SE457312B - Straalsroemreglerkrets foer en videosignalbehandlingskanal inkluderande ett bildpresentationsorgan - Google Patents

Description

457 312 2 som leds såsom gensvar på videosignalbildinformation. En anordning av denna typ är beskriven i den amerikanska patentskriften 4 167 025. Alltför stora strålströmmar av denna typ kan försämra en âtergiven bild genom att störa driften hos mottagarens avböj- ningskretsar och genom att förorsaka defokusering av elektronstrå- len samt blomning. Alltför stora strålströmmar kan också överskri- da den strömförmåga som bildröret har då det gäller att arbeta sä- kert, varvid bildröret och de korresponderande strömkretskomponen- terna eventuellt kan skadas; Det konstateras här att arbetssättet hos den automatiska vitbalansanordningen för bildröret kan störas på ett icke önskvärt sätt av utgångssignalen från den automatiska strålströmbegränsaren.

För att hindra detta från att ske åstadkommes i enlighet med före- liggande uppfinningsprinciper en anordning i vilken strålbegränsa- rens utgångssignal hindras från att påverka videosignalbehandlings- kretsarna under intervall då den kanonströmavkännande delen av bildrörets vitbalansregleranordning är i drift.

Uppfinningen kommer att beskrivas i detalj i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka Fig. 1 visar en del av en färgtelevisionsmottagare som innehåller en automatisk vitbalansregleranordning för bildröret och en automatisk strålbe- gränsningsanordning för bildröret tillsammans med apparatur enligt föreliggande uppfinning, Fig. 2 visar tidsbestämningsvågor som kommer till användning då det gäller att förklara arbetssättet hos anordningen enligt Fig. l, Fig. 3 visar strömkretsdetaljer av en del av anordningen enligt Fig. l. Fig. 4 visar strömkretsdetaljer i en strålbegränsningsreglerkrets och omkopplingskrets som är lämplig för användning i anordningen enligt Fig. 1, och Fig. 4a visar signalvågor som har samband med driften hos kretsarna enligt Fig. 4.

I Fig. l matas färgtelevisionssignaler från en källa 10 till ett frekvensutväljningsnät 12 (som t.ex. inkluderar ett kam- filter) för att åstadkomma en separerad luminanskomposant hos te- levisionssignalen för en lumiminansprocessor 14 och en separerad kromínanskomposant för en krominansprocessor 16. Krominansproces- sorn 16 åstadkommer R-Y- och B-Y-utgångsfärgdifferenssignaler, vilka kombineras in en matris 18 med en utgångsluminanssignal Y från processorn 14. Matrisen 18 tillför 1ågnivåfärgbildrepresenta- tiva signaler r', g' och b' till varsin förstärkare 20, 21 och 22 457 31.2. 3 med reglerbar förstärkning, vilka i sin tur avger varsin förstärkt r-, g- och b-färgsignal till videoutgångsbildrördrivförstärkare 24, 25 och 26. Bildrördrivförstärkarna ger upphov till färgsigna- ler R, G och B med högnivå, vilka är lämpliga för att driva inten- sitetsreglerande katodelektroder 36a, 36 b och 36c i ett färgbild- rör 35. De respektive utgångssignalerna från bildrördrivförstär- karna kopplas till bildrörkatoderna 36a, 36b och 36c via nät 30, 31 och 32, vilka också tjänar såsom strömavkännare, såsom kommer att beskrivas nedan.

Bildröret 35 är av självkonvergerande "in-line"-kanontyp med en enda styrgallerelektrod 38 som har gemensam förspänning med avseende på var och en av katoderna 36a, 36b och 36c, vilka utgör individuella röd-, grön- och blåelektronkanoner för bildröret med gallret 38. En hög arbetsspänning för bildrörets 35 anodelektrod erhålls från en högspänningskälla 40 (som t.ex. kan innefatta en spänningsmultiplikator) i beroende av horisontalsvepåtergångspul- ser som uttas från mottagarens avböjningskretsar. Återförsörjnings- strömmar för bildrörstrålarna tillförs till ett högspänningsnät 40 via ett motstånd 42 och en därmed samverkande likströmarbetspoten- tial (E+).

