SE451253B - Material till forpackningsbehallare vilket har tjockleksreducerats och z-vikts for att skapa forstyvning samt forpackningsbehallare framstelld av detta material - Google Patents

Description

www: ifüfgxs» »_-f'-ßß*“--u- I w . ,_ g __ w 451 253 form genom ett överlapponde matorialfelt som ör termoplastbelagda förseglas till varandra i en tät och mekaniskt varaktig och stark försegling.

Förpaokningsbehdllero av hör nämnt slag fremstölles antingen från i förväg utstansodo ämnen eller från en kontinuerlig bana vilken förberetts med lämplig dekor samt med ett vikformningen underlättande biglinjemönster.

Förpackningsbehállaro framställes från en sedan bana genom att banans längsgående kanter förenas med varandra i en överlappsskarv till bildande ev en tub som sedan fyllas med avsett fyllgods samt avdelas till slutna behdllarenheter genom upprepade tvörförseglingar av tuben vinkelrätt mot tubens löngsaxel, Efter lämplig vikformning av förpaekningsmaterialet i tuben omformas materialet i de nämnda behållarenheterna till önskad geometrisk form, vanligtvis en parallellepiped genom att tuben förses med längsgående viklinjer samt med dubbelvaggiga trianguläre flikar vid förpackningsbehallarens hörn.

Vare sig förpeokningsbehállarna framställes från i förväg tillverkade ämnen eller från en kontinuerlig bana ar av praktiska skäl materialet jämntjoekt. Detta innebär att materialet ooh då i synnerhet blrerskiktet av papper eller kartong ör mekaniskt överstarkt eller överdimensionerat utmed vissa områden som inte utsöttes för större mekaniska påkänningar vid normal användning och hantering medan andra delar av materialet i förpackningen borde vara tjockare eller styvare för att kunna uthärda de mekaniska påfrestningar som det utsöttes för. Man skulle med andra ord önska att materialet hade en differentierad tjocklek för att kunna uppnå basta möjliga ekonomiska utnyttjning av materialet.

Den föreliggande uppfinningen ger en anvisning av ett sådant material med differentierad styvhet samt hur detta material skall framstallas ooh envöndas. Det som är känneteeknande för ett material och för en förpaekningebehàllare enligt uppfinningen framgår av bifogade patantkrav och i den här följande beskrivningen som avser typiska ooh särskilt lämpliga utföringsformer av uppfinningen. *m l _,f-_m--~.»nsv>e-e-.yw., i f _ ...__. -W aszwiu-flàf lll-i i _ __ - eaaffiilfl; Leax: fi' ä, ._ ...urnflmïvuewa-»ffl tff' “"Y~*W*IVW”"' " v '* 7” W _,,4.,.,__,,..~~. ... WWW .~ » fl å - vf . m3 ' ' I 451 253 Uppfinningen kommer i det följande ett beskrivas med hänvisning till bifogade schometiska ritning i vilken Pig. l visar ett ämne till en förpaokningsbehdllare, .Ni Pig. 2 viser en genomakuren sektion av samma ämne tagen “med linjen x-z, .ht Pig. 3 visar en starkt uppforstorad genomakdrning av en i%¿ genom slipning tjooklekareduoerad del av materialet, Pig. 4 viser hur nämnde tjockleksreduoerade del enligt Pig. 3 sammanvikes till en s.k. Z-fog, Pig. 5 visar hur den samanvikte delen enligt Pig. 4 hopförseglas, Pig. 6 visar ett genom 2-vikning och hopfogning av förtunnede materialpartier färdigställt ämne till förpaokningsbehallare, Pig. 7 visar en bana av förpaokningsmaterial försedd med ett mönster av e.k. biglinjer vilka underlettar materialets formning genom vikning, Pig. 8 visar en uppförstorad sektion C av benen enligt Pig. 7, Pig. 9 visar ett fält av materialet vilket fält skall slipas så att materialets tjocklek inom fältet väsentligen reduceras, Ä Pig. l0 visar en bärarvals for slipmatriser, Å Pig. ll visar enordningen for slipningeoperationens utförande, Pig. 12 visar färdig förpaokningsbehallare av det slag som framställes från ett ämne av förpeokningsmaterial, Pig. 13 visar en förpaokningsbehàllare av det slag som framställes från en kontinuerlig bana av förpeokningsmaterial, 8 âmt \¿¿ Pig. 14 viser ett tvärsnitt genom en materialsektion Kf innefattande en s.k. biglinje som ástadkommits genom slipning av materialet. .u ___. . _ _ ' ...månens-www vann-s rnrvflï f . MflU'ä~-w=-- *Lflfavï/“x ""'"' * 45,1 253 y à Som tidigare nämnts ör det ett önskemål att utnyttja materialet i en förpackning pd optimalt sött och det är kanske sörskilt efterströvanavört vid framställning av sådana massfabricerade engàngsförpackningar som användes för förpackning av mjölk och fruktsafter. På grund av den höga mekaniseringsgraden och snabba produktionsförloppet vid framställning av denna typ av förpackningar utgör materialkostnaden an mycket väsentlig del av förpackningens totala kostnad, varför stora vinster kan göras genom att spara material, t.ex. genom att effektivisera materialets utnyttjande. Ett sådant effektivare utnyttjande av materialet kan uppnås om mängden använt material selekteras så att mera material användes vid de delar av förpackningen som skall vara starka eller styva medan mindre materialmangder, d.v.s. tunnare material användes utmed de delar av förpackningen som inte FWW«w behöver någon större styvhet eller styrka. Detta innebär att materialet skall ha en differentierad tjocklek, vilket, t.ex. kan uppnås genom att separata förstörkningspaneler limmas på materialamnena. Ett sådant förfarande som ar kant ar emellertid besvärligt att utföra och dessutom så dyrbart att den vinst man uppnår genom att effektivare utnyttja materialets egenskaper k förbrukas genom merkostnaden för att framställa materialet.

