SE453245B - Televisionsmottagare med selektivt nedkopplingsbart system for presentation av tecken pa bildskermen - Google Patents

Description

453 245 mycket ringa (av storleksordningen några få mikroampere) och den övervakas av AKB-systemet för alstring av en korrigerings- spänning som är representativ för skillnaden mellan den avkända svartströmnivàn och en önskad svartströmnivà. Korrigeringsspän- ningen matas till videosignalbehandlingskretsar som är inkopplade före bildröret och har sådan riktning att den minskar skillnaden.

Det kan här konstateras att systemet för alstring av tecken för presentation på en bildskärm kan bringas att ge upp- hov till utgångssignaler för felaktiga tecken till följd av att teckengeneratorn utlöses felaktigt såsom gensvar på falska sig- naler, exempelvis magnetiska läckfältspänningar som alstras av avböjningskretsar i mottagaren. Dessa läckspänningar är särskilt starka under horisontal- och vertikalsvepàtergångsintervall, och de kan uppsnappas av ledningar som tillhör systemet för presenta- tion på bildskärmen (nämligen mellan teckengeneratorn och video- signalbehandlingskretsarna som mottar de teckenrepresentativa signalerna). Teckengeneratorsystemet kan också bringas att ge upp- hov till felaktiga teckensignaler såsom gensvar på signaler som hör samman med en hjälpingångssignalkälla som är tilldelad mot- tagaren (t ex en källa för teletextsignaler). Signaler från hjälp- källan kan inkludera svepàtergàngsintervalltidsbestämningssigna- ler för att synkronisera driften hos mottagarens tidsbestämnings- kretsar och även icke önskvärda falska signaler. Felaktiga tecken- signaler kan förvränga nivån för bildrörets svartström som håller pà att avkännas av AKB-systemet, varigenom sistnämnda system bringas att ge upphov till en felaktig förspänningskorrigerings- signal.

Vidare kan det konstateras att felaktiga teckensignaler kan förvränga videosignalsvartreferensnivàn som uppträder under varje horisontalbildsvepåtergàngsintervall hos videosignalen. I mottagare som inkluderar nycklade låskretsar som känner av svart- referensnivàn och som arbetar för att upprätthålla en önskad svartreferensnivà blir en olämplig låsningsverkan följden när den avkända videosignalsvartnivàn förvrängs av felaktiga teckensig- naler.

I enlighet med föreliggande uppfinning nedkopplas därför driften hos systemet för hjälppresentation på bildskärmen under tidpunkter då ett givet kännetecken hos videosignalbehandlings- 453 245 3 systemet, såsom en bildrörförspänning eller en videosignalsvart- referensnivå, håller på att övervakas.

I en utföringsform av uppfinningen nedkopplas systemet för presentation på bildskärmen när bildrörförspänning håller på att övervakas av ett automatiskt bildrörförspänningsreglerings- nät.

På bifogade ritningar visar fig l ett blockschema över en del av en färgtelevisionsmottagare som inkluderar en anordning enligt föreliggande uppfinning under det att fig 2 och 3 visar strömkretsdetaljer i delar av arrangemanget enligt fig l.

Enligt fig l matas krominanskomposanten hos en färgtele-_ visionssignal från en källa lO till en krominansbehandlare 12 för alstring av färgdifferenssignaler Y-R, Y-G och Y-B, vilka till- förs till var sin röd-, grön- och blåsignalbehandlare 20a, 20b och 200. Televisionssignalens luminanskomposant förs från en källa 15 till en luminansbehandlare 16 som inkluderar luminans- förstärknings-, -låsnings- och -toppbildningskretsar för alstring av en på lämpligt sätt behandlad luminansutgångssignal Y. Lumi- nanssignalen kopplas till var och en av färgsignalbehandlarna 20a, 20b och 20c, i vilka luminanssignalen kombineras med de respektive färgdifferenssignalerna så att man erhåller utgående röd-, grön- och blåfärgbildrepresentativa signaler. Dessa färgutgångssignaler matas till var sin katodelektrod 22a, 22b och 22c i ett färgbild- återgivande bildrör 25 för återgivning av en bild på bildrörets bildskärm. I detta exempel är bildröret 25 av den självkonverande, in-line-kanontypen med ett på vanligt sätt aktiverat galler 27 som är tilldelat var och en av bildrörets elektronkanoner som innefattar katoderna 22a-22c.

