SE455391B - Anslutningsdel for en streckningsanordning for streckning av band, kedjor och liknande - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 455 391 2 Fig. 2 visar anslutningsdelen sedd i snitt längs linjen II-II i fig. 1, dock utan styrningsdel och fjädrar; Fig. 3 visar ett snitt längs linjen III-III i fig. 2; Fig. 4 visar i planvy en andra utföringsform av en i enlighet med uppfinningen utförd anslutningsdel, vilken visas utan styrningsdelar, fjädrar och inhakningsdel; Fig. 5 visar ett snitt längs linjen V-V i fig. 4; Fig. 6 visar ett snitt längs linjen VI-VI i fig. 5; Fig. 7 visar i planvy, delvis i snitt, en inhakningsdel för anslutningsdelen i fig. 1-6; linjen VIII-VIII i fig. 7; sedd i den riktning som Fig. 8 visar ett snitt längs Fig. 9 visar inhakningsdelen markeras av pilen IX i fig. 7; Fig. 10 visar anslutningsdelen i fig. 1-3 monterad på en med spärrtandhjulsmekanism försedd anordning för sträckning av ett band; Fig. ll är en schematisk framställning av ett stycke av ett band som kan inhakas i inhakningsdelen enligt fig. 7-9; Pig. 12 visar schematiskt en last som är surrad med användning av bandsträckningsanordningar försedda med den uppfinningsenliga anslutningsdelen.

Den i fig. l-3 visade anslutningsdelen har en fästdel 1, ett anslagsstycke 2 och en med detta lösbart förbunden inhakningsdel 3. Fästdelen 1 är i huvudsak U-formig och uppvisar två parallellt med varandra liggande skänklar 4 och 5, vilka är förbundna med varandra under förmedling av ett i rät vinkel mot desamma liggande tvärstycke 6. Skänklarnas 4, 5 fria ändar 7, 8 är så böckade, att deras avstånd från varandra är mindre än avståndet mellan skänklarna 4 och 5 i området av tvärstycket 6. De fria ändarna 7 och 8, som är parallella med varandra och med den övriga delen av skänk- larna 4 och 5, har i linje med varandra liggande hål 9 resp. 10 för en ej visad tapp, med vilken anslutningsstycket kan anslutas till en sträckningsanordning ll (fig. 10).

Skänklarna 4 och 5 och tvärstycket 6 på fästdelen 1 är plattformiga och har samma höjd över hela längden. Därigenom kan fästdelen framställas på mycket enkelt sätt.

Anslagsstycket 2 är likaså U-formigt och kan därigenom framställas på enkelt sätt. Det har två parallellt med 10 15 20 25 30 35 455 391 3 varandra liggande skänklar 12 och 13, vilka förenas med varandra av ett i rät vinkel mot desamma liggande, rakt tvärstycke 14. Skänklarna 12 och 13 och tvärstycket 14 ligger med hela sin sidyta över hela sin längd an mot de mot varand- ra vända insidorna 15 och 16 pá fästdelens 1 raka skänklar 4 och 5 och mot insidan 17 pà fästdelens tvärstycke 6. Anslags- stycket 2 fixeras därigenom noggrant i sitt läge av fästdelen 1, och sålunda behövs inga ytterligare delar för inriktning eller positionering av anslagsstycket. Höjden pà skänklarna 12, 13 och tvärstycket 14 är mindre än höjden på fästdelens 1 skänklar 4, 5 och tvärstycke 6 (fig. 2), varigenom fästdelen skjuter ut över anslagsstycket vid båda kanterna. Anslags- stycket är anordnat symmetriskt med avseende på fästdelen 1, så att denna skjuter ut lika mycket uppåt och nedåt över anslagsstycket (fig. 2). Skänklarna 12, 13 på anslagsstycket 2 är kortare än skänklarna 4, 5 på fästdelen 1 (fig. 1), varigenom deras fria ändar ligger pá avstånd från de sneda Övergångarna 18, 19 till de inàtbockade ändarna 7, 8 på fästdelen. Tack vare den beskrivna anordningen av anslut- ningsstycket 2 innanför fästdelen 1 skyddar den senare anslagsstycket mot skador.

