SE446420B - Signalbehandlingskrets for videosignaler - Google Patents

Description

e 44-6 429 . 2 nivån skall ge väsentligen samma resultat med avseende på åter- givna bilder. Båda dessa referensspänningar blir emellertid ut- satta för avvikelser från ett förväntat värde till följd av toleransvariationer hos komponenterna och variationer i drifts- egenskaperna hos samverkande kretsar till följd av spännings- gdrivning som förorsakas av exempelvis ändringar i temperaturen eller matningsspänningen. celler/Ehuru det är möjligt att utföra kompensering helt och hållet/delvis för bildljusintensitetsvariationer som förorsakas av dessa faktorer medelst ett manuellt inställbart, av TV- -tittaren påverkbart ljusintensitetsreglage innebär behovet att manuellt återinställa eller omställa bildljusintensiteten för detta ändamål en olägenhet som bör elimineras. Vidare kan 'det hända att ljusintensitetsreglerkretsen inte kan tillhanda- hålla tillräcklig kompensering för att ett normalt förväntat intervall av ljusintensitetsreglering skall erhållas, varjämte nämda ljusintensitetsreglerkrets i sig själv eventuellt kan bli utsatt för icke önskvärda avvikelser från den normalt för- väntade driften exempelvis till följd av kretstoleransvaria- tioner från mottagare till mottagare. I det sistnämnda avseen- det bör det observeras att ljusintensitetsregleringensmitt- arbetspunkt kan variera från mottagare till mottagare till följd av variationer i komponenternas toleranserp varigenom man erhåller en icke önskvärd förskjutning eller begränsning i 1jusintensitetsreglerintervallet.

En i enlighet med föreliggande uppfinning utförd an- ordning för att åstadkomma förutsägbar bildrörförspänning och ljusintensitetsreglering ingår i ett videosignalbehandlings- system som innefattar en videosignalkanal för att behandla en bildrepresentativ videosignal med periodiskt återkommande å bildintervall samt släckintervall anordnade mellan angränsan- de bildintervall och innehållande en släcknivå som bestämmer bildens ljusintensitet. En videoförstärkare för att koppla videosignaler från videokanalen till ett bildåtergivande bild- Vrör matas med en referenspotential, till vilken signaler som förstärks av videoförstärkaren ställs i referens. Videosignal- referenspotentialen tas ut från en förspänningskälla, till 446 42o 3 vilken en inställbar spänningsdelare också är kopplad, vilken spänningsdelare ger en inställbar ljusintensitetsreglerspänning.

Videosignalreferenspotentialen är också kopplad till en punkt i den inställbara spänningsdelaren. Ett komparatornät med första och andra ingångar ingår också för att under släckinter- vallen jämföra signaler som matas till komparatoringångarna så att man erhåller en utgångsreglersignal eller utgångsstyr- signal som är indikativ för skillnaden i storlek mellan in- gångssignalerna. Den första komparatoringângen matas med en inställbar ljusintensitetsreglerspänning som härrör från den inställbara spänningsdelaren, medan den andra komparatorin- gången matas med videosignalerna. Komparatorutgången är kopp- lad till videokanalen så att videosignalsläcknivån bringas.att variera i en sådan riktning att skillnaden mellan komparator- ingångssignalerna reduceras till ett minimum. i I enlighet med ett kännetecken hos anordningen enligt uppfinningen i en färgtelevisionsmottagare som inkluderar luminans- och krominanssignalbehandlingskanaler ingår en serviceomkopplare med "norma1"- resp. "service"-lägen. Då omkopplaren står 1 serviceläget bringas luminans- och kromi- nanskanalerna att bli overksamma då det gäller att koppla luminans- och krominanssignaler till bildröret, varjämte vertikalbildavsökningen bortkopplas, detta för att bildrörets begynnelseintriming skall kunna utföras. Serviceomkopplaren kopplar vidare videosignalreferenspotentialen till en sådan punkt i spänningsdelaren för den inställbara ljusintensitets- regleringen att den första komparatoringången mottar en spänning för alstring av ett tröskelvärdessignalströmledningstillstånd hos videoförstärkaren oberoende av det inställbara ljusinten- sitetsreglagets inställningsläge.