Ett annat satt för att lösa problemet med differentierad styrka hos en förpackning går ut på att vika materialet i ett överlappsveck till bildande av en s.k. Z-vikning, i vilken tre materialskikt kommer att överlappa varandra. En väggdel i en förpackning med ett sådant S-vikt parti får en väsentligen större styvhet än omgivande partier av förpackningsväggen men olägenheten år att materialet inom vikningsområdet också får en tredubbad tjocklek, vilket ställer till stora problem vid utförande av vätsketöta hopförseglingar av förpackningsmaterialet. Problemet är att det vid de nämnda förseglingsskarvarna uppstår läckagekanaler vid övergång mellan tunnare och tjockare materialdelar och detta har medfört att ._ s.k. Z-vikning inte har kunnat tillämpas vid k~@w~m~ewmwm» 451 253 _ v .We-___ ...ka-_ E vätskeförpaokningar i nagot större utsträckning. Ett annat É problem i samband med Z-vikningen är att det endast med stor G svårighet gar att utföra vikningar i materialet över dessa I genom 2-vikning förtjockade partier av materialet.

Lösningen på detta tekniska problem ör att materialet X W Z-vikes för att uppnå de fördelar från hallfasthetssynpunkt som § ï eftersträvas men att materialet selektivt förtunnas genom aktiv Å avverkning, företrädesvis slipning eller fräsning utmed sådana partier av materialet där vikningar skall utföras eller dör H förseglingsskarvar skall anordnas. ¿ WÜÜNHÜ I Pig. l visar ett utgàngaömne till en ' förpackningsbehållare. Detta ömne utstanaaa av ett ark eller en bana av kartongmaterial med konstant tjocklek och ämnet betecknas i figuren med l. Ämnet 1 uppdelas genom ett biglinjemönater 12 i sidoväggpaneler eller aidovaggfalt 2 och 3, toppförslutningsfält 4 och 13 samt bottenföraeglingsfalt 8 och 9. Toppförseglingsfalten 13 och bottenförseglingsfälten 8 W* är triangulära och anordnade att på ett bälgartat sött vikas in g mellan toppföralutningsfdlten 4 respektive , å bottenföreeglingsfölten 9. vid denna invikning av de ' triangullra fälten 13 och 8 tillbakavikes de anslutande falten49 på sådant satt att de kommer att ligga mellan fälten 4 och l3 respektive fälten 9 och 8. Detta topp och bottenkonstruktion ör allmänt förekommande på flera s.k. 'gable-top"-förpackningar. Ämnet l formas sedan det efter bearbetning bibringats det utseende som visas i Fig. 6 i princip till en förpackning genom att det först formas till ett rör med kvadratiskt eller rektangulart tvärsnitt samt ett ömnets l kortsidor förenas med varandra genom att löngdskarvsföltet 7 i en överlappsakarv förenas med motetàende kortsida av amnet l. Efter det att ämnet ¿ formats till ett rör med kvadratiskt eller rektangulart tvärsnitt upptradee det på en dorn i en har ej visad ferpaekningamaakin. Medan det rörformade ämnet befinner sig pa dornen invikea bottenvöggfölten 8 och 9 över varandra på ovan antytt sött varefter bottenfllten förseglas till varandra genom ._ ...i ..._ . . :äi-aïeiïeë att termoplastbeläggningarna hos mot varandra liggande partier bringas att semmansmälta genom tillförsel av värme och tryck.