Fästdelen 1 och anslagsstycket 2 kan förskjutas i förhål- lande till inhakningsdelen 3 i den riktning som markeras av en dubbelpil 20 i fig. 1. Härvid styrs anslagsstycket 2 mot ett motanslag 21, som är utformat som en platta. Denna platta har väsentligen rektangulär kontur (fig. 3) och har vid sina kortsidor en rektangulär fördjupning 22, 23, vars djup ungefär motsvarar tjockleken och vars längd ungefär motsvarar höjden på anslagsstyckets 2 skänklar 12, 13. Därigenom har motanslaget 21 ansatser 24, 24', 25, 25', som griper över översidan 26, 26' och undersidan 27, 27' på anslagsstyckets 2 skänklar 12, 13 (fig. 3). Ansatserna 24, 24' och 25, 25' sträcker sig i det närmaste fram till insidorna 15, 16 på fästdelens 1 skänklar 4, 5 (fig. 3). När anslagsstycket 2 förskjuts i förhållande till motanslaget 21 styrs det under förmedling av sina skänklar 12, 13 av motanslaget 21. Efter- som ansatserna pá motanslaget griper över skänklarna 12, 13 upptill och nedtill, föreligger en mycket säker styrning av anslagsstycket. 10 15 20 25 30 35 455 591 4 Som framgår av fig. 2 för anslagsstyckets 2 skänkel 12 finns pá översidan 26 och undersidan 27 en avsats 28 resp. 29. Även den andra skänkeln har liknande avsatser. Avsatserna omfattar vardera en vinkelrätt mot översidan resp. undersidan liggande ansatsyta 30, 31, med vilken anslagsstycket 2 i anslagsläget anligger mot motanslaget 21.

Företrädesvis är såsom visas i fig. 1-3 en sådan avsats anordnad både pä översidan och undersidan av varje skänkel.

För den eftersträvade anslagsfunktionen är det dock tillräck- ligt om avsatserna finns pà endast den ena av anslagsstyckets 2 båda skänklar 12, 13. Det vore också tillräckligt om varje skänkel eller endast den ena skänkeln uppvisade en avsats med en ansatsyta enbart på översidan eller enbart på undersidan.

I den utföringsform som är att föredra har emellertid båda skänklarna på både översidan och undersidan en avsats 28, 29.

Därigenom förhindras med säkerhet att motanslaget i anslags- läget snedställs under inverkan av anslagsstycket 2. I anslagsläget belastas tack vare denna utformning motanslaget 2l likformigt.

Av fig. 2 framgår att motanslaget 21 skjuter ut uppåt och nedåt ett kort stycke över skänklarna 12, 13 på anslags- stycket 2. Dess höjd är emellertid mindre än höjden på fästdelen 1, så att även motanslaget ligger skyddat mellan fästdelens skänklar 4, 5.

Den eftersträvade anslagsfunktionen kan också erhållas med en utföringsform där anslagsstycket 2 ej är U-formigt utan endast består av de båda skänklarna 12, 13. Dessa måste då vara fastsatta på insidorna 15, 16 av fästdelens 1 skänk- lar 4, 5. Även i ett sådant fall skulle ansatsytorna 30, 31 i ändläget komma till anliggning mot ansatserna 24, 24' och 25, 25'. Den U-formiga konstruktionen har emellertid den för- delen, att anslagsstycket 2 ej behöver förbindas stelt med fästdelen 1 utan kan anligga löst mot insidorna på denna. Om fästdelen 1 förskjuts åt vänster i fig. 2, medbringas an- slagsstycket 2 tvångsmässigt, eftersom det i denna rörelse- riktning är formbundet förbundet med fästdelen. Om fästdelen 1 förskjuts åt höger till det i fig. 1 visade andra ändläget, svarar tryckfjädrar 32, 33 för att anslagsstycket 2 likaså förskjuts i denna riktning och med sitt tvärstycke 14 stän- 10 15 20 25 30 35 455 391 5 digt anligger mot fästdelens tvärstycke 6.