Mottagaren inkluderar också en automatisk strålströmbe- gränsningsreglerkrets 50 för bildröret för att begränsa videosig- naldrivningen till bildröret så att man därigenom begränsar allt- för stora bildrörstrålströmmar när det genom avkänning av bildrö- ret konstateras att detta leder alltför stora strålströmmar (ka- todströmmar) över en given tröskelvärdesnivå. Under bildavsök- ningsintervall (svepintervall) hos videosignalen avkänns storle- karna hos de videobildrepresentativa bildrörkatodströmmarna av varsitt av näten 30, 31 och 32, varjämte de avkända strömmarna kombineras i ett nät 45 så att man erhåller en total avkänd ström som står i relation till den totala katodströmmen hos bildröret.

Storleken av denna ström avkänns av strålbegränsningsreglerkretsen 50, som alstrar och lagrar (t.ex. medelst en kondensator) en ut- gångsreglersignal eller -styrsignal som står i relation till den omfattning i vilken den avkända bildrörströmmen överskrider den givna tröskelvärdesnivån. Denna reglersignal kopplas via en nor- malt sluten (dvs. strömledande) elektronisk omkopplare Sl till krominansprocessorn 16 och luminansprocessorn 14 med sådan polari- tet att storlekarna hos krominans- och luminanssignalerna begrän- ...- ~ nn..

I ..- . au av 457 312' 4 sas, varigenom bildrörstrålströmmen begränsas till en föreskriven säker nivå.

Som bekant kan begränsning av strålströmmen utföras genom att man minskar likströmnivån hos luminanssignalen (dvs. minskar ljusintensiteten hos en återgiven bild) och genom att man minskar topp-till-toppamplituderna hos luminans- och krominanssignalerna (dvs. minskar bildkontrasten). Då det gäller den sistnämnda ampli- tudreglerfunktionen kan det noteras att många färgtelevisionsmot- tagare inkluderar en krets, vilken exempelvis omfattar en poten- tiometer som kan inställas av en TV-tittare. för att samtidigt reglera amplituderna hos både luminanssignalen och krominanssigna- len. Strâlbegränsningsreglersignalen kan matas till en sådan krets i syfte att samtidigt reglera amplituderna hos luminans- och kro- minanssignalerna.

Omkopplaren Sl arbetar i samverkan med driften hos en automatisk vitbalansregleranordning för ett bildrör. Vitbalansan- ordningen kompenserar automatiskt för sådana variationer i bild- rörets elektronkanonemissionsegenskaper som har samband med elekt- ronkanonernas förstärkning i syfte att upprätthålla avsedda driv- förhållanden för elektronkanonerna. Förstärkningsegenskaperna hos elektronkanonerna utsätts för förändringar exempelvis med tempera- tur och åldring. Förmågan hos bildröret att på avsett sätt ge upp- hov till en vit presentation såsom gensvar på en vitvideodrivsig- nal försämras såvida inte kompensering utförs exempelvis medelst en vitbalansanordning. D _ ' I vitbalansanordningen ingår ett flertal drivreglernät 60, 62 och 64, vilka är tilldelade varsin av röd-, grön- och blâkatod- signalkopplingsbanorna hos bildröret, och en till luminansproces- sorn 14 kopplad källa för en vitdrivreferenssignal 65. Om inte annat sägs är funktionselementen i drivreglernäten 60, 62 och 64 likartade. Således kommer endast funktionselementen för drivreg- lernätet 64 för bildrörets blåelektronkanon att visas och att be- skrivas. _ _ Den nu följande diskussionen över arbetssättet hos vitba- lansanordningen ges med avseende på vitbalanstidsbestämningssig- nalvågorna som är visade i Pig. 2. Dessa tidsbestämningssignaler erhålls från en tidsbestämningssignalgenerator 55 som ger gensvar på vertikal- (V) och horisontal- (H) bildsynkroniseringssignaler som uttas från avböjningskretsar i mottagaren och som kan inklude- 457 3112 I ra kombinationslogikkretsar, såsom logikgrindar, och sekvenslogik- kretsar, såsom binärräknare.

Vid slutet av varje delbildsvepåtergångsintervall under varje vertikalsläckintervall, i vilket tidsbestämningsvideobildin- formation saknas, kopplas en referenssignal (t.ex. en likspänníng) som är representativ för en signifikant vitdrivnivåluminanssignal till luminansprocessorn 14 från referenskällan 65. Denna koppling möjliggörs av en vittidsbestämningssignal som omsluter några få horisontallinjeintervall och som börjar vid slutet av vertikal- svepåtergångsintervallet. Storleken av den till luminansprocessorn 14 förda vitreferenssignalen kan uppgå till ungefär 10% av en fullständig vitluminanssignal, ehuru en del mottagarsystem eventu- ellt kräver en störe vitreferenssignal som närmar sig storleken hos en normalt förväntad vitluminanssignal med toppvärdet 100%.