För att stabilisera bottenförseglingen är det ena av bottenväggfälten 9 försett med en förseglingsflik 10 vilken vid bottenförseglingen kommer att överlappa yttre kanten hos det andra bottenvaggfältet9.

Då bottenförseglingen är~utförd drages den bildade behållaren av dornen och fyllas med avsett fyllgods varefter toppen tillslutes genom att toppförslutningsfölten 13 och 4 fdlles in över behållerons öppning med de triangulöra fälten 13 lokaliserade in mellan de yttre rektangulära fälten 4. Vid utförandet av denna toppfdltvikning kommer föraeglingsfalten 5 att samlas sida vid sida i en förseglingafena med fyra materialskikt. Genom att sammanpressa dessa förseglingsfölt under tillförsel av varma bringas de på fältens ytor anordna termoplastiska beldggningarna att smälta samt förenas med varandra till bildande av en vätsketät och varaktig förseglingsakarv. De med de rektangulära fälten 4 sammanhängande toppförseglingsfalten 6 komer också att förenas med varandra i en förseglingsskarv som kommer att ligga över förseglingsskarven 5. Den fardiga förpackningsbehdllaren 44 där den nämnda föraeglingsfenan betecknas med 45 visas i Pig. l2.

Det i Pig. l visade ämnet 1 kan eme lertid inte omedelbart formas till en förpackning 44 på satt som ovan beskrivits. I det här antagna fallet önskas större greppstyvhet hos förpackningen vilket i princip innebär att den ena eller båda av förpackningens "greppsidor" 50 (d.v.s. de sidor över vilka ett handgrepp appliceras vid förpackningens hantering, normalt de sidovöggar 3 som ansluter till de triangulära toppförslutningsfalten l3) förses med förstyvande balkar i form av Z-vikta hopförseglade partier 28 (Pig. 12).

Det ar möjligt att i andra fall och för andra ändamål anordna de förstärkande Z-vikta partierna på andra delar av förpackningen med i det här tänkta utföringsexemplet är målet att anordna de försrtyvande partierna eller balkarna 28 på sätt som visas i rig. 12 och att bada motstaende sidor 50 skall m r 3 förstärkas. För att uppnå detta utföres och behandlas förpackningsamnet l (Pig. l) på följande sätt: De delar av ämnet l som skall sammanvikas i ett z-mönster så att tre materialakikt bildas utmed de z-vikta partierna maste dimenaioneres så att de har en bredd som är tre gånger större än bredden hos det Z-vikta partiet vid det färdigställda förpackningsamnet. I Pig. l betecknas dessa partier som skall Z-vikae med B och vaggfalten som skall hopvikas och förenas med varandra genom varmeförsegling betecknas med 32. För utförande av z-vikningen maste viklinjer s.k. biglinjer 11 förberedas i materialet och dessa viklinjer ll utföres antingen på så sätt att materialet "krossas" eller permanentdeformeras genom linjeformiga inpressningar eller också kan biglinjerna utföras på så satt att material bortföres genom slipning eller fräsning.