Motanslaget 21 bildar ett stöd eller upplag för tryck- fjädrarna 32, 33 (fig. 1), som är anordnade mellan motansla- get och anslagsstyckets 2 tvärstycke 14. Tryckfjädrarna 32, 33 sitter pà var sin styrningsdel 34, 35 bildad av en gängad bult. Styrningsdelarna 34, 35 gär genom motanslaget 21, tvärstyckena 14 och 6 på anslagsstycket 2 och fästdelen 1 och genom inhakningsdelen 3 (fig. 1). För detta är dessa delar utformade med var sitt par av på samma höjd liggande hål 36-43 (fig. 1). Vid båda ändarna på varje styrningsdel 34, 35 finns en anslagsdel 44, 45 resp. 46, 47, som anligger mot den från tvärstycket 14, 6 vända sidan av motanslaget 21 resp. inhakningsdelen 3. Anslagsdelarna 44, 46 bildas av en bult- skalle, och anslagsdelarna 45, 47 bildas av en pà bulten páskruvad mutter. Diametern på hålen 36, 43 är anpassad till diametern pá de båda styrningsdelarna 34, 35, så att motan- slaget 21, anslagsstycket 2, fästdelen 1 och inhakningsdelen 3 styrs på dessa styrningsdelar. Genom att det finns tvâ pà samma höjd och på avstånd från varandra liggande styrnings- delar (fig. 3), kan anslagsstycket 2 och fästdelen 1 för- skjutas på styrningsdelarna utan att snedställas. Därigenom styrs anslagsstycket 2 inte endast av motanslaget 21 utan i synnerhet även av de båda styrningsdelarna 34, 35.

I utgångsläget enligt fig. 1 ligger anslagsdelarna 44-47 under inverkan av kraften från de båda tryckfjädrarna 32, 33 an mot motanslaget 2l och mot inhakningsdelen 3.

Tryckfjädrarna 32, 33 kan utgöras av skruvfjädrar, som sitter på styrningsdelarna (fig. 10). Det är emellertid även möjligt att använda exempelvis tallriksfjädrar, som kan vara anordnade i ett eller flera skikt, beroende på vilken för- spänning som önskas. Tallriksfjädrarna kan vara anordnade parallellt eller motställda pà styrningsdelarna 34, 35.

Istället för de två styrningsdelarna kan man allt efter den erforderliga förspänningskraften nöja sig med endast en styrningsdel. Pà denna kan en skruvtryckfjäder eller eventu- ellt två eller flera koaxiellt med varandra liggande skruv- tryckfjädrar anordnas. Även i detta fall kan man använda tallriksfjädrar istället för skruvtryckfjädrar. Den använda fjädertypen väljs med beaktande av anslutningsdelens använd- 10 15 20 25 30 35 455 391 6 ningsomràde och den i varje särskilt fall erforderliga förspänningskraften.

Som framgår av fig. 1 är skänklarna 12, 13 och tvär- stycket 14 på anslagsstycket 2 avsevärt tunnare än skänklarna och tvärstycket pà fästdelen 1, så att det mellan fästdelens skänklar finns tillräckligt utrymme för tryckfjädrarna 32, 33.

Tryckfjädrarna 32, 33 är så dimensionerade, att deras varv anligger mot varandra när den önskade förspännings- kraften uppnås, så att en fortsatt hoptryckning av fjädrarna ej är möjlig. Därigenom bildar tryckfjädrarna i detta "blockeringsläge" ett anslag, som för användaren av sträck- ningsanordningen tydligt markerar att den önskade förspän- ningskraften har uppnåtts. För att samtliga sträckningsanord- ningar exempelvis i ett surrningssystem skall få lika förspän- ningskrafter behöver användaren endast tillse att samtliga tryckfjädrar intar det nämnda blockeringsläget.