Vid denna tidpunkt matas en släcksignal till krominansprocessorn 16 och till kretsar i luminansprocessorn 14 som föregår kretsarna till vilka vitreferenssignalen förs. Släcksignalen bringar de föregående kretsarna i luminansprocessorn 14 att bli oledande för att säkerställa att falska signaler och videosignalsynkronise- ringskomposanter inte stör driften hos vitbalansanordningen. Vid denna tidpunkt tillförs också R- och G-signaler till röd- och grönsignalförstârkare med sådan amplitud och riktning att dessa förstärkare blir oledande när vitbalansanordningen arbetar med av- seende på bildrörets blâelektronkanonsignalbana. Bland de av röd-, grön- och blåförstärkning reglerbara förstärkarna 20, 21 och 22 kommer således endast blåförstärkaren 22 att förbli strömledande när vitbalansanordningen arbetar med avseende på blåsignalbanan och den korresponderande blåelektronkanonen i bildröret.

Såsom framgår av Fig. 2 gäller att under ett första del- bildsläckintervall, då bildrörets blåelektronkanons vita ström av- känns, bringar de negativt riktade signalerna R och G förstärkarna att bli oledande under det att tillståndet hos signalen B gör det möjligt för blåförstärkaren 22 att förbli strömledande under vit- balanstestintervallet. De relativa förhållandena mellan R-Å G- och B-signalerna under de efterföljande andra och tredje delbíldsläck- intervallen, då grön- resp; rödelektronkanonströmmarna avkänns, är också visade i fig. 2.

Vitreferenssignalen leds via förstärkaren 22 och den kor- responderande bildrördrivförstärkaren 26 för framställning av en 457 312 6 vitreferensdrívsignal för bildrörets blåelektronkanon som innefat- tar katoden 36c. Den korresponderande vitreferensnivåströmmen som leds av blåkatoden 36c avkänns av avkännaren 32 och kopplas via nätet 45 till ingången till blådrivreglernätet 64.

Blådrívreglernätet 64 innefattar en elektronisk ingångsom- kopplare S2, en källa 66 för referensström, en differentialström- komparator 67 och ett utgångslagringsnät 68. Både ingångsomkoppla- ret S2 och komparatorn 67 styrs såsom gensvar på en avkänningssig- nal som uppträder under intervallet som omsluts av vittidsbestäm- ningssignalen. Storleken hos referensströmmen från källan 66 är vald på förhand på så sätt att den svarar mot storleken hos blåka- todströmmen som matas till komparatorn 67 när den sistnämnda strömmen såsom den leds som gensvar på vitreferenssignalen är kor- rekt. Storleken hos vitreferenssignalen från källan 65 och storle- ken hos referensströmmen från källan 66 står således i samband med varandra och är valda i förhållande till varandra. Den avkända signalen som matas till nätet 64 skulle också kunna ha formen av en spänning i stället för formen av en ström, och i så fall skulle källan 66 tillföra en lämplig referensspänning, varjämte kompara- torn 67 skulle innefatta en spänningskomparator.

Under blåelektronkanonens vitströmavkänningsinterval1 bringas omkopplaren S2 att bli strömledande och komparatorn 67 att bli verksam såsom gensvar på avkänningssignalen. Komparatorn avger en felkorrigeringsutgångssignal om blåkanonströmmen är alltför hög eller alltför låg. Korrigeringssignalen lagras av.lagringsnätet 68 (som t.ex. innefattar en kondensator) och tillförs till en för- stärkningsregleringång hos förstärkaren 22 för att ändra förstär- karens 22 förstärkning i sådan riktning att en korrekt blåkanon- ström erhålls. Lagringsnätet 68 upprätthåller felkorrigeringssig- nalen vid förstärkarens 22 förstärkningsregleringång fram till nästa blåkanonströmavkänningsintervall, som uppträder tre delbil- der senare. Förstärkningskorrigeringsutgångssignalen från kompara- torn 67 förblir oförändrad om de av komparatorn 67 avkända ström- marna är väsentligen lika, varigenom anges att strömledningsnivån (förstärkningen) hos blåelektronkanonen är korrekt.

