SE458768B - Organofilt lerkomplex, foerfarande foer dess framstaellning och anvaendning daerav som gelningsmedel - Google Patents

Description

-2 458 768 togs emellertid genom tvättning med vatten, vilket resulte- rar i antingen hydratisering av nellanskiktet eller hopfal- lande till det ursprungliga avståndet. inte något bevis på variation i grundavstànd visade sig med montmorillonit, som behandlats med salter, i motsats till halloysit. Se The American Hinerologist, volym 44, 1959, av K. Nada “Oriented Penetration of Ionio Conpounds between the Silioate Layers 7 of Halloysite“. ° ' Sedan det kommersiella införandet av organoleror på det tidiga 1950-talet, har det varit välkänt, att maximal gelnings(íör- tjockning) -effekt från dessa organoleror uppnås genom att tillsätta ett polârt organiskt material med lag molekylvikt till kompositionen. Sådana polâra organiska material har omväxlande blivit kallade dispergermedel, hjälpmedel, lösningsmedel, liknande. Se t.ex. dispersions- dispersionsmedel ooh följande amerikanska patentskrifter: 0'Halloran 2 677 661; McCarthy et al. 2 704 276; Stratton 2 833 720; Stratton 2 879 229; Stansfield et al. 3 294 683. Användningen av sådana dispersionshjälpmedel be- fanns vara onödig, när man använder speciellt bestämda orga- nofila leror, som härstammar fran substituerade kvaternâra ammoniumföreningar. Se amarikanska«patentskrifterna: Finlayson et al. 4 105 578 och Finlayson 4 208 218.

I motsats till tidigare organolerkompositioner har ett själv- aktiverande reologiskt medel oväntat alstrats, som inte er- fordrar tillsatsen av aktivatorer för polära lösningsmedel, vilket medel alstras fran reaktionen av en organisk katjon, organisk anjon och lera av smektittyp.

Ett organoíilt lergelningsmedel, som har ökad dispergerbar- het i icke vattenhaltiga system, och förfarande för framställning och användning av detsamma har oväntat fram- kommit, vilket förfarande omfattar reaktionsprodukten av en organisk katjon, en organisk anjon ooh en lera av smektittyp, med en katjonsutbyteskapacitet på minst 75 milliekvivalenter an- jonkomplex skiktas med leran av smektittyp ooh katjonutbytes- per 100 g lera, sådan att ett organiskt katjon-organiskt -3 ställena hos leran av smektittyp ersättas med den organiska katjonen.

Fig. 1, 2, 3 och 4 visar diffraktionsmönstren för grundplan- avstànden för olika lerreaktionsprodukter.

Lerorna, som användes för att framställa de organofila ler- gelningsmedlen enligt föreliggande uppfinning, är leror av smektittyp, som har en katjonutbyteskapacitet av minst 75 milliekvivalenter per 100 g lera. Speciellt önskvärd typ av lera är de naturligt förekommande Wyoming-arterna av svållande bentoniter och liknande leror och hektorit, en svâllande mag-- nesium-litiumsilikatlera.

Lerorna, speciellt lerorna av bentonittyp, omvandlas lämpligen till natriumformen, om de inte redan är i denna form. Detta kan lämpligen göras genom att framställa en vattenhaltig ler- uppslamning och passera uppslamningen genom en bädd av katjon- bytarharts i natriumform. Alternativt kan leran blandas med vatten och en löslig natriumförening, såsom natriumkarbonat, natriumhydroxid och liknande, följt av skjuvning av bland- ningen med en kollerkvarn eller strângsprutmaskin.

Leror av smektittyp, som framställts naturligt eller synte- tiskt genom antingen ett pneumatolytiskt eller lämpligen ett hydrotermt syntesförfarande, kan även användas för att fram- ställa föreliggande organofila leror. Exempel på sådana leror är montmorillonit, bentonit, beidellit, hektorit, saponit och stevensit. Dessa leror kan syntetiseras hydrotermt genom att bilda en vattenhaltig reaktionsblandning i form av en uppslam- ning, som innehåller blandade vattenhaltiga oxider eller hydroxider av önskad metall med eller utan, såsom fallet kan vara, natrium-(eller alternativt utbytbar katjon hos bland- ningen därav)-fluorid i proportionerna för den önskade spe- ciella syntetiska smektiten. Uppslamningen placeras sedan i en autoklav och upphettas under autogent tryck till en temperatur inom omradet approximativt 1000 till 32506, lämpligen 2740 till 300(t under en tillräcklig tidsperiod för att bilda önskad produkt. ' u] _.1 '_' _..,,..5...,.,^ ' ~' -E 2,' 'f '__ ,í.' .'.,.',.',_ ___... ' ' ' ' ' ;_, ad... ...Ze 'ï- ..'.>.. .ï'..-a2..--..á2'....._ .,-.. -san-.air-bau-l _. 458 768 'f Katjonutbyteskapaoiteten hos lerorna av smektittyp kan bestämmas genom den välkända ammoniumaoetatmetoden.

De organiska katjoniska föreningarna, som år användbara i föreliggande uppfinning, kan utvâljas från ett vitt omrâde av material, som år ' i stånd att bilda en organofil lera genom utbyte av katjoner med leran av smektittyp. Den organiska katjoniska föreningen måste ha en positiv laddning lokaliserad pa en enda atom eller pá en liten grupp av atomer inom föreningen. Lâmpligen utväljes den organiska katjonen fran kvaternära ammoniumsalter, fosfoniumsalter, sulfoniumsalter vari den organiska katjonen innehåller minst en linjär eller grenad alkylgrupp med 8 till 22 kolato- mer. och blandningar därav, Återstående delar på de centralt positivt laddade atomer- na vâljes från (a) linjära eller grenade alkylgrupper med 1 till 22 kolatomer; fb) aralkylgrupper, t.ex. bensyl ooh substituerade bensyldelar innefattande kondenserade ringdelar, vilka grupper har linjära eller grenade i till 22 kolatomer i strukturens alkyldel; to) arylgrupper, såsom fenyl och sub- stituerad fenyl innefattande kondenserade ringaromatiska substituenter; och (d) väte.

Alkylradikalerna med lang kedja kan hårstamma från naturligt uppträdande oljor innefattande vegetabiliska oljor, såsom majsolja, kokosnötolja, sojabönolja, bomullsfröolja, rioin- olja och liknande, så väl som olika djuroljor eller fetter, såsom talgolja. Alkylradikalerna kan likaledes vara petro- kemiskt erhållna, såsom från alfaolefiner. Ytterligare exem- pel pà radikaler omfattar metyl, etyl, decyl, lauryl, stearyl.

Ytterligare exempel pa aralkyl, bensyldelar, dvs bensyl ooh substituerade skulle omfatta de material, som härstammar fran t.ex. bensylhalogenider, benshydrylhalogenider, tritylhalo- genider, G-halogeno-N-fenylalkaner, vari alkylkedjan har från 1 till 22 kolatomer, såsom 1-halo-1-fenyletan, l-halo-1-fenyl- propan och 1-halo-1-fenyloktadekan; substituerade bensyldelar, såsom de som skulle härstamma från orto-, meta- och parakloro- bensylhalogenider, para-metoxibensylhalogenider, orto-, meta- -s 458 768 -nitrilobensylhalogenider, ooh orto-, meta- och para- sylhalogenider, vari alkylkedjan innehåller från 1 kolatomer; och kondenserade ringdelar av bensyltyp, som skulle härstamma från 2-halometylnaftalen, tylantraoen och 9-halometylfenantren, vari ruppen skulle definieras såsom klor, brom, jod eller nnan sådan grupp som helst, som tjänar såsom lämnande grupp i den nukleofila attacken av delen av bensyltyp, så att nukleofilen ersätter den lämnande gruppen på delen av bensyl- typ.

Exempel å arylgrupper skulle omfatta fenyl, såsom i N-alkyl- och N,N- ialkylaniliner, vari alkylgrupperna innehåller mellan 1 till 2ë kolatomer; orto-, meta- och para-nitrofenyl, orto-, meta- oc, para-alkylfenyl, vari alkylgruppen innehåller mellan 1 ooh 22 kolatomer, 2-, 3- och 4-halogenofenyl, vari halogengruppen är definierad såsom klor, brom eller jod, och 2-, 3- och 4-karboxifenyl och estrar därav, där alkoholen i estern härstammar från en alkylalkohol, vari alkylgruppen innehåller mellan 1 och 22 kolatomer, aryl, såsom en fenol, eller aralkyl, såsom bensylalkoholer; kondenserade ringaryl- delar, såsom naftalen, antracen och fenantren.

Många förfaranden är kända för att framställa organiska kat- jonsalter. När man exempelvis framställer ett kvaternärt ammo- niumsalt skulle fackmannen framställa en dialkyl-sekundär amin, t.ex. genom hydrering av nitriler, se amerikanska pa- tentskriften 2 355 356; bilda den metyldialkyl-tertiära aminen genom reduktiv alkylering under användning av form- aldehyd såsom metylradikalkälla. Se även Shapiro et al. amerikanska patentskriften 3 136 819 för bildning av den kvaternära aminhalogeniden genom att sätta bensylklorid eller bensylbromid till den tertiära aminen så väl som Shapiro et al, amerikanska patentskriften 2 775 617. Saltanjonen utväl- jes lämpligen från klorid eller bromid och blandningar där- av, och är mera lämpligt bromid, fastän andra anjoner, såsom acetat, hydroxid, nitrit, etc. kan vara närvarande i den or- ganiska katjoniska föreningen för att neutralisera katjonen. -e 458 768 Dessa organiska katjoniska föreningar kan motsvaras av form- lerna: F' + l ï' ä T är H' ooh E R1 + ä i R2--Y -- R4 M' L. vari X betecknar nitro eller fosfor, Y betecknar svavel, H utväljes från klorid, hromid, jodid, nitrit, hydroxid, acetat, metylsulfat ooh blandningar därav; och vari R betecknar en alkylgrupp med 8 till 22 kolatomer; och vari R 2, R3 och R4 utvâljes från väte, alkylgrupper, som innehåller 1 till 22 kolatomer, arylgrupper; aralkylgrupper, som innehåller 1 till 22 kolatomer i alkylkedjan, och blandningar därav.

De organiska anjonerna, som år användbara i föreliggande uppfinning, kan utvåljas från ett vitt omfång av material förutsatt att de är i stånd att reagera med en organisk kat- jon och bilda skikt med en lera av smektittyp, såsom ett organiskt katjon-organiskt anjonkomplex. Molekylvikten (grammolekylvikt) för den organiska anjonen är lämpligen 3000 eller mindre, och lämpligen 1000 eller mindre och inne- håller minst en sur del per molekyl, såsom beskrives häri.

Den organiska anjonen härstammar lämpligen från en organisk syra med ett pKA mindre än oa 11,0. Såsom angavs mäste syra- källan innehålla minst ett joniserbart väte med lämpligt pKA för att tillåta bildningen av det organiska katjon-orga- niska anjonkomplexet och efterföljande skiktreaktion att inträffa. lv 768 Även användbara är vilken förening som helst, som kommer att tillhandahålla önskad organisk anjon vid hydrolys. Representa- tiva föreningar omfattar: 1) syraanhydrider omfattande åttiksyraanhydrid, maleinsyraan- hydrid, bårnstenssyraanhydrid och ftalsyraanhydrid: 2) syrahalogenider omfattande acetylklorid, oktanoylklorid, lauroylklorid, lauroylbromid och bensoylbromid; 3) 1,1,1-trihalogenider omfattande 1,1,i-trikloroetan och i,1,1-tribromooktan; och 4) ortoestrar omfattande etylortoformiat och etylortostearat.

De organiska anjonerna kan vara i syra- eller saltíorm. Sal- ter kan utväljas från alkalimetallsalter, jordalkalimetall- salter, ammoniak och organiska aminer. Representativa salter omfattar: väte, litium, natrium, kalium, magnesium, kaloium, barium, ammonium och organiska aminer, såsom etanolamin, di- etanolamin, trietanolamin, metyldietanolamin, butyldietanol- amin, dietylamin, dimetylamin, trietylamin, dibutylamin ooh sa vidare och blandningar därav. Det mest lämpliga saltet år natrium såsom alkalimetallsaltet.

Exempel på typer av lämpliga sura funktionella organiska fö- reningar anvåndbara i föreliggande uppfinning omfattar: 1) Karboxylsyror innefattande: (al bensenkarboxylsyror, såsom bensoesyra, orto-, meta- ooh para-ftalsyra, 1,2,3-bensentrikarboxylsyra; 1,2,4-ben- sentrikarboxylsyra; 1,3,5-bensentrikarboxylsyra; 1,2,4,S- bensentetrakarboxylsyra; 1,2,3,4,5,6-bensenhexakarboxyl- syra (mellitsyra); Ib) alkylkarboxylsyror med formeln H-(CH2)n -- COOH, vari n är ett tal från 1 till 20, sådana föreningar omfattar ättiksyra, propionsyra, butansyra, pentansyra, hexansyra, heptansyra, oktansyra, nonansyra, dekansyra, undekansyra, laurinsyra, tridekansyra, tetradekansyra. pentadekansyra, hexadekansyra, heptadekansyra, oktadekansyra (stearinsyra), 458 768 "så nonadekansyra, eikosansyra.