Uppfinningen kommer att beskrivas i detalj i det föl- jande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig.l visar ett delvis i blockform och delvis i kopplingsschemaform utformat diagram över en del av en färgtelevisionsmottagare, i vilken man utnyttjar en anordning enligt föreliggande upp- finning, och fig. 2 visar en alternativ utföringsform av en krets enligt föreliggande uppfinning. d" POCR <ÉUALITY° 4 5 I fig. l innefattar ett block 10 en del av luminans- och krominanssignalbehandlingsnät som ingår i en färgtelevisions- mottagare. En luminanskomposant hos en sammansatt färgtelevi- sionssignal matas från en källa 12 som ingår i en luminanskanal thos mottagaren till en luminansförstärkare l8 (t.ex. en diffe- '.rentialförstärkare), vilken förstärker och på annat sätt be- handlar eller bearbetar luminanskomposanten så att man erhåller en förstärkt luminanssignal Y. Färgdifferenssignaler B-Y, R-Y och G-Y tillförs från en källa 15, som ingår i en krominans- kanal hos mottagaren, till var sitt matrisnät 20, 22 och 24, där färgdifferenssignalerna kombineras med den förstärkta lumi- nanssignalen Y så att man erhåller B-, R- och G-färgbild- _ representativa signaler. Signalerna som avges av källorna 12 och 15 alstras ur den sammansatta färgtelevisionssignalen i enlighet med kända metoder ooh konventionella_kretsar (inte visade). 2 I I B-, R- och G-signalerna kopplas från signalbehand- lingsblocket l0 till en bildrördrivkrets eller ett bildrördriv- Wnät 50 som inkluderar enskilda drivsteg 42, 44 och 46, vilka tillför var sin förstärkt B'-, R'- och G'-signal till inten- sitetsreglerelektroder eller intensitetsstyrelektroder (dvs. ttkatoder) hos ett färgbildrör 62. Närmare bestämt likström- kopplas B-signalen från matrisen 20 till drivsteget 42 via en emitterföljartransistor 25 och ett “nollförskjutnings"-buffert- steg 50 som inkluderar följartransistorer 32, 35 av motsatta konduktivitetstyper och korresponderande förspänningsmotstånd 55, 38, vilka alla är anordnade på det visade sättet. En till en basingång hos transistorn 55 kopplad källa 40 för släck- pulser ger upphov till negativt riktade periodiska pulser under bildsläckintervall (svepåtergångsintervall) för att spärraströmledningen hos transistorn 33 och för att därvid avkoppla signalen B från bildrördrivsteget 42 under varje bildsläckintervall.

Drivsteget 42 innefattar en videoförstärkare som inkluderar en lågeffekttransistor 52 anordnad i kaskodvideo- förstärkarkoppling med en gemensambastransistor 54 med övre rang och hög spänning, varvid nämda transistor 54 har ett kollektorbelaotningsmotstånd 58. Transistorns 52 emitterkrets 4-46 420 5 inkluderar ett variabelt motstånd 55 för att inställa stegets 42 signalförstärkning under serviceinställning av bildröret, vidare ett samverkande motstånd 56 och ett förspänningsmotstånd 57 som återför transistorns 52 emitter till jord. Signalen B kopplas från transistorns 33 emitterutgång till basingången hos transistorn 52 i steget 42 samt uppträder i förstärkt form över belastningsmotståndet 58, från vilket signalen B likströmkopp- las till blåsignalkatoden hos bildröret 62.

Drivstegen 44 och 46 är anordnade på samma sätt som drivsteget 41, och de mottar R- resp. G-signalerna från matris- näten 22 och 24 via samverkande kretsar på det sätt som har beskrivits i anslutning till signalen B och drivsteget 42 för att därvid tillföra förstärkta R- och G-signaler till röd- och grönsignalkatoderna hos bildröret 62. _ 6 Bildrördrivkretsen 50 inkluderar också en PNP-tran- sistor 65 med jordad kollektor och med en emitter kopplad till emitterkretsen hos varje transistor med lägre rang (t.ex. tran- sistorn 52) i drivstegen 42, 44 och 46 via en serviceomkoppla- re 100 då mottagaren befinner sig 1 sitt normala arbetssätt.

Transistorn 65 ges en sådan förspänning att man erhåller en förutbestämd emitterpotential på ca +3,5 volt i detta exempel.

Nämnda emitterpotential representerar en referenspotential, till vilken de av drivstegen förstärkta videosignalerna ställs i referens, och nämnda potential utnyttjas för att upprätta ett önskat bildsvartnivåförspänningstillstånd då mottagaren befinner sig både i normal drift och i servicedrift, såsom kommer att framgå nedan.

Servioeomkopplaren 100 har ett ”normal”-läge resp. ett "service"-läge som utnyttjas då det gäller att utföra bildrörbegynnelseintrimning eller -inställning. I serviceom- kopplaren ingår två rörliga, strömledande organ S1 och S2, vilka är anordnade att röra sig gemensamt, och ett flertal uttag a-f som är kopplade till skilda delar av mottagaren på sätt som kommer att beskrivas nedan.