Röd- och gröndrivreglernäten 60 och 62 arbetar på likartat sätt under efterföljande delbildsläokintervall med avseende på mätningarna av röd- och grönelektronkanonvitbalans. Nivåerna hos referensströmmarna som tillförs av källorna för referensströmmen i 4:57 31"? 7 röd- och gröndrivreglernäten 60 och 62 väljs i enlighet med nor- malt "korrekta" förstärkningsrelaterade emíssionsförhållanden hos röd- och grönelektronkanonerna. Ingângsomkopplaren och komparatorn som samverkar med röd- och gröndrivreglernäten 60, 62 bríngas ock- så att bli oledande under vitbalansmätintervallet för blåelektron- kanonen. För detta ändamål har den till ingångsomkopplaren och komparatorn för näten 60, 62 förda avkänningssignalen en storlek och polaritet som är tillräckliga för att ingångsomkopplaren och 62 skall hållas oledande under blåelekt- ronkanonens vitbalansmätintervall. Ehuru bara en enda avkännings- komparatorn för näten 60, ledning är visad härrörande från källan 55 representerar denna ledning således ett knippe av minst tre strömledare som innehåller signaler som är olika för på varandra följande delbílder. Således kommer endast det drivreglernät som samverkar med elektronkanonen som håller på att testas att bringas att bli verksamt under ett givet delbildintervall.

Det bör observeras att omkopplaren S1 bringas att bli ole- dande under varaktigheten av varje vittidsbestämningssignal. Så- ledes bortkopplas den från nätet 50 härrörande strålbegränsnings- reglersignalen från videosignalbanan under vitbalanstestinterval- len. Annars skulle strålbegränsningsreglersignalen på ett icke önskvärt sätt påverka strömledningen i videosignalbanan, varigenom man skulle erhålla en distorsion av den avkända vitdrivströmmen som leds av bildröret. I Såsom ett exempel kan det antas att strålbegränsningsreg- lersignalen som bildas såsom gensvar på videoinformation från ett föregående bildfält har reducerat förstärkningen hos kretsar i lu- minansprocessorn 14. Denna förstärkningsminskning skulle också re- sultera i en minskad nivå hos vitreferensutgångssignalen från lu- minansprocessorn 14, varvid denna signal, under antagande av att bildrörets elektronkanons förstärkningskarakteristik i övrigt vore korrekt, felaktigt skulle tydas av vitbalansreglerkretsarna såsom angivande ett tillstånd som skulle kräva att videobanans förstärk- ning skulle ökas för att kompensera för ett "lågt“ elektronkanon-_ förstärkningstillstând. Drivsignalförstärkníngen skulle således på ett olämpligt sätt ökas för att motverka verkan hos strålbegräns- ningsreglerspänningen. 7 Genom att man hindrar videosignalbanan från att ge gensvar på strålbegränsningsreglerspänningen under vitbalansmätningsinter- 457 312 8 vallen kan man utföra vitbalansmätningarna på korrekt sätt utan inverkan av strålbegränsningsnätet, under det att strålbegräns- ningsnätet arbetar normalt vid alla andra tidpunkter.

Fig. 3 visar ytterligare detaljer hos strömavkännaren 32 ävensom detaljer i en typ av krets som är lämplig för användning såsom strålbegränsningsreglerkretsen 50.

Enligt Fig. 3 kopplas blâdrivsignaler till bildrörets 35 blåkatod 36c medelst en pnp-emitterföljartransistor 80. Transis- torns 80 kollektorström är relaterad till drivströmmen som leds av bildrörets blåelektronkanon och flyter genom ett kollektormotstånd 82. Denna ström avkänns av strömkomparatorn 67 när omkopplaren 62 sluts under blåkanonens vitbalansintervall.

I strålbegränsningsreglersyfte summeras blâelektronkano- nens bildinformationsström som leds av transistorn 80 och röd- och grönkanonbildinformationsströmmarna som leds av likartade transis- torer i avkännarna 30 och 31 i en kombinerare 45. De summerade strömmarna avkänns av en pnp-transistor 83 med en kollektorutgângs- elektrod kopplad till ett RC-tidskonstantnät som innefattar en lagringskondensator 84 och ett motstånd 85. Spänningen som bildas över kondensatorn 84 och som lagras av denna står i relation till storleken hos bildrörets totala strålström för bildinformation.