(D) alkyldikarboxylsyror med formeln HOOC-(CH2)n-COOH, vari n betecknar 1 till 8, såsom oxalsyra, malonsyra, bårnstens- syra, glutarsyra, adipinsyra, pímelinsyra, suberinsyra, azelainsyra, sebaoinsyra; (d) hydroxialkylkarboxylsyror, såsom citronsyra, vínsyror, âppelsyra, mandelsyra och 12-hydroxistearinsyra; (e) omåttade alkylkarboxylsyror, såsom maleinsyra, fumar- syra och kanelsyra; (f) kondenserade ringaromatíska karboxylsyror, såsom nat- talensyra och antracenkarboxylsyra; (g) oykloalifatíska syror, såsom oyklohexankarboxylsyra, oyklopentankarboxylsyra, furankarboxylsyror. 2) Organiska svavelsyror omfattande: ta) sulíonsyror innefattande: (1) bensensulfonsyror, såsom bensensulionsyra, fenolsul- fonsyra, dodecylbensensulíonsyra, bensendisulfonsyra, bensen- trisulfonsyror, para-toluensulfonsyra, ooh (2) alkylsulfonsyror, såsom metansulfonsyra, etansulfon- syra, butansulfonsyra, butandísulfonsyra, sulfosuooinatalkyl- estrar, såsom dioktylsuocinylsulíonsyra ooh alkylpolyetoxí- -suooinylsulfonsyra och (b) alkylsulfater, såsom laurylhalvester av svavelsyra och oktadecylhalvester av svavelsyra. 3) Organofosforsyror omfattande: (a) íosfonsyror med formeln: 0 RP :om 2 vari R betecknar en arylgrupp eller alkyl med 1 till 22 kol- atomer: (b) tosfinsyror med formeln: ' 458 768 RZPOH vari R betecknar en arylgrupp eller alkylgrupp med 1 till 22 kolatomer, såsom dicyklohexyltosfinsyra, dibutylfosiinsyra och dilaurylfosfinsyra; (c) tiofosfinsyror med formeln: S RZPSH vari R betecknar en arylgrupp eller alkylgrupp med 1 till 22 kolatomer, såsom di-iso-butylditiofosfinsyra, dibutylditio- fosfinsyra, dioktadeoylditiofosfinsyra; (d) fosíiter, dvs. diestrar av fosforsyrlighet med for- 2 meln: H0-P(0R) , vari R betecknar en alkylgrupp med 1 till 22 kolatomer, såsom dioktadecylfosfit; s (e) fosfater, dvs. diestrar av íosíorsyra med formeln: O HO~P~(0R)2 vari R betecknar en alkylgrupp med 1 till 22 kolatomer, såsom dioktadecylfosiat. 4) Fenoler, såsom fenol, hydrokinon, t-butylkatekol, p-met- oxifenol och naftoler.

) Tiosyror med formeln: R-c-ou, 458 768 R-c-su, ooh R-C-SH, vari R betecknar en arylgrupp eller alkylgrupp med 1 till 22 kolatomer, såsom tiosalicylsyra, tiobensoesyra, tioåttiksyra, tiolaurinsyra och tiostearinsyra. 6) Aminosyror, såsom de naturligt uppträdande aminosyrorna och derivat därav, såsom 6-aminohexansyra, 12-aminododekansyra, N-ienylglycin och 3-aminokrotonsyra. 7) Polymera syror framställda från sura monomerer, vari den sura funktionen kvarblir i polymerkedjan, såsom akrylsyrapo- lymerer med låg molekylvikt ooh sampolymerer, styrenmalein- syraanhydridsampolynerer. 8) Diverse syror och syrasalter, såsom jârn(II)cyanid, jârn(ili)cyanid, natriumtetrafenylborat, fosfovolframsyra, fosfokiselsyra eller varje annan sådan anjon som kommer att bilda ett fast jonpar med en organisk katjon, dvs. varje sådan anjon, som bildar en vattenolöslig fâllning med en organisk katjon.

De organofila lerorna enligt föreliggande uppfinning kan framställas genom att blanda leran, organisk katjon, orga- nisk anjon och vatten tillsammans, lämpligen vid en tempera- uur inom omradet från 2d°c till 1oo°c, mera lämplig: e0° till 77°C under en tidsperiod tillräcklig för det organiska katjon- och organiska anjonkomplexet att skiktas med lerpar- tiklarna, följt av filtrering, tvättning, torkning och mal- -11 ' 458 768 ning. Tillsatsen av den organiska katjonen och organiska an- jonen kan göras antingen separat eller såsom ett komplex. Då man använder de organofila lerorna i emulsioner kan torknings- och malningsstegen elimineras. Når man blandar leran, organisk katjon, organisk anjon och vatten tillsammans i sådana kon- centrationer att en uppslamning inte bildas, kan sedan filt- rerings- och tvättningsstegen elimineras.

Leran dispergeras lämpligen i vatten till en koncentration V från ca 1 till 80 % och lämpligen 2 Z till 7 X, uppslamningen ' oentrifugeras eventuellt för att borttaga orenheter av icke lera, som utgör ca 10 X till ca 50 X av utgangslerkomposi- tionen, uppslamningen omröres och upphettas till en tempera- tur inom omradet från 60()till 77 OC.

De organofila lerorna en1igt.föreliggande uppfinning kan fram- 1 ställas genom att blanda den organiska anjonen med en lera och vatten tillsammans, lämpligen vid en temperatur mellan 20ÖC och i0O°C under en tid tillräcklig för att framställa en homogen blandning följt av tillsatsen av den organiska katjonen i tillräckliga mängder för att tillfredsställa katjonbyteskapaciteten hos leran och den organiska anjonens katjonkapacitet. Blandningen bringas att reagera under omrö- ring vid en temperatur mellan 20°C och 10000 under en tid tillräcklig för att tillåta bildning av ett organiskt katjon- -organiskt anjonkomplex, som skiktas med leran och katjon- utbytesställena hos leran ersättas med den organiska katjo- nen. Reaktionstemperaturer under 2000 eller över 100ï%, under det att de är användbara, är inte lämpliga på grund av beho- vet av ytterligare processapparatur, nämligen kylningsanord- ningar och tryckreaktorer.

Mängden organisk anjon, som sättas till leran för ändamålen med föreliggande uppfinning, måste vara tillräcklig för att ge den organofila leran den önskade ökade dispersionsegenskapen. 4 Denna mängd definieras såsom milliekvivalentförhållandet, vilket är antalet milliekvivalenter (N.E.) av den organiska anjonen i organoleran per 100 g lera, 100 % aktiv lerbas. De organofila lerorna enligt föreliggande uppfinning måste ha ett -12 anjonmilliekvivalentförhàllande av S till 100 ooh lämpligen till S0. Vid lägre anjonmilliekvivalentförhällanden är den ökade dispergerbarheten och verkan av de organoflla lerorna försumbar. vid högre anjon H.E.-förhållanden minskas verkan av den organofila lerreaktionsprodukten fran icke skiktade organisk katjon-organisk anjon-komplex eller jonpar.

Den organiska anjonen sättas lämpligen till reaktanterna i önskat milliekvivalentfñrhällande såsom ett fast ämne eller lösning i vatten under omröring för verkställande av en makroskopiskt homogen blandning.

Den organiska katjonen användes i en tillräcklig kvantitet för att atminstone tillfredsställa katjonutbyteskapaoiteten hos leran och den katjoniska verkan av den organiska anjonen.

Ytterligare katjon över summan av utbyteskapaoiteten hos leran och anjon kan eventuellt användas. Det har visat sig, att när man använder lerorna av smektittyp enligt föreliggande uppfinning, användning av minst 90 milliekvivalenter av orga- nisk katjon är tillräcklig för att tillfredsställa åtminstone en del av det totala behovet av organisk katjon. mängder fran 80 till 200 M.E. är godtagbar.

Användning av och lämpligen 100 till 160 M.E. vid lägre milliekvivalentförhallanden kommer ofullständig reaktion mellan den organiska katjonen och lera eller organisk anjon att uppträda ooh resultera i bildningen av ineffektiva gelningsmedef.

För bekvämlighet avseende hanterandet är det lämpligt att det totala organiska innehållet i de organofila lerreaktionspro- dukterna enligt föreliggande uppfinning skall vara mindre än ca S0 viktprncent av organoleran. Under det att högre mängder är användbara, år reaktionsprodukten svar att filtrera, torka och mala.

Ett lämpligt förfarande för framställning av ett organofilt lergelningsmedel kan beskrivas mera speciellt, vilket för- farande omfattar: -13 458 768 Ka) framställning av en uppslamning av lera av smektittyp med 1 till 80 viktprocent lera: th) upphettning 2u9c och 1nn°c; av uppslamningen till en temperatur mellan Co) tillsats av 5 till 100 milliekvivalenter av en organisk anjon per 100 g lera, 100 % aktiv lerhas och en organisk kat- jon i en tillräcklig mängd för att tillfredsställa katjon- utbyteskapaeiteten hos leran av smektittypo och den katjo- niska aktiviteten hos den organiska anjonen under det man omrör reaktionslösningen; (d) fortsättning av reaktionen under en tillräcklig tid för att bilda en reaktionsprodukt, som omfattar ett organisk katjon-organisk anjonkomplex, som år sklktat med leran av smektittyp och katjonbytarstållena hos leran av smektittyp är ersatte med den organiska katjonen; och (e) utvinning av reaktionsprodukten.

Kompositionerna enligt föreliggande uppfinning såsom diskute- rats ovan finner allmänt vidsträckt användbarhet såsom reolo- giska tillsatser i system med icke vattenhaltigt fluidum.

Bifogade ritningar visar verkan av olika organiska tillsats- behandlingar pa grundplanavstandet, som år närvarande i leror av smektittyp enligt föreliggande uppfinning ooh i synnerhet natriumformen av Wyoming-bentonit. Dessa ritningar år röntgen- straldiffraktionsmönster för anjonbehandlade lerprodukter, från vilka leran har borttagits från lösningsmedlet (vatten), som använts vid dess framställning. Röntgendiffraktions- mönstren utfördes på en röntgenstraldiffraktometer. Figurer- na skildrar diffraktionsintensiteten mot grundplanavstanden mätt i Ångström.

Fig. 1 visar diffraktionsmönstret för en konventionell orga- nofil lera, som framställts från [Bensyldimetyl-(hydrerad talgljammoniumbentonit med ett M.E. av 102. 458 768 Fig. 2 visar diffraktionsmönstret för en natriumbentonitlera, som behandlats med 60 nilliekvivalenter natriumdioktylsulfo- suooinat.

Fig. 3 visar diffraktionsmönstret för en organofil lera enligt föreliggande uppfinning, vilken lera framställts från natrium- bentonit, som behandlats med 22,5 milliekvivalenter natrium- följt av 122,5 milliekvivalenter [bensyldimetyl-(hyd- rerad talglfammoniumklorid per 1000 g lera, 100 X aktiv lerbas. bensoat, Fig. 4 visar diffraktionsmönstret för en organofil lera enligt föreliggande uppfinning, vilken lera framställts från natrium- bentonit, som behandlats med 22,5 milliekvivalenter natrium- laurylsulfat följt av 122,5 milliekvivalenter lhensyldimetyl- -(hydrerad talglïammoniumklorid per 100 g lera, 100 1 lerbas. aktiv Ritningarna visar klart att bildningen av organofila leror genom föreliggande uppfinning har ökade grundplanavstànd över. konventionellt framställda material ooh att blott reaktionen med en anjon inte resulterar i bildningen av en reaktionspro- dukt. Observera avstånden närvarande i figurerna, i synnerhet fig 1 vid 18,6 A, fig 2 vid 12,7 A med 12,6 A naturligt når- varande i natriumbentonitleran, fig 3 vid 29,97 A och fig 4 vid 48,63 A och 32,21 A.

Kompositionerna med icke vattenhaltigt fluidum, i vilka de sjålvaktiverande organofila lerorna år användbara, omfattar, färger, fernissor, emaljer, vaxer, polyepoxider, mastix, lim, bläck, polyesterlaminerande hartser ooh polyester- gelbeläggningar och liknande. kosmetika, Dessa fluider kan framställas genom vilken konventionell metod som helst, såsom beskrives i amerikanska patentskriften 4 208 218 innefattande kolloida kvarnar, valskvarnar, kulkvarnar ooh dispergeranordningar med hög hastighet, i vilka pigmentmaterialen blir väl dispergerade i den organiska vehikeln genom den höga skjuvning, användes vid förfarandet. i SOM / -15 / - 458 768 Det organofila lergelningsmedlet användes i sådana kompositio- ner i mängder tillräckliga för att erhålla de önskade reolo- giska egenskaperna, såsom hög viskositet vid låga skjuvnings- hastigheter, kontroll av gardinbildning av vâtskeforniga fil- mer och förhindrande av sedimentering och hård packning av pigment närvarande i kompositionerna med icke vattenhaltigt fluidum. mängder av det organofila lergelningsmedlet, som an- vändes i systemet med icke vattenhaltigt fluidum, skall lämp- ligen vara mellan ca 0,1 % och ca 10 % räknat på vikten av det behandlade systemet med icke vattenhaltigt fluidum och lämp- ligen mellan 0,3 X och 5 % för att i utbyte ge önskade reolo- giska verkningar.

Följande exempel ges för att belysa föreliggande uppfinning men skall inte anses vara begränsande därav. Alla prooenttal, som ges genom beskrivningen, är grundade pa viktprocent såvida inte annat anges.

Ett enkelt lämplighetsförsök har uttânkts för att belysa de ökade dispersionsegenskaperna hos de organofila lerorna, som utnyttjas i föreliggande uppfinning och exemplifieras i följande exempel, för att visa resultaten, som potentiellt år erhällbara vid utnyttjandet av kompositionerna enligt föreliggande uppfinning. Försöket kallas förenlighetstestet med lösningsmedel. Förenlighetstestet med lösningsmedel utföres genom att ta ett prov av den organofila leran, som siktas i 10 ml av olika lösningsmedel, som innehålles i separata 10 ml graderade cylindrar. Den organofila leran i tillsättes vid en sådan hastighet, att partiklarna vâtes jämnt och klumpbildning inte tillåtes att uppträda. Proven får komma till jämvikt efter det att all organofil lera har tillsatts (approximativt 30 minuter). Volymen som upptages av den organofila leran registreras sedan i tiondelar av en millimeter; detta tal kallas svâllningsvolym.

Blandningen skakas kraftigt 50 gånger, 10 gånger horison- tellt, 40 gånger vertikalt och får stå över natten. Volymen, som upptages av den organofila leran registreras igen i tion- 458 '768 -16 delar av en millimeter; detta värde kallas sedimenterings- volymen.

Svållningsvolymen ger ett tecken på förenligheten av den orga- niska delen av den organoiila leran med de prövade lösnings- medlen; sedimenteringsvolymen ger ett tecken på lättheten att dispergera den organofila leran i detta lösningsmedel under låga skjuvningsförhållanden.

På grund av varianser i hastigheten att sikta organolera in i lösningsmedlet och kraítigheten med vilken provet skakas, år siffrorna inte fullkomliga. Små skillnader i volymerna betrak- tas inte som signifikanta, snarare avses värdena att vara till endast för jämförelse. _ Exempel 1 till 7 Dessa exempel visar olika metoder för att framställa de orga- nofila lerorna enligt föreliggande uppfinning.

