SE430201B - Anordning i ett system som inkluderar en videosignalkanal for behandling av en bildrepresentativ videosignal - Google Patents

Description

-å- _ samplingskrets,som inkluderar en laddningslagringskondensator, en osluten reglerslinga med en videosignalbehandlingskanal, varvid nämn- da krets nycklas under periodiska släckintervall hos videosignalen för sampling av storleken hos en lokalt tillhandahållen referens- spänning och en ljusintensitetsrepresentativ släcknivå hos video- signalen, vilken sistnämnda nivå kan variera på ett icke önskvärt sätt. Samplings- och fasthållningskretsen avger en utgångsregler- signal som är indikativ för spänningsskillnaden mellan referens- spänningen och släeknivân. Reglersignalen matas till signalkanalen för förskjutning av släcknivån i sådan riktning att spänningsskill- -naden minskas, varigenom ett önskat samband mellan referensspänning- en ooh släeknivån bevaras. _ För att reglersignalen skall bildas i system av detta slag uppladdas och urladdas lagringskondensatorn periodiskt i överens- stämmelse med storleken och den relativa polariteten hos spännings- skillnaden mellan referensspänningen och släcknivån. Under vissa signalbetingelser (t.exÅ då videosignaler med hög nivå matas till samplingskretsen) är det möjligt att lagringskondensatorn blir fel-g laktigt uppladdad, exempelvis med en alltför stor laddning, varvid följden blir att reglerslingan bryts eller bortkopplas och kvarstår i detta tillstànd tills lämpliga och ofta obekväma åtgärder vidtas för återställning av systemets normala drift. Det är önskvärt att minska sannolikheten för dylika avbrott till ett godtagbart minimi- värde.l l E En anordning i likhet med föreliggande uppfinning inkluderar en videosignalöverföringskanal för behandling av en bildrepresenta- tiv videosignal. Videosignalen innefattar periodiskt återkommande bildintervall resp. bildsläckintervall som är belägna mellan på var- sandra följande bildintervall och som innehåller en släoknivå som be- stämmer bildens ljusintensitet. Vidare ingår en källa för referens- spänning som är representativ för en önskad bildsläoknivå. En samp- lingskrets samplar referensspänningen och släcknivån under släck- intervallet och alstrar därvid en utgångsreglersigrlal som är indi- kativ för skillnaden mellan referensspänningen och släcknivån. I samplingskretsen ingår ett aktivt strömledningsorgan som normalt leder ström i en given riktning under samplingsintervallen, varvid nämnda organ har_en ingång till vilken videosignalen matas och en utgång från vilken reglersignalen avges. Ett laddníngslagringsorgan är kopplat till det aktiva organets utgång för lagring av regler- signalen under bildintervall. En tillsatskrets är inkopplad mellan det aktiva organet och lagringsorganet för att tillåta det aktiva m» organet att leda ström i den givna riktningen med avseende på lag- ringsorganet under samplingsintervallen och för att inhibera det aktiva organets strömledning i motsatt riktning med avseende på lagringsorganet under bildintervallen. Den lagrade signalen matas a till videokanalen för att variera släcknivån i sådan riktning att skillnaden reduceras till minsta möjliga värde.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen innefattar nämnda tillsatskrets en diod som ingår i det aktiva organets ut- gångskrets och som är polvänd på så sätt att den leder ström i framriktningen vid nämnda givna riktning. l en annan utföringsform av uppfinningen innefattar tillsats- kretsen en elektronisk omkopplare som är ansluten mellan utgången från det aktiva organet och lagringsorganet. Denna omkopplare nyck- las för att strömledning mellan det aktiva organet och lagringsor- ganet endast skall medges under samplingsintervallen.

Uppfinningen beskrivas i detalj i det följande under hänvis- ning till bifogade ritningar, på vilka fig. l visar ett delvis i blockform och delvis i kopplingsschemaform utfört diagram över en del av en färgtelevisionsmottagare, i vilken en anordning enligt föreliggande uppfinning ingår, fig. 2 visar en del av den i fig. l visade anordningen i form av ett kopplingsschema, och fig. 3 visar en alternativ utföringsform av anordningen enligt uppfinningen.

