SE452375B - Forfarande och anordning for kontinuerlig tvettning av varusatser - Google Patents

Description

20 25 30 35 452 375 2 kan styras av ett överföringsbart programsystem där process- programmerade styrningar för individuella satser frammatas med satserna från modul till modul och användes för direkt reglering av modulerna innehållande de enskilda satserna.

Ett modultunnelregleringssystem är potentiellt en högeffektiv anordning för reglering av en kontinuerlig varu- satsström, och i det ovan beskrivna tunnelsystemet kan exem- pelvis lika många satser som det finns moduler behandlas samtidigt. När en sats föres ut från modulraden kan en annan sats tillföras den första modulen vid processens början. Så länge som ytterligare varusatser finns tillgängliga kan så- ledes tunnelsystemet arbeta kontinuerligt. För att emellertid öka processens effektivitet och minska operatörens manuella arbete kan systemets automatiska reglering maximeras. När de olika processtegens delar måste modifieras för att anpas- sas till ändrade satsbehov eller för att "finstämma" satsreg- leringen måste styrsystemet vara tillräckligt flexibelt för att tillåta on-siteprocessregleringsprogramändringar.

Redogörelse för uppfinningen Den föreliggande uppfinningen avser en anordning för styrning av flerstegssystem, såsom satsbehandlingssystem med ett flertal moduler, som är anordnade att i följd mottaga och behandla varusatser, som är skilda från varandra. En minnes- anordning finns för mottagning och lagring av information avseende olika för behandlingssystemet karakteristiska para- metrar. Minnesanordningen kan också mottaga och lagra formler för påverkan av satsbehandlingssystemet. Sådana formler kan innefatta instruktioner för påverkan av varje modul för olika varuslag. Påverkningsanordningar finns för att verkställa de olika formlernas instruktioner. Dessa anordningar tjänar som kommunikationsorgan, och formelinstruktionerna påverkar de olika modulernas funktioner. Sensorer avkänner behandlings- systemets förhållanden och särskilt'förhållanden inuti de individuella modulerna. Sådana avkänd information tillföres styrapparaten, som kan övervaka de av de olika modulerna ut- förda processerna.

Minnesanordningen kan också mottaga och lagra data 10 15 20 25 30 35 452 375 3 så att de olika satserna, som behandlas, kan identifieras och korreleras med de olika formlerna. Olika order kan också mottagas och lagras i minnesanordningen för att användas exempelvis vid start, stopp och àterstart av processen.

En dataprocessor kan användas för mottagning av de olika informationerna och ge instruktioner till behandlings- systemet att utföra olika steg enligt de utvalda formlerna.

En ytterligare minnesanordning finns för lagring av bas- instruktioner för påverkan av styr- eller reglersystemet.

Basinstruktionerna anger att formlerna kan ändras för att variera behandlingen av olika slags varor, och formeländ- ringarna kan till och med göras under realtid under det att varusatserna behandlas.

Enligt den föreliggande uppfinningen åstadkommes ett satsbehandlingssystem innefattande en rad i följd efter var- andra anordnade moduler, som flerstegsbehandlar varorna en- ligt utvalda formler, varvid systemets styrapparat är program- merbar "on-site" för att åstadkomma sådana formler och modi- fikationer av dessa.

In- och utterminaler kan anordnas för kommunikation mellan en systemoperatör och styrapparaten. En katodstråle- röranordning (CRT) kan användas för att visa exempelvis para- meter- och formelinformation. Ett tangentbord kan användas för att införa parametrar, formler, order och satsdata, för att modifiera parametrarna och formlerna och för att beordra systemet att utföra olika funktioner.

Enligt ett speciellt utförande kan uppfinningen an- vändas för att reglera ett satstvättningssystem, exempelvis det tunnelsystem som beskrivits ovan. Typiska parametrar i. styrsystemet kan exempelvis innefatta antalet moduler i tunnelsystemet, identifiering av modulerna, till vilka olika kvantiteter kan föras, och olika avgivningskombinationer för tömning av modulerna. Tvättningsformler för användning vid styrning av ett sådant system kan innefatta identifiering och storleken av olika förnödenheter, som skall införas i speciella moduler och som behandlar speciella slag av satser.

Dessutom kan päverkningstid för speciella satser specificeras 10 15 20 25 30 35 452 375 4 i formlerna liksom mängden av och temperaturen hos det vat- ten som användes i de olika modulerna.

I sättet enligt uppfinningen kan ett eller flera olika slags varusatser behandlas av flerstegsbehandlings- systemet, varvid exempelvis varje slags varusats automa- tiskt behandlas enligt en särskilt utvald formel. När sat- serna placeras exempelvis på en matningsmekanism för transport till modulerna identifieras varje sats och identifierings- data införes i en styrapparat. Matningssystemet kan vara synkroniserat med modulerna, så att en sats varor kan över- föras till det första steget, när samtliga satser i de olika stegen överföres till nästa steg i stegföljden och den sista satsen överföres till en uppsamlingsanordning.

Varje gång en sådan överföring sker avläser styr- apparaten de formler som motsvarar satsslagen i varje steg, med början från det första steget och fortsättningsvis längs raden av steg tills alla formler har avlästs. De behov, såsom behov av förnödenheter, som anges i varje formel för mot- svarande sats, som befinner sig i ett speciellt steg, erhålles så snart som formeln avläses.

Inom varje steg kan de tillgängliga processtegen för- delas över ett flertal tidsperioder. Under den första tids- perioden avläser styrapparaten varje formel för varje sats i vart och ett av stegen med början från det första steget och fortsätter över raden steg tills den första periodens behand- lingsbehov för varje steg som innehåller en sats har noterats.

Då varje formel avläses tillföres under den första tidsperi- oden erforderliga förnödenheter detta speciella steg. Efter det att alla behoven under den första tidsperioden för varje steg har uppfyllts avläses formlerna för behoven under den andra tidsperioden, varvid man åter startar med det första steget och fortsätter tills alla formeler har avlästs. Då varje formelbehov bestämts anges de erforderliga förnöden- heterna för motsvarande steg. Efter det att det andra tids- intervallet är slut upprepas processen, varvid formlerha för de olika stegen avläses för att bestämma behoven under det tredje tidsintervallet. Processen upprepas tills alla tids- 10 15 20 25 30 35 452 375 5 intervall är avslutade med alla erforderliga tillförseldata till de olika stegen bestämda av motsvarande formler.