Till en behållare av lämplig storlek sattes en 3-procentig leruppslamning (natriumform av Nyoming-bentonit) och uppslam- ningen upphettades till 60°C under omröring. Enligt tillsats- metoderna beskrivna nedan sattes en lösning av den organiska anjonföreningen och/eller organiska katjonföreningen till leruppslamningen och man omrörde under en tidsperiod tillräcklig för att fullborda reaktionen (vanligen 10 till 60 minuter). Organoleran uppsamlas pa ett vakuumfilter. Filter- kakan tvättas med varmt (40-8096) vatten och torkas vid 60°C.

Den torkade organoleran males under användning av en hammarkvarn och liknande malningsapparatur för att minska partikelstorleken och siktas sedan genom en 0,074 mm sikt innan användning. Mängder av använda reaktanter skildras i tabell 1.

Metod A. Den organiska anjonen sättas till leruppslamningen och bringas att reagera under approximativt 10 minuter följt av tillsats av den organiska katjonen. Mângdarna av tillsatt _" 768 organiskt material skildras i tabellerna och uttryckas i milliekvivalenter av den organiska katjonen ooh organisk anjon per 100 g lera, 100 X aktiv lerbas.

Metod B. i en mängd upp till och innefattande tillräckligt med katjon Den organiska katjonen sâttes till leruppslamningen för att tillfredsställa katjonutbyteskapaoiteten hos leran följt av tillsats av den organiska anjonen i mângderna som anges i tabellerna, ooh tillàtes att reagera under 1 till 10 minuter. Ytterligare organisk katjon tillsattes sedan för att åtminstone tillfredsställa den totala katjoniska utbyteskapaoiteten.

Metod C. anjon, framställdes genom att blanda lämpliga kvantiteter av Ett komplex, som omfattar organisk katjon-organisk den organiska katjonen ooh natriumsaltet av den organiska anjonen 1 lösning (vatten ooh/eller 2-propanol) till en 20 till 90 % fast âmnesbas. Komplexet tillsattes sedan såsom en lösning och*bringades att reagera med leruppslamningen under en tid av 10 till 160 minuter.

Resultaten skildas i tabell l ooh l(aJ. Förkortningen N.E. står för milliekvivalentíörhållande. -18 458 768 ma” _. 32 _. ._ U ß OOP I oww _. Z U 0 OÉ. ._ ovfi : : U m ON- ._ ON~ : Z U v cow : oc? ._ : U m må ._ maï ._ _. m N ÄN ääwësfikußfiw flä. 23 wåfiwà < _ .mas .fiofinm wwcmfiflws coficæ xmficmmno wwcwfifimzpw 1.m.z wflwofixssflcosmufixxfim H: Hwcsøxm |»nw|.m.2 :ofiumx_ |H>~vE«wH>m:@n |mwc«:-m~mEm»m xwflcmmno M mm:nm~>xH< cowcm xmflcmmno H 44mm<& 458 768 mp E. 2. nN mm å om m. ß vw i Nw ß P 2 m _. cow _. F o en NN Nm .HN N w 3 oo- N F m m.. 9 å 9 Nm mN om ß ~ Q m _ ~ F 3 ï mm 3 Nm i m wF m _ -m ow ow NN mm 2 N 2 3 å 3 S. nN - 3 _ EAHQ? E~^Ho> s~3o>mu=fi~o~ Såg :S ~o> =R~o> =r$o> ==So> .É Hoasowm ummfiuuu amwfi: ucostöw. ...mmcfiz :ïm ummcfioucoafluow :wmficfidïw nmwcflwucuawwow :mwficfifiïw Lhëfivo m u fi ä? m :ušouš _" _ 3.* copošzusßomfi .Tfiuz :osfioh ußumumfixusnu: -wfiåomfiàw ...<3 Höflöšmwiwfimßw- Howoemuficwmfi mo... pozuwficunæm Sö H .EEE-_ -20 458 768 Dessa exempel visar íramstållningarna av organoflla leror ëfllígf föfëliägande uppfinning enligt exempel 1 under användning av olika aromatiska karboxylsyroš såsom natriumsaltet därav ooh under användning av bensyldimetyl- alkylammoniumklorid såsom den organiska katjonen. Komposi- tionerna skildas i tabell Il med íörenlighetsresultaten med lösningsmedel i tabell II(a).

Resultaten anger, att kompositionerna enligt föreliggande uppfinning år överlägsna reologiska tillsatser, når de jämför- des med konventionellt tillgängliga organofila leror.

Observera att mängden svållningsvolym och sedimenteringsvolym, som uppnås i olika lösningsmedel iörlden konventionellt fram- ställda organofila leran, som skildras 1 de jämförande exemplen 1 och 2, visar den underlågsna dispergerförmågan hos .dessa organofila leror, när de jämföras med kompositionerna enligt föreliggande uppfinning. -21 458 768 QS 2 QS .H2 “JN ñä S.

...JN m. 2 ñNN 2 m3 “JN ...JN ¶- om ñä 2 flä uowwc uu:~ Qowm: oucfi mv:n~H«=»wu|.m.2 coficm xmwcwwho “E22 ...JE uuomcun m_- u=~>xon»nx«w:oH«~u=:|m.~ m.~N- usHxxonHnx:ø~nuuo:|_ m.~N- äåßà máü äwnfimw m. NN. umuwHH9= on_ ufififlë må. unufififlos mpp umfixxonhmmwhumwcocowomcon omv Qnflxxoahnxwmwmucocowomcøn m.-P UøH>xo;»nxm»uo«:o:owom:on mpp äåïeñà QS, «n~>xo:~mxw»u:om=o2|m.m._ m.-~ ~a~>xo=H=x«kwcum=op|«.~._ w.-_ u=~>xos~sxm»u:@m:os|m.-_ m.NwP un~nuu|o cm_ fiëhäö må. u=~:uu-o m_~ ucom:o= m.~NP come: o~=~ Q-P commc ouzfi ~cF cowcm xmwcnwko owcnfifimzkww |.m.2 :ofi~=x xmficnwho HH 4amn Hbä.. ä vann; 3 38. _æmv._š___ 2 mfinu wwuou1>: e~ 33 fišözš: ä. 33 ?§@:.š__ NN 33 Hääzš: .N 38 mšwëà 8 33 wmhšš: 9 wfimw wmæoaw>: w- 33 Emåfiå. t 38 Hšämš 2 mä» flmfiäwš ..._ 33 wämšsfi. i 33 _...ø23__ 2 wmäfiš: 3 _...ñšs^___ I 38 1E~Eš_._ 2 33 .ääzsf m æfinu fluuohaxz w .~zm:.~o»c= wfløu wn»w»1>:. N mwcsfiæwëmw 33 wmhzPf P fiëäåsmw 1«»o~xEsfi:Qs=m wc Hvmsuxm nflxxflnafixuuamwfiæmcon M mn:uwH>x~< -22 458 768 flä ñä m.- S. ...ÄN 3 3 mw:m-q:»mu|.m.z coficm xmwcmwkc fås; ma: ïäësš ä 3020.. 22 vnšßxø R 2.355 QNNP wâmwflxo S »Bâïo S.. 1.53 S ëëflfio QNN. “E23 3 “Sâwö m: vcsš ä ëoâå S.. ïSS ä :Oficr- xwfic-»NCO Owšßfifßšumu fiwLOHxESMCOEEw HC fiOQEQxM |.m.2 cofiuux nflxxfinzflæumëfivfiæmsøn xmflcnwpo H nm:»m~>xH< ^.muhowv - a4mn 458 768 -23 om NN NN NN Nm eN mm NN mN Nm NN Nm QN co oN mä. NN NN em mN ä mN Nm mN mm oN NN om NN om NN mo wN om N. cN _ oN oN o- 3 mm mN op I m.

Nm oN mv QN ow NN Nm NP 5 Nm NN mm Nm No om mv NN NN -v mN NN mN oo wN om m- ow cv oN ä mm mv NN om 9 m. om wN Nm f NN me oN cv øN 3 .... .i av « oN om oN mv oN m _ .... .i av oN om oN mm op NN mm mN ow . NN mv oN oN NN I NN ï NN . m: Fm mN NN 3 c- É mp mN oN mm NN. NN 3 m. . 3 å 2 2 2 NN 3 NN m .W=_N_=.H8E mN 2 o» m- mm mN 3 9 N __ N wm NN mN 3 NN m _ owcnhoosfë, Eåo? F39, E32, 5.3.3 =R~o> .E33 Ešø> L=åo> .E Nozeovd åmcfl -mmfiz åmcfifiöcnëfloom lmmfifizïm vwuflrrrn. awwfi: nwwfi." .àmfic |øucosåüw 1 Swcww :Bäouëtäßuu ..w»:o_=:vom .A :nšm .óucoefi wow å E>m umumwmflxuzfiï. åzuøwomwnfl. owšo couoxåñšoowfiåNfl-"NA zofio...

HOÜOEWWGM Cmßd .HUÜQEQ-.flflmßfl QUC Uflußwfififlühßnw m3 N N Aqmmšfi _. -24 458 768 3 nN wm å av ä w _ w m w ß v I m w m o v .NN v; oN w.

.. Eåo> såg lmucflk |mm:«: .èfiöefiwom -Små umuoumfifianf: å M3 Nß ow mm ï v» å oN S 3 nw o- mm wo ø wN 5 mN vw 3 Nm m: ._ N.. .Nm cm wo mp SH E 2 "ö oN E. 2 E.. 3 o? oo å mp m 3 2 . E 3 å S 3 ä. 2 . N. 2 »N å m ä C m so. 3 m, o- om E. - mm ÄN 2: N- mw .å .à mo 3 æm å. å sšo> ašo> ašo> =f2o> E59» L=šo> .E Homsovm -wwfiuousoswwum :mmfinšrïm amuzÉo åufi: -muxfifl åxå: :ozfioïfiwfišg Löcuazvum -Små -oucuåwom :Små cøzfio... Äxuouoflïï. oïoo 73.53 :B97 .Tüznowflafišoz fiouoäm :Mama Howoswmfiwzwnfl nu: uuzmflcopnu 23 Z .Eumšr _25 458 768 Exempel 35-51 Dessa exempel visar framstâllníngarna av organofila leror enligt föreliggande uppfinning enligt exempel 1 under användning av olika alkyldíkarboxylsyror såsom natriumsalterna därav och under användning av Äßensyldimetyl-hydrerad talglï- ammoniumklorid såsom den organiska katjonen. Kompositionerna skildras i tabell III med lösningsmedels-Iörenlighetsresul- taten i tabell III(a). Data visar de mycket överlägsna dis- persionsegenskaperna hos föreliggande organoííla leror än jämfört med organoíila leror, som framställts i frånvaro av den organiska anjonen. 2 458 768 _ TÅßÉLL'í1í Organisk ïíäïïför- Organísk anion 'hållande Oxalat 15 36 oxala: 22,5 37 Omar so 38 Malonat 22 , S 39 Succ inat 15 40 Succinat * 22,5 41 Succ inat 30 42 Adípat 22 , S 43 Pimelat 22 , S 44 Suberat 22 ,S 45 Azelat 22 , 5 46 Sebakat 1 5 4 7 Scbakat 22 , 5 48 Sebakat 30 49 Fuxnarat 22 , S S0 1,4-cyk1ohexan-di1 S1 bialeat 22 , 5 Organisk katj on M. E.-för- hållande 115 -27 458 768 oN NN NN mN om mm Nm mn mN om NN Nm NN Nw NN mm mN o. NNE» :main uwucoafioom NN oN oN NN NNN NN mN Nm NN NN oN oN oN mN oN mN NN EN No> LWNFN: .A :Nä Nnuoumfifisnu: wN NN No NN oN æN NN. . oN om NN oN .NN Nå oN 3 nN mm m» Nm NN NN oN mo NN ow Nm Nm oN Nm oN Nv mN NN - NN NN ON NN - NN Nm NN oN NN Nm NN. mm . MN mv NN oN . NN mv NN om NN mm NN No oN 3 NN om mN Nå mN NN oN NN. NN .=oNNo>. ENNo> ENNo> ENWW» ...wwšvfioucufiwzow nmucNcNNNuc/m awmsNuo umwfi: cosNoïtwNwNm . ååzosïxvw :Nfiïw -NNuU1°mN-N1 QNNQG oouovTNNusnowfi-NNNUNN fiO-...UNNNW EM Cwßà Nooosm minä N Nå E Nozfi NNENNE nu: NN .Namn/Nr No NN ow oN om NN oo N 3 om oN om m N Nm oN Nm o N mo S. oN. oN 3 w N om N N N Q N N om NN Nm oN m v NN om N N ENNo> 15.29. umwsN... åmš: noucoëwwom IH E25 NöaNoN. r Nm om av wv Nv av mv Nå mv Nv NN ow om mm Nm om mm .E Nozëoxw. -28 458 768 .

Exempel 52-67 Dessa exempel visar framställningen av organoíila leror enligt föreliggande uppfinning enli gt exempel 1 under användning av 01 ika alifatiska monokarboxylsyror såsom natriumsalterna därav och under användning av bensyldimetylalkylammoníumklorid såsom den organiska katjonen.

Kompositionerna skildras i tabell IV och förenlighetsresul- taten med lösningsmedel ges i tabell IU(a).