I fig. l tillhandahåller en källa 10 för videosignaler detek- erade sammansatta videosignaler som innefattar luminans- och kro- minanssignalkomposanter. Krominanskomposanten kopplas via en fre- kvsnsvalenhet P0 till en krominanssignalbehandlingsenhet 24 för en krominanskanal i mottagaren. Krominansbehandlingsenheten 24 kan e empelvis inkludera ett signalförstärkningssteg samt steg för auto- d' natisk färgreglering resp. automatisk fasreglering. Behandlade signa- ler härrörande från enheten 24 förstärks ytterligare av en krominans- förstärkare 35 och matas till en krominansdemodulator 38, från vil- ken man erhåller R-Y-, G~Y- och B-Y-färgdifferenssignaler. Var och en av dessa färgdifferenssignaler kombineras med en luminanssignal Y i varsitt matrisnät 40a, 40b och 40c, varvid manierhåller signa- ler som representerar färgerna rött, grönt och blått, dvs. R-, G- och B-färgrepresentativa signaler. Dessa signaler kopplas till ett bildrör Ål via lämpliga bildrördrivsteg (inte visade).

En luminanssignalbehandlingsenhet H2 i en luminanskanal i mottagaren förstärker och behandlar på annat sätt luminanskompo- santen i den sammansatta videosignalen härrörande från källan 10.

De behandlade luminanssignalerna matas till en luminansförstärkare __ 2 _ g s nu H 44, i vilken ingår ett par transistorer 45 och 46, som är de i differentialförstärkarkoppling, jämte en strömkälla som inklu- anordna- derar en transistor 47 och ett motstånd 48 för att tillföra arbets- ström till transistorerna 45 och 46. En belastningskrets-för för- stärkaren 44 är bildad av en transistor 69 med gemensamkollektor- förspänning och ett belastningsmotstànd 49 som är inkopplat i en kollektorkrets hos transistorn 46; En förstärkt luminanssignal (Y) uppträder vid transistorns 46 kollektorelektrod och kopplas till vart och ett av de lika matrisnäten 40a, 40b och 40c.

I luminanssignalen Y ingår ett periodiskt återkommande hori- sontallinjesvepåtergångssläckintervall Tl mellan enskilda horison- ttallinjebildsvepíntervall som innehåller luminansbildinformation Y'. I släckintervallet ingår en negativt riktad linjesynkronise- 6 ringspuls och en släcknivå VB (dvs. en ljusintensitetsreferens- nivå). Släcknivån Vä varierar inte med bildinformationen och app- roximerar en svartnivå hos luminanssignalen. Emellertid ger varia- tioner i släoknivån upphov till motsvarande variationer i ljusin- tensitetsnivån hos en återgiven bild.

I fallet med en sammansatt färgtelevisionssignal innehåller en del av tidsintervallet (T2) för den bakre släokluokan hos den sammansatta videosignalen flera perioder av en färgunderbärvågs- referenssignal (dvs. en färgsynkreferenssignal) med en frekvens som är approximativt 5,58 MHz enligt amerikansk televisionsstan- gdard. Denna synksignal avlägsnas från luminanssignalen medelst en föregående 3,58 Mz-fälla (inte visad), varför intervallet T2 en- dast innehåller ljusintensitetssläoknivàn.

Inställning av bildkontrasten utförs med hjälp av en kontrast- reglerenhet 85 (dvs. en potentiometer som kan inställas av TV- tittaren). Kontrastreglerenheten 85 har till uppgift-att variera strömledningen hos den såsom strömkälla tjänande transistorn 47_ och därigenom förstärkningen hos förstärkaren 44 och följaktligen topp-till-topp amplituden hos luminanssignalen som uppträder vid transistorns 46 kollektor. _ g Bildens ljusintensitet är manuellt inställbar via ett nät som inkluderar en källa för positiv likspänning (+5 V) ooh en motsvarande ljusintensitetsreglerpotentiometer 70. Exempelvis uppnås ökad ljusintensitet genom att man inreglerar en släpkon- takt hos potentiometern 70 mot ett övre gränsläge (MAX). Härigenom kommer basförspänningen för en PNP-transistor 78 att ökas, varför transistorns 78 strömledning minskas. En ökad spänning som därvid uppträder vid en emitter hos transistorn 78 förskjuts likspännings- -g- mässigt mot en mera positiv nivå via en spänningsdelare som är bildad av seriemotstånden 79 och 80 och en potentialkälla (+7 V).

