigjort medel per tidsenhet från anordningen 289. Anordning 289 bi- behåller sin fysikaliska och kemiska integritet genom hela medelfrigöringsperioden. Medelfrigöringsanordningen 289 vi- sas i amerikanska patentskriften 3 993 073.

Figur 17 belyser en medelberedningskammare 272 med en del av väggen avlägsnad, inrymmande en annan anordning 294 för avgivande av ett medel till en vätska som intränger i kam- maren 272 för bildning av en intravenöst acceptabel medel- beredning. Anordningen 294 visas i öppen vy och består av en vägg 295 omgivande en reservoar 296 innehållande medlet 297. Reservoaren är utformad som en fast bärare genomträng- lig för passage av medel, såsom härdat polydimetylsiloxan innehållande läkemedlet diazepam. Väggen 295 utgöres av ett mikroporöst material, porerna, vilka innehåller ett medium för styrning av mängden frigjort medel per tidsen- het, vilket medium är permeabelt för passage av medlet 297 exempelvis, är bildat av en mikroporös polymer framställd genom sampolymerisation av en polykatjon och en polyanjon. 05 10 15 20 25 30 35 27 462 ses Frigöringen av medlet 296 styrs av anordningen 294, vilken anordning bibehåller sin fysikaliska och kemiska integri- tet under avgivningsperioden i kammaren 272. Anordningen 294 visas i patentskriften 3 993 072.

Figur 18 visar en beredningskammare 272 med en del av höl- jet avlägsnat och inrymmande en anordning 298 för avgivande av ett medel till en mêdicinsk vätska som inkommer i kam- maren 272 för bildning in situ av en intravenöst acceptabel medelberedningslösning. Anordningen 298 består av ett ske- lett 299 innehållande medel 300 fördelat därigenom. Ske- lettet 299 är bildat av ett polymert material som är icke- eroderbart. Detta innebär att det behåller sin fysikaliska och kemiska integritet under avgivningsperioden och är ge- nomträngligt för passage av medlet 300 genom diffusions- processen. Mängden medel avgett per tidsenhet från skelet- tet bestämmes av mängden medel som upplöses per tidsenhet och passerar genom skelettet genom diffusion så att skelet- tet reglerar mängden frigjort medel per tidsenhet. Skelet- tet kan ha varje form, såsom stavar, skivor eller liknande som passar i kammaren 272. Polymererna innefattar polyole- finer, såsom polyetylen innehållande muskelavslappande me- del och liknande. Material, användbara för framställning av anordningen, visas i amerikanska patentskriften 3 921 636.

Figur 19 är en vy av en medelberedningskammare 272 i upp- skuren vy, inrymmande anordningen 301 för avgivande av ett medel till en i kammaren 272 inkommande vätska. Anordningen 301 visas i en öppen vy och bildas av ett mikroporöst po- lymert material 302 innehållande medlet 303 fördelat däri.

Skelettet 302 utgöres av en icke-toxiskinertpolymer som är icke-eroderbar och har ett flertal mikroporer för fri- görande av medel i en reglerad mängd per tidsenhet till vätska inkommande i kammaren 272. Mikroporösa material an- vändbara för detta ändamål visas i amerikanska patent- skrifter 3 797 494 och 3 948 254. 28 1 462 565 05 10 15 20 25 30 35 Figur 20 belyser en medelberedningskammare 272 i uppskuren vy, inrymmande anordningen 304 för avgivning av medel till en medicinsk vätska som införes i kammaren 272. Anordningen 304 ses i uppskuren vy och består av depåer av lösbart me- del 305 fördelat och omgivet i huvudsak individuellt av en polymer 306, som är ogenomtränglig för passage av medlet och genomträngligt för passage av vätska som inkommer i kammaren 272. Medlet eller det upplösbara läkemedlet 305 visar en osmotisk tryckgradient tvärs polymeren mot vätskan som inkommer i kammaren 272. Medlet 305 frigöres med en reglerad mängd per tidsenhet av vätskan som uppsuges genom polymeren in i depâerna och upplöser det lcsbara materia- let och skapar ett hydrostatiskt tryck i depâerna, vilket tryck pâförs mot väggen av depâerna därvid bildande öpp- ningar som frigör medlet med en reglerad mängd per tidsen- het. Polymeren 306 är icke eroderbar och anordningen 304 kan formas som ett skelett, en stav eller en skiva eller någon liknande form. Förfaranden och material användbara vid framställningen av osmotiskt bristande avgivningssys- tem beskrives i amerikanska patentskriften 4 177 256.

Figur 21 visar en medelberedningskammare 272 i uppskuren vy, innehållande en anordning 307 användbar för avgivande av ett medel till en medicinskt acceptabel vätska passerande genom kammaren 272. Anordningen 307 visas i uppskuren vy och består av en yttre vägg 308 formad som en semiperme- abel polymer permeabel för vätska och i huvudsak imperme- abel för passage av medel och upplösbara ämnen. Ett skikt 309 av osmotiskt verksamt lösbart medel, exempelvis nat- riumklorid är beläget på innerytan av väggen 308. Skiktet av upplösbart material 309 omger en inre behållare 310, bildad av böjligt material som är ogenomträngligt för med- let och ingående lösbart medel. Behållaren 310 har en pas- sage 311 för avgivande av medlet 312 till en vätska i kam- maren 272. Anordningen 307 fördelar medlet i vätskan som genomtränger kammaren 272 genom den yttre väggen 308 för kontinuerlig upplösning av upplöst material 309 med en 05 10 15 20 25 30 35 29 462 365 tendens till osmotisk jämvikt, varigenom volymen mellan väg- gen 308 och behållaren 310 kontinuerligt ökar. Denna ök- ning orsakar att behâllaren 310 kontinuerligt sammanfaller och pressar medlet 312 från anordningen 307 med en styrd mängd per tidsenhet genom passagen 311 till vätskan passe- rande genom kammaren 272. Medelfördelande anordningar med hjälp av osmotisk tryck visas i amerikanska patentskrifter- na 3 760 984 och 3 995-631.