Färgsignalbehandlingsnäten 20a, 20b och 20c är likartade_ till sin utformning och sitt arbetssätt. Den nu följande beskriv- ningen av rödfärgsignalbehandlingsnätet 20a gäller därför också för färgbehandlarna 20b och 200.

I nätet 20a kombinerar en ingångsmatrisförstärkare 50 lumi- nanssignalen Y med Y-R-färgdifferenssignalen varvid man erhåller en utgående rödfärgsignal som tillförs till en bildrördrivkrets 34 via ett kopplingsnät 32. Drivkretsen 34 förstärker rödfärgsig- nalen till en nivå som är lämplig för drivning av bildrörets 25 katod 22a. Intensiteten hos en återgiven bild bestäms genom att man reglerar likströmnivån för färgutgångssignalen från matris- 453 245 4 förstärkaren 50. Intensitetsreglering àstadkommes medelst ett nät som inkluderar en av TV-tittaren inställbar potentiometer 40 för reglering av ljusintensiteten och ett omkopplingsnät 42.

Omkopplingsnätet 42 mottar en variabel spänning VB för regle- ring av ljusintensiteten från potentiometerns 40 avtagararm, vidare en konstant referenslikspänning VR och bildintervallnyck- lingssignaler VD som uppträder i delbildavsökningstakten. Omkopp- laren 42 arbetar såsom gensvar på nycklingssignaler VP för att koppla den variabla spänningen VB för reglering av ljusintensi- teten till matrisförstärkaren 30 enbart för ljusintensitetsregle- ringssyften under varje horisontalbildintervall hos televisions- signalen.“Vid alla andra tidpunkter ersätts spänningen V3 med re- ferensspänningen V , vilket medför att en önskad svartreferens- spänning bildas i utgångssignalen från matrisen 50 och i utgångs- signalen från bildrördrivkretsen 54. Denna svartreferensspänning al- stras också från omkopplaren 42 under bildintervall då reglaget 40 står ungefär i sitt mittläge. Ytterligare detaljer i detta ljusintensitetregleringsarrangemang kan återfinnas i den amerikan- ska patentskriften 4 404 593.

Utgangssignalen från omkopplaren 42 pàläggs också grön- och blàsignalbehandlarna 20b och 200 på likartat sätt.

Topp-till-toppamplituderna hos luminans- och krominanssig- nalerna regleras såsom gensvar på en förstärkningsregleringssig- nal som alstras av ett nät inkluderande en av TV-tittaren inställ- bar potentiometer 44 och ett signalomvandlingsnät 45. En förstärk- ningsregleringsspänning från avtagararmen hos reglaget 44 kopp- las via ett degenererat arrangemang med strömspegelförstärkning inkluderande transistorer 46, 47 till andra omvandlingskretsar i nätet 45, vilka kretsar alstrar en lämplig signal för variabel förstärkningsreglering, varvid nämnda signal matas till förstärk- ningsregleringsingångarna hos luminansbehandlaren 16 och kromi- nansbehandlaren 12. Ytterligare detaljer i förstärkningsregle- ringsnätet 44, 45 kan återfinnas i den amerikanska patentskrif- ten 4 426 625.

Presentation av hjälptecken (t ex alfanumerisk information) på bildskärmen utförs medelst ett system som inkluderar en tecken- signalkälla 60, en TV-teckengenerator 62, ett omvandlingsnät 64 och en omkopplare 66 för presentation på skärmen (OSD-omkopplare), vilken omkopplare ingår i signalbehandlaren Qoa, När exempelvis 453 245 5 hjälpteckensignaler som skall presenteras svarar mot numret hos den televisionskanal, till vilken mottagaren är avstämd, ger källan 60 gensvar på signaler som härrör från kanalavstämnings- systemet i mottagaren genom att alstra en binärkodad digitalsig- nal som är representativ för kanalnumret till vilket mottagaren är avstämd. Signaler från källan 60 matas till TV-teckengenera- torn 62 som synkroniseras av horisontal- (H-)och vertikal- (V-) avböjningssignaler så att teckeninformationen kommer att presen- teras i en bestämd del av bildrörets bildskärm. Annan information, såsom klockslaget, kan också matas till generatorn 62 för lämp- lig omvandling till en uppställning för videosignalpresentation.