Efter det att alla behandlingsbehoven för satserna har erhållits kan systemet påverkas att överföra de respek- tive satserna till nästa steg i stegföljden och en ny sats kan införas i det första steget. Processen med avläsning av formlerna, som uppfyller de specificerade processbehoven, och överföring av satserna upprepas för behandling av samtliga satser.

Om vid någon tidpunkt under behandlingen av satserna ett steg eller en modul är tomt respektive tom erfordras ingen formelavläsning för detta speciella steg. Om efter en överföring av satser alla moduler är tomma avläser styrappa- raten inga formelbehov för någon av modulerna och anger att behandlingen är avslutad.

Ett väsentligt kännetecken hos den föreliggande upp- finningen är den relativt enkla åtkomsten till minnesanord~ ningen, som lagrar formlerna. Formlerna kan införas medelst en inenhet, exempelvis ett tangentbord, och kan modifieras av denna. Styrsystemet är således "on-site" eller fältprogram- merbart för att tillföra eller modifiera formelinstruktioner, som specificerar de delar av processen som användes för att behandla varusatserna. Dessutom kan dessa formelmodifieringar utföras väsentligen utan att behandlingen av varusatserna behöver avbrytas.

Den föreliggande uppfinningen avser således ett hög- automatiserat, effektivt och flexibelt styrsystem för be- handling av varor i satser, där de enskilda behandlings- stegen kan ändras lätt och under realtid.

Figurbeskrivning _ Pig. 1 är en schematisk representation av ett fler- stegs satsbehandlingssystem styrt av en realtidsprogrammerad styrapparat enligt uppfinningen, fig. 2 är en schematisk representation av modul- raden i behandlingssystemet enligt fig. 1 i form av ett satstvättningssystem med olika reglerings- och avhämtnings- möjligheter, 10 15 20 25 30 35 452 375 6 fig. 3 är en schematisk planvy av behandlings- systemet i fig. 1 och 2 med matnings- och samlingsanord- ningar, och fig. HA, HB och HC visar tillsammans ett flödes- diagram med steg för styrning av behandlingssystemet.

Föredragna utföringsformer Ett behandlingssystem enligt uppfinningen betecknas generellt med 10 i fig. 1. Behandlingsenheten visas vid 12 och styrapparaten vid 1%. Behandlingsenheten 12 innefattar en rak rad 16 med moduler, en matningsmekanism 18 i form av ett transportband och en uppsamlingsmekanism 20, även den i form av ett transportband. En inloppsränna 22 är anordnad vid modulradens 16 början för mottagning av varor från mat- ningsmekanismen 18. En utloppsränna 2H är anordnad vid modulradens 16 slut och avger behandlade varor till uppsam- lingsmekanismen 20. Matningsmekanismen 18 är uppdelad i av- delningar 26 för mottagning och kvarhållande av från varandra skilda varusatser.

Styrapparaten lü innefattar en datorenhet innefatt- ande en dataprocessor 28 ansluten till ett primärminne 30 och ett sekundärminne 32. Datorenheten avger styrinstruktioner till behandlingsenheten 12 via ett system med påverknings- anordningar SH och mottager information från behandlingsen- heten via ett system med sensorer 38. Anordningarna 34 och sensorerna 36 är anslutna till datorenheten via ett lämp- ligt gränssnitt 38.

En interminal H0, exempelvis ett tangentbord, finns för kommunikation mellan systemets operatör och dataproces- sorn 28. En utterminal H2, exempelvis ett katodstrålerör, finns för visning av den information från processorn 28 som berör förhållandena i behandlingsenheten 12 och identifi- ering av och läge för varusatser. En kraftenhet HH förser datorenheten och tillhörande terminaler 40 och 42 med elek- trisk ström.

Det torde förstås att ett flertal datorsystemkompo- nenter finns som kan användas vid konstruktionen av styr- apparaten 14. Exempelvis kan en Motorola M 6800 digital 10 15 20 25 30 35 452 375 7 mikroprocessor användas som dataprocessor 28. Primärminnet 30 kan innefatta ett eller flera raderbara, programmerbara läsminnen (EPROM). Sekundärminnet kan exempelvis innefatta ett megnetiskt kärnminne.

Pâverkningsanordningarna 3H och sensorerna 36 väljes enligt fordringarna för behandlingsenheten 12. Anordning- arna 3H kan innefatta reläer, som påverkas av elektriska signaler, som alstras som ett resultat av styrinstruktioner från dataprocessorn 28, och kan i sin tur selektivt påverka exempelvis ventiler eller andra styranordningar i behand- lingsenheten 12. Sensorerna 36 kan innefatta temperaturav- känningsanordningar, såsom indikatorer med bimetallremsor, och elektriska strömställare, såsom gränsströmställare, som aktiveras när systemet 12 exempelvis får förutbestämma instruk- tioner.

Datorsystemets minneskapacitet delas mellan primär- minnet 30 och sekundärminnet 32 och beror av det slag av information som skall införas och lagras i respektive minne.

Primärminnet 30 mottager och lagrar permanent programinforma- tion, som användes för att styra styrapparaten 14, och anger slaget och storleken av programinformation som kan användas i samband med styrapparaten och införes och lagras i sekundär- minnet 32. Sekundärminnet 32 kan mottaga och lagra parameter- information karakteristisk för den speciella behandlingsenhet 12, som styrapparaten 1U skall styra. Identifieringsinforma- tion och olika slags varor i olika satser, som skall be- handlas, kan lagras i sekundärminnet som data. De olika form- lerna, som framtages för att styra de processteg som skall utföras i var och en av modulerna i raden 15 för bestämda slags varor i satserna, och olika order till behandlingsenheten 12 kan också införas Det torde informationen vanligtvis är permanent, varför detta minne kan vara ett läsminne (EPROMS). Den i sekundärminnet 32 och lagras i sekundärminnet 32. inses att den i primärminnet 30 lagrade lagrade informationen kan lätt ändras, kompletteras eller av- lägsnas, varför detta minne kan vara fritt åtkomligt för operatören via interminalen H0 för att utföra dessa modifi- 10 15 20 25 30 35 452 375 8 eringar. Delningen av minnesfunktionerna mellan minnena 30 och 32 ger styrapparaten 14 stor flexibilitet och tillåter exempelvis on-siteprogrammering av systemets parametrar och styrformler.