Figur 22 belyser en beredningskammare 314 framställd med en inre ficka 315 för inneslutning av medel 316, exempelvis ett läkemedel såsom efedrinsulfat. Fickan 315 bildas av en vägg 317 framställd av ett material som är halvgenomträng- ligt och genomträngligt för diffusion eller en mikroporös polymer som tillåter passage av en medicinsk vätska in i fickan 35 och den därvid bildade medellösningen från fickan 315. Vid en utföringsformen när väggen 317 utgöres av en halvgenomtränglig polymer, som kan förses med ett avgiv- ningsmunstycke för att fördela medellösningen i kammaren 314. Väggen 317 förenas genom limning, värmeförsegling el- ler liknande till väggen 318 i kammaren 314. Väggen 318 utgöres av ett material i huvudsak ogenomträngligt för pas- sage av medlet, medicinsk vätska och medellösning bildad däri. Under arbete intränger vätska i kammaren 314 och där- efter i fickan 315, varvid bildas en lösning innehållande medel som passerar in i kammaren 314 och sedan administre- ras därifrån till en mottagare. Systemet i Figur 25 till- låter styrning av vätskeflödet oberoende av medelavgivning- en. Avgivningen styrs av masstransportkarakteristika hos membranet 317 och vätskeflödet styrs genom ett motstånds- element, exv en flödesregulator i vätskebanan.

Parenterala system kan användas för administrering av många välgörande medel, speciellt där det är önskvärt att admini- strera genom infusion och alldeles särskilt via intravenös, intra-arteriell, intraperitonielleller subkutan väg. Enligt en utföringsform för intraperitoniell administration av 30 462 565 05 10 15 20 vätska och välgörande läkemedel anslutes exv det parentera- la administrationssättet till en kanyl genom abdominalväg- gen i patienten. Det parenterala avgivningssystemet använ- des i för närvarande föredragen utföringsform för intrave- nös terapi. Vid intravenös terapi kan det parenterala av- givningssättet användas för ersättande av intravenös väts- ka, såsom administration av plasma, koksalt och liknande samtidigt eller avbrutet med administrering av terapeutiskt effektiva mängder av läkemedel därmed; enligt en annan ut- föringsform kan förfarandet användas för intravenöst er- sättande av elektrolytbalans, såsom genom tillsats av nat- rium, kalium, kloridjoner och liknande med ett läkemedel administrerat därmed till patienten i behov av elektrolyt- återupprättande och intravenösa läkemedel och i ett för- farande för intravenös tillförsel av näring, såsom dextros och samtidig administrering eller periodisk administrering av parenteralt administrerbara läkemedel till patienter, som behöver sådan terapi. Det parenterala avgivningssyste- met består också av en primär bana och en sekundär bana med medelberedningskammare i en eller båda banorna, vilka kan användas för intravenösa terapisystem inom veterinär- medicinen.

Claims (4)

10 15 20 25 30 35 3' 462 ses Patentkrav

1. Parenteralt avgivníngssystem (10), k ä n n e t e c k - n a t av att det består av a) en första behållare (62. 94) för farmaceutiskt acceptabel vätska (63): b) en första droppkammare (69. 98) i vätskekommunikation med den första behållaren (62. 14) för bestämning av flödesmängden per tidsenhet från den första behållaren; c) en andra behållare (76. 105) för farmaceutiskt acceptabel vätska (78): d) en andra droppkammare (83. 108) i vätskekommunikation med den andra behållaren (76. 105) för bestämning av flödesmängden per tidsenhet från den andra behållaren (76, 105), e) en beredníngskammare (87. 110) i vätskekommunikation med den andra droppkammaren (76), vilken beredningskammare består av: 1) en vägg (202) omgivande ett hålrum; 2) ett inlopp (203) för inkommande vätska in i berednings- kammaren; 3) ett utlopp (204) för utgående vätska från beredningskam- maren och 4) ett välgörande medel i fast form (207) i beredningskamma- ren för bildning av en flytande medel-beredning med i bered- ningskammaren inkommande vätska: 5) ett membran (208) som frigör en flytande medelberedning från beredningskammaren eller 6) en medelavgivande anordning (279) innehållande välgörande medel (283) som frigöres till i beredningskammaren inkommande vätska och f) en gemensam bana (74. 103. 141. 179) för vätska från den första droppkammaren och för mottagande av vätska från bered- ningskammaren (201).

2. Parenteralt avgivníngssystem (10) enligt krav 1, k ä n 4 n e t e c k n a t av att avgivningssystemet även innefattar en beredningskammare (87, 110, 133, 172, 193) í kommunikation med den första droppkammaren och den gemensamma banan, vilken 32 462 365 beredningskammare består av: 1) en vägg (lll, 134, 173) omgivande ett hålrum (112, 135, 174); 2) ett inlopp (11

3. 136. 175) för inkommande vätska in i 5 beredningskammaren; 3) ett utlopp (11

4. 137, 176) för utgående vätska från beredningskammaren och 4) ett välgörande medel i fast form_1207) i berednings- kammaren för bildning av en flytande medelberedning med i 10 beredningskammaren inkommande vätska, att nämnda beredningskammare ytterligare kännetecknas av i) ett membran (208) som frigör en flytande medelberedning från beredníngskammaren eller ii) en medelavgivande anordning (279) innehållande nämnda |5 medel (283) som frigöres till i beredningskammaren inkommande vätska.