Blocket 10 inkluderar också en nycklad differential- förstärkarkrets 70 med stor förstärkning, i vilken krets sig- nalsamplingatransistorer 72, TU är anordnade i emitterkopplad p , ,~ 4467420 6 differentialförstärkarkoppling, varjämte kretsen inkluderar en ärsåsom strömkälla tjänande transistor 75 för tillförsel av arbets- ström till transistorerna 72 och 74. Transistorn 75 nycklas _ och bringas därvid att leda ström såsom gensvar på positiva, periodiska pulser som tillförs från en källa 78 och som upp- träder under den s.k. bakre släckluckan (dvs. färgsynkinter- vallet) i varje horisontallinjesläckintervall. En genomsnitts- gensvarfilterkondensator 85.som är kopplad till transistorns 72 kollektorutgångskrets, har till uppgift att lagra (dvs. "hålla kvar”) laddning som är representativ för signalinforma~ (tion som samplas medelst komparatorn 70. Dioden 83 i transis- torns 72 kollektorkrets tjänar till att hindra transistornsg 772 kollektor-basövergång, som normalt har förspänning i back- e -riktningen, från att få förspänning i framriktningen, vari- genom den skulle kunna avbryta komparatorns 70 samplingsfunk- tion i närvaro av onormalt stora komparatoringångssignaler.

I systemet ingår också ett ljusintensitetsreglernät 90 som inkluderar ett spänningsdelarnät som är bildat av serie- maustànaen 91, 92 och 93, ett manuellt instäiibart motstånd 95, som svarar mot ett av TV-tittaren påverkbart ljusintensitets- reglage, och en korresponderande källa för positiv likspänning (+ll,2 volt). En punkt A i ljusintensitetsnätet är kopplad _ till referenspotentialen som bildas vid transistorns 65 _emitter via ett kopplingsmotstånd 68, och en punkt' B i ljus- _intensitetsnätet är kopplad via en bufferttransistor 75 till basingången hos komparatortransistorn 74. Transistorns 74 basspänning representerar en ljusintensitetsreferensspänning som varierar i överensstämmelse med inställningsläget hos det inställbara motståndet 95.

Kbmparatorn 70, luminansförstärkaren 18, matrisen 20 och följartransistorn 25 bildar en sluten styrslinga (dvs. en servoslinga) som har till uppgift att upprätthålla ett väsentligen fixerat samband mellan ljusintensitetsreferens- spänningen som påläggs komparatortransistorns 74 bas och den ljusintensitetsbestämmande släoknivân hos färgsignalen B från matrisen 20. För detta ändamål är komparatorn 70 och 20011 Qïlëtïffï 446 420 75 . kondensatorn 85 anordnade såsom ett “samplings- och lagrings"- nät, i vilket "sampling" av signalen B utförs under den bakre släckluckan i varje bildsläckintervall när transistorn 75 är nycklad på så sätt att den leder ström, medan ”lagring” utförs under återstoden av varje horisontalbildlinjecykel. Arbets- sättet hos denna slutna styrslinga eller reglerslinga och hos de med densamma samverkande kretsarna är beskrivet i den ameri- kanska patentskriften 4 197 557 resp. i den amerikanska patent- skriften 4 145 598.

I korthet kan nämnas att när transistorn 75 nycklas "till" kommer komparatorn 70 att jämföra ljusintensitetsrefe- rensbasspänningen hos transistorn 74 med spänningen som då uppträder vid transistorns 721as (i motsvarighet till den ljusintensitetsrepresentativa släcknivån hos signalen B som just då uppträder vid transistorns 25 emitter). Om en obalans finns mellan dessa basspänningar bringar komparatorn 70 genom differentialverkan en styrsignal att alstras i kondensatorn 85, varvid nämnda styrsignal har sådan storlek och riktning att den minskar obalansen mot noll, varför skillnaden mellan transistorernas 72 och 7% basspänningar närmar sig noll (dvs. felet blir noll). I detta avseende skall det framhållas att synkinformationen har avlägsnats från signalen B, varför den samplade delen av signalen B endast inkluderar den ljusinten- sitetsrepresentativa släcknivån hos signalen B.

När exempelvis signalens B släcknivå på etticke önsk- värt sätt driver till en mera positiv nivå som svarar mot ökad ljusintensitet kommer kollektorströmmen och kollektorspänningen hos transistorn 72 att öka resp. minska i förhållande till kollektorströmmen och kollektorspänningen hos transistorn TÅ till följd av komparatorns differentialverkan under nycklings- intervallet. En laddning som annars uppträder på kondensatorn 85 utarmas (urladdas) via transistorns 72 kollektor-em1tter- strömbana i proportion till strömledningsnivån hos transistorn 72. Detta medför i sin tur att luminanssignalens Y släcknivå vid utgången från förstärkaren 18 och följaktligen signalens B släcknivå som avkänns vid transistorns 72 bas också minskar i motsvarande omfattning. Släcknivåns minskning sker i sådan :se . ^_ ' 446 420. 8 riktning at potentialskillnaden mellan komparatortransistorer- nas 72 och 74 baselektroder minskas mot noll i motsvarighet till det änskade sambandet.