I fig. 2 visas en tvättbehandlingsenhet, vilken innefattar åtta stycken behandlingsmoduler 46, som betecknas I - VIII i modulraden 16. De åtta modulerna 46 är belägna i följd och i linje med varandra. Den första modulen I är för- sedd med inloppsrännan 22 och den sista modulen VIII med utloppsrännan 20. En press 48 är avsedd att mottaga de behand- lade varorna, som matas ut från den sista tvättmodulen VIII.

Modulerna 46 kan vara av det slag som beskrives i den amerikanska patentskriften 4 236 393. Trummorna (icke visade) i modulerna 46 drivs av en rad hopkopplade motorer i denna patentskrift. I fig, 2 åskådliggöres kopplingen schema- tiskt med den gemensamma axeln 50, som via ett remsystem 52 drivs av en motor 54, som exempelvis representerar det flertal motorer, som användes på det sätt som beskrives i ovannämnda patentskrift. Samtliga trummor i modulerna 46 kan således påverkas samtidigt och roteras därvid av motorn 54. På lik- nande sätt kan trummorna samtidigt vridas ytterligare av motorn 54 för att samtidigt överföra varusatser från de en- skilda modulerna till närmast efterföljande moduler. ' Olika förnödenheter, såsom ånga och vatten, är till- gängliga för inmatning i de olika modulerna 46 och inlopps- rännan 22. För varje förnödenhet finns ett upplag eller för- råd, som är anslutet till en modul eller till flera moduler 46 medelst lämpliga ledningar. Ventiler är påverkbara för styrning av inmatningen av de olika förnödenheterna i rännan 22 och modulerna 46.

En ångkälla 56 kan via ett ledningssystem 58, som leder till varje modul 46, kopplas till ventiler 60 belägna intill varje modul för att styra ångtillförseln in i dessa. En vattenkälla 62, som exempelvis kan leverera vatten vid vilken som helst önskad temperatur, är ansluten till varje modul 46 via ett ledningssystem 64 med ventiler 66, som styr inmat- ningen av vatten in i modulerna. 10 15 20 25 30 35 452 375 9 Ånga kan också användas för att värma vatten i en särskild modul. En behållare 68 med kemikalier kan anslutas till utvalda moduler 46 via ett ledningssystem 70 med styr- ventiler 72, som reglerar flödet av vissa kemikalier A från källan 68. Det torde inses för att verkställa den önskade be- handlingen av olika slags varor i de modulerna H6 tillförda satserna är det icke nödvändigt att införa kemikalier i alla moduler. För att tvätta varor i modulerna kan exempelvis två utmatas från källan 68 till de tre första modulerna I - III. En andra källa 7H är ansluten till vissa av modulerna H6 via ett ledningssystem 76 med ventiler 78, som reglerar inmatningen av kemikalier B från källan 7H. Exempelvis kan alkali utmatas från källan 7U till de tre första modulerna I - III. Dessutom kan olika slags varor behandlas med alkali när de införes i inloppsrännan 22 vid rengöringsprocessens början. Även andra förnödenheter kan införas i vissa moduler 46. Exempelvis kan en källa med förnödenheter C, såsom blek- medel, anslutas till den näst sista modulen VII via en led- ning 82, i vilken flödet regleras av en ventíl BH. En källa 86 med förnödenheter D, såsom stärkelse, är ansluten till den sista modulen VIII via en ledning 88, i vilken flödet re- gleras av en ventil 90. Slutligen är en källa 92 med för- nödenheter E, såsom neutralisationsmedel, ansluten till den sista modulen VIII via en ledning 94, i vilken flödet regle- ras av en ventil 96.

Ett avtappningssystem finns för utmatning av fluid, som samlats i var och en av modulerna. En vanlig avtappnings- ledning 98 är ansluten till varje modul H6 via separata av- tappningsventiler 100, som selektivt kan påverkas för att tömma vilken som helst av modulerna på fluid. Vatten, som samlats i pressen 48 genom att de behandlade varorna tryck- påverkats, kan avtappas med hjälp av en pump 102, som är an- sluten till den gemensamma ledningen 98 via en avtappnings- ventil 10H.

Vatten som samlats i pressen 48 och i de sista modu- lerna är vanligtvis renare än vatten avtappat från de första 10 15 20 25 30 35 452 375 10 modulerna. Detta renare vatten kan återanvändas i de första modulerna. För detta ändamål har en samlingsledning 106 an- slutits till pumpen 102 och den sista modulen VIII via styr- ventiler 108 och 110. Härigenom kan avtappat vatten selek- tivt avlägsnas från pressen och den sista modulen och sam- las i en behållare 112 för återanvändbart, kallt vatten.

Ytterligare en pump 114 matar vatten till behållaren 112.

En andra avtappningsledning 116 mottager varmt vatten av- tappat från en tidigare modul V via en ventil 118, varvid vattnet matas av en pump 120 till en behållare 122 för åter- användbart, varmt vatten. Mängden varmt vatten i behållaren 122 är så vald att vattnet kan återanvändas, exempelvis under modulernas II och III tvättningssteg. Det kalla vattnet i behållaren 112 kan exempelvis användas i samma moduler II och III. Det kalla vattnet från behållaren 112 kan dessutom inmatas i inloppsrännan 22, när en varusats införes i den första modulen I, för att underlätta satsens förflyttning genom att blöta densamma. En ventil 124 styr inmatningen av vatten till rännan 22. Ytterligare ventiler styr flödet av återanvänt vatten från behållarna 112 och 122 till modulerna II och III.