Anslutningsdelen kan förbindas med den med en spärrtand- hjulsmekanism (spärrsockmekanism) försedda bandsträcknings- anordningen ll på det i fig. 10 visade sättet. Sträcknings- anordningen har en manöverarm 48, med vilken en bandupplind- ningsvals 49 kan vridas för upplindning av ett band-50 på valsen. På inhakningsdelen 3 är ett band 51 fasthakat. Det förstnämnda bandet 50 är exempelvis fasthakat på den last 76 (fig. 12) som skall fastsurras, medan bandet 51 är fast anbríngat pá en vägg Ü7 i ett fordon, ett flygplan, ett fartyg eller liknande. Genom svängning av manöverarmen 48 fram och äter upplindas bandet 50 på valsen 49, så att det sträcks. Sá snart bandspänningen kan övervinna förspännings- kraften från tryckfjädrarna 32, 33 kommer vid fortsatt manövrering av armen 48 fästdelen 1 och anslagsstycket 2 att förskjutas åt vänster, sett som i fig. 1 och 10, mot verkan av kraften från tryckfjädrarna 32, 33, eftersom anslagsdelen är fast förbunden med sträckningsanordningen 11. Härvid avlägsnar sig fästdelen 1 från inhakningsdelen 3, som är oförskjutbart lagrad genom sin anslutning till bandet 51. Vid förskjutningen glider fästdelen 1 och anslagsstycket 2 på de båda styrningsdelarna 34 och 35, så att de kan förskjutas pålitligt även under inverkan av de stora förspänningskraf- 10 15 20 25 30 35 455 391 7 terna, som kan vara exempelvis av storleksordningen 500-1000 kp. Tryckfjädrarna 32, 33 sammanpressas till dess att de intar det ovannämnda blockeringsläget och sålunda inte kan sammanpressas ytterligare. Blockeringsläget är lätt iakttag- bart för den person som använder eller manövrerar sträcknings- anordningen, eftersom tryckfjädrarna ligger fritt. Dessutom stiger i blockeringsögonblicket den för svängning av manöver- armen 48 erforderliga kraften mycket kraftigt, så att armen inte längre kan svängas. Förutom att tryckfjädrarna 32, 33 intar blockeringsläget kommer ansatsytorna 30, 31 på anslags- stycket 2 att ansättas mot motanslaget 21, så att en ytter- ligare anslagsfunktion uppnås. Styrningsdelarna 34, 35 och genom anslagsdelarna 44, 46 även motanslaget 21 hindras av inhakningsdelen 3 från att förskjutas, eftersom styrnings- delarna under förmedling av anslagsdelarna 45, 47 stöds mot sträckningskraftens riktning mot inhakningsdelen 3.

Lämpligen finns förutom anslagsfunktionen även en sikt- eller syftningskontroll, som ger användaren en möjlighet att även optiskt kontrollera att den önskade förspänningskraften har uppnåtts. I utföringsformen enligt fig. 1-3 finns för detta ändamål i den för användaren synliga översidan 52, 53 på skänklarna 4, S urtag 54, 55, som i anslagsläget för anslagsstycket 2 resp. i blockeringsläget för tryckfjädrarna 32, 33 ligger i förlängningen av motanslaget 21. Lämpligen är urtagen 54, 55 lika breda som motanslaget 21, så att i ändläget urtagens sidor bildar en förlängning av motanslagets 21 sidor. Dessutom kan urtagen 54, 55 vara färgmarkerade.

Det är även möjligt att utforma anslutningsdelen så, att tryckfjädrarna 32, 33 i anslagsläget för anslagsstycket 2 fortfarande inte har intagit sitt blockeringsläge, så att anslagsfunktionen uppnås enbart genom ansatsytorna 30, 31 på anslagsstycket. Även vid en sådan utformning kan ett ökat motstånd mot manövrering av sträckningsanordningens manöver- arm 48 kännas tydligt, så att användaren säkert kan fast- ställa att den önskade förspänningen har uppnåtts. Omvänt är 32, 33 tillräckligt, 2 behöver inte även blockeringsläget för tryckfjädrarna dvs. skänklarna 12, 13 på anslagsstycket uppvisa nâgra avsatser 28, 29 med ansatsytor. I detta fall har skänklarna samma höjd över hela sin längd. Så snart den 10 15 20 25 30 35 455 391 8 erforderliga förspänningskraften har uppnåtts intar tryck- fjädrarna blockeringsläget och markerar därigenom tydligt att ändläget har uppnåtts. Slutligen är det också möjligt att anordna endast urtagen 54, 55, som ligger mitt för motan- slaget 21 när den erforderliga förspänningskraften har uppnåtts. De tidigare beskrivna utföringsformerna har dock den fördelen, att uppnåendet av ändläget resp. den erforder- liga förspänningskraften i banden kan fastställas med ledning av den kraft som behövs för manövrering av sträckningsanord- ningens manöverarm 48. Därför behöver sträckningsanordningen 11 inte vara synlig under sträckningsförloppet.