Om Z-vikningen skulle utföras på ett jömntjockt material skulle den eftersträvade styvhetsökningen visserligen uppnås men förpackningsömnet skulle vara omöjligt att vika och det skulle ocksa vara praktiskt omöjligt att uppnå vatsketata skarvar hos den fördigstallda förpackningen. Sdledes måste ämnet l före Z-vikningen bearbetas pa ett tidigare i princip omtalat satt, d.v.s. selekterade delar av ämnet måste reduceras till sin tjocklek så att materialets totala tjocklek i vikzoner och förseglingszoner inte väsentligen överstiger den normala amnestjookleken. För att uppna denna tjocklek reduceras ämnet l utmed de med streckning markerade zonerna pe sådant satt att tjockleken inom zonerna endast ar c:a l/3 av ämnets normala materialtjocklek. Tjockleksreduktionen utföres med hjälp av ett slipningsförfarande som senare i korthet skall beskrivas. Hur stora de slipade zonerna skall vara och vilka delar av ämnet de skall omfatta far avgöras från fall till fall och är beroende av de egenskaper man önskar hos den färdiga förpackningsbehallaren. I Fig. l har visats nagot olika slipmönster vid ämnets 1 vänstra del jämfört med dess högra del. Anledningen till detta ar inte att det ena eller det andra 451 253 YW* än" -m ,. v p š _? i 451 253 slipmönetret år att föredra utan endast att lämna exempel på att slipmönetret kan varieras och att uppfinningen inte ar begränsad till ett visst elipmönster.

Som synes omfattar de i Fig. l visade streckade partierna 15, 16, 17, 18 och 19 dela sådana områden av ämnet 1 som skall hopföreeglas till bildande av en tät förseglingsskarv och dels sådana områden som innefattar biglinjer utmed vilka ämnet 1 skall vikes. Givetvis begränsas utbredningen av de nämnda slipade partierna (streckade partier) till z-vikningsområdena B men på grund av att slipzonernas kanter inte ör skarpa utan har en relativt stor övergångszon mellan full meterialtjocklek och full slipdjup måste slipzonerna 15-18 ha en utsträckning något utanför det egentliga Z-vikningsområdet vilket klart framgår av figuren. som tidigare nämnts kan man dimensionera de slipade och således tjockleksreducerade områdena 15-18 på olika sätt. I Pig. 1 övre vänstra hörnet visas hur förseglingsfälten 5 och biglinjemönstret 14 innefattas i ett och samma slipområde 15 medan i det motsvarande högra övre hörnet av ämnet 1 motsvarande område år uppdelat i två separata slipområden 17 och 18. På samma sött har i Pig. 8 som senare närmare kommer att beskrivas elipområdena uppdelats 1 separata eller sammanhängande delar. Vilken metod som användes år beroende av dels sliptekniska problem som hänger ihop med slipområdenas utseende, eliputrustningens beskaffenhet och materialets slipbarhet.

Som framgår av Fig. 1 är de konvergerande biglinjerne som begränsar toppförslutningsfältet 13, d.v.s. biglinjerne 14 uppdelade på ett flertal biglinjedelar 14, 14' och 14”.

Anledningen till denna uppdelning år att biglinjedelarna skall sammanfalla med varandra först när Z-vikningen utförts.

Då ämnet l behandlats med avtunning av de streckmarkerade partierna 15-18 på sött som ovan beskrivits belägen ämnets slipade sida med ett termoplastekikt (motstående sidan kan om så önskas vara plastbelagd redan före slipoperationen) in _¿,fië;§§¿; f* .å _ *šwflgfwg ' -.~~ v 451 253 företrädesvis genom extrudering av ett smält plestskikt med det j torde även vara möjligt att genom laminering pàföra i förväg , i färdigställd plastfilm liksom gastäta barriärskikt av typen f ' aluminiumfolie etc. Efter plastbeläggningen av det slipade k ämnet l utföres den tidigare nämnde Z-vikningen genom att | fälten 32 vikss utmed biglinjerna ll pä sätt som visas i ' Fig.3, 4 och 5.