En motsvarande förskjuten likspänning, som uppträder vid för- bindningspunkten mellan motstånden 79 och 80, är representativ för en ljusintensitetsreferensspänning som alstras i överensstäm- melse med läget hos ljusintensitetsreglerpotentiometerns 70 släp- kontakt, och nämnda likspänning kopplas till en ingång till en nyoklad differentialkomparatorkrets 50 med stor förstärkning.

I detta exempel kan en ljusintensitetsreferenslikspänning vid ljusintensitetsreglerpotentiometerns 70 släpkontakt inregle- ras mellan noll och fem volt. Motstånden 79 och 80 tjänar tillsam- mans med transistorn 78 till att omvandla detta spänningsintervall till ett mera positivt spänningsintervall på mellan oa. fem och sju volt vid transistorns 54 bas. Detta spänningsintervall är så valt, att det överensstämmer med ett förväntat spänningsintervall hos släcknivån (approximativt mellan fem och sju volt), vilken förväntade släcknivå uppträder under tiden T2. Spänningsinterval- let väljs på det angivna sättet eftersom den sistnämnda nivån sammanhänger med bildens ljusintensitet.

I komparatorn 50 ingår ett par emitterkopplade samplings- transistorer 52 och 54 i differentialförstärkarkoppling. Arbets- ström för transistorerna 52 och 54 tillförs via en nyoklad, såsom strömkälla tjänande transistor 56 och ett motstånd 57. Ett aktivt belastningsnät för transistorerna 52 och 54 inkluderar en ström- spegelkrets med en transistor 61, en diodkopplad transistor 60, ett motstånd 65 och strömanpassningsmotstånd 63 och 67, vilka alla är anslutna på det visade sättet.

Den förskjutna ljusintensitetsreferensspänningen från poten- tiometern 70 kopplas till basingången till samplingstransistorn 54.

En basingång hos samplingstransistorn 52 är förbunden med matris- nätets 40c blåsignalutgång (B-signalutgång) via ett likspännings- förskjutningsmotstånd 82, vars uppgift är att upprätta ett önskat dynamiskt arbetsintervall hos komparatorn 50. En i motståndet 82 flytande kollektorström som härrör från en transistor 84 ger upphov till en likströmnivåförskjutning och en förspänningsreferens för transistorn 52. En kollektorutgång från transistorn 52 är kopplad till en laddningslagringskondensator 68 för medelvärdes~ eller genomsnittsgensvar samt till en baselektrod hos transistorn 69 via en diodkopplad transistor 55. Dioden 55 har sådan förspänning att den leder ström i framriktningen i samma riktning som tran- sistorns 52 kollektor-emitterström. Såsom kommer att beskrivas nedan har dioden 55 till uppgift att hindra transistorn 52 från att felaktigt uppladda kondensatorn 68 i närvaro av betingelser som upphäver transistorns 52 normala strömledningsarbetssätt. En över kondensatcrn 68 bildad signal reglerar släcknivån hos lumi- nanssignalen Y som uppträder vid kollektorn.hos transistorn 46 i luminansförstärkaren 44, såsom kommer att beskrivas nedan; Släcknivån för luminanssignalen och sålunda ljusintensite- ten kosten âtergiven bild styrs såsom gensvar på en spänning som uppträder vid transistorns 69 baselektrod. Sättet på vilket detta utförs är beskrivet i detalj i den ovannämnda amerikanska patent- skriften. r Komparatorn 50, luminansförstärkaren 44 och matrisen 40c bildar en sluten reglerslinga (dvs. en servoslinga) för att upp- rätthâlla ett väsentligen fixerat samband mellan likspänningsin- ställningen hos potentiometern 70 (vilken spänning representerar en önskad ljusintensitet eller släcknivå hos en återgiven bild) och den ljusintensiteten bestämmande släcknivån hos signalen (B) som matas till bildröret 41 från matrisen 400. Komparatorn 50 och kondensatorn 68 är anordnade såsom ett samplings- och fast- hållningsnät. Sampling inträffar under synkintervallet med tiden T2 och fasthållning inträffar under återstoden av varje horison- tallinjecykel. p Den såsom strömkälla tjänande transistorn 56 i komparatorn 50 och följaktligen samplingstransistorerna 52 och 54 nycklas “till" (dvs. bringas att bli strömledande) under samplingstiden såsom gensvar på att positiva periodiska nycklingspulser (VK) tillförs transistorns 56 bas under synkintervallet med tiden T2.