De individuella modulerna H6 kan förses med brädd- avlopp 126, som är anslutna till den gemensamma ledningen 98 via ventiler 128 för selektiv avtappning. För de sista modulerna, exempelvis modulen VIII, kan ett bräddavlopp 130 via en ventil 132 anslutas till den andra ledningen 106, som upptar vattnet från denna modul och matar det till be- hållaren 112. punkter i en särskild modul kan ytterligare bräddavlopp 134 Om olika vattennivåer önskas vid skilda tid- anordnas för begränsning av vattendjupet i modulen till olika nivåer, vilket visas för modulen IV. Om fluiden i en viss modul är sådan efter behandlingen att den kan användas i en tidigare modul kan ett bräddavlopp 136 av det i modulen VI visade slaget leda överskottsvattnet från denna modul till den omedelbart föregående modulen V. En returfluidavtappning visas i modul VII där bräddavloppet 138 leder överskotts- fluiden från modulen VII till den närmast föregående modulen 10 15 20 25 30 452 375 11 VI. En ventil 140 kan vara förbunden med avloppet 138 och ledningen 98 för att göra systemet flexibelt genom två alter- nativa avtappningsmöjligheter.

Lämpliga påverkningsanordningar 34 (fig. 1) kan an- ordnas för selektiv påverkan av de olika ventilerna och motorerna, beskrivna med hänvisning till fig. 2, i enlighet med speciella formler, som är införda i sekundärminnet 32 och användes för att styra behandlingen av speciella varusat- ser. Exempelvis kan elektriska omkopplare användas som pà- verkningsanordningar för att påverka motorsystemet Sh att oscillera och rotera trummorna i modulerna H6. Inmatningen av olika kemikalier, ånga och vatten från de olika vattenbe- hâllarna kan på liknande sätt exempelvis styras av reläpå- verkningsanordningar, som användes för att selektivt öppna och stänga vissa ventiler för att inmata förnödenheter i speciella moduler. Exempelvis kan en speciell formel ange att en ventil skall öppnas under en viss tidsperiod, för att tillåta att en viss bestämd mängd förnödenheter skall inmatas i en speciell modul under tidsperioden. Ventilen som styr flödet av förnödenheter in i modulen kan förinställas för att reg- lera flödet genom ventilen när den är öppen. Genom att öppna ventilen under en viss tid kommer således en önskad mängd förnödenheter att inmatas i modulen i enlighet med vad formeln anger. Några eller samtliga ventiler kan vara flödesregler- ande, varvid styrapparaten 14 endast behöver ange de tids- perioder under vilka de individuella ventilerna skall vara öppna i enlighet med olika formler.

De olika avtappningsventilerna kan påverkas under vissa bestämda tidsintervall i enlighet med formlerna i sekundärminnet 32. När varusatser således överföres mellan modulerna kan fluid, som användes för att behandla varusat- serna, automatiskt avtappas varigenom en sats, som införes i en viss modul, icke behöver utsättas för fluid som redan använts i denna modul för att behandla en tidigare sats.

Tidpunkterna för de olika ventilernas och omkopplar- nas öppnande kan styras på liknande sätt som tidsintervallen, under vilka ventilerna och omkopplarna lämnas öppna enligt 10 15 20 25 30 35 452 375 12 formlerna. Vatten kan exempelvis tillföras en viss modul efter det att tvål har inmatats i modulen. Efter en bestämd period, under vilken varorna pâverkas i denna modul, kan exempel- vis ytterligare förnödenheter tillföras under den kvar- varande delen av påverkningsintervallet.

Pressen 48 kan också styras av systemet 14 via lämp- liga påverkningsanordningar 34.

Förutom att anordningarna 34 kan styra olika ventiler och omkopplare kan de styra de olika pumparna på order från styrapparaten 14. Pumpen 120 för varmt vatten kan exempelvis styras samtidigt med att ventilen 118 för varmt vatten öppnas.

Olika förhållanden inuti modulerna 46 och på andra ställen i behandlingsenheten 12 kan övervakas av styrapparat- en 14 via lämpliga sensorer 36. Exempelvis kan fluidnivåindika- torer 142 anordnas inuti varje modul och anslutas till styr- apparaten 14 för att denna skall kunna avläsa vattennivåerna i varje modul. I varje modul 46 kan även finnas temperatur- avkännande anordningar 144, som likaledes är anslutna till styrapparaten 14 för att vetskap om temperaturförhâllanden skall kunna erhållas. Trummornas i modulerna 46 läge kan av- kännas av lämpliga sensorer 36, som är direktkopplade till trummorna eller till mekaniska kopplingar mellan trummorna och motorerna eller till motorsystemet 54. Flödesmätare-146 kan införas i ledningarna för att avläsa flödet genom dessa och vidarebefordra information härom till apparaten 14. Före- komsten av en sats i pressen 48 avkännes exempelvis av lämp- liga trycksensorer, som avger information till apparaten 14.

Det torde inses att ytterligare sensorer 36 av skilda slag kan användas för att avge information till apparaten 14 beträffande andra förhållanden i behandlingsenheten, såsom närvaron av varusatser på olika ställen i matnings- mekanismen 18 eller i uppsamlingsmekanismen 20 (fíg. 1).

Ytterligare påverkningsanordningar 34 av skilda slag kan även användas för att avge fullständig information om process- regleringen till apparaten 14.

I fig. 2 och 3 visas, med hjälp av klämmer, pilar och andra tecken användningen av päverkningsanordningar 34 och 10 15 20 30 35 452 375 13 sensorer 36, för att styra olika anordningar och avkänna olika förhâllanden,och det sätt på vilket behandlingsen- heten är ansluten till styrapparaten 1U.

I fig= 3 visas användningen av matningsmekanismen 18 och uppsamlingsmekanismen 20 för modulraden 16. Matnings- mekanismens 18 framåtriktade rörelse kan exempelvis åstad- kommas av ett motorsystem 1H8, som styres av styrapparaten lä via en eller flera lämpliga pâverkningsanordningar 34.

Uppgifter om mekanismen 18 kan överföras till apparaten 1H medelst lämpliga sensorer 36, som exempelvis är kopplade till motorn 148. Närvaron av varusatser i en eller flera av- delningar 26 av mekanismen 18 kan avläsas och av lämpliga trycksensorer eller andra avkännande anordningar, och avläst information kan överföras till apparaten 1H.

Mekanismen 20 innefattar en andra press 48' och ett transportband. Varusatser avges till den första pressen 48, som därefter aktiveras för att pressa fluid ur varorna.