Teckengeneratorn 62 avger ett flertal på lämpligt sätt tidsbestämda utgångssignaler GR, GG resp S , vilka svarar mot B röd-, grön- och blåteckensignalinformation. Dessa signaler matas till ett teckensignalomvandlingsnät 64 som ger upphov till utgåen- II de "svartdrivnings- teckenomkopplingssignaler É, G, É och en ut- gående "vitdrivnings-" teckenomkopplingssignal W. Signalerna É och W matas till OSD-omkopplaren 66 resp till signalkopplingsnä- tet 52 i signalbenandlaren 20a. På likartat sätt matas signalen W också till näten 20b och 200, varjämte signalerna Ü och É matas till var sitt av näten 20b och 20c.

OSD-systemet kan åstadkomma flera teckenfärger under OSD- intervall, inklusive svart och vitt, primärfärgerna rött, grönt och blått, samt komplementfärgerna gult, mörkblått och lila, ge- nom att släcka resp upphäva släckningen vid utgångarna från lämp- liga kombinationer av röd-, grön- och'blåsignalbehandlingsnäten 20a, 20b och 20c i överensstämmelse med nivåerna hos signalerna É, Ü, É och W. Närmare detaljer i OSD-systemets drift kommer att beskrivas i anslutning till fig 2 och 3. Detaljerad information beträffande arbetssättet hos OSD-systemet kan återfinnas i den amerikanska patentskriften M 412 ZUU.

I mottagaren ingår också ett system med automatisk regle- ring av bildrörets förspänning (AKB-system), vilket system inne- fattar ett bildrörförspänningsregleringsnät 36 exempelvis av ty- pen som är beskriven i den amerikanska patentskriften 4 263 622.

Likartade förspänningsregleringsnät ingår i näten 20b och 20c.

Såsom är beskrivet i detalj i den sistnämnda amerikanska patent- skriften arbetar AKB-systemet på så sätt under videosläckinter- 455 245 f» vall som följer varje vertikalbildsvepåtergångsintervall att man mäter och reglerar nivån hos svartnivåströmmen hos bild- rörets katod. AKB-intervallet svarar i ett vanligt fall mot de första få horisontallinjeintervallen efter slutet av vertikal- svepåtergångsintervallet, under vilken tid bildinformation sak- nas. AKB-intervallet inkluderar ett övervakningsintervall och ett referensintervall.

Under AKB-intervallet har den från bildrördrivkretsen 34 härrörande utgångssignalen en svartreferensnivå som alstras såsom gensvar på referensnivån VR som hör samman med ljusintensitets- regleringsnätet, såsom har diskuterats ovan, varvid videosignal saknas i bildrördrivkretsutgångssignalen. Det sistnämnda resulta- tet erhàlls genom att man minskar signalförstärkningen för lumi- nansbehandlaren 16 och krominansbehandlaren 12 till lägsta möjli- ga värde medelst en nycklad transitor 50 som är kopplad till för- stärkningsregleringsspänningsomvandlingsnätet 45. Transistorn 50 nycklas så att den blir strömledande under hela AKB-intervallet såsom gensvar på en nyoklingssignal VK, varvid förstärkningsreg- leringsspänningskopplingstransistorn 47 i nätet 45 bringas att bli oledande genom att transistorn 50 leder basström bort från transi- storn 47, varigenom signalförstärkningarna hos signalbehandlarna 12 och 16 minskas till approximativt noll.

Svartreferensnivån från bildrördrivkretsen 34 alstras inom hela AKB-intervallet. Under övervakningsdelen i AKB-intervallet påläggs en positiv puls VG på bildrörgallret 27 i en sådan rikt- ning att bildrörets elektronkanoner får förspänning i framrikt- ningen och därvid blir strömledande. Gallerpulsen medför att en katodutgångspuls induceras genom katodföljarverkan. Storleken hos katodutgångspulsen är proportionell mot nivån hos katodsvartnivà- strömmen som leds av bildröret. Bildrörförspänningsregleringsnä- tet 36 har en ingång kopplad till katodsignalkopplingsbanan och arbetar såsom gensvar på samplingssignaler VS för att därvid de- tektera storleken hos katodutgångspulsen och för att alstra en förspänningsregleringsutgångsspänning som är proportionell mot varje avvikelse hos katodpulsnivån från en förväntad nivå svaran- de mot kcrrekt katodförspänning. Spänningen för reglering av för- spänningen påläggs bildrörets drivkrets i en sådan riktning att katodförspänningen modifieras för korrigering av avvikelsen, vap- igenom man erhåller en önskad nivå för svartnivåströmmen vid ka- 4-53 2:45 toden vid eller nära bildrörets spärrningsläge.