I utföringsformen enligt fig. 4-6 saknas det separata anslagsstycket 2 i utföringsformen enligt fig. 1-3. Istället bildar fästdelen la själv anslagsstycket. Dess skänklar 4a, Sa har på sin översida 52a, S3a och på sin undersida 56, 57 en avsats 28a, 29a, vilket visas i fig. 5 för skänkeln 4a.

Var och en av avsatserna har en i rät vinkel mot över- och undersidan liggande ansatsyta 30a, Bla, som i anslagsläget anligger mot ansatserna 24a, 24a', 25a, 25a' pá motanslaget 2la på det i anslutning till utföringsformen enligt fig. 1-3 beskrivna sättet. Motanslaget 2la övergriper med dessa ansatser 4a, Sa (fig. 6) på det sätt som har beskrivits i anslutning till anslagsstycket 2 i utföringsformen enligt fig. l-3. För övrigt är anslutningsdelen enligt fig. 4-6 utformad på samma sätt som anslutningsdelen enligt fig. 1-3.

Vid det beskrivna sträckningsförloppet kommer i detta fall endast fästdelen la att förskjutas mot verkan av kraften från tryckfjädrarna 32, 33 till dess att ansatsytorna 30a, 3la kommer till anliggning mot ansatserna 24a, 24a', 25a, 25a' på motanslaget 2la. Som framgår av fig. 6 skjuter ansatserna i sidled ej ut förbi de från varandra vända yttersidorna på fästdelens la skänklar 4a, 5a. I anslagsläget kan tryckfjädrarna 32, 33 inta sitt blockeringsläge.

Det vore också möjligt att akustiskt indíkera uppnàendet av den erforderliga förspänningen. För detta ändamål kan man exempelvis använda förformade stålplátdelar, som böjs elastiskt förbi ett dödpunktsläge och därvid ger upphov till ett knäppande eller knackande, tydligt hörbart ljud. En sådan elastisk deformering av stàlplátdelarna kan åstadkommas genom 10 15 20 25 30 35 455 391 9 ett anslag, som är anordnat på anslutningsdelens rörliga element och i ändläget påverkar stàlplåtdelarna för att deformera dessa.

De beskrivna anslutningsdelarna är med fördel lösbart förbundna med sträckningsanordningen 11. Därigenom kan redan existerande sträckningsanordningar i efterhand utrustas med anslutningsdelarna. “ Inhakningsdelen 3 är en U-formig bygel, vars raka skänk- lar 58, 59 är parallella och förbundna med varandra under förmedling av ett i rät vinkel mot desamma liggande, rakt tvärstycke 60 (fig. 7). Som framgår av fig. 1 anligger inhakningsdelen 3 med sitt tvärstycke 60 mot tvärstycket 6 på fästdelen l, la. Därigenom säkerställs ett stöd för inhak- ningsdelen 3 mot fästdelen, eller omvänt, över en stor stödyta. Anslagsdelarna 45, 47 på styrningsdelarna 34, 35 ligger skyddat mellan skänklarna 58, 59 (fig. 1). Ändytorna 61, 62 pà skänklarna 58, 59 är ungefär halvcirkelformigt avrundade för att skona bandet 51 och för att minska risken för skador (fig. 9). Intill de fria ändarna på skänklarna 58, 59 finns i linje med varandra liggande hål 63, 64 för en tapp 65, kring vilken änden på bandet 51 ligger (fig. 10). Tappen 65 har vid sin fria ände en i huvudsak radiellt utskjutande, tappformig säkringsdel 66, med vilken en vridsäkring av tappen erhålls. Säkringsdelen 66, som företrädesvis är lösbart insatt i ett bottenhál i tappen 65, anligger under inverkan av fjäderkraft mot utsidan 67 av skänkeln 59.