Data visar de mycket överlägsna digpersionsegenskaperna hos föreliggande organofila lera jämfört med organufila leror, som framställts i frånvaro av den organiska anjonen. _~ -29 458 768 m.- m.- om m.- m. m.- w.- . m.- m.- m.- m.- m.- m.- m.- m.- m.- @w=u-q=»@«-.m;¿ :owcn xmwcwmho unuouwïcoääfiuum: måfi 33 nmhohš: S uncæcfiušfipum: mÄNF wfimu umhohšs oo u .våouwësfinunc a . om? Ähsmfl mo »E .öuêšfifiuwc m _ NN _ flßamfi É umäoumsšnumc m _ _ Hšamfi .S Éozmxvcfišonwuñsfinuw: m.-_ »Jap wwnwufišc No umocmxumësflpuæ: máwá wfifi wfiøåxc S ~=~@fi@@e:fi-@= m.-_ »Hua @«Hv»1>; o@ untofiofsx:š6._o~v_.^u=_._fi.5ß: m.N~_ män wwhmuuæ: om uaofiošßfipum: mJNF 3.3 wmhiex: wm fiwåouwäfiün: máï 33 Häåbš: ä... u=.~:md=_å.5=c mÅNF wfimu wmhwzš; om ~=°~«°E=«-== m.-_ w_ß~ wmh°~¶>= mm ~=.:..eum_=_.w3=: w . NN- .Éuowmuxo E u muzfiæafißn: w . N ~_ Éuøvnpzo mm fiöuxêuzmau n: m . NN. .Éuuflmwxo Nm :owcn xmficwuho o_:=\.:_.:_..m.« vwhoüa=ficoš=m .E Hozsoš ...må :oÛmx |T§É|Éuøs:å>m..o@ . xmficnwuo w amÉwHÉÉ »W @4m@ -30 458 763 o. 2 oN oN om oN oo oN o- oN om oN mm oN om oN I o oo o- wo mN om N _ o m NN op oo om om o- o o ï 3 om mN mm N- oN ä o- oN oo NN oo oN wN oN oN ._ oN vN E . oo NN Nm NN .N .. vN oo oN om o- om oN om wN No NN om oN oN NN oo NN oo NN oo oN ä 3. E . ä å å. ä 2 oN . NN N o . 3 om NN wo 3 om oN oo oN om NN E op o p o N _ o _ mm NN oN mP oN 2 w N oN om NN NN I om NN E.. oN om -N oo I . _.=_2o>. =_x~.o> __o> .i _o> _=_2o> 1..=w.2o> Ešo> ..=_.3o> -wmzfi ëoš: ...wocfioo :uæfifuw nwuzwf :ïm 133.3 Lär... : nmoi.. :mois uooåeorzvww |2._.~...w :Qzoošššo -oozoamoow |Zo>m -oucosfivwm -Små ..T^uQoow.T:. oïoo :Bof ffizoowmååoo_ coafioo. Éäuššaoåo HOUOEm EH CWDJ ~.ooo___mm:2_mo~ 10.... Uuomfisooou D32 oomoš. ._ No oo mo wo mo No _o oo om om Nm om mm om mm Nm .fi c. :Nwåo Ö 458 768 Exempel 68-72 Exemplen visar framställningen av organofila leror enligt föreliggande uppfinning enligt exempel 1 under användning av . olika organiska syror antingen såsom syran eller såsom natriumsaltet av den analoga syran och under användning av bensyldimetylalkylammoniumklorid såsom den organiska katjonen.

Kompositionerna skildras i tabell V och šörenlighetsresultaten med lösningsmedel ges i tabell V(a).

Data visar att mycket överlägsna dispersionsegenskaper hos föreliggande organofila leror uppnås, när de organoiila lerorna framställes under_användning”av den organiska anjonen i antingen syra- eller natriumformen jömfört med organofila leror, som framställts 1 frånvaro av den organiska anjonen. -32 458 768 mš.. msä må må mä QNN må ñä flä flä av:m-m:~ww|.m.2 coficn xmwcauhc uflcmazmpusc skxw u ~=w_=:..r5 .E mkxm u~=$s:a~=: _w_>w ~_=wa:~>u== :kam H .Twmšdfih u, E: uhxm =-fi:~ HH..- flOHw |«xo»w>=|~_ m.-~ ~>umw@»«o~>u@sflw~>mcun QNN Uflhföum -flao~w>=|~_ m.-_ Hxuown«xo~>uøs«1~>m:øß awß .En ...OZ MÄN. äåæpxawnæfiwïmšn ä S: 83 22 wšwmuxoïflväwïmâ.. x . u=h==~ m.-_ H>uw¶muxo~>ums«w~>w=ø@ mm . u 2:2 m _ NN. ïuowâxofiàuefiwfiäêuß E ëoëo ñä. wüøwâxofiàoåwïwcoß ä. 2636 m _ -_ ïuøwmpxofiæuvsflnwâcøn 3 wfimu ucuflfiflue m.-~ wnuøuw>:|~>p@E«¶H>m:mn ow män» ääflë ...æü vsnzïzåfißåwïm=øß 3 pc fionemxm coficc xmwcwmpo ozcafiflmskmw |.u.2 zowpnx 1m«:=u»O > qqmnšw uwuoflxësflcosam |~>x~m|H>uua«u~>w:oß M mm:kw~>x~< 458 768 3 2 oN - N F 3 wN É 2 3 o.. E N _ .. m P Z. NN mo o P 4 3 _.. N. E m.. NN ä 2 . m w N _ S Ä mN Nm mP oN m. mN . wN E.. NN NN _. F NN NP mm . 9 oN oN mm 3 vw NN å øN wm PN om P _ em mN wa .NN 2. mN mm Ü om mN am NN mo wN om 2 oN e. en 9 -m om aN æ- .. F23, _ sz No> . . .._=.2o> =r3o> ___» _o> ==So> - ___.3ø> ..___.2o> ummflfih . umwš: |m.._,:_...._o...__o_=.:x_m :mnïflfi :Ém ...Amfiho ..m..É_. __ nmæfäa smmcw: -ufiöeåww -_ :m5 =u__~_°.<_ .ëë -8._ö___:.8 - _ _ mä |3=0=šöm -Små uåounfiâsßn: .. ïuocovfi- :_ c "Qcc :owoxåxpsnomfinfizuøz cozfioh.

Homoëw E.. :ana fiozu=fiw=fiæmfi 1% »Emwficoåa an; åmšš.

ANN mNN em É. mm øß Nm mo oN wo -Éflifïflfl-ín.. .s _ 458 768 Exempel 73-81 --______-____ Exemplen visar framställningen av organofila leror enligt föreliggande uppfinning enligt exempel 1 under användning av olika hydroxialkylkarboxylsyror såsom natríumsaltet därav och under användning av bensyldimetylalk ylammoniumklorid såsom katjon.

Konpositionerna skildras i tabell Vi och förenlighebs- resultaten med lösnír lgsmedel ges 1 tabell VI(e).

Data visar de mycket överlägsna díspersionsegenskaperna has föreliggande nrganofila leror än jämfört med orgenoíila lever, som framställts i frånvaro av den evgeniska anjenen.

I -35 458 768- »VÄN .uaä QNN MÄN 9..

.ULNN m. om máw 2 owccflfimzumm.. . m .z :o men umficumpc uflbwoumfizøëam~ Tšfsflz m . NN P ïuâäæo 22 n»>m:«h=o»mwwouw>:|~_ m.N- Hæuewmwxo Pm äë._=__ab«.z mäü 38 wåvfiš: ä unanßmfixø» .SQTN ~|_=:..PHu=z m. ~N P uns Unsouwx: mß ucH~»=u=o|E:«hucz OMP wfinu vmhohwxz wß u=H-m~|1|s:W»~=z m.-_ »Hav ®mku»®>ï NN ~=»~»=~|o|E:«>~=z mpp wfinu wuwopflx: øß fi......:.nu__âb=z S; äfi wâwxš: 2 2~.5....u___.fi~=z máï 28. :EÉÉ E w=pu~Q=:«»~az m__ wfisw vw~u»1>: mß coficw xwflcnuho u:==-m;hæ~ flfipofizsaficoeäm pc Huzauxm :.m.2 zowucx zwfizcmho |~>x~m|~>~oa«c~>m:on M az:pwH>1H< ~> qqmmšr -36 458 vsà o. o- oN NN mo NN wN 2 nNN 2 3 N_ _ m- -N NN É 2 .w 2 oN QN NN oo vN wo m: om oN wN E cN . vN NN om 2 W mN 3 m. ww . NN 3 mN oo- m- NN øm NN oN . F. Nm NN mm M: NN E. NN cN m. .è .NN Nw o- oN NN m- mm mN av oN ma 2 mN av eN 9: mm 3 NN mv m- vN oN mN mN Q Nm NN mm 3 mN . Fâfiš 5.39» - .._._m^~ø> _=_3o> .i _o> ==^Ho> sšo> L=NHo> ä... mmmacuwd uwmâ» åmca: ...nucïoucoawvam :wmfifi :ïm JAmFCo -mušš .àwcwh åušfl: Låzæšumm :Iäwm EšÉuD 2.3. -ofinërsuum LFSm 13 :Qiuow :Små . .. .Axuozomwfiå Ešoc :ouoxåxpanowflflnxuoz :ošfloh u Eounvâsßl: .No_ä_=w, cÉwwN Ézosm mššmfi: _.5= u Hšmfi Éo.ä...._ 28 ~> .Emššf ...m -37 458 768 Exempel 82-85 Dessa exempel visar framställningen av organofíla leror enligt föreliggande-uppfinning enligt exempel 1 under användning av olika aminosyror såsom natriumderívat därav och under användning av,bensyldimstylalkylammoniumklorid såsom den organiska katjonen. Komposítionerna skildras ï tabell VII och förenllghetsresultaten med lösningsmedel ges i tabell VII(a).

Data visar de mycket överlägsna dispersionsegenskaperna hos föreliggande organoíila leror än jämfört med organofíla leror, som framställts i frånvaro av den organiska anjonen.

I a _~ -38 458 768 2 .M_E m.

“JN owcazmcamu.. . m .2 :PTS zmmcnmko fiziušmnxcowvz sm- :uowmuxo mm 2:_..8.2E.:5T= ñä. ïuïäuxo ä :.:.Hu\2m?^=o~..z m: Tñëwmwzo mw fšououxnocfi=u|n w.-_ 3.3 wnfimšš: Nw w.fi_oü___=äco==__n .E Éê=ovm_ 0:3... twzäë 29: :P22 v_w....::u..~o cows... xwfiznæuo . ~ E ääâ.

.. TÉÉ.. TG e... :åzmcon M .šüwïxä -39 458 768 2. Q N N q . o N N ß m _ o ß c _ Nm -N om eN oæ FN ~m æw m m Q N _ ß _ N o N ~ ~ u w N N wp vw NN aw mv NN ow o~ _ . w» ~m> . ...I ~o> s z Ešo> 4 ...z _ o> _o> .ífiiww 1 EHTP» å» Ho> -ëææ fiæmššëfiwæææm åäæw flæ èaæwßäm uróuwfizfidßu.. ._ .Éâusow .T 2. .zšoc :c»o.,_|?$_.,_om..?åšu2 :osfioh fiocuëm. 5 :m2 _o_..o__=..w-; :m3 -öa gosa... _ _55..

.QS ._._H.=.._m_.. mm vw ww Næ .~ z. .mwmïwu .am 458 768 Exempel 86-106 Exemplen visar framställningen av organofíla leror enligt fÖP91í99ëHdE Uflflfínnínq enligt exempel 1 under användning av olika organiska svavelsyror såsom natriumsaltet därav och under användning av bensyldimet ylelkylammoniumklorid såsom katjonen.

Kompositionerna skildras i tabell VIII och förenlighetsresultaten med lö aningsmedel ges i tabell VI1I(a).

Data visar de mycket överlägsna dispersionsegenskaperna hos föreliggande organdíila leror än jämfört med orgenoíila leror, som framställts i frànvarq av den préaniska katjonen, _41' 458 768 m.NN m.NN m.~N m.NN mmm < mm m.NN om oc om ON Q, m.NN m.NN om m.NN mp m.NN m.NN m.~N m.NN m.NN 255 äšäün. m .z :om-E xwfiëwho äïnwïhzß.. m _ Nï ïuownuxo 2: ~=NH:m~>»=n4 m.Nw_ N>u@wß~xo mc, äïzfišëå m _ NS ïuåwuxo 2: uÉwuuswowddmfixoaošom ¶0=< _ m _ NN F Éuwwmuxo m9 »momsom fiëfi uunmowfizm Éuxofi: amp N13 Nšnošuš NN: »ß=Nuu=moNfi=m^~>u@wN»~Vm«m m.NN~ »Nav v~»@»¶>: ._=~ äfiuämowfiamïuxofia å. 38. Nëhšä: E: unfiuflšmowfinm ïuxofla oï wüß wmumàuè* mm ud=«uu=mH>~x°fi= om. wfiwp @«~@Hw>= wa 22% uuzmomfizwflxuxowc oN _ wfifi wmnmhwæ: No fiëfiuuzmmmflam Tfixofio o _ P N13 Näwøwwx: om »EA uusmohäawfiäušomw .än _... . NN _ mä» vflpoäš: m... fiëou Hsmcnusm m _ NN _ 33 Umhøåš: wa umcowfismcosfiopå omv NÖES ma .__ Éowfiuwcusfiou -n m . NN _ ÉÉÉ Nm ušöw Émzošo» å m: P Näää å u .ëofism :oÉå az m . NN _ man» Éüohš: om EEE Nzflocou å m _ NN _ 33 flëäwåè. mm ušöu Nzfiömzon Éuowo: m. _ NN P 3 3 vnuoåx: æw HršOu HSwN-nzdfluua; m _ .MNF m Nmu Ün-Nuhflx: N. w fiëfi N..m:om=oM_ m _ NN _. w 23 wønošss* om :oïš VEM :næaO 2.5: Tëusu wNpoNz____ä=o===n .É Nozëovfl | .må :ofifiä nïxfimuïuu__fiå.^w._on šä .E30 N ansuwïxfi< N N ~> ._.E=<._. -42 458 768 op e. om n. mN N e. 2 .l 3.. .N mN t .l N. .NN NN oN m. o. v. NN mN om oN .l ._ Nm wN om NN w» oN o» .. PN om om NN m. :N ._ Q. en cN o. c. e. m. oo .NN N N. NF N. oo . NN N N N. . .. No. NN NN N. ON _ N. NN .N cN ...I NN m. i. ...N oN m. f o. Nm oN oN m. ß. o. N.. NN MI .l w. o. mm :N ._&x~o> 1 =~^_o> . =.:&x~o> .=a~o> _=A_o> _@%«mx uouzwmwmfim mwwmwm |wu:«.o.:oš.ïmæ.ow%%wfi%%%>v |oN:w%¶wmm |w%w»m _ = -.>UQN°w.-.1 =.\°c =@.U.-.>.=;°m.-.N.°z N ...uounT3_.N_|..

Ho_.u__.w=......=..m\_ ~u_.o__=..u...2.m....å so... uo__m:._u..s._ TN: :> _____..=_<._. »l mp 2 NN oN .l oN m. m. N. ow cN om NN m5 mp Nm NP øN n- Nv oN wv NN mm oN av m. mn oN =__3o> ...i .o> vmufi.. uwucw: |ou:u___:.om .AFSm :ošoh oc.