De periodiska nycklingspulserna tillförs från en.nycklingspu1s- källa 55 som kan vara av typen som är beskriven i den amerikanska patentskriften 4 051 518. Eftersom tiden T2 svarar mot en del av en släck- eller bildsvepåtergångstid, under vilken luminans- och krominansbildinformation inte föreligger i videosignalen, inne- håller den från matrisen 40c härrörande videoutgângssignalen som är kopplad till transistorns 52 bas endast släcknivåkomposanten vid denna tidpunkt. p Under statiska 1jusintensitetsreglerbetingelser för en given inställning hos potentiometern 70 och en given tid då transistorn 56 nycklas "till" jämför komparatorn 50 spänningen som då uppträ- der på transistorns 54 bas (svarande mot en önskad ljusintensitets- nivå i enlighet med potentiometerns 70 inställning) med spänningen som då uppträder på transistorns 52 bas (svarande mot den 1jusin~ p - P"'_"'_f Ûvdrb 'a <- ~-_-n'- _---- -ín - H - H._i.“ tensitetsrepresentativa släcknivån hos signalen som då uppträder vid utgången från matrisnätet 40c).Qm en obalans råder mellan dessa spänningar alstrar komparatorn 50 genom differentialverkan en reglersignal vid transistorns 52 kollektor och således över kondensatorn 68 och vid transistorns 69 bas, varvid nämnda reg- lersignal har sådan storlek och riktning att den minskar obalan- sen mot noll så att skillnaden mellan basspänningarna hos transis- torerna 52 och 54 närmar sig noll (dvs. felet blir noll). Den om- fattning i vilken denna skillnad kan bringas att närma sig noll utgör en funktion av komparatorns 50 förstärkning. Om man ökar komparatorns 50 förstärkning ökar man också dess förmåga att minska denna skillnad eller detta fel till noll.

En skillnad i spänning mellan baselektroderna hos kompara- tortransistorerna 52 och 54 kan bero på omställning av inställ- ningen hos potentiometern 70 eller på en förskjutning av släck- nivån hos signalen B till följd av temperaturändringar eller av andra skäl.

Exempelvis kan släcknivån hos signalen B på ett ioke önsk- värt sätt driva till en mera positiv nivå svarande mot ökad ljus- intensitet, eller annars kan potentiometern 70 inregleras mot läget MIN, varigenom transistorns 52 basspänning bringas att öka i förhållande till transistorns 54 basspänning. Kollektorströmmen och knllektorspänningen hos transistorn 52 ökar resp. minskm då i förhållande till kollektorströmmen och spänningen hos transis- torn 54 såsom följd av komparatorns differentialverkan under nyck- lingsintervallet med tiden T2. Den relativt sett ökade kollektor- spänningen hos transistorn 54 har sådan riktning att PNP-transis- torn 61 ges en förspänning för minskad strömledning. En laddning som annars uppträder över kondensatorn 64 utarmas (urladdas) via transistorns 52 kollektor-emitterströmbana i proportion till tran- sistorns 52 strömledningsnivå. Transistorns 69 basspänning minskar i motsvarande omfattning och medför därvid att släcknivån för lu- minanssignalen Y vid transistorns 46 kollektor också minskar i en motsvarande omfattning. Minskningen av luminanssignalens Y släck- nivå sker i sådan riktning att potentialskillnaden mellan baselektro- den hos komparatortransistorerna 52 resp. 54 minskas mot noll i mot- svarighet till det önskade sambandet.