I Pig. 3 visas en sektion av ett nedslipat 1 z-vikningsomrade varvid av praktiska skäl evbildningsskalan i t Å vertikalled är större än avbildningsskalan i horisontalled. Y » ¿ Materialets bärarskikt betecknas med 21 och plastbeläggningarna n med 23. Som synes har det genom slipning avtunnade partier B en bredd som motsvarar 3 gånger bredden av det färdiga Z-vikta z partiet A d.v.s. bredden av fälten 21. som tidigare nämnts har K Ä det slipade partiets sidobegränsningar liksom dess begränsningar i slipriktningen inte nagon skarp och väldefinierad kant utan det slipade partiet övergår successivt till full materialtjocklek. Inom det slipade partiet B är anordnade bigliner ll för underlättande ev Z-vikningen och som § « framgar.ev Pig. 4 vikes materialet utmed dessa bigliner till É 1 bildande av vikpunkter 26. Dä Z-vikningen fullbordats och * fälten 32 placerats ovanpå varandra sammanfogas skikten i z-vikningen sammanpressas se att de bildar en sammanhängande och styv väggbalk. I Pig. 5 visas den färdiga Z-vikningen i ett tvärsnitt taget utmed ett tjookleksreducerat område (utmed icke tjockleksreducerade områden av Z-vikningsområdet kommer givetvis de Z-vikta partierna ett uppvisa tredubbel materialtjocklek för att bilda en styv balk) varvid det Z-vikta området A betecknas med 25. I Pig. 2 visas ett tvärsnitt av det bearbetade men ej Z-vikta ämnet 1 varvid de genom slipning tjockleksreduoerade partierna betecknas med 22 medan de obearbetade partierna betecknas med 21. För att uppnå eftersträved effekt bör tjockleken av ekikten 22 vara ungefär en tredjedel av tjookleken av skikten 21. Ä' “ 'f FK vWffi-f-q-mv s 451 253 10 I Fig. 6 visas ett färdigt Z-vikt ämne 27 där de z-vikta fälten betecknas med 28. Som framgår av figuren är nu bredden av de 2-vikta områdena I A vilket som ovan nämnts är en trejedel av bredden B av det slipade partiet för Z-vikningsomrädet. Man kan ytterligare observera i ïig. 6 att biglinjerna 14 som avgränsar det triangulära toppförslutningsfältet 13 efter Z-vikningen sammanfaller med varandra och att nämnda biglinjer 14 är belägna inom de tjockleksreducerade delarna av Z-vikningsomrädet som i rig. 6 betecknas med 51 (streckmarkerade områden).

Som tidigare nämnts kan materialet även utgöras av en kontinuerlig bana 29 vilket visas i Pig. 7. Som inledningsvis påpekats framställes förpackningar från en sådan bana genom att banan först formas till en tub genom att banans längsgående kanter förenas med varandra varefter tuben fyllas med avsett fyllgods och uppdelas till enskilda förpackningsbehallare genom tvärförsegling av den fyllda tuben, förpackningeformning samt slutligen separering av förpackningsbehallarna genom snitt i de tvärgàende förseglingszonerna.

En förpaokningsmaterialbana 29 av här nämnt slag är liksom de tidigare behandlade ämnena l försedd med ett biglinjemönster för underlättande av förpackningens formning genom vikning och för tydlighets vinnande har för motsvarande delar av ämnena 1 och banan använts samma hänvisningsbeteckningar. Således betecknas i Pig. 7 förpackningens aidoväggar med 2 och 3 och z-vikningens biglinjer med ll. Banans 29 yttre kant 30 är avsedd att bringas att överlappa den motstående bankanten i en längsgående förseglingsfog varför den sammanlagda bredden av de yttre fälten 2 är nagot större än bredden av det centrala fältet 2.

En full förpackningslängd betecknas med D och som framgår av figuren finns det mellan fullständiga dekorer eller biglinjemönster för en förpackningsenhet ett område 31 som är ett gemensamt förseglingsomräde för på varandra följande förpackningar. Den slutgiltiga separationen av förpackningarna .Mfi, W - ~-wwßmvnwww '4451 253 -mmwwçfiiesa ~ vijf-vffi - - 11 sker medelst ett snitt genom denna förseglingszon, d.v.s. inom området motsvarande fältet 31. Som framgår av figuren är utformningen av Z-vikningsföltet likson utformningen av biglinjemönstret 14 densamma som i det tidigare beskrivna F exemplet.

Figuren 8 är en förstoring av ett inringat parti av Fig.7 och i Fig. 8 har de genom slipning förtunnade partierna 33, 34 och 35 markerats med streckmarkering. Som synes är principen densamma som vid utformandet av de slipade som innefattar viklinjer eller förseglingszonsr skall förtunnas sa att den resulterande tjockleken efter Z-vikning utmed viklinjerna ll inte väsentligen skall överstiga materialets normala tjocklek, d.v.s. tjockleken hos icke slipade och icke Z-vikta partier. Som tidigare påpekats kan mönstret av de genom slipning avverkade och tjockleksreducerade partierna 33-35 antingen uppdelas på separata områden 33, 34 eller sammanslàs till ett gemensamt omrâde 35 dar förbindelsepunkten mellan områdena betecknas med 36.