Fjäderkraften pàförs av en tryckfjäder 68 (fig. 8), som sitter på tappen 65 och stöder mot skänkeln 58 och mot ett huvud 69 pà tappen. Tryckfjädern 68 tjänar även som dämpnings- element och förhindrar att vibrationer i surrningssystemet, vilka även påverkar anslutningsdelen, åstadkommer att säkrings- delen 66 oavsiktligt frigörs från utsidan 67 på skänkeln 59, så att tappen 65 kan glida ut ur hålet 64 och frige bandet 51. En sådan frigivning skulle medföra inte endast att surrningen upphävdes utan även, till följd av de stora förspänningskrafterna, en betydande skaderisk genom det plötsligt frigivna surrningsbandet.

För att ytterligare säkring av tappen 65 skall erhållas finns på utsidan 67 av skänkeln 59 en fördjupning 70 (fig. 10 15 20 25 30 35 455 591 10 9), som mynnar i hålet 64 och i vilken säkringsdelen 66 ligger. I förening med den nämnda tryckfjädern 68 uppnås därigenom en absolut säker vridsäkring av tappen 65, så att en oavsiktlig frigöring av bandet 51 är utesluten.

För att tappen 65 med sin radiellt utskjutande säkrings- del 66 skall kunna skjutas genom hålet 64, är detta utformat som ett nyckelhål (fig. 9). Vid genomskjutningen av tappen 65 måste säkringsdelen 66 skjuta in i det smalare avsnittet av hålet 64. För att tappen 65 sedan skall låsas mäste den i det i fig. 9 visade utföringsexemplet vridas ett halvt varv, så att säkringsdelen kan ingripa i fördjupningen 70. Det andra hålet 63 i skänkeln 58 är helt runt, så att tappen 65 inte kan avlägsnas från inhakningsdelen 3. Givetvis skulle även hålet 63 kunna ha nyckelhålsform för att medge utdragning av tappen 65 frán inhakningsdelen.

För att sträckningen av bandet 50 inte skall kräva alltför stor insats av kraft och tid, kan man med hjälp av tappen 65 göra en grovförkortning av bandet 51. För detta ändamål har bandet 51 flera öglor 71-73 (fig. 11), så att tappen 65 allt efter den önskade längden på bandet 51 kan skjutas genom en-utvald ögla. Dessa eller öglor 71-73 bildas genom att bandet uppvisar tvâ hoplagda skikt 74, 75, som är hopsydda med mellanrum.

De beskrivna anslutningsdelarna lämpar sig inte endast för sträckningsanordningar med spärrtandhjulsmekanism (spärrsockmekanism) utan även för andra sträckningsanordningar med vilka band, kedjor och liknande kan sättas under förspän- ning.

Claims (17)

10 15 20 25 30 35 455 391 ll Patentkrav

1. Anslutningsdel för en strâckningsanordning, i synnerhet en strâckningsanordning driven medelst en spârrtandhjulsmekanism, för sträckning av band, kedjor och liknande, med en fâstdel för anslutning till sträcknings- anordningen, med ett anslag och med en inhakningsdel för banden, kedjorna eller liknande, varvid för anslaget år anordnat ett medelst minst en fjäder förspånt motanslag, kännetecknad av att anslaget (2:4a,5a) år anordnat pà fâstdelen (1) och att anslaget (2;4a,5a) och motanslaget (21) är anordnade att närma sig varandra vid sträckningen.

2. Anslutningsdel enligt krav 1, kânnetecknad av att motanslaget (21) är anordnat att anslå mot en anslagsyta (30,31;30a,3la) vid uppnàende av en förutbestämd spänning i bandet, kedjan, e.dyl.

3. Anslutningsdel enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att anslaget (2) är rörligt mot fjäderkraft, företrädes- vis förskjutbart i strâckningsanordningens (11) stråcknings- riktning pà minst en styrning (24,24',25,25';34,35).

4. Anslutningsdel enligt krav 1 eller 2, kånnetecknad av att fâstdelen (1) omger anslaget (2) åtminstone vid sidorna och företrädesvis är i huvudsak U-formig.