NN NN NN Nm mm NN NN NN .N om mm ææ ßm CN ...c .oßšuvm -43 458 768 w m oN E oN 3 wa 2 o- w oN . 2 vN 3 Nm f 2 2 å . .N ä. NN S 2 || || E: cN om .N om o- : w- :N 2 mN 2 ...N 3 _ 2 ow 2 NN av .NN QN FN s» Ho> . .i E> w . ašo» .i S., ...å _c> ___» .mš abo> ..=_.âo> umucï . umwcm: :w .:.F~o~=o___.:.o.: uwæšæš :Én uwšrrfi. LES: åmcfi. nmuš: Lä :uëåom -Små Ezficï.. 3.3; aoäšš .öm i :En .ó~=u=_.:..ow L :ïw Éäufikas-.. -ïusvowTë ...<2 =oä¥f^..__=_owflë^..o_,_ E33 flozošm" :Tämä ~ _s_.o___mw:fi_.,..w: 19: Ü__a:._u.:w_ Ömfiohä ÉVÉÉ. .._._"._=<._.

JS; om: m2 SI" m2 NoF For Tuzaovd -44 458 768 Exempel 107-113 __-_----__--___ Exemplen visar framställningen av organofila leror enligt föreliggande uppfinning enligt exem pel 1 under användning av íenol, en íosforsyra ooh diverse anjoner såsom natriumsaltet av och under användning av Lbensyldimetyl-(hydrerad talgL2- ammoniumklorid såsom katjonen. Kompositionerna skildas i tabell IX och förenlighetsresultaten med 1 tabell IX(a). där ösningsmedel ges i Data visar de mycket överlägsna dispersíunsegenskaperna hos föreliggande organofila leror än jämfört med or ganoíila leror, som framställts i frånvaro av den organiska anjonen.

TABELL IX Organísk anjon -45 458 768 Organisk katjon M.E.-förhà1lan- NÄE.-íörhà11an- Exempel nr Organisk anjon de 107 natriumfenoat 108 natriumapoxi- 22,5 sbearat ' 1 109 natriumtatrafenyl- 22,5 borat 110 natriumbèrat 22,5 111 natriumievpocyaníd 22,5 112 natriumfervocyanid 22,5 113 natriumdioktadecyl- 22 5 fosfit de -----__---___-- 122,5 tå O-N 0-5 D* bi ß) b) b) N! b) h) h) p u .- UT U1 U1 U1 Q. ~_ _ «_ . NN QN QN Om 458 768 _. @»_°> .àmFC :ou __n___ _ nom u ...uuun vä _.5| __ __ ~_ ON cm WN °°_ @_ o» I .. I om S E. OF Ü NP Np É om QN o- sN wN . å Nm mN -w cN 2 o~ w- ww å ä o? NN c~ QN mo å 23 vw NN mm æN MK mN mo mp :i ~o> .- ..___šo> .i _o> ___» _o> ___._~._|m> sig ..___.^ 3> nmwí: |mm__fl._ofi_u___:vë.. ..wm__.I::._>m |mu_:.._u |m__.__.2_ |m=__._._ L.,_.._:.2_ . __o__._o.._\__=.__ü._ :oïö .som |Im>m uuucušmzom |:_._>..... -Énsw -_»u°=°m_-_= =@\Q@ .fiü_uu___.r.wfifl:.f.ßm ÜOE uni-w: ÉLUAÛH- _m_x_ ___=<~ :B97 É___:_ow..??$u___ fiovoš” ficmæ; ._ :vice n: m: :_ o: mofi ä: No- ._ __ |~u___=w./.m_ 458 763 Dessa exempel visar framställningen av organoíila leror enligt föreliggande uppfinning enligt exempel 1 under användning av olika anjoner såsom natriumsaltet därav och under användning av Åöibensyl-(dihydrerad talglf-ammoniumklorid såsom katjonen, Kompdsitionerna skildras i tabell X och íörenlighetsresultaten med lösningsmedel gesfi tabell Xša).

Data visar, att dispersionsegenskaperna hos föreliggande organofila lerur, som framställts från olika organiska anjoner under användning av [Bibensyl-(dihydrerad talglïammoniumklorid fluktuerar i de undersökta lösningsmedelssystemen. Det skall emellertid noteras, att när dessa material användes för att framställa ett tixotropt polyesterlaminerande harts förbättrade resultat erhölls över de jämförde materialen. - 4.8 4 5 8 7 6 8 TABELL x Exempel nr Organísk anjon 'gïšïïššïhâïšâäde Sfšïïššïhšïïââge 114 o-fcalan 15 115 115 o-ftalat 30 130 116 1,2,3-bensentrikarboxylat 15 115 1 17 1 , 2 , S-bensentríkarboxyiat 30 130 118 1,2,4-bensentrikarboxylat 15 115 119 1,2,4-bensentríkarboxylat 30 130 120 1,2,5-bensentríkarbogylat , 15 115 121 1 , 2 , S-bensentrikarboxylat 30 130 122 Pyromellitat 15 115 123 Pyromellitat 30 130 124 Mell itat 15 115 125 Mellin: so 130 126 díoktylsulfosuccínat 15 115 Jämförande Inte någon Inte något 114,7 exempel 3 458 768 wF OF Ow wN NF FF wF FF mm wF m Hmmëmkw »ÉEQEMF NF OF Om ON OF m FF OF FN mF ONF wF OF Nm ON OF F O 0 N MF mNF NF FF Fm mN OF O NF O m wF QNF 9 wF NF Om om MF O FF O OOF NF MNF J FF NF mN FF QF O MF OF m NF NNF . OF FF mm FN NF OF OF w OOF wF FNF MF FF mN OF NF OF mF OF cv NF ONF FF NF wv vn NF O FF O OOF wF OFF FF NF FM ON mF O MF OF O MF OFF WF OF FF wN OF O O 0 OOF FF FFF FF OF cv FN w F OF O OOF FF OFF wF O vv ON NF O m O FF NF mFF mF NF mm ON NF OF NF OF Nm NF QFF sF~o> ë>Fo> =RFo> E>Fo> »= Fumeoxu -mmflfiww -fifimw -aficmww -Mfifimm Hwwfiww UWWWWM “www -gæww -www .ucoewwom . |FFm>m ucusfiwom |FFm>m =w:Fo«\umFmuw :o»oxw>«:sow«F>mm2. ucmëwwow |FFm>w |umumumFF~:n|= -H>u@1°m«-«¶ =Q\°@ .flux qgwmßw .s 458 768 u ' Exempel 127 till 132 och jämförande exempel 4 till 7 Exemplen visar framställningen av organofila leror enligt föreliggande uppfinning enligt exempel 1 under användning av olika organiska syror såsom natriumsaltet därav och under användning av olika organiska ammoniumsalter såsom katjonen.

Kompositionerna skildras l tabell XI och íörenlighetsresultaten med lösningsmedel ges i tabell Xi(a).

Resultaten anger att föreliggande organoiila lera, som framställts från olika kvaternåra ammoniumföreningar. resulterar i bildningen av material med dispersionsegenskaper åtminstone så goda som de_jämföran&e materialen förenat med framträdande förbättring i andra lösningsmedelssystem. -51 458 768 32.8. umuoäæsvnwnuuflfim: fiwfiflp w«»«»@>:v-fih~-~»~@2 vmuuwmšcnfixuväfiah Eau wmuuuwznuïuånsæ B13 wahoäæsv S... Ämnen Ämnen QS S. euuøhšfis 12? Haans: Ham :om 38 flâøzšgïëåàøsfin G33 wmuoåšcvåcåxpufin E13 wøuebuasuufiwnfiapøefic 32.3 mšhoäsfiflcafiwåauoëwo ~mp ß JS øvcmküsnw 73 o .xm øwcfiwwsmw. 02 m .ä oušäwhëflw QNP wNT ä. w . xu oušü ÉE. m.~N ~«~fi~u-° m.-_ uømm: 3.: comw: 35 I- flä äääö u må. pewa: of: :owcc 35 _: QS Éëäö _ flä. namn: 35 come: 3.5 . NI ñä Éäu flfi. m.- 23332 mäfi “JN ëcåà maä uowfi: BE :owmc SE ma Sååå.. :owcn xmüzmïo øÉšSfš 36. ...må #3- .må co .Dä ...o .Û .ä xmwcwmuo xmficøwuo Hx .Smmšw wïoñxšäcošm »mfiofiïa .E Høêä KL -52 Nm_ oo_ mm __ c_ w m oo_ N _ .xo cv m_ N N_ o_ _ oo N_ wvcmuæwsmw n N mv ON NN __ en o_ _w_ . 5 .Mo N N vw _N NN æ_ _N <_ uncnpmmämfi . Nm _N NN e_ w_ __ oo_ o_ ow_ .xo w_ __ oN e_. v_ N_ NN m_ øwcmhmwëmfi m_ «_ o_ N_ w_ Q NN __ aN_ __ Q_ w_ æ c_ N m __ æN_ om mN NN m_ o_ N_ oo_ m_ ßN_ .xo Q o m wN o_ __ e_ oN N_ ov:u»n@smw Lu 71 E>_o> E>~o> ax_o> E>_o> E»_o> s>_o> E>_o> _: _o;sox_ oovmmcwuuu |mw:_: xmmzflu |mw=_: |mm:«_ E>~o> |ww:fl» |mm:«: Euucmsfiuum |H_m>m nøwcvsfiwom |__m>m |u_:uE«wom |mw:_:__m>m |ø_:oE_1um |H_m>m _ A4 cmxo: :ø:Hou\uaHnuw cowuxflxuznomflfizuoz cusfioe uflxuøwomfinfiw ow\co Amvfix A4mm<æ -53 458 768 Exempel 133 till 134 och jämförande exempel 8-10 Exemplen visar framställningen av organofila leror enligt föreliggande uppfinning enligt exempel 1 under användning av bade Wyoming-bentonit eller hektorit tillsammans med olika organiska katjoner och dinatriumorto-ftalat sasom den organiska anjonen. Resultaten ges i tabeller XII och XII(a).

Resultaten anger att föreliggande organofila leroo uppvisar dispersionsegenskapev åtminstone så goda som de jämförande materialen förenat med framträdande förbättringar i andra lösningsmedelssystem.

-Slt m.-_ w.ßp w«~@h@>=-~>~»afi@-~>m=@m omw 458 768 ~«=°~=@@-w=«E°>y_ m.- ~m~@pw-° ~Hho~1o= m.- Qwflquwlø m.-_ w_m~ 1@~@»w>;-H>~@Efiw-fl>m=@= «m_ uficoucma-mcflsoxz uomm: 3.; .. :emma 3.; mm 33 wmhuuuzzßfixumsfiflfïmcom oïxw owcmhwwsnw fikouxo: uowm: 35 :emma 35 ä: 33 umhøÉx-Tfiæuëfiuufizwcmm QJS uwcmhmwsmw »~»°~«@= m.- ~«~q»~-o . m.-_ fiuflfip @@H°~¶>=.-fi@-~>~@afin mm_ uficowcofwfisoxz måw umtnrhTo ÉNN- E73 fiëfioššnvufifinfixuoafie NN- uwfiouxo: uomm: 35 :omfë 35 S.. ñwïö nnhouwbcuwwnflauusfla w .xm ow:n.5.:=mw_. u..2.ou:on|w5=_o>>_ uomn: 35 :owmc nä: wa A23 wuhohwxficåwåxuuswo v .xo owšwësæšww muofi >m nå. flzšæflm: :obš xwfišmuo 02.222. wïoflësäcoæsm .åfiofišz b. Éêävfl -»@~-.m.z -h@~-.=.z :o .DE :o .Û .ä xmficæmuo _ xmflcnwho :X .Émmšw . -55 458 768 __ e -m mN ~N 3 om; _. m ä o- QN Z 3.; m ._ .. mN 3 NP w 2 JS Sucfinuëš. w N 3 3 w __ m JG uwcmåwsmw mN :N .. ___ c? E: o m2 S. WN .__ 2 ___: 2 . “E __ m NF I _. I m w .V8 uwcnwæwsmw o m 2 3 o~ - w JG o_..____._ma___x. ___.3o> ___šo> ___» ~o> ___.^_o> ___~2o> E39, .É floêoñ. :mwíü ..wu.:._: Lvácï amwš: Lhwcfihou »wmiz |o~=o___:_uw -Små |ofi6___:..um LE m |:o___2öm -Zšm cšfiu: __o«uš~n__:_ow2ñ_u_,_ :øsfioæ G3 :x .ämm/F é'- Dessa exempel visar användningen av förut angivna organofila leror i tixotropa polyesterkompositioner.

Omâttade polyesterkompositioner, baserade på omâttade syror eller blandning med omâttade aromatiska beskrivits förut för framställning som initierats med peroxider. som omfattar polyestrar syraanhydrider och dioler i monomerer, såsom styren, har en av tvârbundna polymerer, Vid framställningen av glasfiberförstärkta laminat av dessa tvärbundna polymerer användes tixotropa gelningsmedel, som minskar viskositeten hos den icke tvärbundna polyestern vidfhög skjuvning såsom den som utvecklas vid blandning och besprutning, men som ökar deras viskositet vid låg eller ingen skjuvning för att förhindra avrinning av kompositionen längs de vertikala ytor, på vilka de applicerats.

Tidigare har asbest och kiseldioxid med fin partikelstorlek verkat såsom verksamma'gelningsmedel för sådana polyester- kompositioner. Emellertid uppvisar asbest hälsorisker under det att àngavsatt kiseldioxid ofta minskar klarheten ooh hàllbarhetstiden hos kompositioner, vari den innehàlles.

I ett försök att fràngà användningen av àngavsatt kiseldio och asbest såsom gelningsmedel har vissa organofila leror, förut har varit xid som verksamma gelningsmedel för vâtskeformiga använts såsom gelningsmedel för omâttade polyesterkompositioner. kolvâtesystem, Sådana organofila leror kan beskrivas såsom reaktionsprodukten av en naturlig eller syntetisk lera eller en högre alkyl-innehållande kvaternär ammoniumförening.