I en televisionsmottagare är det önskvärt att bildrör- drivstegen skall vara anordnade så, att en förutsägbar bild- svartnivä erhålls (dvs. väsentligen inga signalströmmar skall flyta i drivsteven), resp. så, att bildröret får en förspänning vid en tröskelvärdesströmledningspunkt för ett förutbestämt inställningsläge hos ljusintensitetsreglaget. Det är fördel- aktigt att detta resultat erhålls när ljusintensitetsreglagetj är inställt i sitt mittläge, varigenom symmetrisk reglering av .bildljusintensiteten möjliggörs. Eftersom ljusintensitets- reglagets inställningsläge vid mitten kan variera från mot- tagare till mottagare till följd av exempelvis variationer i l_komponenttoleranserna bör mottagaren också inkludera något medel för att säkerställa att ljusintensitetsinställningen vid mitten är godtagbart reproducerbar från mottagare till mottagare. I det beskrivna systemet uppnås dessa resultat på följande sätt.

I 'Ljusintensitetsnätet är så anordnat, att när ljus- intensitetsreglaget 95 befinner sig i sitt mittläge är ljus- intensitetsreferensspänningen som uppträder vid punkten A lika med referenspotentialen som erhålls vid transistorns 65 emitter, varvid ingen ström flyter i motståndet 68. Transis- i torns 74 basspänning representerar en ljusintensitetsrefe~ rensspänning som är lika med spänningen vid punkten A (+3,j volt) plus spänningen som bildas över motståndet 92 (ca 0,6 volt) minus bas-emitterövergångsspänningsfallet hos transis- torn 75 (0,6 volt). I detta exempel representerar motståndet 92 en impedans som har till uppgift att kompensera för bas- -emitterövergångsförskjutningsspänningen (0,6 volt) hos driv- transistorn 52 genom att alstra en korresponderande förskjut- ningsspänning; Närmare bestämt ger motståndet 92 en förskjut- ningslikspänning som är lika med (den enda) likspänningsför- skjutningen mellan transístorns 25 emitter (punkten där den av komparatorn 70 avkända signalen B erhålls) och drivtransis- torns É2 emitter. Dioden 71 medtas för att den skall kompen- sera för spänningsförskjutningen som förorsakas av buffert- 44.6 420 Q transistorns 72 bas-emitterövergångsspänningsfall.

I Under varje horisontalsläcknivâ hos videosignalen (inklusive samplingsintervallet; spärrar gmlser från släck- intervallet 40 strömledningen hos transistorn 33. Videosigna- len avkopplas således från drivtransistorn 52, och inga signal- inducerade strömmar flyter genom motstånden 55 och 56 i driv- transistorns 52 emitterkrets. I detta exempel svarar punkten där strömflöde i motstånden 55 och 56 spärras mot en tröskel- värdesnivâ mellan bildrörets spärrning och strömledning, var- vid den representerar det önskade svartnivêtillstândet. Oetta svartnivåtillständ bör också alstras under varje horisontel- bildintervall (svepintervall) hos videosignalen när videosig- nalen är lika med släcknivån som uppträder under den bakre släckluckan, eftersom denna släcknivâ väsentligen svarar mot svartnivân nos en återgiven bild. Ljusintensitetsnivån hos en återgiven bild upprättas exakt när den sistnämnda betingel- sen satisfieras. Den slutna styr- eller reglerslingan, som inkluderar komparatorn YO, förstärkaren 18, matrisen 20 och transistorn 25, bidrar till att åstadkomma detta resultat i samverkan med ljusintensitetsnätet 90 och referenspotentialen som bildas vid transistorns 65 emitter. 5 Då mottagaren befinner sig i sitt normala arbetssätt och då ljusintensitetsreglaget 95 har centrerats är ljusinten- sitetsreferensspänningen (VA) vid punkten A lika med amplitud- referenspotentialen (VR) vid transistorns 65 emitter. Spänningen vid komparatortransistorns 74 bas är också lika med denna spänning (VR) till följd av de lika spänningsfallen som hör samman med motståndet 92 och transistorns 73 bas-emitteröver- Eftersom den slutna styrslinganhåller komparatortran- sistorernas 72, 74 basspänningar väsentligen lika, såsom har nämnts ovan, bringas svartnivån hos signalen B som uppträder vid komparatortransistorns 72 bas under nycklingsintervallet att bli lika med ljusintensitetsspänningen (VR) som erhålls vid komparatortransistorns 74 bas. Transistorns 25 emitter- spänning är dâ.ocksâ lika med basspänningen hos transistorn 72 plus spänningsfallet över dioden 71 (dvs. VR + lVBE).