När omvänt transistorns 54 bas är positiv i förhållande till transistorns 52 bas kommer strömledningen hos transistorerna 54 och 52 att öka resp. minska under nycklingsintervallet. En spänning som därvid uppträder vid transistorns 54 kollektor ger PNP-transistorn -Q- D 61 en förspänning som medför ökad strömledning, varvid transis- torns 61 kollektorström uppladdar kondensatorn 68 och således ökar transistorns 69 basspänning. Den ökade basspänningen hos transistorn 69 medför i sin tur en ökning av släoknivån hos lu- minanssignalen Y vid transistorns 46 kollektor i sådan riktning att potentialskillnaden mellan transistorernas 52 och 54 baselektro- der minskas mot noll. 8 ' 'Under intervallet då transistorn 56 inte är nycklad "till" är komparatorn 50 i praktiken.bortkopplad från kondensatorn 68, eftersom transistorerna 52, 54 och 6l är oledande under denna tid. Det bör observeras att komparatorn 50 nycklas "till" endast under det förhållandevis korta nycklingsintervallet (ca. fyra 5 mikrosekunder) som omfattar tiden T2. Det är emellertid nödvän- digt att hålla laddningen hos kondensatorn 68 kvar under bildsvep- intervallet (ca. sextio mikrosekunder) i varje horisontallinjeav- sökningsperiod. Detta sker genom att man utnyttjar strömspegel- kopplingen som inkluderar PNP-transistorerna 60 och 61 i tran- sistorns 52 kollektorkrets. Denna koppling medför att kondensa- torn 68 får en urladdningsbana med mycket stor impedans när kom- paratorn 50 är oledande under bildintervallet, varjämte på ett önskvärt sätt praktiskt taget intet spänningsfall eller tempera- turförluster erhålls när komparatorn 50 nycklas. 8 Transistorns 52 kollektor-basövergång och bas-emitteröver- gång har normalt förspänning i backriktningen resp. förspänning i framriktningen, varför transistorn 52 arbetar inom ett linjärt strömledningsområde för ett normalt förväntat intervall av signal- amplituder som påläggs transistorns 52 baselektrod. Om man bort- ser från dioden 55 för ögonblicket och antar att transistorns 52 kollektor är ansluten direkt till kondensatorn 68 blir det möj- oligt för transistorns 52 normala strömledningsarbetssätt att om- kastas när stora signaler med positiv amplitud föreligger. För en given spänning som därvid finns på kondensatorn 68 kan närmare be- stämt videosignaler med stor amplitud vara tillräckligt stora för att ge förspänning i framriktningen åt transistorns 52 kollektor- basövergång, vilken annars har förspänning i backriktningen. Tran- sistorns 52 kollektor-basövergång kommer därvid att arbeta såsom en diod med förspänning i framriktningen (dvs. transistorns 52 "kollektor beter sig såsom en emitter), varigenom transistorns 525 strömledning i förhållande till kondensatorn 68 blir omkastad.

När detta inträffar kommer ström från transistorns 52 kollektor att felaktigt flyta i sådan riktning att kondensatorn 68 upplad- w __9 _ das. Detta tillstånd ger upphov till en icke önskvärd regenerativ effekt som bryter reglerslingans drift, såsom kommer att beskri- vas nedan under hänvisning till kretsarna i fig. 1 och 2.