Transportbandet framflyttar varusatserna till den andra pressen H8', som pressar ytterligare fluid ur varorna. Ett motorsystem 150, som styres och övervakas av styrapparaten lä ._.. ,_......l_.-..__.... via lämpliga påverkningsanordningar BU och sensorer 36 kan användas för att selektivt framflytta de behandlade varu- satserna från den första pressen 48 till den andra pressen 48' och därefter avlämna de pressade varorna så att de kan behandlas ytterligare eller tas om hand.

Det torde inses att mekanismernas 18 och 20 konstruk- tion kan väljas godtycklig.

Fig. HA - UC visar tillsammans de olika stegen i sättet enligt uppfinningen, exempelvis utförda med apparaten _ enligt fig. 1 - 3. De steg som visas kan användas i olika É satsbehandlingssystem och kan varieras inom uppfinningens ram.

För àskâdlighetens skull kommer emellertid stegen i fig. MA - 2 HC att hänföras till den i fig. 1 - 3 visade apparaten. : Inledningsvis införes de basinstruktioner, som använ- des för att styra styrapparaten ih, i primärminnet 30 vid 152.

Som nämnts ovan är lagringen av basínstruktionerna för styr- apparaten 1% i primärminnet åtminstone halvpermanent. De 10 15 20 30 35 452 375 lä parametrar, som är speciella för den här använda behand- lingsenheten 12, som skall samverka med styrapparaten 1%, införes vid 154 tillsammans med utvalda order och lagras i sekundärminnet 32. Parametrar och order kan ändras för att anpassas till olikheter i behandlingsenheten 12, vilket kommer att beskrivas närmare nedan. Införandet av paramet- rarna vid 15U anger en nivå för styrapparatens 14 iordnings- ställande och förbereder denna för användning tillsammans med en speciell behandlingsenhet 12.

På liknande sätt anger införandet av formler vid 156 en annan nivå för styrapparatens 1H iordningsställande.

Formlerna upprättas för att uppfylla behandlingsbehoven för de olika slag av varor som skall behandlas av enheten 12. Om enheten 12 är en tvättningstunnel kan en speciell formel upp- rättas som anger den kategori varor som skall tvättas. Exem- pelvis kan behandlingsbehoven för grövre klädesplagg upp- fyllas av en viss formel.Lakan kan tvättas enligt en annan formel. Färgade varor kan tvättas enligt en tredje formel.

Allmänt sett bör antalet formler överensstämma med ett lika stort antal varukategorier.

I varje formel specificeras de speciella förnöden- heterna och mängder av dessa, som skall användas i varje modul, tillsammans med de speciella tider, under vilka än varusats finns i en viss modul och utvalda förnödenheter skall inmatas i modulen. Vattentemperatur och -mängd samt påverkningstiden för varje modul kan också specificeras i for- meln.

När en varusats behandlas i de individuella modulerna och överföres från modul till modul i tvättningstunneln är de olika sensorerna 36 och påverkningsanordningarna 34 verk- samma för att avläsa olika förhållanden i tunneln och styra tunnelmodulernas och tillhörande utrustnings arbete. Behand- lingsenheten påverkas således av styrapparaten ih i enlighet med de specificerade formler, som kan införas vid 156.

Efter införandet av lämpliga formler i sekundärminnet 32 kan behandlingssystemet 10 användas för att behandla indi- viduella varusatser. Varorna uppdelas i satser enligt de 10 15 20 25 30 452 375 15 kategorier som motsvaras av de olika vid 156 införda form- lerna.

Vid 158 anbringas varusatserna på matningsmekanísmen skilda från varandra av avdelningarna 26. Vid samma tidpunkt införes identifieringsdata i sekundärminnet 32för varje sats medelst tangentbordet 40, varvid data införes i samma ordning som satserna är placerade i matningsmekanismen för inmatning i den första modulen I. Införandet av identifierings- data medför att varje varusats i matningsmekanismen äsättes en motsvarande formel. Mekanismen 18 kan nu startas för att införa en varusats i den första modulen I.

Vid denna tidpunkt i processen, särskilt om systemet 10 i huvudsak arbetar kontinuerligt, kan vissa tillstånd hos behandlingsenheten 12 noteras. Om pressen 48 just skall mottaga en varusats efterfrågas exempelvis huruvida pressen är vänd, upptagen, etc. Även vattennivåer i olika vatten- behållare eller behållare för förnödenheter kan exempelvis noteras eller kan vattennivåer i modulerna kontrolleras.

Om förhållandena är acceptabla för överföring av satser, vilket efterfrågas vid 160, kan styrapparaten 1H påverka en alarmanordning 162 och vänta tills erforderliga åtgärder vidtagits för att göra behandlingsenheten 12 klar för över- föring av satserna. ' När alla villkor är uppfyllda för satsöverföring kan satserna förflyttas i modulraden 16 och från mekanismen 18 till den första modulen I. Detta illustreras med två gre- nar i flödesschemat i fig. HA. Vid 16H kontrolleras matnings- mekanismen för att fastställa huruvida ytterligare satser finns i denna för överföring till modulraden 16. Om ingen sats finns, som skall tillföras den första modulen I, kan man bortse från matningsmekanismen 18. Om en varusats finns i mekanismen 18 kan den införas i inloppsrännan 22 till den första modulen I under det att vatten spolas in i rännan, vid 166, exempelvis från behållaren 112 med kallt vatten, och kemikalier B avges från källan 74. Som beskrivits ovan kan ventilerna 78 och 12H påverkas av styrapparaten 1h för att åstadkomma denna spolning i rännan 22 för att underlätta över- 10 15 20 25 30 35 452 375 16 föringen av varusatserna till den första modulen I och för att starta tvättningsprocessen.

Vid införandet av en sats i den första modulen I kan överföring av satser mellan modulerna 46 ínitieras vid 168 genom igångsättning av motorsystemet 54, som roterar trum- morna inuti modulerna för att avge varir i vilken som helst modul till en efterföljande modul. Under denna process avges varor, som eventuellt finns i den sista modulen VIII, till pressen 48 via utloppsrännan 24.