Denna spänning pâläggs basen hos en normalt oledande transistor 86. Tröskelvärdesnivån för transistorns 86 strömledning är bestämd av en emitterförspänningskrets 87. Om transistorns 86 basspänning är tillräckligt stor för att transistorn 86 skall bringas att bli strömledande anger detta förekomsten av en alltför stor strömled- ning hos strålströmmen i bildröret. I så fall tillförs en utgångs- strålbegränsningsreglerspänning från transistorns 86 kollektor- krets via den strömledande omkopplaren S1 till videosignalbanan i en sådan riktning att signalbanans strömledning modifieras på så sätt att den alltför stora strålströmmen begränsas.

Fig. 4 visar en annan version av strömbegränsningsavkän- nings- och reglerkretsen 50 samt detaljer i en korresponderande omkopplingskrets som är lämplig för användning tillsammans med en dylik avkännings- och reglerkrets. Högspänningskällan 40' mottar en återförsörjningsströmkomposant (IR) hos en källström (IS) som leds av motståndet 42'. Återförsörjningsströmmen är representativ för bildrörets krav på strålström. En diod 90 är normalt strömle- f) II 4.57 3"1'2 9 dande såsom gensvar på en förspänning som tillhandahålls av en förspänningskälla (+24 V) och ett motstånd 91.

En filter- och lagríngskondensator 94 som ger genomsnitts- gensvar är således strömledande inkopplad mellan en avkännings- knutpunkt A och jord via dioden 90 då denna är strömledande. Spän- ningen vid knutpunkten A står i relation till strålströmmens be- hov. Knutpunkten A är fastlåst vid en fixerad spänning medelst en diod 95 till dess att man når ett tröskelvärde med alltför stor strålström såsom följd av att âterförsörjningsströmmen IR får en ökad nivå. Vid denna tidpunkt avtar spänningen vid knutpunkten A tillräckligt mycket för att dioden 95 skall bringas att bli ole- dande, varvid spänningsändringen över kondensatorn 94 är repre- sentativ för storleken hos alltför stora genomsnittliga strål- strömmar.

I närvaro av krav på en alltför stor strålström med tran- sienta toppar bringas dioden 90 att bli oledande, varigenom kon- densatorn 94 bortkopplas från jord. Spänningen vid knutpunkten A avtar därefter snabbt och följer kravet på alltför stor återför- sörjningsström med transienta toppar. Kretsen som innefattar dio- 90, motståndet 91, kondensatorn 94 och dioden 95 tillhanda- håller således på ett fördelaktigt sätt en spänning vid avkän- den ningsknutpunkten A såsom en funktion av både ett genomsnittstill- stånd och ett tillstånd med strålström med alltför stora toppar såsom är beskrivet i detalj i den amerikanska patentskriften 4 167 025. ~ Ett omkopplingsnät som innefattar transistorerna 101 och 102 hindrar strålbegränsningsreglerspänningen som bildas vid knut- punkten A från att tillföras till en strålbegränsníngsförstärkare och reglersekvensnät 100. Basen hos den normalt strömledande tran- sistorn 101 mottar delbíldsignalen via motståndet 105 och konden- satorn 106. Den positivt riktade kanten hos delbíldsignalen som uppträder vid slutet av delbildsvepåtergången (se Fig. 4a) bringar transistorn 101 att bli oledande. Transistorn 101 förblir oledande tills ungefär 150 mikrosekunder senare, då kondensatorn 106 har urladdats tillräckligt mycket via motståndet 107. Då transistorn 101 är oledande möjliggör den av motstånden 110 och 112 skapade förspänningen att transistorn 102 kan bli strömledande under in- tervallet på 150 mikrosekunder. Detta svarar mot inhiberingsinter- vallet för strålbegränsningsreglerspänningen. Omkopplingsverkan 457 312 hos transistorn 101 avger således en inhiberingssignal för att reglera strömledningen hos transistorn 102.

Transistorns 102 kollektor är kopplad till strålbegränsa- rens avkänningspunkt A via ett motstånd 120. Transistorns 102 kol- lektorspänning är approximativt lika med transistorns 102 emitter- spänning (dvs. jordpotential) då transistorn 102 är strömledande.

Det strömledande tillståndet hos transistorn l02 under inhibe- ringsintervallet hindrar strålbegränsningsreglerspänningen från knutpunkten A från att föras till nätet 100 till följd av shunt- strömledningsverkan hos transistorn 102 under inhiberingsinter- vallet. Vid slutet av inhiberingsintervallet återtar transistorn 101 sin strömledning, varvid den bringar transistorn 102 att bli oledande och tillåter normal strålbegränsningsreglerverkan att ut- föras.