En från förpackningsmaterialbana 29 framställd förpackning visas i Pig. 13 och som framgår av figuren har de förstyvande Z-vikta zonerna 28 lokaliserats till förpaokningens kortsidor för att medge att ett handgrepp appliceras över förpackningen då denna skall användas. Som framgår av figuren har förpackningen 46 vid sina hörn dubbelväggiga triangularad flikar 47 vilka formas med hjälp av biglinjerna 14 och för att denna vikformning skall vara möjlig måste det Z-vikta materialet i flikomradet vara tjockleksreduceret pa sött som beskrivits.

Utförandet av slipnings- eller fräsningsoperationen kan ske med hjälp av i det följande beskrivna hjälpmedel och metoder. En sådan synnerligen för ändamålet lämplig metod består i att den bana eller de ark som skall bearbetas och lokalt slipas ned föres över en vals 38 (matrisvals) som roterar med banan kring en axel 40. Som framgår av Fig. 10 är det pa matriavalsens 38 yta placerat upphöjda partier .wffi-w-»wr ~ -c 'f “vr 'r partiernas utseende för ett förpackningsömne, d.v.s. de delar =W~ v. p» wfwe ¿ u 12 eller matriser 39 som har en form motsvarande formen hos de önskade tjockleksreducerade områdena. Likaledes avpassas matrisernaa 39 inbördes placering på valsen så att den motsvarar de önskade, slipade omràdenas inbördes placering pa ämnet l respektive banan 29.

Intill valsen 38 anordnas ett hastigt roterande sliphjul eller fräshjul 42 som företrädesvis bringas att rotera mot materialets matningsriktning men som kan rotera även i motsatt riktning (beroende av sliphjulats utformning). Avståndet mellan valsens yta och sliphjulats arbetsegg "eller arbetsyta' justeras till att motsvara eller något överstiga förpackningsmaterialets normala tjocklek vilket innebär att materialet kan passera under sliphjulet 42 utan att påverkas av detta. Vid valsens 38 rotation som sker synkront med materialbanans 41 frammatning kommer de upphöjda partierna eller matriserna 39 på matrisvalsen 38 att trycka banan 41 mot sliphjulet 42 varvid materialet kommer att slipas bort. Genom att avpassa matrisens 39 tjocklek kan slipdjupst i materialet 41 noggrant bestämmas. Det har visat sig att slipningen ger en väl definierad slipyta med undantag för att det alltid bildas en övergàngszon mellan material med fullt slipdjup och full materialtjocklek. Ett fenomen som kunnat konstaterats är att slipkanten emellertid blir ojämn och uppvisar 'kantgrader” om sliphjulats rotationsriktning är motsatt materialbanans och sliphjulet släpper kontakten med materialet utmed en linje som är parallell med sliphjulats axel. För att undvika denna olägenhet bör slipområdenas i matningsriktningen bakre kantlinjer antingen anordnas så att de bildar en vinkel med sliphjulats rotationsaxel eller också utformas slipomràdena på sött som visas i Fig. 9 d.v.s. deras bakre kant avslutas i en spets 20 vilket innebär att sliphjulet 42 successivt släpper kontakten med slipomradet 37 för att till slut helt mista kontakten med materialet 41 i punkten 20. Om slipningen utföres på detta sätt erhålles en förhållandevis jämn och kantren slipning. ~ fi", xxwšàhtsø_WWW,_HH_É(WELE,_W,_Q,W, __.,_4_....,,-.. . _y,Å_,.--r , .,:««-lf--»«flww..a....iii.....ltrv......~....g.,. N ,~...~_~a._.-.....i ' 451 253 *v Som visas i Pig. 14 kan även de i vikningen underlättande biglinjerna 48 slipas vilket innebär att material avlägsnas i biglinjeomrädet i stället för att fibrerna i kartong- eller , pappersmaterialet skall krossas och en permanent deformation I p utmed biglinjemönstret skapas. slipade biglinjer gár'att utföra É * på sådant sätt att vikningen väsentligen underlättas Jämfört Ü I med konventionella biglinjer men innebär en viss försvagning av E materialet. I Genom att använda materialet och metoden enligt den V föreliggande uppfinningen kan väsentliga besparingar göras. I Visserligen blir det totala ytan av ett ämne som skall Z-vikas f större till ytan än ett normalt förpackningsämne men genom att 1 ett tunnare material kan användas erhålles en totelreduktion av materialmängden som åtgår för förpackningen: framställning samtidigt som selekterade partier kan göras starkare och styvare medan partier som inte behöver vara starka eller styva blir vekare. ' Den här givna beskrivningen har endast till ändamål att anvisa nagra exempel på upptinningens användning men vi är införstådda med att det kan finnas en mängd andra utföringsformer av förpackningar där ett material enligt uppfinningen kan fa användning.