För korthet skull benämnes dessa organofila leror ofta såsom föreningar snarare än reaktionsprodukter, t.ex. dimetyldiokta- decylammoniumbentonit eller bensylmetylditalgammoniumhektorit.

Se amerikanska patentskriften 3 974 125 och 4 216 135. Fastän de organofila lergelningsmedlen i dessa patentskrifter tillhandahåller tixotropa egenskaper ät den slutliga polyesterkompositionen, mäste de användas i form av hanterbara 458 768 förgeler i monomer styren.

I motsats kan de organofila lerorna enligt föreliggande uppfinning användas utan behov av en styrenförgel. Speciellt kan Pfllyësterkompositioner framställas genom att blanda den organofila leran med den slutliga vätskeformiga polyester- blandningen, som framställts från en våtskeformig omâttad polyester och omâttad aromatisk monomer. De slutliga polyesterkompositionerna kan sedan förnätas för att alstra belâggningar och glasfiberíörstårkta laminat genom metoder välkända för faokmannen. 1 ett typiskt förfarande blandas det vätskeformiga omättade polyesterhartset i konventionell apparatur med en omättad aromatisk monomer för framställning av en lösning med ett innehall av fasta ämnen mellan oa 40 och 95 viktprocent poly- ester. De organofila lerorna enligt föreliggande uppfinning kan sedan sättas till det vätskeiormiga laminerande hartset och blandas in under laga skjuvningsförhàllanden för att bilda en homogen blandning. Denna blandning underkastas sedan hög skjuvning för att dispergera den organofila leran för att uppnå fulla viskositetsnivàer.

De omättade aromatiska monomererna enligt föreliggande uppfinning är aromatiska föreningar, till vilka år bundna en eller flera eteniskt omättade radikaler, såsom en vinylradikal, substituerad vinylradikal eller en allylradikal.

Lämpliga monomerer omfattar styren, o-metylstyren, divinyl~ bensen ooh allylbensen. Styren år lämplig beroende på dess effektivitet, vida användning och tillgänglighet. Sådana monomerer användes vid förnätning av polyestrarna och verkar även sasom spädningsmedel för att minska viskositeten.

De omättade polyestrarna, som är användbara vid framställning av de tixotropa kompositionerna enligt föreliggande uppfinning, är polyestrar av en dikarboxylsyra ooh en diol med en huvudmängd av olefinisk omâttnad, lämpligen 10 till 75 olefingrupper per 100 estergrupperjlßen olefiniskt omättnaden -58 458 768 ~ härstammar lämpligen från karboxylsyran fastän diolen kan vara omâttad. Typiska dioler år etylenglykol och propylenglykol.

Typiska omättade syror omfattar maleinsyra, fumarsyra.

Anhydrider av dessa syror användes även vanl igen. Sådana polyestrar tillverkas med konventionella metoder för förestring, sasom är välkända för faokmannsn.

Vanligen är polyestrar med moleky winner- fran ca and nu wood mm ' syratal inom omradet från 35 till~45 mg KOH per g harts användbara för framställning av tixotro pa kompositioner enligt föreliggande uppfinning.

Mängderna av organofilt lergelningsmedel , som användes i poly- esterlaminerande hartser, kan sträcka sig från 0,25 Z till %, lämpligen 0,5 till 4-%. Mängder större än 10 % kan an- âven användas fastän sådana halter inte år e konomiska och kan bilda ett ohanterbart hartssystem.

För att mera fullständigt beskriva föreliggande uppfinning ges följande exempel. Alla givna procent är baserade pà viktprocent såvida inte annat anges.

De organofila lerorna enligt föreliggande uppfinning fördis- pergerades i ett laminerande harts av omättad polyester, som har S6 X fasta ämnen och som framställts från en omât tad poly- esterberedning, som omfattar 56 % av ett omâttat polyester- harts och 44 X styren i en mängd för att tillhandahålla en 1-prooentig koncentration av den organofila leran i den slut- liga blandningen. Fördispersionen fullbordades under användning av en blandare med låg hastighet under 10 minu- ter. Blandningen underkastades sedan hög skjuvning genom användning av en laboratorieblandningsapparat ("Sonolator") för att bilda en förtjockad polyesterkomposition.

För jämförande ändamål ersattes den organofila leran med angkondenserad kiseldioxid med fin partikelstorlek till 1-procentiga viktnivàer.

Viskositetsdata för hartssystemen bestämdes under användning av en "Brookfield.RVT"-viskosimeter under användning av en -59 458 768 spindel nr 2, Det tixotropa indexet är ett förhållande av viskusiteterna tagna vid 6 och 60 rpm. Resultaten skildras i tabeller XIII och XIV.

Tabeller Xlll och XIV visar att de nrganefila lergelnings- medlen enligt föreliggande uppfinning ger högre viskositeter åt pelyesterkompositionerna, ett högre tixotropt index och en bättre reologi än de jämförande exemplen. -60 av uouoe P Honeøxo amy »Éofiaßäfisfišá S. »Små ä. ES flšwkwëvflàmšwåà=wm 2: äâëwpäfieoè. flä ääü QNN. B13 wm~mhšfiAhïïflvz ä.. uflcouconamcfiëoæz pewa: oucw :emma mucfi wF- ñwfimu flmumuw>s~|«nu|~>p@2 vP.xm oucwnæwsmw uflcouconumcflsozz m. uncfiuusmomfizmnflæuxofiu mF_ fimfimw wwnm»w>:v««w|H>m:unflQ QQP umfixxonamx fi=°2s5-mfi__=ä>, S àhï=ä=åmumß G2 nä» wwhwkwšsèåauéøßfin ä: umfixxonnmx »«=°~=@@-w=«E°>f m. -«h~-=Um=@@-m.m._ wF. fiwfiflp @-«~¶»=.-fi¶-H>m=@@fi= Nv_ uæflxxonnmx _ pëopcwpawfisoå S. -ws-.am=ä_-_xN._ S.. EE flwfimazßïsfflà=mnfin z; uqflxxonhnx fi=°~=wß..m=u=°>= 2 .ÉÉaQaGïxNQ m: B13 flääawšïfiwåääønflq S. ~m~>xonanx fi=øu=wnë=wso>š 3 -flh-..aw=...._-m.~._ ä. 3:a E~$~mä5-:.-fi^m=2=@ ä. unfixxoahax u«:ou:@ß|w:«Eo>3 m_ |«mu|:ow=on|n.N.P m_~ fiwfiwp wm»u»w>:v|ww:~»m:on«Q wmF u«=ou:un-m:flëo>ä pewa: ø~=_ comm: u~:~ o__ ^w~m~ wm»ø»v>cv|«ø|H>mcon«Q mp .xw owcahmwemw äääwñwwcfisox: må šßä. må. HS wmhøxš=å~auåfiß å. uH:ou=mn|m:«Eo>2 pewa: o~:~ zommz uU:~ ___ ñmflmu wm»m»w>:|H>«øE«uæ ~_.xo wwcnhmæsmw fi=ou=äfwñso>z ñä äëë må. A38 _,mä.:=^.=-:¥wc.@§= S.

Ufiåpá: QS ëïfi mä. 3:a Eäawbaàwåàøšn m2 ~«»ou1o: »amma ø~=~ :emma o~:~ mm fimflmw wn»u»w>:v|@w|~>uoE@n __ .xo oucngwgsmw QÅMHOA Uñfimmfifi: OÜEG-WÉMS ÜMkOHXESMCnÉÉU k~WEOHd>¥ hC THULEUXZ -pm |.m.z ~Hnma:fi»~=: |h@h».m.z cowcn coficm xwficmwpø :owpux xmflcnmfio xmficøwho 458 768 HH~x 44mm -61 458 768 00.0 0.0 000.0 000.0 00.0 . 0.0 000.0 00.0. 0_.0 0.0 0_0.0 000.0 0_.0 0._ 000.0 000.0 00.0 0.0 0.0.0 000.. 0_.0 0.. 000.0 000.0 00.0 0.0 000.0 000.0. 0_.0 0.. 000.0 000.0 00.0 0.0 000.0 000.0 0_.0 0.. 000.0 000.0 00.0 0.0 000.0 000.. 00.0 0.0 000.0 000.0 00.0 0.0 000.0 , 000._ 0_.0 0.. 000.0 000.0 00.0 0.0 000.0 -.000._ 00.0 0.. 000.0 000.0 00.0 0.0 000.0 000.. 0_.0 0.. 000.0 000.0 00.0 0.0 000.0 _ 000.0 00.0 0.. 000.0 000.0 0_.0 _.0 000.0 .000._ 0_.0 v 0.. 000.0 000.0 00.0 0.0 0_0.0 000.. 0_.0 0.0 000.0 000.0 00.0 0.0 0_0.0 000._ 0_.0 0.. 000.0 000.0 00.0 0.0 0_0.0 000.. 0_.0 0._ 000.0 000.0 0_.0 0.0 0.0.0 000._ 0_.0 0.0 000.0 000.0 0_.0 0.0 0.0.0 000.. 0_.0 v 0.0 000.0 000.0 9.05 Xo_0:..0 uouflmoxm; uouwmøxvä> ešc xo-:rn uouwmoxmw> uoufimoxmflf 000300000. 200 00 2.:. 0 05000000 0._0.S0.n._. EE 00 2.2 0 00000000 c~xOHa4uw~x HpZw> ~ nnuH~Hx 4;mm .näs 44uæz2~zmmxm 000 000 00 xo ovssumusmw 000 mvfl N00 -<- ow~ mm- mm. m0 av ovcæumuamw ßmfi NF xo owsmuwwsmw ømw mm- P0 xo øucmawuëmw u: Homëoxu -62 458 768 u«:ou:o4|m:«Eo>3 ficoucusuwšëoš.

Pflcoucwßuwfiaoš, »Éouconawfieoxš uwcoucmnamcflëoæz w..fi:ov:ma|m:..:=o>z pfipopxøz u«:ou:on|m=«Eo>§ ufløoucmnnmcflsoxz »Éopcunäcfiaoaz u«:ou:on|w:«sozz u«:ou:mn|m:«Eo>2 u«:o»:un|mc«ao>2 uficoucwnnwcflsoåz u«:oucøn|m:«Eo>a u«:ou:wn|w=«Eo>§ u«:ou:mn|w:«so>2 ~«=ou=wß|u:«eo>2 Hfluouxo: ~«:o«:oß|m:fiEo>§ 22 m: 22 .Nää .håï ñë mæï ä: maï flë “_2- må. må. 22 .flNE nå: må. ïä. ä.

NS ...JN 2 m5 ñä .WJN flä må 8 .ULNN QNN flNN ...QN .flä flä MÄN må fiä mJN ucuz: u~=~ pewa: o~=~ Qxuhmq ou:m-«:»mw|.m.2 cofiumz xmficømuo owcm~Hm:knw|.m.2 :o TF. xwwccmho >HX qqmmšr pn~>xo;»mxmuuou|:o=omom:ona:wuua2 uuH>xon»nxnn~o~|:o=u~om=ønsfiaumz uufififioeouxnssfinumz umflæxonnæx |«»~|:om:øn|w.~.~|E:«»»az pmflxxonumx |fiuu|=ww=øn|m.m._|s:fl~umz umflxxonnæx |«np|:om:on|m.m.~|s:fi»~mz umflmpwsswaumz umfiwumsawhuwz umfiuuwszfikpmz umhuumunwusäwnuuz umpuflueafihuaz unuumnomsswuumz unfimuuezfiuuæz umhuasmsswuumz unnflwnszfluumz umcfluuzmszflnumz um=o~=E=:«uunz unfiuxoszfikunz conz: ø~:~ como: oH:~ :owcn xmficøwho wo" mo- No. ~o~ oo- amp amp ßmp @m_ mmp wm~ mmp Nmfi wm- om- m<_ we_ NQF Q. xw mwcmhmuëzw wF xo uwcnkægemw Hc Homëoxu -63 458 768 uficoucoeësflcoaacwfiap amæo»w>=|fi>umE«wH>mcos un >Hx Hfiøaww fl mu¶:w>:m Eom .cwcofiuwx »«=°«=°@-w=«e°>= m.-_ m.- «~>mHfi~H@z w@_ ~fi=°»=@@-w=Ha°>= cm. om ~«uflHHmEE=fi»»qz ß@_ _ ««=o~=@@-m=«E°>= m.-_ m.- -~fiHH«aE=«»»«z @@_ ~«=°»=@@-w=fiE°>= m__ »_ »m~«-°Es=fi~»~z m@_ QNULOJ O-uccmflfi: OUZGHTE; :Oïhß zmmcn AO H: fiOflEOxm -~w. .=.z -h@~-.=.z cowuux :once xwficwwho xmwcawfio fi.m«~o«~ >Hx q;m=<ß -64 458 768 <2 N_._. ...N .._....._ .._.NJ ___... _.N ..N.... ...._.._ Nw-O ønN _. ~ mwnb . NaN q q Wflp N_... ...N _ __... ._ .._.N _ ___... ...N ....._ ._ ....._ _ n n . Q A N_... ...N ...... .. .._.N _ ._... ..N .._..._ __... _ N._ n n n A .

N_... ...N ___... _. ....N _ ___... ...N ..... .. ....._ _ _.._ a a A A N_... ...N ....._ .. ....N_ _ ä... _.N ...ö ._ ...ä _ ..._ a n a A ._... ...N _..... .. .._.N _ ._... .._ ...... .. ....._ _ ..._ nu h n A ._... _.N ___.. .. e... _ . . o... .. ___... .. ..._ . . .._..._ ...N._ ....._ N.. .._..._ .._..._ _ .._ ._... ...N .._..._ .._..._ ä... . N .._....._ ...._.._ .._ A ... .. __ N .._..._ .._..._ .._ .U . N ..._... ...___ .._ S... . ...N . . . . .._....._ ._ .._..._ ä... . N ..N_... ....._ ..._ ._... ..N .._..._ ....._ ..N... ..._ .._...o .._....._ .._ o. .. __ N .._...__ .._...__ _.. .. . ...N _........ ....N._ N._ ä... ...N . . . . .._...__ . .._....._ __... N N ..N_... .._..._ .._ ._ .. N. N .._..._ .._....._ ..N .. ..._ .N.... ......._ ..._ ._._. ..N . . . . . 2.... ....._ .N... .. N 3.... ..N_._ .._._ n ...... ..N .._...__ .._...__ ....._ _. _ .N..... ..N_._ .._._ m__..... ..N .._..._ ....._ .N _. ..N Nä... ....._ .___ _. N . . .._...v _. . . ... _ ._... _ .._...Q .._..._ . ._ _ ...N... BN... .._ .a .._.___ 6.5.... _ _. N 2.... ....._ .._ .U ._ _ ....N... .._...o ._ ä ...___......_____.. m. :__.___... a .zo...._.«|--.___.u._mo.,...> .u.__mo.,_m..> aâ... 3.:... ._ uoåmoxmš. .oïmofiš ._ .E .._....._/.._ 55.... . .._.Så ___... S ...___ .. ...._.:_.._... .__8......._ .._.___ .s ___... .