Pig. 2 visar matrisen 400 i form av ett kopplingsschema. I kopplingsschemat enligt fig. 2 kopplas luminanssignalen (Y) och B-Y-färgdifferenssignalen till varsin ingång till en differential- förstärkare, i vilken transistorer 241-245 är inkopplade på det visade sättet. Ett belastningsmotstànd 247 är inkopplat mellan en kollektorutgång hos transistorn 244 och en positiv likspännings- matningskälla (+12 V). Signaler som skall avkännas av komparatorns 50 samplingstransistor 52 kopplas från transistorns 244 kollektor till samplingstransistorns 52 basingång via en följartransistor 250 och motståndet 82. " V En överskottsspänning som felaktigt pâläggs kondensatorn 68 när transistorns 52 normala strömledningsarbetssätt omkastas med- för att luminanssignalens Y genomsnittliga likspänningsnivå (in- klusive släeknivån), som matas till matriskretsen 40c, ökas i po- sitiv riktning eller i riktning mot vitt. Differentialverkan hos matris ransistorerna 242-244 medför att transistorns 44 kollektor- spänning stiger i motsvarande omfattning, och denna stegring över- förs till transistorns 52 bas via transistorföljaren 250. Eftersom transistorns 52 bas-kollektorövergång därvid arbetar såsom en diod med förspänning i framriktningen kommer transistorns 244 ökade kol- lektorspänning att överföras till kondensatorn 68 så att slingan fullbordas. Denna regenerativa process upprepas tills ingen ytter- ligare laddning kan påläggas kondensatorn 68 via strömbanan som inkluderar matningsspänningen på +12 V, motståndet 247, transistorn 250, motståndet 82 och transistorns 52 bas-kollektorövergång som har förspänning i framriktningen (varvid för ögonblicket antas att dioden 53 saknas och att transistorns 52 kollektor är kopplad till kondensatorn 68). En onormalt hög spänning (som närmar sig nivån hos matningsspänningen på +12 V)uppträder snabbt på kondensatorn 68 såsom en följd av denna regenerativa verkan.

Det kan noteras att det är mest sannolikt att detta tillstånd uppträder under bildsvepintervallet, eftersom normalt förväntade (positiva) signalnivåer mest sannolikt kommer att överskridas un- der denna tid, medan släcknivån uppträder vid en betydligt lägre positiv nivån. Ifrågavarande tillstånd kan således uppträda under intervallet då sampling inte sker och då komparatorn 50 är nycklad "frân". När detta tillstånd uppträder kommer den slutna regler- slingan att bli "upplåst" eller bruten fram till dess att kondensa- . - 36 - of . torn 68 kan urladdas i tillräcklig omfattning för att transistorns 52 kollektor-basövergång skall återgå till det_normala tillståndet « med förspänning i backriktningen. Fram till dess att detta inträf- far kommer komparatorn 50 och den slutna reglerslingan att vara frånslagna. Vidare medför den onormalt höga laddningen hos konden- satorn 68 att luminanssignalens genomsnittliga likspänningsnivå ökar till en sådan nivå att presenterad bildinformation ersätts med ett vitt raster, eftersom denna nivå svarar mot en vit gräns- nivå nos luminanssignalen. Ljusintensitetsregleringspotentiometern 70 är overksam så länge detta tillstånd består.

Kbndensatorns 68 överskottsladdning måste avlägsnas för att det nämnda inte önskvärda tillståndet skall upphävas så att den slutna reglerslingan kan återgå till sitt normala arbetssätt. Det- ta màl kan nås t.eX. genom att man tillgriper det obekväma och ir- riterande tillvägagångssättet att stänga av mottagaren så att kon- densatorn 68 får urladdas, varefter mottagaren sätts på igen.

Den diodkopplade transistorn 55 inkopplas i transistorns 52 kollektorkrets för att hindra den ovan beskrivna situationen från _att uppträda. Dioden 53 är så polvänd, att den leder ström i fram- riktningen i samma riktning som transistorns 52 normala kollektor- ström (dvs. i sådan riktning att kondensatorn 68 urladdas via tran- sistorn 52). Om således transistorns 52 kollektor-basövergång.får förspänning i framriktningen på det ovannämnda sättet kommer dio- den 52 att blockera strömflödet från bas till kollektor i "back- riktningen" från transistorn 52 till kondensatorn 68, varigenom den icke önskvärda regenerativa slingverkan hindras från att upp- träda, eftersom laddningen hos kondensatorn 68 inte påverkas av “backströmmen" från transistorn 52.

En alternativ koppling för att hindra avbrott i slingan un- der de beskrivna omständigheterna är visad 1 fig. 5. I detta exem- pel är en nycklad elektronisk omkopplare 95 ansluten till banan från transistorns 52 kollektorutgång till laddningslagringskonden- satorn 68. Omkopplaren 95 kan utgöras av ett godtyckligt lämpligt omkopplingsorgan (t.ex. en transistor), i vilken ingår.en dubbel- riktad strömledande överföringsgrind inkopplad mellan kondensatorn 68 och transistorns 52 kollektor.