Signalerna VG, VS och VK, som hör samman med AKB-syste- mets drift, liksom signalen VP matas från en tidsbestämningssig- nalkälla 52 såsom gensvar på horisontal- (H)- och vertikal- (V)- svepátergàngssläcksignaler som tillförs från mottagarens avböj- ningskretsar 54. Kretsar som är lämpliga för att alstra tidsbe- stämningssignalerna VK och VS samt gallerdrivpulsen VG är visade i den ovan nämnda amerikanska patentskriften 4 265 622. Såsom kan utläsas av vågformerna svarar signalen VK mot en positiv puls inom ett intervall Tl svarande mot AKB-intervallet, medan galler- drivsignalen VG svarar mot en positiv puls inom ett intervall T2 som upptar en del av AKB-intervallet Tl.

Den av AKB-systemet bildade spänningen för reglering av katodförspänningen kan förvrängas av icke önskvärda signaler om sådana finns i katodsignalens kopplingsbana. Dylika icke önskvär- da signaler kan exempelvis förorsakas genom felaktig utlösning av OSD-systemet under AKB-intervallet såsom gensvar på brus och mag- netiska läckfältspänningar som alstras av mottagarens avböjnings- kretsar eller såsom gensvar pà signaler som uppträder under svep- återgàngsintervallet och som kan ha samband med en hjälpingàngs- signalkälla med vilken mottagaren samarbetar, såsom har nämnts ovan. Den ogynnsamma verkan som dylika icke önskvärda signaler har på AKB-systemets drift kan praktiskt taget helt och hållet elimineras genom att OSD-systemet ned- eller bortkopplas under AKB-intervallen. Detta sker genom att man tillför signalen V,, som omsluter AKB-intervallet, via ett OSD-nedkopplingsnät 58 till en regleringsingàng hos omvandlingsnätet 64 i OSD-systemet.

Signalen VK hindrar OSD-omvandlingsnätet 64 från att alstra teckenrepresentativa utgångssignaler, såsom nu kommer att beskri- vas mera 1 detalj under hänvisning till fig 2.

Fig 2 visar strömkretsdetaljer hos OSD-signalomvandlings- nätet 64 och OSD-nedkopplingsnätet 58. Signalerna GR, GG och GB från teckengeneratorn 62 svarar mot var sin tretillståndslogik- signal. Omvandlingsnätet 64 inkluderar en trestegslogikkrets som i ett första lokgiskt tillstànd har stor impedans och ger upphov till en nivå pà +l,6 volt när ingen teckeninformation skall pre- senteras (dvs när bildröret är avsett att ge ett normalt gensvar och att därvid presentera sedvanliga televisionsvideosignaler); vidare i ett andra logiskt tillstànd har liten impedans och ger 453 245 8 upphov till en nivå som är mindre än +0,8 volt när teckeninfor- mation skall presenteras med annan färg än svart; och i ett tredje logiskt tillstånd har en låg impedans och ger upphov till en nivå som är större än +2,4 volt när svartteckeninforma- tion skall presenteras.

Kretsen 64 innefattar emitterkopplade transistorpar 80, 81; 82, 85 resp 84, 85 av komplementär konduktivitetstyp och med emitteringång, varvid nämnda transistorpar svarar mot var sin teckensignal GR, GG och GB. Kollektorströmmarna som leds av tran- sistorerna 81, 85 och 85 efterbildas var för sig medelst ström- spegelkretsar som inkluderar transistorn 90 och dioden 91, tran- sistorn 92 och dioden 95 resp transistorn 94 och dioden 95.