.ZXOHQAMÉM :<.f.z< SE.. JÉOZSEO qïmšzflæmmxm QÖ>C^ 4.5.2... 458 768 -65 0.6 0..0 wïo Nïo 00.5. 0=.=00mm 0.0 000.0 000.. 00.0 0.0 000.0 000.. 00. 0.0 000.0 000.. 0..0 0.. 000.0 000.. 00. 0.0 000.0 000.. 0..0 0.0 000.0 00.... 00. 0.0 000.0 000.. 2.0 0.. 000.0 000.0 00. ;xu......0... 0.000.300; uowwwdmmg |-...!...0.__.c. wow... 0050.00.00,; . 000700003 .E .o.=_.o.4._. 008030... 2.0. 00 2.... 0 00.2.0000 0003000.. 2.... 00 2.... 0 0 cfixoäfimæv. ._>_. m. muhouv Qöax .Emmšr -66 458 768 Exempel 169 till 177 och jämförande exempel 17 till 21 ____-__.-____-___-___--_-_..___-_-_-_---__--___--- Exemplen visar användningen av förut angivna organofila leror i tixotropa belâggningskompositioner_ Beläggníngskompositioner, som omfattar ett filmbildande orga- niskt och/eller oorganiskt bindemedel, eventuella pigment, har beskrivits för dekorativa och/eller skyddande materia plaster och papper. lösningsmedel och ut för användning såsom 1 för t.ex. metall, trä, I praktiken pàföres på substratet med utrustning såsom en bor delning med eller utan luft, dessa kompositioner ste, en vals, finför- eller doppning. I dessa komposi- tioner kan tixotropa gelningsmedel användas, kositeten hos beläggningskompositionen vid hö som den som skulle användas under p som minskar vis- g skjuvning, sa- aföring av belâggningen, men som ökar viskositeten under låga eller inte nâgra skjuvningsförhallanden.

Förut har asbest, ångkondenserad kiseldioxid, olika organiska material och organofila leror använts sasom verksamma gel- ningsmedel för sådana baläggningskompositioner. Emellertid har sasom bildning av hälsorisker, utföringsnivaer med höga kostnader och framställ- ning av otillräckliga helâggningskompositioner, glans och ytjämnhet. dessa material lidit av olika nackdelar, som saknar De organofila lerorna enligt föreliggande uppfinning har använts såsom verksamma gelningsmedel för belâggningskompo- sitioner utan de svårigheter, som förbands med tidigare material.

De organofila lerorna kan dispergeras i belägg- ningskompositionerna under låga eller eventuellt hö ga skjuv- ningsförhallanden.

I ett typiskt förfarande sättas den organofila leran till en belâggningskomposition, som omfattar ett filmbildande orga- ' niskt bindemedel, organiskt lösningsmedel och eventuella pigment,under omröring vid S000 linjära fot per minut.

Omrö- ringshastigheten ökas till 15000 linjära fot per minut under -6_7 458 768 minuter för att tillförsäkra fullständig dispersion av den organofila leran.

De filmbildande organiska bindemedlen enligt föreliggande uppfinning framställes med konventionella förfaranden såsom polymerisation av akrylat- och metakrylatestrar; fran mättade Pfllyesterhartser; och genom reaktion av torkande oljor, såsom linolsyra med polymerer, som innehåller hydroxylfunktionali- tet. Vanligen år organiska bindemedel med grammolekylvikter av 200 till flera hundra tusen användbara.

Organiska lösningsmedel för sådana beläggningar kan brett klassificeras i fem kategorier, som omfattar alifatiska, aro- matiska, måttligt polâra,_polšra och klorerade lösningsmedel.

Alifatiska lösningsmedel omfattar normala och grenade a1ifa~ tiska kolväten med fran ca 5 till 12 kolatomer och cykloali- fatiska föreningar. Aromatiska lösningsmedel omfattar sådana material såsom bensen, toluen, xylen och etylbensen. Màttligt polära lösningsmedel omfattar keton- och esterlösningsmedel, såsom aceton, metyletylketon, metylbutylketon, metylisobutyl- keton, cyklohexanon, etylacetat, butylacetat, etoxietylaoetat och liknande. Polära lösningsmedel omfattar sådana material såsom alkoholer med lag molekylvikt, såsom metanol, etanol, propanol, 2-propanol, butanol, 2-butanol och etoxietanol.

Klorerade kolvâtelösningsmedel omfattar sådana material, såsom metylenklorid, kloroiorm, koltetraklorid, kloroetan och 1,1,1- trikloroetan.

Mängderna av organofilt lergelningsmedel, som användes i be- läggningskompositionerna, kan sträcka sig från 0,25 % till %, och lämpligen 0,5 till 5 viktprooent. Mängder större än % kan användas, men år svåra att hantera på grund av höga viskositeter. Det organiska bindemedlet kan lämpligen användas i mängder av 10 % till 80 1 av den vätskeforniga delen av belâggningskompositionen. Det organiska lösningemedlet användes i tillräckliga mängder för att minska viskositeten hos beläggningskompositionen till användbara nivåer beroende pa anvândningsmetoden, men i varje fall till utbyten upp till 100 % av den totala kompositionen. Tilläggstillsatser 458 768 omfattande pigment kan användas i kvantiteter. som sträcker sig från 0,5 till S0 2 av den totala belâggningskompositio-V nen.

För att mera fullständigt beskriva för eliggande uppfinning ges följande exempel.

Alla givna procent är baserade pá viktprocent såvida inte annat anges.

Bestandsdelarna och mängderna därav, som användes för att framställa varje ningskomposition summeras i tabeller X medelssystem) belägg- V (aliïatiskt lösnings- , tabell XVI (måttligt polârt lösningsmede ls- system) och tabell XVII (alkoholbaserat system).

Resultaten i tabellerna visar att föreliggande komposit ioner, när de tillsättes efteråt till ett beläggningssystem vid matt- lig lag skjuvning, ger överlägsen viskositet och sättninge- motstand till systemet och dispergeras i nästan samma nivå som konventionellt använda material, när de införlivas i s ystemet vid ett signifikant högre skjuvningsförhallande. Även år de jämförande materialen, när de införlivas i systemet vid lägre . skjuvningsförhallanden, avgjort lägre i dispergerbarhet, viskositetsbyggnad och såttningsmotstàndsegenskaper jämfört med föreliggande material, som införlivas i systemet vid samma skjuvning.

De organofila lerorna enligt föreliggande uppfinning med kompositionen enligt tabellerna tillsattes efteråt under låga skjuvningsförhallanden till beläggningskompositionerna utan aktivator för polârt lösningsmedel. För jämförelse tillsattes olika konventionella organoleror efteråt till belâggningskom- positionen vid samma skjuvningsförhallande som den organofila försöksleran; emellertid användes för organoleran i detta fall en blandning av 95 % metanol och S % vatten såsom en aktivator för polârt lösningsmedel.

Speciellt vägdes 600 g av en tidigare framställd b elâggnings- komposition, som inte innehöll en reologisk tillsats, i en av- falsad cirkulär 0,97 dms kärl, som mäter 102 mm i diameter och 118 mm i höjd. Systemet omröres under användning av "1 HPr Premier" dispergeranordning försedd med ett sàgtandat ZS 458 768 "Cowles“ blad med 44 mm diameter. Bladet var beläget i syste- met vid centrum av kärlet vid en höjd, sådan att botten av bladet är 13 mm ovanför bottenytan av kärlet. Skafthastig~ heten halles konstant vid 3000 rpm, 5,1 g av de organoíila lerorna enligt föreliggande uppfinning siktas sakta in i det virvlande systemet. Vid fallet av de jâmiörande materialen sättes 1,7 g (2,1 om3) av en blandning av 95 % metanol och 5 3 vatten ocksa till systemet exakt en minut efter det att till- satsen av organoleran är íullbordad. Denna aktivator för po- lârt lösningsmedel injioeras i systemet under användning av en cm3 glasspruta.

Systemet plus organolera plus aktivator, vid fallet av den jämförande organofila leran, tillåtas att blandas vid en axel- hastighet av 300 rpm under totalt 5 minuter. Vid denna tid- punkt borttages utan att stanna dispergeranordningen en liten F» alikvot av lösningen från kärlet under användning av en konisk Ä 127 mm spatel av rostfritt stal. Denna alikvot användes för att mäta finheten hos dispersionen av lösningen. Denna mätning göres under användning av ett malningsmåtdon för Hegmanfinheten, vilken är graderad i sig från 0 till 8, där 0 är lika med mm och B är lika med en filmtjocklek en skala, som sträcker en filmtjoeklek av 0,101 av 0 mm. Den polerade provapparaten år ett block av rostfritt stål i vilken en kanal av varierande djup har utskurits. Lösningen som skall under- sökas placeras i kanalen vid den djupaste änden (noll/Hegman) och får falla ned den fulla längden av kanalen. Malningsfin- heten hes systemet bestämmas vid punkten längs kanaldjupet, vid vilken pigmentpartiklarna är först synliga ovanför ytan av lösningsfilmen. Denna mätning tages efter S, 7, 9, 11, 13 och minuter blandningstid. Systemen överföras sedan till ett tennkärl och får komma till jämvikt över natten vid 20 C innan de prövas avseende viskositet och sättning.

Lättheten med dispersionstestet göres såsom diskuterats ovan under användning av "Brookfield RVT" modellviskosimeter för- sedd med en spinndel nr 4 med en spindelhastighet av 10 rpm.

Såttningsmätningarna göres med ett "Leneta"-antisättnings- blad. Sättningssânkningarna räknas pa “Leneta 78"-diagram med -70 -458 768 ~ hjälp av en mekaniskt driven filmapplikator försedd med en perforerad vakuumplatta. i vertikal ställning med te bandet vid tuppen. harltorkat, De fullbordade sänkningarna placeras fârgbanden horisontellt, det tunnas- Sättningen avlåses efter det att filmen såsom det tjockaste bandet tillräckligt för att skära in i nästa "ï“9senheter är i mm. , som inte sätter sig remsan under den. Sätt- I tabell XV och XVI visar den större viskositetsbyggnaden och åtminstone lika dispergerbarhet hos de organoíila lerorna enligt föreliggande uppfinning, den bättre dispergerbarheten av dessa leror mot konventionell belâggningskompositioner. . 1 I tabell XVII visar den större viskositetsuppbyggnaden och såttningsmotstàndet hos den organoiila leran , som innehåller organisk anjon, det âverlägsna uppträdandet hos de organo- fila leror enligt föreliggande.uppfinning mot en konventio- nellt Iramställd organofil lera i en hö ggradigt polër alko- holbaserad beredning. -71 458 768 Qå 0.3 Qå wwoäå 580% Éšm 359.2. .anåïm ämäå.. ^.>.z ät .ucfi .coupxoß wo .in wficmæflmuun; ââ. 0.2: Qa: äoïvv. ääomm ...Ašflflnom fifiøwâq ._22 32 Nflmâs. å: 88 E> wšzøšm ämš uåzêo mzáz H Ešfiä. | .Ez äšw :EEE 2 änz: .är ošæ - .mšääš S: E> wšzšå uofim: uwfiwsuw: .få 9.3 .nä 8 w Eaafiäísâeoš Häsåäæäfiuflwx ._8u=.:<_. ...m2 0.2: ._ 0.2: 65 .mfibmšš .ä mä: .Håšfiëqflfiß .ÉON xøšßc...

I m. _ I 1..- -i m\.u.m.=opufl>šø=fipoz uwcowconesfizšm .:.. ïmw .. .i G5 .mowuumsvcw 42 ëflö wsumhšfiwåzuoswm wwwmfiflu xwfiwofioom ...fifiâïfo ä. män QS. män bëßeou So :ofis »umšå ëwfiåfiä åø? fiunflfläcué ^.>.z .w .š .uE.:o.Sxø._. mo .BB mfizwæfimfë: . 0.8. ...om ...Om 3234 »Såå ...Ašfiflïm wäfiøäm.. ..E_,_.z~_ æåägfiš. m§,»æz_4_s,_ ä. _ ä. å _ hamnen-mv mbmmflfiflí Auzfišafizm MDF-w .m-Ä: QHfixUnÃH-ßw 0.~:x.~0>.~._..m._. CEQC HE~=Ä~< .wflfiopumfiflmumüm .åwonmwcflšzfixm m3 Kazxïme: fiâtoz comm: oi; “Smëøewhußä 39.28. väwåuw=fifi= ëuumæwmfiowuëwucmcmæfi ÜÉÜÉMÉ >K ~ïmm -72 458 768 man .Dnmocmmuo flouu==åsficæ .Ãxo uwcuuwmšäfluflnx _: u naeH-unc» Honox .wo oumåox uzmwuwufi H< øšëuowp -ha w Matmëö :N hi Gwxxw: En Éxuflmuhwu >fi~mxuwwmåw àâ.. 32% 12052 .EC cccm e; 02242724: :m2 uzfizozo DZÉZ ~ m.~. zmæêzzå m- an; En» oowm 1 .m=_U~._.w<: UD: e; 073322 oånš. ïmmw oâmw .wfiwsoæ 22 -- i ufifiëoeïøßvfi s n coon 3> :fÉwEåm 26 2.0 ._ mv... .ušåquwsåu oäâo... eQ oë OJ. .ucïflmufisusu ouøccflw S... 56 _. E... .UEJNUWEQG 0355» fišoufisu .É EN »JN ...JN æamsou :Q .aus ä 3 a, 3 Ûakuäu mëmïïp Ezwcšrmxw ..!..ši-._-.à|.|._. acw: m9: mi: øunzuofiuuæw Ecxphšïww ...Sunmwfišawxm m3 .àmšncon fiåßoz :emma si: Zoucoæfiumxm :ohEøz xmmhwzëfim wšcwcnfin hån: uFÉvko Bär... mä d. »Émïww 73.53 >x åwšš. än: »S222 .Zëovmwšüwum 458 768 -Z3 uficowcoßaswcošëm fimflmw wænmuwzcvufiwaflæwuefiw uficoucoasnficosem nw~mu wmnmun>=v|«»u|H>~w2 uficouconëzflcoem fiwfimu wmhwnvæsv|«w|H>~uEHw|flæw:wm ll u H INZN .M uïmå .N Imzm ._ 206 236 o Q Q Q ._ o N25 03: omv.. m. m m m w m o 2.6 âm; QS: ma mä ma. m m _.