I samband med överföringen av varusatser och inmat- ningen av en vy varusats till den första modulen (om någon sådan sats finns) noteras de olika satsernas positioner av styr- apparaten 14, som håller reda på varje sats läge när denna framflyttas genom modulraden 16, så att motsvarande formel kan följa varje sats genom behandlingssystemet 10 och styra behandlingen av satsen i vart och ett av systemets arbets- skeden. Denna operation kan utföras i styrapparatens 14 data- system exempelvis genom omställning av identifieringsinstruk- tionernas läge i sekundärminnet 32 i samband med satsöver- föring medelst styrapparaten.

Om satsöverföríngen vid 168 medför inmatning av en varusats till pressen 48, vilket efterfrågas vid 170, initier- as pressen vid 172. I det i fig. 3 visade arrangemanget-kan initíeringen av pressen 48 följas, på order från styrappa- raten 14, av en överföring av de pressade varorna till den andra pressen 48'.

Efter avslutad överföring av varusatserna kontrol- lerar apparaten 14 de formler som motsvarar var och en av de i modulraden 16 befintliga satserna. Med början från den första modulen 174 noterar apparaten 14, vid 176, identifi- eringsdata för satsen i denna modul och kontrollerar mot- svarande formel för den påverkningstid som erfordras för denna sats i denna modul. Denna påverkningstidinformation avges till ett tidur i styrapparatens 14 datordel. Apparaten 14 fastställer, vid 178, huruvida efterföljande moduler finns, och vid 180 fortsätter den till den nästföljande modulen i raden, om en sådan finns. Steget 176 upprepas där- , _..__..4 10 15 20 25 30 35 452 375 17 efter för den andra modulen, efter det att identifieringen av varusatsen i denna modul först noteras. Den pàverknings- tid som erfordras för denna sats i denna modul tillföras, som tidigare tiduret och apparaten 14 frågar åter huruvida satsen har anlänt till den sista modulen i raden. Processen upp- repas tills alla moduler har undersökts med avseende på om var och en innehåller en varusats eller icke.

Som ett resultat av stegen 17H 180 tillföres tiduret eller alla olika påverkningstider, som erfordras enligt formlerna för satserna i varje särskild modul. .

Vid 182 utväljes den längsta upptäckta pâverknings- tiden. Därefter undersökes åter formlerna för satserna i mo- dulraden 16.

Som ovan bekskrivits kan olika behandlingssteg, såsom inmatning av vissa förnödenheter i modulerna, utföras vid olika tider under vilka satserna befinner sig i respektive modul. Formlerna kan förses med ett förutbestämt antal speci- fioerade tidsintervall. Tidsintervallen kan definieras medelst klockpulser eller kan bestämmas vid tidpunkten för speciella händelser i modulerna eller på något annat lämpligt sätt.

Med start från den första tidsintervallet för varje formel, vid 184, och start på nytt vid den första modulen, vid 186, identifierar styrapparaten den sats som befinner sig i modulen, vid 188, avläser motsvarande formel för det första tidsintervallet och till datorsystemets tidur vidarebeford- rar den information, som specificeras i denna formel för denna modul i detta tidsintervall. Denna information kan exempelvis ange vilken sort förnödenheter som skall inmatas i modulen under detta tidsintervall och tiden under vilken tillämpliga ventiler skall förbli öppna under inmatningen. Vid 190 in- matas dessa förnödenheter i modulen. Vid 192 fastställer styr- apparaten 14 om alla modulerna har blivit undersökta. Om vissa moduler återstår riktar apparaten lb sin uppmärksamhet, vid 194, mot den efterföljande modulen i raden och upprepar steg- en 188 och 189 för den andra modulen. Processen, inkluderande stegen 188 - 194, upprepas tills alla moduler har mottagit sina förnödenheter, som erfordras enligt formlerna motsvar-1 10 15 20 25 30 35 452 375 18 ande varusatserna i respektive moduler under det första tids- intervallet.

När den sista modulen mottager sina förnödenheter kan apparaten 1U, vid 196, lita på information exempelvis från sina sensorer 36 eller från sitt eget tídur för att fastställa huruvuda det första tidsintervallet är slut. Om så icke är fallet gör apparaten ih en paus vid 198. Appa- raten 14 fortsätter icke till nästa steg i processen förrän det första tidsintervallet är slut.

I samband med det första tidsintervallets slut fast- ställer apparaten 14, vid 200, huruvida alla tidsintervall är avslutade. Om ytterligare intervall återstår fortsätter appa- raten IH till nästa tidsintervall, vid 202, och, med början igen med den första modulen vid 186, upprepar undersökningen av varje formel för motsvarande varusats i varje modul för att bestämma identifieringen av och mängden förnödenheter som skall inmatas i motsvarande modul under detflandra tids- intervallet. Stegen 188 - 194 upprepas således tiis alla mo- duler har mottagit de förnödenheter, som fordras under det andra intervallet för varje formel.

Efter det att apparaten 1U fastställt att det andra tidsintervallet är slut vid 196 efterfrågas på nytt huruvida ytterligare tidsintervall återstår vid 200. Om ytterligare tidsintervall specificeras i de olika formlerna upprepas stegen 186 - 202 ett erforderligt antal gånger för att säker- ställa att alla förnödenheter tillföres de individuella modul- erna, enligt vad som fordras enligt de motsvarande formler- na, under varje tidsintervall, specificerat i formlerna, och i lämpliga mängder och ordningsföljder.

När apparaten lä, vid 200 fastställer att alla tids- intervall är avslutade kan motorsystemet SH initieras vid 204 för att påverka satserna i modulerna H6 under den på- verkningstid som utväljes vid 182.

Ytterligare förhållanden kan fastställas för att ange olika steg vid formlernas utförande. Exempelvis kan appa- raten 1H vid 206 fastställa huruvida halva påverkningstiden har gått. Om påverkan fortfarande sker under processens första 10 15 20 25 30 35 452 375 19 halva del avvaktar apparaten lä och fortsätter påverknings- processen vid 208. Så snart som det är fastställt att på- verkningsprocessens halva tid förflutit kan apparaten lä åter undersöka formlerna för ytterligare processteg.