Pod? QUALITYÉ -s 446 420 lO Under bildintervall då videosignalnivån är lika med släck- eller svartnivšn kommer därför transistorns 25 emitterspänning (VR + lVBE) att bli lika med drivtransistorns 52 basspänning, eftersom buffertnätet som inkluderar transistorerna 32 och 55 inte alstrar en förskjutningslikspänning. Följaktligen blir drivtransistorns 52 emitterspänning lika med emitterreferens- 5 otentialen V ) hos transistorn 65 till följd av bas-emitter- P R övergångsspänningsfallet hos transistorn 52. 5 Bildsvartnivåtillståndet som har beskrivits ovan ger upphov till en nollpotentialskillnad över motstånden 55 och 56 i transistorns 52 emitterkrets, och följaktligen flyter lingen_ström genom dessa motstånd vid denna tidpunkt. Detta resultat svarar mot det önskade nolldrivsignaltillståndet för avsedd återgivning av bildsvartnivåerna och upprätthålls för var och en av B-, R- och G-signalerna som förstärks av de respektive drivstegen till följd av verkan hos den slutna styrslingan med avseende på luminanssignalen Y som matris- behandlas med var och en av färgdifferenssignalerna.

Spänningen vid punkten A varierar över och under " referenspotentialen (VR) då reglaget,95 inställs mellan sina övre och nedre gränslägen, varigenom bildens ljusintensitet Z bringas att variera i överensstämmelse med önskemålet hos en tíal (VR).

TV-tittare. Vid denna tidpunkt flyter ström i motståndet 68, och spänningen vid punkten A bestäms av spänningsdelarverkan hos nätet 90 i kombination med transistorns 65 emitterpoten- Det skall framhållas att i enlighet med detta arrange- mang medför avvikelser hos transistorns 65 emitterreferens- potential från.ect nomineilt värde inte att det önskade bila- svartnivåtillståndet som har beskrivits ovan upphävs, varför bildsvartnivån upprätthålls förutsägbart från mottagare till mottagare för ett givet inställningsläge hos ljusintensitets- reglaget. Om närmare bestämt referenspotentíalen.(YR) för- ' skjuts såsom följd av en förskjutning i matningsspänningen (+ll,2 volt) som hör samman med transistorn 65 kommer ljus- intensitetsreferensspänningen vid komparatortransistqrns 74 bas att Följa med i denna Förskjutninfi, eftersom ljusintensi- 446 420 ll tetsnätet 90 har förspänning från samma matningsspänning.

Med detta arrangemang erhålls också kompensering för variationer i ljusintensitetsre¿la¿ets 95 mittlägesinställning från mottagare till mottagare såsom följd av exempelvis medelst kretstoleranser förorsakade variationer i referenspotentialens nivå vid transistorns 65 emitter. Omfattningen av kompenseringen som kan erhållas i detta exempel utgör ca 67 % och utgör en funktion av Thevenins ekvivalenta impedans (BT) hos nätet 90 enligt uttrycket RT » X lOO=Ö79É där R68 representerar värdet hos motståndet 68 och Thevenín- -impedansen RT är lika med reciprokvärdet av uttryeket l 1 Raß * B95 91 och där värdet hos R svarar mot det fysiska mittinställriings- läget hos reglaget 95 (ett organ med logaritmiskt avtagande), som uppgår till ca 17 kohm i detta fall. Med detta arrangemang hålls den nominella ljusintensitetsspänningen vid mittläget för ljusintensitetsreglaget 95 vid inom 67 ß av konstruktionsvärdet, oavsett variationer i nivån hos referenspotentialen som härrör från transistorn 65 från mottagare till mottagare. En ännu större grad av kompensering, vilken närmar sig eller är lika med 100 %, kan erhållas medcht i fig. 2 visade ljusintensi- tetsnätet.

I fig. 2 kopplas referenspotentialen (VR) från tran- sistorns 6* emitter till ljusintensitetsreglaget 95 via ett kopplingsnät som omfattar NPN- och PNP-emitterföljartransisto- rer 201 och 202 anordnade på det visade sättet. Transistorerna 201 och 202 kan företrädesvis vara anpassade till varandra.