Transistorns 102 kollektor är via lämpliga gränskretsar ansluten till en strålbegränsningsförstärkare och ett regler- sek- vensnät 100 som kan inkludera kretsar för att åstadkomma sekven- tiell strålbegränsningsreglering såsom är beskrivet i den ameri- kanska patentskriften 4 253 ll0- Såsom är beskrivet i nyssnämnda patentskrift åstadkommer sekvenskretsen 100 första och andra strålbegränsningsutgångsreglerspänníngar såsom gensvar på regler- spänningen som bildas vid knutpunkten A. Den första reglerspän- ningen erhålls när en alltför stor strålström överskrider en trös- kelvärdesnivå över ett första område och tjänar till att minska videosignalbanans signalförstärkning för att begränsa alltför sto- ra strålströmmar över det första området. När strålströmmen över- skrider tröskelvärdesnivån över ett andra område som ligger över det första området alstras den andra reglerspänningen så att man erhåller ytterligare strålströmbegränsning genom att likströmnivån hos signaler som leds av videobanan minskas. På detta sätt utförs strålströmbegränsning genom att man sekventiellt reglerar både bildkontrast (via reglering av signalförstärkningen) och ljusin- tensitet hos bilden (via reglering av signalens likströmnivå). Q En anordning i enlighet med föreliggande uppfinning kan användas i videosignalbehandlingssystem där man utnyttjar analog- fan signalbehandlingskretsar ävensom digitalsignalbehandlingskretsar av typen som ingår i det digitaltelevisionsignalbehandlingssystem som nyligen introducerades av Worldwide Semiconductor Group (Frei- burg, Väst-Tyskland) hos International Telephone and Telegraph 4157 312 ll Corporation. I det sistnämnda systemet ingår integrerade kretsar som innefattar centralstyrenheten MAAZOOO,videocodec-enheten MAA2lO0 och videoprocessorenheten MAAZZOO för att åstadkomma en digital version av en sammansatt färgtelevisionssignal, vidare för att utföra utväljning av luminans-krominansfrekvens samt för att utföra skilda luminans- och krominansbehandlings- och reglerfunk- tioner såsom är beskrivet i en ITT-publikation med titeln "VLSI Digital TV System - DIGIT 2000". Detta digitaltelevisionssignalbe- handlingssystem inkluderar också möjlighet att begränsa alltför stora bildrepresentativa bildrörstrålströmmar och att automatiskt åstadkomma vitbalansreglering med avseende på de enskilda elektron- kanonerna hos bildröret.

Claims (5)

457 312 12 PATENTKRAV

1. Strålströmreglerkrets för en videosignalbenandlingskanal inkluderande ett bildpresentationsorgan som regleras av video- signalen, innefattande en strâlströmbegränsningskrets som till- för en reglersignal till nämnda videokanal för att begränsa alltför stora strålströmmar, vilken reglersignal undertrycks av inhiberingsorgan under släckintervall hos nämnda videosignal, och en inställningskrets kopplad till nämnda videokanal, k ä n - n e t e o k n a d därav, att nämnda inställningskrets är en vitbalansinställningskrets (20-32, 45, 60, 62, óü) och att nämn- da släckintervall, under vilkas lopp nämnda inhiberingsorgan (S1) undertrycker nämnda reglersignal, är vertikalsläckinter- vallen inom vilken vitbalansen utförs.

2. Reglerkrets enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av avkänningsorgan (30, 31, 32) som övervakar vitnivåströmmar som leds av nämnda bildpresentationsorgan under nämnda vertikal- släckintervall.

3. Reglerkrets enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att en vitriktad referenssignal (VIT) matas till nämnda videokanal under nämnda vertikalsläckintervall för att öka strömledningen hos nämnda bildpresentationsorgan under vitba- lansintervall.

4. U. Reglerkrets enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda referenssignal (VIT) tillförs via nämnda videokanal till katodelektroden hos ett elektronstrålebildrör såsom dettas intensitetsreglerelektrod (36) och att nämnda avkänningsorgan (30, 31, 32) känner av storleken hos nämnda katods ström.

5. Reglerkrets enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d 3 därav, att nämnda reglersignalinhiberingsorgan innefattar ett elektroniskt omkopplingsorgan (S1) inkopplat mellan nämnda strålströmbegränsningsorgan och nämnda videokanal och att nämnda omkopplingsorgan är anordnat att intaga ett oledande tillstånd under vitbalansintervallen för bortkoppling av nämnda regler- spânning från nämnda videokanal.