Med början från den första modulen, vid 210, faststäl- les identifieringen av slag av varor i modulen vid 212 och motsvarande formel noteras för vilket som helst behov som efterfrågas vid mittpunkten för pâverkningsprocessen i denna modul. Dessa behov vidarebefordras till datasystemets tidur. Vid 2lä inmatas förnödenheterna som tidigare, varvid inmatningarnas längd bestämmes av tiduret, och vid 216 fast- ställer apparaten lä huruvida förnödenheternas inmatning till modulerna har avslutats. Om ytterligare moduler återstår fortsätter apparaten lä till nästa modul, vid 218, och av- slutar stegen 212 och 2lä för nästa modul med tillförsel av de förnödenheter som efterfrågas av motsvarande formel vid påverkningsmittpunkten för processen i sistnämnda modul.

Stegen 212 - 218 upprepas så många gånger som erfordras för att avsluta inmatningen av förnödenheterna i de olika modul- erna, vilket bestämmes av motsvarande formler vid det speci- ella skedet i de individuella processerna.

När alla förnödenheter har införts i modulerna frågar apparaten lä, vid 220, huruvida pàverkningsproces- serna har avslutats. Om påverkningstiden icke har förflutit väntar apparaten lä vid 222 och fortsätter påverkan av sat- serna till slutet.

När vid 220 man har fastställt att pàverknings- steget är avslutat kan styrapparaten lä fråga, vid 22ä, huru- vida arbetet, eller processen, är avslutat för alla satser, som skall behandlas. Om icke alla satser är färdigbehandlade kan apparaten lä därefter fråga, vid 226, huruvida ytter- ligare satser skall tillföras matníngsmekanismen. Information om detta kan exempelvis tillföras operatören via utterminal~ en ä2.

Om inga ytterligare satser skall tillföras matnings- mekanismen återgår apparaten lä till processen som den i huvudsak var innan den första överföringen av satser inuti 10 15 20 25 30 35 452 375 20 modulraden 16 skedde. Processen kan exempelvis fortsätta vid 160, där apparaten 14 frågar huruvuda förhållandena i behandlíngssystemet 10 är korrekta för fortsatt överföring av varusatser.

Om ytterligare satser skall tillföras matningsmekanis- men kan apparaten 14 gå tillbaka för upprepning av steget 158, under vilket matningsmekanismen tillföres ytterligare satser. I vilket fall som helst kan proceduren upprepas från steget 158 eller från steget 160 till steget 224 igen.

När satsöverföringsstegen 166 och 168 upprepas för- flyttas de behandlade varorna längs tvättningstunneln ett steg i taget. Exempelvis kommer en varusats som börjar vid den första modulen I att behandlas under stegen 166 ~ 226, var- vid motsvarande formelkrav, som gäller modulen I, uppfylles.

Vid upprepning av steget 168 kommer den speciella satsen att överföras till modul II, där samma formelkrav, som gäller modulen II, uppfylles när stegen 174 - 226 upprepas. När steget 168 âterupprepas fortsätter satsen till modul III där satsen behandlas enligt sin formel för modul III. Denna be- handling fortsätter tills satsen utmatas från den sista modulen VIII till uppsamlingsmekanismen 20. Pressarna H8 och H8' kan därefter aktiveras för att avlägsna fluid från de behandlade varorna. - Om under stegen i sättet enligt fig. HA - HC någon modul saknar varusats, finns inga formelsteg för styrning av behandlingsenhetens 12 verkningssätt med avseende på denna modul. Om styrapparaten 14 exempelvis undersöker formler vid stegen 176, 188 och 212 kommer således apparaten icke att finna nâgra formelinstruktioner att behandla och passerar därför denna modul utan att några förnödenheter inmatas. Om vid utförandet av steget 168 för överföring av satser mellan modulerna befinnes att alla moduler är tomma fastställer styrapparaten att inga processteg, som är karakteristiska för de olika formlerna och lagrade i sekundärminnet, skall utföras, varför systemet fortsätter i huvudsak direkt till steg 22U.

Det torde ínses att olika åtgärder kan vidtagas i 10 15 20 25 30 35 452 375 21 samband med utförandet av de i fig. HA - &C visade processteg- en utöver de som redan uttryckligen beskrivits. Exempelvis kan de olika avtappningsventilerna styras i enlighet med de valda formlerna så att vattennivåer i modulerna kan reg- leras på önskat sätt. Dessutom kan apparaten 14 automatiskt styra avtappning av varje modul när överföringen av satser vid steget 168 utföres, för att säkerställa att en sats, som införes i en modul, icke skall komma i kontakt med den fluíd som har använts för att behandla varor som avlägsnats från denna modul.

Vid vilken som helst tidpunkt vid utförandet av stegen 154 - 228 kan operatören exempelvis kommunicera med sekundärminnet 32 och dataprocessorn 28 via interminalen H0 för att påverka styrapparaten att effektuera olika order.

Operatören kan exempelvis starta eller stoppa de olika motorer- na i enheten 12. Hela den operation som utföres av enheten 12 under styrning från styrapparaten 1% kan också stoppas av operatören och startas på nytt på operatörens order.

De olika formler, som har införts i sekundärminnet 32 kan, även under apparatens 12 arbete enligt formlerna, modifieras av operatören via interminalen 40. Operatören kan exempelvis ändra en formel för att öka mängden förnöden- heter som skall införas under ett visst tidsintervall när motsvarande sats befinner sig i en viss modul. Denna modi- fieringsoperation kan utföras även när en sådan sats behand- las i modulraden 15 vid denna tidpunkt. Modifieringen av formeln sker när densamma införes, vilket är ett väsentligt kännetecken hos den föreliggande uppfinningen och tillåter operatören av systemet 10 att "finstämma" formlerna för pâ- verkan av behandlíngsenheten 12 "on site" utan att det permanenta primärminnet 30 behöver ändras och utan att systemets 10 arbete behöver stoppas.

På liknande sätt kan de i sekundärminnet införda para- metrarna modifieras för att korrigera inmatningen eller för att göra ändringsnoteringar i behandlingsenheten 12. Exempel- vis kan en speciell parameter ange vilken modul som via led- ningen YO är kopplad till källan 68. Under enhetens 12 drift 10 15 20 25 30 35 452 375 22 kan en ytterligare ledningsförbindelse upprättas för att möjliggöra åtmomst från källan 68 till en annan modul som icke tidigare förkommit bland parametrarna. En modul, som angetts kunna mottaga förnödenheter från källan 68, kan stängas av från källan exempelvis genom frånkoppling av led- ningen eller genom att en ventil 72 stängs av. Vad än para- meterändringen består i kan den information, som är lagrad i sekundärminnet och som är karakteristisk för behandlings- enhetens 12 funktion, ändras under denna enhets arbete.