En förskjuten referenspotential som uppträder vid transistorns 201 emitter och vid den nedre änden hos ljusintensitetsregla- get 95 är lika del spänningen VR minus lVBE (bas-emitteröver- ~=J' 1*-Ni» __' ßyfl- ~ -~ i Poor QUALITY i w. 446 420 _ 12 gångsspänningsfallet hos transistorn 20l), och potentialen som uppträder vid transistorns 202 emítter och den övre änden hos reglaget 95 är lika med VR plus lVBE. När reglaget 93 är inställt vid sitt mittläge är spänningen hos reglagets 95 släp- kontakt och_basspänningen hos en transistor 292 lika med refe- renspotentialen Vä. Transistorn 292 svarar funktiunsmässigt mot nwtståndet §2 (fig. l) och har till uppgift att ge upphov till en kompenseringsförskjutningsspänning på samma sätt som har beskrivits i samband med fig. 1, så att den önskade ljus- intensitetsreferensspänningen erhålls vid oufferttransistorns v73 bas ooh vid komparatortransistorns få bas (fig. l). med detta_arrangemang kommer det önskade (symmetriska) ljusinten- sitetsre¿lerområdet, som erhålls medelst reglaget 95 med av- seende pá ett mittinställningsläge, att bli opåverkat av varia- tioner i referenspotentialen VR. Vidare kommer det önskade' svartnivåtillståndet som svarar mot nollsignalström i mot- stånden 55, 56, såsom har beskrivits i samband med fíg. l, Katt upprätthållas.

Det önskade bildrördrivsvartnivåtillständet kommer således att förutsägbart uppnås da mottagaren befinner sig i sitt normala arbetssätt genom att man utnyttjar en enda refe- rensspänning som härrör från bildrördrivnätet i samverkan med l*usintensitetsreglernätet. På ett fördelaktigt sätt behövs, då blocket 10 framställs i form av en integrerad krets; bara ett enda yttre uttag för att koppla ljusintensitetsreferens~ spänningen till ingången till komparatorn 70 via transistorns TB baselemtrod.l I > Användningen av en kaskodvideoförstärkare såsom ett bildrördrivstêä bidrar också till att upprätta¿en¿aysedd bild- rörtröskelvärdesströmledningsnivš. be förhållandevis låga effektförbrukningsnivåerna i de lägre organen (t.ex. transis- torn 52) resulterar i ett förhållandevis stabilt arbetssätt (dvs. låga termiska variationer i bas-emitterspänningen hos de lägre organen och således låga variationer i utgångslik- spänningarna som kopplas till bildröret 62 såsom en följd av att signalnivåer ändrar sig). Gemensambasorganen i den övre raden och med förhållandevis hög spänning (t.ex. transistorn tgooa-iouzarlzrr 446 420 13 hä) får sin strömdrivning från de nedre eller lägre or¿anen, vilka tjänstgör såsom strömkälla och vilka således inte bidrar till utgångssignalens drift. I detta hänseende bör det observe- ras att bildrördrivkretsen 50 också kan arbeta med kaskodför~ stärkarsteg av typen som är beskriven i den amerikanska patent- skriften H O5l hfl.

Dä mottagaren står i arbetssättet för service och när man således önskar utföra begynnelseintrimning av bildröret, inställs serviceomkopplaren 100 till läget “service . I detta läge avkopplas referenspotentialen fran transistorns 65 emitter från bildrördrivstegen 42, 44 och 46, och nämnda potential kopplas i stället till punkten A i ljusintensitetsnätet 90 via serviceomkopplaruttagen b och c och det strömledande omkopp- lingsorganet S1. Vertikalavböjningskretsarna och lämpliga reglerpunkter i mottagarens luminans- och krominanssignalbehand~ lingskretsar kopplas också till jord via serviceomkopplaruttag e, f och det strömledande omkopplingsorganet S2. Tack vare de sistnämda förbindelserna nedkopplas vertikalavböjningskretsar- na sä att vertikalavsölcninfgen ufiphözä. vzirjšimte luzninans- och krominanssignalerna avkopplas från bildröret på samma sätt som exempelvis är beskrivet i den amerikanska patentskriften 4 ll8 729 eller på något annat lämpligt sätt. Lämpliga för- spänningsinställningar för bildröret utförs därefter på i och för sig känt sätt, t.ex. genom att man injusterar skärmgaller- förspänningen och genom att man inställer bildrördrivkretsarna för en önskad förstärkning (t.ex. via motståndet 55 för driv- steget 42) för att säkerställa den avsedda andelen röd-, blå- och grönsignaldrivning när mottagaren arbetar på normalt sätt.

Denna förstärkningsinreglering har ingen inverkan på bildrörets inställda spärrförspänning.