Omkopplaren 95 styrs såsom gensvar på nycklingssignaler VK på så sätt att strömledningsbanan mellan transistorn 52 och kon- densatorn 68 blir "sluten" under varje intervall T2 så att ett normalt dubbelriktat strömflöde kan förekomma mellan kondensatorn 68 och transistorerna 61 och 52, medan nämnda strömledningsbana - ii - , blir ”öppen” så att strömflöde i banan spärras under den återstående delen av videosignalen. Om således transistorns 52 kollektor-basöver- gång får förspänning i framriktningen medelst en signal med stor amp- litud under bildintervallet kommer den resulterande bas-kollektor- strömledningen hos transistorn 52 i baokriktningen inte att inverka på laddningen hos kondensatorn 68, eftersom strömbanan mellan desam- ma kommer att bli "öppen" tack vare omkopplarens 95 verkan. Omkopp- laren 95 har således i princip samma uppgift som dioden 55 (fig. l), dvs. att hindra felaktig och alltför stor uppladdning av kondensatorn 68 under bildintervallet. 5 pDen beskrivna ljusintensitetsreglerkretsen kan också vara så anordnad, att endast luminansförstärkaren 44 och komparatorn 50 in- går i reglerslingan (dvs. endast luminanssignalen samples), såsom är beskrivet i den ovannämnda amerikanska patentskriften. Såsom ock- så är nämnt däri kan komparatorn 50 anordnas på så sätt att den av- känner utgångarna från matrisnätet 40b eller en kombination av matris- utgångar.

Claims (13)

1. - 12 -d Patentkrav H .__._._MH_m"._- l. Anordning i ett system som inkluderar en videosignalkanal för behandling av en bildrepresentativ videosignal med periodiskt återkommande bildintervall och med bildsläckintervall belägna mel- lan på varandra följande bildintervall, varvid nämnda videosignal innehåller en svartnivå som är bestämmande för bildens ljusinten- sitet, k ä n n e t ene k n a d därav, att den innefattar organ) (70) för avgivning av en referenssignal som är representativ för en önskad hildsläcknivå, organ (50) för sampling av nämnda refe- renssignal och nämnda släcknivå under nämnda släckintervall för att åstadkomma en utgångsreglersignal som är indikativ för skill- naden mellan nämnda referenssignal och nämnda släcknivå, varvid nämnda samplingsorgan inkluderar ett aktivt strömledningsorgang (52) för att normalt leda ström i en given riktning under samp- lingsintervall och har en ingång som matas med nämnda videosignal . och en utgång för avgivning av nämnda reglersignal, vidare organ (68) kopplade till nämnda utgång hos nämnda aktiva organ för lag- ring av nämnda reglersignal under bildintervallet, strömkretsor- gan (53) inkopplade mellan nämnda aktiva organ och nämnda lag- ringsorgan för att möjliggöra att det aktiva organet kan leda ström i nämnda givna riktning med avseende på lagringsorganen under samplingsintervallen resp. för att inhibera strömledning hos det aktiva organet i motsatt riktning med avseende på lag- ringsorganen under mellanliggande intervall, och organ (69) an- ordnade att koppla nämnda lagrade reglersignal från nämnda lag- ringsorgan till nämnda kanal för att variera släcknivån i sådan riktning att nämnda skillnad minskas till ett minimivärde.

2. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k_n a d därav, att nämnda samplingsorgan innefattar en nycklad komparator (50) och att nämnda strömkretsorgan innefattar ett halvledarorgan (53) anordnat för strömledning i en enda riktning och kopplat till nämnda utgång hos det aktiva organet (52) samt polvänt för att leda ström i framriktningen i nämnda givna riktning. 5.

Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n and därav, att nämnda organ för strömledning i en enda riktning innefattar en diodkopplad transistor. ' -_15_

4. Anordning enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda lagringsorgan innefattar en kondensator (68) och att nämnda strömkretsorgan innefattar en mellan nämnda kon- densator ooh mellan nämnda utgång från det aktiva organet inkopp- 1addmd(5Ü.