Claims (7)

c-sxA 'Jïï ...~..,,.,.._. .. v. 1 ., 1,, 4 _, -~». _. ~..._,...,.~ ' 451 253 0 \ PATENTKRAV

1. Material till förpaokningobehdllare (44,46) innefattande utstansade ämnen (l) eller en sammanhängande bana (29) innefattande ett bärarskikt (21) av kartong eller papper, ytre och inre beläggningar (23) av termoplast samt en vikformning av ' ämnet (1) eller banan (29) underlättande mönster av big1injer(l2,14), varvid bararskiktet (21) utmed selektivt utvalda områden (15-19, 33-35) ar tjockleksreducerat genom att kartongmaterial bortslipate k ä n n e t e c k n a t d 5 r a v, att selekterade partier (32) av ämnet (1) eller banan (29) som är avsedda att genom överlappande vikning (e.k. 2-vikning) och hopföreegling av överlappande partier skapa förstyvande partier eller paneler (28) ar tjookleksreducerade inom utvalda områden (15-19, 33-35) genom att bararskiktet (21) inom nämnda områden slipats ned till en tjocklek som medför att nämnda samanvikta partier (51) av nämnda områden får en total tjocklek som motsvarar materialets normala tjocklek.

2. Material i enlighet med patentkravet 1 kännetecknetddrav,att biglinjemönstret(11,12, 14) utgöres av smala genom slipning tjocklekereducerade partier (48) av kartongekiktet (21).

3. Material i enlighet med patentkravet 1 kanneteoknatdärav,att områden omkring åtminstone delar av nämnda biglinjemöneter (12, 14) ar tjocklekereducerade genom elipning.

4. Material i enlighet med patentkravet 1 kännetecknatdarav,att nämnda nedslipade delar av bärarskiktet (21) har en tjocklek som är mellan 30 och 50 % av bararekiktets (21) normala tjocklek. Blífrerna Inom parentes anger mlematuonell udentmafnngaked. lNib-kod. Bokmv :nom klamrner anger anlernauonall dekumenlked. i www- ,_,\.,_..-. . n, \»~.fi~¿f~;._'_fi ,.,, u_¿._.._...,;¿\.-\,W,,,,__.k_, , 4 5 1 2 5 3 15

5. Material i enlighet med patentkravet l kännetecknatdärav,att nämnda slipade partier uppvisar en i slipriktningen bakre kant som är snedställd eller Å! avslutas med ett successivt avamalnande och i en spets (20) »W avslutande del. wfi

6. Material i enlighet med patentkravet l Å kännetecknetdärav,att nämnda slipade t¿ Y ß omràden(l5-19, 33-35) åtminstone innefattar de för topp- och | bottenflikarnas (4, 13, 8, 9) vikning anordnade E biglinjerna(l2, 14) inom området (B) för de Z-vikta partierna I samt dessutom de delar (l8,l9) av föreeglingsomrádena som fr 1 lokaliserade inom de Z-vikta partierna. I

7. Förpaekningsbehallare (44, 46) framställd av ett material i 4 enlighet med nagot av föregående patentkrav 3 4 kännetecknaddärav,att förpackningsbehàllaren Ü*" , uppvisar partier (28) med flera varandra överlappade ' 1 materialskikt varvid tjockleken av utvalda områden av nämnda ) partier (28) i huvudsak motsvarar tjockleken av förpackningsbehállarevaggen utmed områden som inte uppvisar överlappande partier. .~.....- _ .l_._..'_ . _.,- ffß- _ A _. Ašß; . «