Spänningen vid punkten A är oberoende av inställninge- läget hos ljusintensitetsreglaget 95 och svarar mot spänningen som erhålls vid punkten A i det normala arbetssättet när ljus» intensitetsreglaget 95 är inställt i sitt mittläge. Såsom har nämnts ovan medför denna normalinställning av reglaget 95 ett tillstånd i vilket bas- och emitterspänningarna hos drivtran- sistorn LB är sådana. att ingen ström flyter i motstånden 55 _ _._._..... _.- ._._.:...,_-. ....._._.._-v- pooa QUALITY 446 420 .L4 D och 56 i transistorns 52 emitterkrets, vilket är det önskade nor- mala tröskelvärdessvartnivåtillståndet i detta fall. Detta till- stånd erhålls också i arbetssättet service, när drivförstärkar- referenspotentialen från transistorns 65 emitter avkopplas från drivkretsen 50 via serviceomkopplaren och transistorns 52 bas- -emitterkrets får förspänníng på samma sätt som då mottagaren -arbetar normalt och ljusintensitetsreglaget 95 är centrerat.

Detta servicearrangemang befrämjar noggrann och förut- sägbar serviceinreglering eller -intrimning genom att det nog- grant efterliknar svartnivätillståndet som önskas i det normala arbetssättet och genom att det är väsentligen okänsligt för så- dana ändringar i förspänningarna och arbetsspänningarna som kan inträffa då mottagaren omkopplas mellan normal- och service- -arbetssättenf I många mottagare kan exempelvis belastningen på en eller flera matningsenheter för mottagaren påverkas (dvs. minskas) när mottagaren omkopplas från normalt arbets- sätt till servicearbetssättet, detta till följd av att verti- kalavsökningen upphävs. Om dessa matningskällor är oreglerade eller på annat sätt oförmögna att kompensera för denna verkan kan det inträffa att spänningar som uttas från ifrågavarande matningskällor kan ändras på ett icke önskvärt sätt. I före- liggande system kommer en ändring i spänningskällan på +ll,2 volt inte att inverka på det önskade svartnivåtillståndet under dessa betingelser, eftersom ljusintensitetsreferensspänningen som härrör från nätet 90 kommer att följa med ändringar i nivån hos referenspotentialen vid transistorns 65 emitter på sätt som åhar beskrivits ovan.

I det ovan givna exemplet har endast signalen B samp- lats av komparatorn 70. R- och G-signalerna kan också samplas på samma sätt, ehuru detta inte bör vara nödvändigt när B-, R- och G-signalerna som tillförs de respektive ingångarna till drivstegen 42, 44 och 46 följer nära med varandra (t.ex. med avseende på variationer i temperatur, komponenttoleranserna och 4 matningskällorna). Detta tillstånd.råder exempelvis när kretsar- -na som tillför B-, R- och G-signalerna till bildrördrivkretsarna är framställda på en enda integrerad krets. I detta samband skall det nämnas att näten som ingår i blocket 10, eventuellt med undan- .i _... . ., ._ ...._.....___-.-1?~_-_~---~.- P®iet4' cv¿L:n 14 446 420 1 tag för kondensatorn 85, kan framställas såsom en enda integre- rad monolitkrets. Vidare är drivtransistorerna med lägre rang (i den nedre raden), t.ex. transistorn 52 i steget 42, lägeffekt- organ som lätt kan anpassas med avseende på arbetskarakteristi- LT! korna.

Ehuru uppfinningen har beskrivits under hänvisning till bestämda utförlngsformer kan skilda ytterligare modifikationer göras inom uppfinningens ram.

Exempelvis kan transistorn 65 ersättas med en zenerdiod für alstring av referenspotentialen, varjämte kompenseringsimpe- dansen som är representerad av motståndet 92 kan ersättas med en diod som är så inkopplad och polvänd att strömledning erhålls i riktning framåt mellan transistorns 25 emitter och komparator- transistorns 72 basingâng (dvs. i serie med dioden 71). I det sistnämnda fallet är transistorns 73 bas direkt ansluten till motstånden 91 och 93 vid en gemensam punkt (dvs. punkterna A och B svarar då mot samma punkt).

Vidare kan blldrörtröskelvärdesströmledningsnivän in- ställas till ett lämpligt läge genom att man inreglerar nivån hos emitterreferensspänningen hos transistorn 65 (t.ex. genom att basförspänningen nos translstorn 65 bringas att variera automatiskt i beroende av på lämpligt sätt avkända arbetspara- metrar, såsom bildrördrivkretaens 50 arbetsmatningskälla (B+) eller bilarörets v32 sxarmgailerröfspanningspofientiai). Tran- sistorns 65 baselektrod kan också matas med växelspänningssig- naler som är representativa för (svart-vit) information, såsom kurvor och undersökningsmaterial, som skall presenteras medelst bildröret 62. _.. .-._ . ___-.. . ..........__ __.._.~--~._...._._...-.....-... .a room otiåmfrr ,.