De data, som identifierar en speciell sats, kan också ändras även om denna sats befinner sig inuti modulraden 16.

Identifieringen av en sats kan korrigeras eller ändras under behandlingsenhetens 12 arbete.

När som helst under systemets 10 arbete kan operatören instruera styrapparaten lb att pà utterminalen H2 Visa vilken som helst information, som införes i sekundärminnet 32. Denna visningsmöjlighet gäller även information, som införes i sekundärminnet 32 av operatören, exempelvis i form av para- metrar, data- och formelinformation samt information som styr- apparaten 14 erhåller via sensorerna 36, exempelvis avseende olika förhållanden i behandlingsenheten 12. Operatören kan exempelvis få reda på, genom att framtaga information på bildskärmen, vilka lägen de olika satserna inuti modulraden 16 har. Han kan exempelvis även få reda på de olika tids- intervallen, varunder olika formler förverkligas.

De olika modifieringar och instruktioner som kan ut- föras av operatören och visas vid 230 kan åstadkommas i huvudsak utan att avbryta behandlingssystemets 10 arbete.

Styrningsoperationerna kan således realtidmodifieras.

Den föreliggande uppfinningen avser således ett sätt och en anordning för att utföra flerstegsprocesser i samband med olika slags varor, som skall behandlas och som är ordnade i från varandra skilda satser. Uppfinningen avser även ett regler- eller styrsystem och ett sätt att utföra operationer, varvid särskilda styrningsinstruktioner och annan information, som hänför sig till processen, kan ändras i realtid utan att processen behöver brytas.

Claims (9)

10 15 20 25 30 35 452 375 23 PATENTKRAV

1. Förfarande för kontinuerlig tvättning av varusatser som hållas skilda från varandra under det att de tvättas i ett be- handlingssystem innefattande ett flertal behandlingssteg som i följd mottager varusatserna, varvid däri ingående varor på- verkas under olika processteg enligt minst en behandlingsformel, som inmatas i ett till systemet hörande minne och som fast- lägger varje varusats behandling, k ä n n e t e c k n a t av att varje varusats tilldelas en identifikation för behand- ling enligt den eller någon av de i minnet föreliggande form- lerna varefter den identifierade varusatsen inmatas i ett första behandlingssteg, varvid varusatsen automatiskt över- förs till ett efterföljande behandlingssteg efter att notering skett av att behandlingen enligt den för varusatsen valda be- handlingsformeln uppfyllts i det första steget samt av att varje varusats vidarebehandlas enligt den för densamma valda behandlingsformeln genom att automatiskt vidare matas genom samtliga de behandlingssteg i systemet som är aktuella för respektive varusats.

2. Förfarande enligt patentkrav 1, k å n n e t e c k- n a t av att en ny varusats införs i det första steget när föregående varusats eller varusatser färdigbehandlats ehligt den till respektive varusats hörande valda behandlingsformelnoch lämnar ett behandlingssteg, så att varusatserna automatiskt i följd framflyttas ett behandlingssteg tillssamtliga varusatser har behandlats i alla behandlingssteg enligt den behandlings- formel som valts för respektive varusats.

3. Förfarande enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e- t e c k n a t en följd av processteg som skall utföras i åtminstone ett be- av att respektive behandlingsformel innefattar handlingssteg i systemet, varvid denna följd av processteg för- delas över specificerade tidsperioder och nämnda automatiska överföring av varusatserna till efterföljande behandlingssteg sker i takt med nämnda specificerade tidsperioder.

4. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t av att varje varusats tillför minnet 10 15 20 25 30 35 'att överföra signaler som anger respektive förhållande 452 375 24 en positionsangivelse vid förflyttning mellan behandlings- stegen i systemet.

5. S. Förfarande enligt något av patentkraven 1 - 4, k ä n n e t e c k n a t av att åtminstone en behandlings- formel är modifierbar under pågående behandling av varusats- erna.

6. Anordning för kontinuerlig tvättning av varusatser som hålles skilda från varandra under det att de tvättas i ett flerstegsbehandlingssystem innefattande ett flertal be- handlíngssteg, som är avsedda att i följd mottaga varu- satserna, varvid däri ingående varorpåverkas under olika pro- cessteg, k ä n n e t e c k n a d av en regleranordning (40) För att initiera och dirigera processtegen inom behandlingsstegen genom överföring av styrå instruktioner, en avkännaranordning (36) för att detektera ett eller flera förhållanden Sgm hänför sig till processerna och varu- satserna inom systemet och inom varje behandlíngssteg för till regleranordningen, en påverkningsanordning (34) för påverkan av process- stegen inom behandlingsstegen och systemet som svar på de styrinstruktioner som överförs av regleranordningen, varvid styrinstruktionerna bestämmas medelst selektivt variabla på- verkningsinstruktioner och parameterinformatíonskarakteristik för systemet ochinformation som indentifierar varusatserna och matas till regleranordningen i samband med de signaler som mottas från avkännaranordningen.

7. Anordning enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k- n a d av en minnesanordning (30, 32) för lagring av parameter- informationen och påverkningsinstruktionerna, en databearbetningsanordning (28) för att generera styrinatruktionerna för påverkan av systemets processer i enlighet med parameterinformationen, påverkningsínstruktion- erna och signalerna som mottas från avkännaranordningen (36) samt en inmatningsanordning för inmatning av parameterinforma- 10 452 375 25 tion och pâverkningsínstruktionerna i minnesanordningen.

8. Anordning enligt patentkrav 7, k ä n n e t e c k- n a d av att minnesanordníngen (30, 32) omfattar ett Första minne (30) För lagring av allmänna instruktioner För påverkan av regleranordningen och systemet samt ett andra minne (32) för lagring av påverkningsinstruktionerna och parameterinformationen så att påverkningsinstruktionerna och parameterinformationen kan ändras under systemets funk- tion medelst inmatningsanordningen.

9. Anordning enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k- n a d av att mínnesanordningen (30, 32) omfattar en ut- terminalanordning (42) för kommunikation avseende Förhållan- dena i systemet och data lagrade i det andra minnet (32).