5. Anslutningsdel enligt något av krav 1-4, känne- tecknad av att anslaget (2) anligger mot fästdelens (l) innersidor (15-17).

6. Anslutningsdel enligt något av krav 1-5, känne- tecknad av att motanslaget (21) år en platta, som ligger pà anslaget (2), företrädesvis pà till detta hörande skänklar (12,l3), vilka i synnerhet vid översidan och/eller undersidan övergrips av på motanslaget (21) anordnade ansatser (24,24',25,25'), vilka företrädesvis bildar styrningen för anslaget (2).

7. Anslutningsdel enligt krav 1-6, kânnetecknad av att över- och/eller undersidan (26,26',27,27') på åt- minstone den ena av och företrâdesvis båda skânklarna (l2,13) på anslaget (2) har en ansatsformig avsats (28,29). vars ena ansatsyta (30,31) bildar anslagsytan och i anslagsläget anligger mot motanslaget (21), företrädesvis mot dess ansatser (24,24',25,25'). 10 15 20 25 30 35 ~_4ss 591 12

8. Anslutningsdel enligt något av krav 3-7, känne- tecknad av att styrningen (34,35), som företrädesvis bildas av en bult, går genom motanslaget (21) och tvär- stycket (14) på det företrädesvis förskjutbart på styr- ningen anordnade anslaget (2).

9. Anslutningsdel enligt något av krav 3-8, känne- tecknad av att fâstdelen (1) år förskjutbar pà styrningen (34,35).

10. Anslutningsdel enligt något av krav 1-9, känne- tecknad av att fâstdelen (1) på minst en av sina kanter (52) uppvisar en ojämnhet (54), såsom en fördjupning, en upphöjning eller liknande, som i anslagslåget för anslaget (2) är tillordnad motanslaget (21).

11. Anslutningsdel enligt nàgot av krav 2-6 och 8-10, kânnetecknad av att över- och/eller undersidan (52a,53a, 56,57) på den ena av och företrädesvis båda skänklarna (4a,5a) pà fästdelen (la) har en ansatsformig avsats (28a,29a), vars ena ansatsyta (30a,31a) bildar anslagsytan.

12. Anslutningsdel enligt nagot av krav 1-11, känne- tecknad av att inhakningsdelen (3) är en U-formig bygel, som med sitt tvârstycke (60) anligger mot tvârstycket (6) pà fâstdelen (1).

13. Anslutningsdel enligt något av krav 1-12, känne- tecknad av att styrningen (34,35) går genom tvârstycket (60) pà inhakníngsdelen (3) och företrädesvis vid bada ändarna har anslagsdelar (47-47), mot vilka motanslaget (21) och tvârstycket (60) på inhakningsdelen (3) anligger under inverkan av kraften från fjädrarna (32,33).

14. Anslutningsdel enligt nagot av krav 1-13, känne- tecknad av att inhakningsdelen (3) i närheten av de fria ändarna pá skânklar (58,59) pà densamma har i linje med varandra liggande häl (63,64) för en taPP (65) eller liknande, som företrädesvis vid sin fria ände har ett utskjutande säkringselement (66), vilket tjänar som vridsâkring för tappen och företrädesvis anligger mot utsidan (67) pà den ena skånkeln (59) på inhakningsdelen (3), företrädesvis under fjåderkraft.

15. Anslutningsdel enligt krav 14, kännetecknad av att pà tappen (65) sitter en tryckfjâder (68), som stöder mot 10 15 20 25 30 35 455 391 13 den andra skånkeln (58) på ínhakningsdelen (3) och mot tapphuvudet (69).

16. Anslutningsdel enligt krav 14 eller 15, känneteck- ggg av att sâkringselementet (66) i sâkringslâqet ligger i en fördjupning (70) på utsidan (67) av inhakningsdelens (3) ena skânkel (59).

17. Anslutningsdel enligt något av krav 14-16, känne- tecknad av att hålet (64) i den fördjupningen (70) upp- visande skânkeln (59) pà inhakningsdelen (3) âr nyckelhàls- formigt.