SN... 02.. 2:... _ v N ...N .. _ _. Q Es Sö? ~ ._ å 2 2 I Q ß m wcwcpumm finvwscmäv cowwhocmfic ^NE\mzv uøuwmoxm«> “Esa .mä ä EE .mä 3- uflfiwum -..štpë .mä mæïämz mäfi ucfiauwsdwpunc .m.2 m.N~\u:Nzm .m.2 m.-~ zøwhfiwomzozwxæm n nmv>x 44mm 'i xw~H æp flmmewxm oucmkmmëww mp fimmswxo owcmunwënw oßw mofi ac Homeuxm -74 458 768 . . .uouscfië m. uom:: man coon w«> w»=mmH|ho~=ou co >u u:«:w:m>:m fiowcz mhwwmcwfin øuflwcmsonusfim M wcficwcmflm .wnofi Hfimocnwho m.< ufifloucosfinomwm muoë uofiflm m >n w:ficHmE|:nEwo: :Q HHHH c op w uoflnx was Haë :oo cø:Hm>x~:x Hflfip uummflfifih m.o ||| 1:1 cflfivxsonoflxflmm o.o uøflfloszuxocouw :su ummmowfiæmwaxfluæ »J SNS.. vïocäfi Ræ :äâ É vä 52.5; S2 umëoux www wxnmE:nm> o.m« .u:~ .wefihum:w:H 42 uoufiflwmxfln uxmflmmm umnuuumflmmuv Qomz moozo _ :~n>«H:x HHHQ »æw»o>n uowuuws >n mcflcmæflmms mfiwcmumfifisu fififiu :o«u=: Lo>m =w~a> :ua uofiumx ucmam mcæumheonmofizou uowc: cowcwcwcmfinmwcwcmwfl M muxww o.no ozfizhnu =ow:= mU@==:«;o~xfl>=@>>_o= maps; ::c<> H>:m>: o»øwæ_zz: :mo_zou: :o >n =:~:1=æ>:= Lova: uuzwfiuwcz nugcm paus: m:@awp=ö H.=.~.,_mm._...,a:“@ ...e âæ :o w. w o.Nm_ 1:: ||| u:~ou=«x~:;om~ N.m ||| 11- ~o:nLo>L|~ W ma _.æe |||. ||| :ouox|~z~u|~>~uz ||| :u:~o+ 0:1.. : lflwxv @æiu;L:;w%;q~k š4 .wšzšwvæ 92 zmzzå; <~_<._C._ ._=.Z._._._.,.\Z _>z ;;:: 458 768 oow.o -15 w°m.° w°m.° ~m@.° m°m.° wom.° wow.° ;=:1zëws ow_._ °°~.~ Qom.. ow@._ cw@.N Q@m.~ o~ß.~ mxuu> _ =wm.o =°>._ Qom.. co~.~ oan.N =°m.~ 1=|«~@. w=H=-mw ñ~E\mz. ~@~Hm°¥w«> azfiaoesmñmfiflp w«~@«w»=v-H>»@sfiw H ~=z~m Q Q Q Q Q O m.m. m.v Q Q O Q .m.= m. m.« m.« w.< 0 Q O .m.z m. w.v. m.« Q Q Q Q .m.= m.

° Q Q Q 0 Q .u.z m.

Q Q Q 0 0 Q .m.z m.

Q Q O O Q Q .m.z m. _m_ =n_ _ G ß W ~Hou::@Ev cofimpummfin uocofiufimomëoxmuww oumpowønwfiufiušmwzflzmmfi cumflon numfiwwfifi ^nv~>x.5u= ««»o~x@:\»=z~m No. umuownmëaflfiumc -\»=z~= .m.: m.-, vdGHOESfi-fiuwz -\«=z~m .m.: m.-_ uwusnfiësflhpmz -\~=z~= .m.: m.-_ uækuflušflwhudz -\~=z~m .m.z m.-_ pßzwuuzmszfiuunz -\~=z~@ .m.z m.-_ umfimxnvëfififiumz -\H=zN= .m.: m.-_ m_ Homëøxw ownmawwämw oßw mß_ vß~ mn» -76 458 768 mfi ~ xv U2~2Pmmæ 1mU2~2>:fixw o<4 .pwuzcfië Eau ooom.w«> o»=mmH1mu~2oo :o >ø w:«:w:m>:m nous: cowamm øuafiucænuauzflm :mv H uwcufim M N.o~ mfiofi xmwcnwho Houoswwcwcmwfi 1>HomoH~øu M Huwosmwcfin mäë. 9.2: :Gow ååfifiu ...fiš .åäâïwophocøïpmflhuww ..x1.äm.. QSQSTTSN. uouscfls w w sm» oooo fl«> »musa zoo uummfififis c. 19=x:fl~ xmwfifimuvs EEnwM:«N =m_14: n a 1. .Q Äfåqufivnofiwv Q w Q m ._ Hou ovflpumo cows: 1~øm«x xmwuøuc w wposn =_1zN wwoflowz .hmflzcfia N M amp ecco 1«> aæuso :uo upmmflflfiæ . fiøxhma fimøfl»«m:w=~ _ 1:»=> pmhohumflwouv 42 >= oxhms cøflxx M vaken 1:»=> umßøuumfiuohv 111 m.- .u:H .mo«hpm:w:~ 42 1~omm«u mums; xm«:nw»o ®ñxvmßa_ <1=12 .pouszfls :_ W m=~=1=n~n uummuho; .o»nmw~1mu~zou :o mos sag ecco 1«> mcfipmfiso »o1:: ~o~zusmm:«:mm~>~omo~Hou M :szflaopa oo- ssfiwoz fiuuozwmz =~««w w.w _.w .zpou o=@2;eu :o«== nmofizflfiøufixum zæsfisopz oo- szwzoz _ouo;~u: 1 fiovoš w.mm_ w.om_ .chou usfishnu cows: Ho:=~o«xouu1~ 1wm:«:mmH1>_owoH_uu ñuxv mz;4~æ z2<2 hz<24;< z<4m:wc2<æwmm qaozhzoz fiucwcwohog wn>omßnHo:oxH unmw xfikxzwm ~H>x 44mæ 458 768 .««:ou:on|w:«Eo>z w oa_ noe mpom=o» www mawzfiun uwfinwueswuuucfiu .m.2 m.- :oo uflhofix 7 uëzwcosscfizmouzowmëap=ouw«xou1>=|~_|~æ«@E«wH>m=o@ .m.z m.N- u 7 _ .p«:ou:us|m:fiEo>z w oo- mus skumma» »un wnuzwun dwuoHxE:w=oEEc|~>zoazo1fiEc»=oum~xo@w>=|-1~>uuë«1|H>m:o; .m.2 m.-_ u m <@ m.N~ «m~.° «~m._ A ==@.@ Q@ß.~_ Q Q Q C C Q \@ HfiOHQEOM . _, w-.° «m~.= ø°_.m °=_.m Q Q .Q Q = Q ñssu u=«= m«uø> _ g QN m. mv __ G ß m uuumw A Exmzv Acwæv uouwo cowmnozmfle wcwcuumw |m»@:@4 uo««mwxm«> comufimomaox flumucflcwouoaufimw ovnHomnn~o:oM~ x Anu ->x 4Am=«w ßß_ PN flozsoxo owzshmksmn om fiuzzozo øwcnkmgemw pc Huzëoxm -78 458 vaßfl -_ Beträffande uppfinningen, som sålunda beskrivits, kommer det att vara uppenbart att densamma kan varieras på manga såhä- Sadana variationer skall inte betraktas såsom ett avlägsnande från iden och ramen med föreliggande uppfinning och alla sadana modifikationer avses att innef attas inom ramen för följande krav.

Claims (8)

*Q 453 vas Latenthaaf.

1. Organofilt lergelningsmedel, som omfattar en lera av smektittyp med en katjonautbyteskapacitet av minst 75 milli- ekvivalenter per 100 g lera, en organisk anjon och en organisk katjon, k ä n n e t e c k n a t därav, att den organiska an- jonen härstammar frn en organisk syra med ett pKA mindre än cirka 11,0 och vilken anjon är närvarande i en mängd, som sträcker sig från 5 till 100 milliekvivalenter per 100 g av leran av smektittyp, 100 X aktiv lerbas, och varvid den orga- niska katjonen utväljee fran kvaternära ammoniumsalter, fos- foniumsalter, sulfoniumsalter och blandningar därav, som inne- håller minst en linjär eller grenad alkylgrupp med 12 till 22 kolatomer, och varvid den organiska katjonen är närvarapde i en mängd tillräcklig för att åtminstone tillfredsställa kat- jonutbyteskapaciteten hos leran av smektittyp och den kat- joniska aktiviteten hos den organiska anjonen, varvid katjon- utbytesställena hos leran av smektittyp är aubstituerade med den organiska katjonen och varvid väsentligen alla av de bil- dade organiska katjon-organieka anjonkomplexen akiktas med le- ran av emektittyp.

2. Lergelningsmedel eligt krav 1, k ä n n e t e c k- n a t därav, att leran av smektittyp utgöres av hektorit el- ler natriumbentonit.

3. Lergelningsmedel enligt krav 1, k ä n n e t e o k- n a t därav. att mängden av den organiska katjonen är fran 80 till 200 milliekvivalenter per 100 g lera, 100 X aktiv lerbas.

4. Lergelningsmedel enligt krav 1, k ä n n e t e c k- n a t_ därav, att mängden av den organiska katjonen är fran 100 till 160 milliekvivalenter per 100 g lera, 100 g aktiv lerbas.

5. Organofilt lergelningsmedel enligt krav 1, k ä n- n e t e c k n a t av reaktionsprodukten av a) en organisk an- jon, som härstammar fran en organisk syra med ett pK¿ mindre än ca 11,0, b) en organisk katjoniak förening, som utväljes från en grupp som utväljes fran: 458 768 w R1 az-x-R4 M' eller R1 az-Y-R4 M' vari X betecknar kväve eller fosfor, Y betecknar svavel, M' utgöres av klorid, bromid, jodid, nitrit, hydroxyl, acetat, metylsulfat och blandningar därav; och vari R1 betecknar en ' alkylgrupp, som innehaller 12 till 22 kolatomer; och vari R2, R3 och R4 utgöres av väte, alkylgrupper, som innehåller 1 till 22 kolatomer, arylgrupper, aralkylgrupper, som innehåller 1 till 22 kolatomer pà alkylkedjan och blandningar därav; och c) en lera av emektittyp med en katjonbyteskapacitet pà minst 75 milliekvivalenter per 100 g lera, sådan att ett organiskt katjon-organiskt anjonkomplex ekiktae med leran av smektittyp och katjon-utbytesställpna hos leran av smektittyp ersättas med den organiska katjonen.

6. Förfarande för framställning av ett organofilt ler- gelningsmedel enligt krav 1, k ä'n n e t e c k n a t därav, att man framställer en uppslamning av lera av smoktittyp i vatten pa 1 till 80 viktprocent av leran; b) upphettar upp- slamningen till en temperatur mellan 20°C och 100°C; c) till- sätter S till 100 milliekvivalenter av en organisk anjon per 100 g lera, 100 1 aktiv lerbas, varvid den organiska anjonen härstammar fran en organisk syra med ett pKA mindre än cirka 11,0 och en organisk katjon, varvid den organiska katjonen ut- väljes från kvaternåra ammoniumsalter, foefoniumealter, eul- foniumealter och blandningar därav, i en tillräcklig mängd för att tillfredställa katjonutbyteekapaciteten hos leran av smektittyp oåh den katjoniska aktiviteten hon den organiska 8' 4sar7as anjonen. under det att man omrör reaktionslösningen; d) fort- sätter reaktionen under en tillräcklig tid för att bilda en reaktionsprodukt, som omfattar ett organiskt katjon - orga- niskt anjonkomplex, som skiktas med leran av smektittyp och xstjanuthytesstaiiena' has ieran av smextiu-.yp ersättas med den organiska katjonen; och e) utvinner reaktionsproduktsn.

7. Användning av organiskt lergelningsmedel, som omfat- tar en lera av smektíttyp med en katjonsutbyteskapacitet av minst 75 milliekvivalenter per 100 g lera, en organisk anjon och en organisk katjon, varvid den organiska anjonen härstam- mar fran en organisk syra med ett pKA mindre än cirka 11,0 och vilken anjon är närvarande i en mängd, som sträcker sig fran 5 till 100 milliekvivalenter per 100 g av leran av smsktittyp, 100 X aktiv lerbas, och varvid den organiska katjonen utväljes från kvaternära ammoniumsalter, fosfoniumsalter, sulfoniumsal- ter och blandningar därav, som innehåller minst en linjär el- ler grenad alkylgrupp med 12 till 22 kolatomer, och varvid den organiska katjonen än närvarande i en mängd tillräcklig för att åtminstone tillfredsställa katjonutbyteskapaciteten hos leran av smektittyp och den katjoniska aktiviteten hos den or- ganiska anjonen, varvid katjonuthytesställena hos leran av smektittyp är eubstituerade med den organiska katjonen och varvid väsentligen alla av de bildade organiska katjon-orga- niska anjonkomplexen skiktas med leran av smektittyp, sasom tillsats till en komposition med icke vattenhaltigt fluidium för framställning av system med icke vattenhaltigt fluidum.

8. Användning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att kompositionen med icke vattenhaltigt fluidum utgö- res av en omättad polyester och en omättad aromatisk monomer och att det organofila lergelningsmedlet omfattar från 0,25 till 10 viktprocent av kompositionen.