Teckenomkopplingsregleringssignaler É, Ü och É uttas från kollek- torutgångarna hos transistorerna 90, 92 och 94. Nivåerna hos sig- nalerna É, Ö och É utgör en funktion av strömledningstillstàndet hos de motsvarande strömspegeltransistorerna 90, 92 och 94 i be- roende av nivån hos teckensignalerna GR, GG och GB. Kollektor- strömmarna som leds av transistorerna 80, 82 och 84 kombineras och efterbildas medelst strömspegelkretsar inkluderande den diod- kopplade transistorn 100 och transistorn 101 samt dioden 104 och transistorns 108.Teckenomkopplingsregleringssignalen W uttas från transistorn 108 kollektorutgång. Nivån hos signalen W är en funk- tion av strömledningstillståndet hos strömspegelomvandlaren 108 1 beroende av teckensignalerna från generatorn 62. Omvandlingskret- sen 64 är beskriven mera i detalj i den amerikanska patentskrif-' ten 4 432 016.

Nätet 58 innefattar transistorerna 110, 112, 114 och 116, vilka ger gensvar på den positiva pulsen VK och har kollektorut- gångar kopplade till var sin av "svartdrivnings-" utgångstransi- storerna 90, 92, 94 och "vitdrivnings-" utgångstransistorn 108.

När pulsen VK föreligger under AKB-intervallen bringas transi- storerna 110, 112, 114 och 116 att bli strömledande, varvid de tjänar till att hålla 8-, Û-, É- och W-utgångsdrivtransistorerna 90, 92, 94 och 108 i ett väsentligen oledande tillstånd svarande mot ett tillstånd i vilket normal videosignalinformation skulle presenteras av bildröret. Såsom har nämnts ovan släcks emellertid normal videosignalinformation under AKB-intervallen. Teckensignal- drivtransistorerna bringas således att bli overksamma då det gäl- ler att alstra svart- och vitdrivningsteckensignaler såsom gen- 453 245 9 svar på icke önskvärda signaler inklusive falska signaler som sannolikt tas upp av de ofta långa ledarna SOM KOPPlaP OSD' systemet till färgbehandlaren 20a, varigenom 0Sd-systemet blir nedkopplat och hindras från att alstra felaktiga teckenrepresen- tativa signaler. _ Pig 3 visar strömkretsdetaljerna i signalkopplingsnätet 32 och 0Sd-omkopplaren 66 som är visad i fig l.

Signalkopplingsnätet 32 innefattar kaskadkopplade emitter- följartransistorer 120, 122 och 124 inkopplade mellan utgången från matrisförstärkaren 30 och ingången till bildrördrivkretsen 34. "Vitdrivnings-" teckenregleringssignalen W kopplas till emittern hos transistorn 120 i nätet 32 via en differentialför- stärkare 130 och darlingtonkopplade emitterföljartransistorer 132 och 134. Teckenregleringssignalen É matas till 0SD-omkoppla- ren 66 som innefattar differentiellt inkopplade strömstyrnings- omkopplingstransistorer 136, 138.

Såsom har förklarats i detalj i den ovan nämnda amerikan- ska patentansökningen 323 197 bringas signalkopplingstransistorer- na 120, 122 och 124 att bli strömledande såsom gensvar på signa- lerna É och W då mottagaren arbetar i arbetssättet med normal vi- deopresentation. Vid denna tidpunkt bringas transistorerna 132, 134 att bli oledande såsom gensvar på signalen W. Signalen É bringar transistorn 136 att bli strömledande och transistorn 138 att bli oledande. Vid denna tidpunkt har färgsignalbehandlarna 20b och 20c samma arbetsbetingelser som färgbehandlaren 20a.

Under teckenpresentationsintervall bringar regleringssig- nalerna É och W videosignalkopplingstransistorn 120 att bli ole- dande, varigenom utgångssignalen från matrisförstärkaren 30 blir bortkopplad från ingången till bildrördrivkretsen 34. Transi- storerna 132 och 134 förblir strömledande närhelst ett tecken med annan färg än svart skall presenteras. Ett svart tecken alstras när transistorn 138 och de motsvarande transistorerna i behandlar- na 20b och 20c bringas att bli strömledande såsom gensvar på var sin av signalerna É, Ü och É, vid vilken tidpunkt utgångssignaler- na från signalkopplingsnäten och därigenom utgångssignalerna från färgbehandlarna 20a, 20b och 20c släcks. Tecken med färgerna vitt, rött, grönt, blått, gult, mörkblått och lila kan visas genom att man upphäver släckningen av utgångssignalerna från lämpliga kombi- nationer av färgbehandlarna 20a, 20b och 20c i beroende av regle- _ __._.._; ...__...__- ~ .__.Y___._._.. ...-.i.._..__._r ___.... ._ du... - - ...___ .._,.. 453 245 lO ringssignalerna É, Ö och B.