Claims (3)

446 420 ti6 PATENTKRAV

1. Signalbehandlingskrets för videosignaler som inkluderar periodiska bildintervall med mellanliggande släckintervall _ innehållande en släcknivå som bestämmer bildens ljusintensitet, vilken krets innefattar en videosignalkanal för att tillföra nämnda videosignaler genom ett drivorgan till ett bildrör, var- vid en inställbar spänningsdelare är kopplad till en förspän- ningsmatningskälla för att åstadkomma en ljusintensitetsregler- spänning till en första ingång till en komparatorkrets, till en andra ingång hos vilken kopplas videosignaler från nämnda video- signalkanal, och att under nämnda släckintervall åstadkomma en utsignal svarande mot skillnaden mellan dess insignaler, varvid nämnda utsignal matas till nämnda videosignalkanal såsom en styrsignal för att variera släcknivân så att nämnda skillnad nedbringas till ett minimum, k ä n n e t e c k n a d därav, att en referensspänningskrets (65) är kopplad till nämnda för- spänningskälla (+11,2 volt) för att härleda en referensspänning som genom nämnda första kopplingsorgan (100a, b) kopplas till nämnda bildrör (62) såsom en referensspänning för de av nämnda drivorgan (50) förstärkta videosignalerna och att nämnda refe- rensspänning också påläggs en punkt (A) hos nämnda inställbara I spänningsdelare (91-95) genom ytterligare kopplingsorgan (68).

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att ett impedansnät (55, 56) kopplar nämnda referensspänning till nämnda bildrör (62).

3.7 Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda inställbara spänningsdelare (91-95) är inställbar för att åstadkomma ett omrâde av ljusintensitetsbestämmande spänningar vid nämnda första komparatoringång. varvid nämnda om- råde inkluderar en spänning för att åstadkomma väsentligen intet strömflöde i nämnda impedansnät (55. 56) hos nämnda bildrördriv- organ, att nämnda ytterligare kopplingsorgan är en impedans (68) mellan nämnda referensspänning och en punkt i nämnda inställbara spänningsdelare,.och att kretsparametrarna hos nämnda inställal bara spänningsdelàre och-impedans är så anordnade, att nämnda K spänning för att åstadkomma_väsentlígen intet strömflöde i nämn- da impedansnät i bildrördrivorganet bildas vid ett mittområdesa 'inställningsläge hos nämnda inställbara spänningsdelare. o _2001: QUALITY v; 446 420 17 H. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda anordning är anbragt i en färgtelevisionsmottagare med en luminanskanal och en krominanskanal, att omkopplingsorgan som är kopplade till nämnda bildrördrivorgan och nämnda lumi- nans- och krominanskanaler har ett första läge för att selektivt bringa nämnda luminans- och krominanskanaler att bli normalt verksamma i ett normalt arbetssätt hos mottagaren och för att koppla nämnda referensspänning till nämnda bildrördrivorgan resp. ett andra läge för att selektivt bringa nämnda luminans- och krominanskanaler att bli overksamma då mottagaren står i ett servicearbetsläge för att upphäva vertikalavsökning av nämn- da bildrör och för att bortkoppla nämnda referensspänning från nämnda bildrördrivorgan, att nämnda spänningsdelare är inställ- bar för att åstadkomma ett område av ljusintensitetsbestämmande reglerspänningar vid nämnda första komparatoringång, inklusive en spänning för att ge upphov till ett tröskelvärdessignalström- ledningstillstånd för nämnda bildrördrivorgan när nämnda signal» skillnad är vid ett minimum, att en impedans är inkopplad mellan nämnda referensspänning och en punkt i nämnda inställbara spän- níngsdelare, att kretsparametrarna hos nämnda inställbara spän- ningsdelare och nämnda impedans är sådana, att nämnda spänning för att åstadkomma nämnda tröskelvärdessignalströmledningstill- stånd bildas då nämnda inställbara spänningsdelare befinner sig vid ett mittområdesinställningsläge, och att nämnda omkopplings- organ i nämnda andra läge kopplar nämnda referensspänning till en sådan punkt i nämnda inställbara spänningsdelare att nämnda första komparatororgan mottar nämnda spänning för alstring av nämnda tröskelvärdessignalströmledningstillstånd oberoende av inställningsläget hos nämnda inställbara spänningsdelare. .4._............. .,_....-..-...._. , n., .. -fém- . ' i ï POOR QUALITY