5. Anordning enligt något av kraven l-4, k ä n n e t e c k - n a d därav, att nämnda aktiva organ (52) innefattar en tran- sistor med en basingångselektrod, en kollektorutgàngselektrod och en emitterelektrod som bildar en huvudströmledningsbana med nämnda kollektorelektrod, varvid transistorns bas-emitterövergång normalt har förspänning i framriktningen resp. i backriktningen för att tillåta nämnda transistor att arbeta i ett linjärt område.

6. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda strömkretsorgan innefattar en till nämnda kollektor- elektrod kopplad diod (55) som är polvänd för att leda ström i framriktningen för att medge strömflöde mellan nämnda lagrings- organ och nämnda transistor i nämnda givna riktning resp. att spärra strömflöde mellan nämnda lagringsorgan och nämnda transis- tor i motsatt riktning. T.

Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n^a d därav, att nämnda samplingsorgan innefattar en första transistor (52) svarande mot nämnda aktiva organ och en andra transistor (54) anordnade i en differentialförstärkarkoppling samt ett till nämn- da första transistor kopplat belastningsnät (60, 61, 65, 65, 67).

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e o k n a d därav, att nämnda första (52) och andra (54) transistorer har varsin bas-, emitter- och kollektorelektrod och är anordnade i emitter- kopplad differentialförstärkarkoppling, att baselektroden hos nämnda första transistor är kopplad till nämnda kanal och bas- elektroden hos nämnda andra transistor är kopplad till nämnda referenssignal, att nämnda kollektorelektroder hos de första och andra transistorerna är gemensamt kopplade till belastningsnätet, att nämnda lagringsorgan (68) är kopplat till den första tran- sistorns kollektor och att nämnda strömkretsorgan (55) är inkopp- lade mellan nämnda lagringsorgan och nämnda första transistors kollektor för att medge strömflöde mellan desamma i nämnda givna riktning. _ 14 _

9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e cfk n a d därav, att nämnda belastningsnät (60, 61, 63, 65, 67) innefattar ett aktivt belastningsnät för att tillföra ström till nämnda lagrings- organ i motsatt riktning mot nämnda givna riktning.

lO. Anordning enligt krav 9, k ä nfn e t e c k n a d därav, att nämnda aktiva belastningsnät innefattar ett strömspegelnät (60, 61, 63, 65, 67) och att nämnda strömkretsorgan.innefattar en diod (53) .

ll. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda samplingsorgan är kopplade till nämnda videokanal vid_ en första punkt (400) för avkänning av nämnda släcknivå och att nämnda styrsignal är kopplad till nämnda videokanal vid en andra _punkt (69) före nämnda första punkt för att bilda en sluten slinga med nämnda videokanal.

12. Anordning enligt krav 1, k ä n.n e t e c k n a d därav, “ att nämnda system innefattar ett färgtelevisionssystem för be- handling av en färgbildrepresentativ signal, att nämnda system inkluderar en videosignalöverföringsbana med en krominanskanal för behandling av en krominanskomposant hos nämnda videosignal, en luminanskanal för behandling av en luminanskomposant hos nämn- da videosignal, och organ (40a, 40b, 40o) för att kombinera av nämnda luminans- och nämnda krominanskanaler behandlade signaler, att nämnda samplingsorgan (50) är kopplade till en utgång från nämnda kombineringsorgan vid en första punkt i nämnda signalöver- föringsbana för avkänning av nämnda släcknivå och att nämnda reglersignal är kopplad till nämnda luminanskanal vid en andra punkt (69) i nämnda överföringsbana före nämnda första punkt för att bilda en sluten slinga med nämnda signalöverföringsbana.

13. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda strömkretsorgan innefattar en nycklad elektronisk om- kopplare (95) som är inkopplad mellan utgången från nämnda aktiva organ och nämnda lagringsorgan och som nycklas för att medge ström~_ ledning mellan nämnda aktiva organ och nämnda lagringsorgan endast under nämnda samplingsintervall. '