När under AKB-intervall OSD-systemet ned- eller bort- kopplas såsom gensvar på signalen VK, såsom har beskrivits ovan, bringas transistorerna 132 och l}4 att bli oledande såsom gen- svar på signalen W medan omkopplingstransistorerna 136 och 138 bringas att bli strömledande resp oledande såsom gensvar på sig- nalen É, varigenom signalkopplingstransistorerna l20, 122 och 124 bringas att bli strömledande såsom idet normala videopresenta- tionsarbetssättet. Vid denna tidpunkt har färgsignalbehandlings- näten 20b och 200 samma arbetsbetingelser som nätet 20a.

Det bör observeras att det kan vara fördelaktigt att ned- koppla eller bortkoppla OSD-systemet vid andra tidpunkter än un- der AKB-intervall, såsom exempelvis under tidpunkter då svartrefe- rensnivàn hos videosignalen avkänns för alstring av en reglerings- spänning för reglering av videosignalens likströmnivà. För detta ändamål kan mottagaren inkludera ett arrangemang med nycklad kom- parator och låsning för alstring av en regleringsspänning som är representativ för skillnaden mellan en referensspänning och video- signalsvartreferensnivàn som hör samman med varje horisontalsläck- ningsintervall hos videosignalen. I ett arrangemang av denna typ ligger en lämplig och önskvärd punkt för avkänning av videosigna- lens svartnivå omedelbart före bildrördrivsteget (t ex vid emittern hos signalkopplingstransistorn l2O som är visad i fig 5). Ett lås- komparatorarrangemang av denna typ är visat i den amerikanska pa- tentskriften 4 l43 398. I detta fall medför nedkoppling av OSD- systemet under svartreferensnivàintervallen att felaktiga tecken- signaler hindras från att förvränga svartreferensnivån hos den videosignal som håller på att avkännas.

Claims (5)

453 245 ll PATENTKRAV

1. l. Anordning i ett system för behandling av bildrepresenta- tiva videosignaler som innefattar en bildkomposant som uppträder under bildintervall och en släckkomposant som uppträder under släckintervall, vilket system inkluderar ett bildrör (25) för att åstadkomma en bildpresentation såsom gensvar pà därtill förda signaler, inklusive nämnda videosignaler, och en teckengenerator (62) för att åstadkomma hjälpteckenrepresentativa signaler för nämnda bildrör under nämnda videosignalbildintervall, varvid nämnda teckengenerator på ett icke önskvärt sätt blir utsatt för alstring av felaktiga teckensignaler vid andra tidpunkter än nämn- da videosignalbildintervall, vilken anordning är k ä n n e t e c k- n a d av regleringsorgan (58) som är kopplade till nämnda tecken- generator för att bringa nämnda teckengenerator att bli overksam för alstring av teckensignaler inklusive nämnda felaktiga tecken- signaler under nämnda släckintervall.

2. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av över- vakningsorgan (36) för övervakning av en given arbetskarakteristik nos nämnda videobenandlingssystem under föreskrivna övervaknings- intervall, varvid nämnda regleringsorgan (58) bringar nämnda teckengenerator att bli overksam för alstring av teckensignaler inkluderande felaktiga teckensignaler under nämnda övervaknings- intervall.

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda övervakningsintervall (56) innefattar organ som arbetar under videosignalbildsläckintervall och som därvid alstrar en signal som är representativ för nivån hos ström som leds av nämn- da bildrör under nämnda släckintervall.

4. Anordning enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda teckengenerator (62) tillför en första regle- ringssignal till nämnda videosignalbehandlingssystem för att möj- liggöra att nämnda videosignaler kan kopplas till nämnda bildrör och tillför en andra regleringssignal till nämnda videosignalbe- handlingssystem för bortkoppling av nämnda videosignaler från nämnda bildrör och för att bringa nämnda bildrör att ge upphov till en bildteckenpresentation under nämnda bildintervall, var- 453 245 12 jämte nämnda regleringsorgan (58) bringar nämnda teckengenerator att bli overksam för alstring av nämnda andra regleringssignal under nämnda övervakningsintervall.

5. Anordning enligt krav 4, K ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda regleringsorgan (58) bringar nämnda teckengeneratoror- gan att ge upphov till nämnda första regleringssignal under nämn- da övervakningsintervall.