SE451178B - Antimikrobiell komposition i form av en salva, pasta eller krem vilken innehaller socker samt antisvamp/antibakteriemedel - Google Patents

Description

10 15 20 25. 30 35 40 451 178 mängder granulationsvävnad i tillräckliga kvantiteter för att utfylla stora mjukvävnadseffekter som var sekundära till det ursprungliga såret. Hud täckte mycket snabbt och spontant den nya, ymniga granulationsvävnaden, varigenom läkningstiden och behovet av hudympning minskades kraftigt.

Regenerering av vävnad, i stället för retraktion av såret, var en allmän regel. I många fall var det läkta såret mjukt och elastiskt med god känsel.

Det finns många bevis för att sockerprodukter, såsom honung och melass, användes vid behandling av sår, inbe- gripet brännsår, i forntiden. Det finns även bevis för att de infödda amerikanska indianerna från Canada till Incariket var skickliga i användningen av ett antal medicinska föreningar som visade sig mycket lovande vid behandlingen av brännsår och andra sår. Dessa innefattade örter, rotextrakt, bladextrakt och varieteter av lönn- sirap, sorgum, melass, honung och så småningom socker (som rörsocker). I det forntida Egypten innefattade konservering av födoämnen och behandling av sår använd- ningen av sockerprodukter.

Povidonjod (polyvinylpyrrolidon-jodkomplex) är ett topiskt anti-infektionsmedel ("The Merck Index", uppl. 9, p 996 och 997, nr 7499, Merck & Co., Inc., 1976), vilket förekommer i handeln i ett antal former, exempelvis Betadine® som antiseptisk gasvadd, lösning, lösnings- torkmedel, aerosolspray, kirurgiskt tvättmedel, dusch, vaginalgel, hudrengöringsmedel, salva, mikrobicid bad, perinealtvättmedel och whirlpoolkoncentrat (Physicians' Desk Reference" (PDR), uppl. 3l, p. l263 - 1265, 1977).

Uppfinningen avser en lagringsbar, bredbar, vidhäftande, huvudsakligen homogen, terapeutiskt acceptabel, antimikrobiell komposition i form av en salva, pasta eller kräm, vilken består av en blandning av tre komponenter i enlighet med kännetecknen i patentkravet l.

Kompositionen enligt uppfinningen utgör ett beständigt effektivt antibiotiskt preparat som underlättar läkning av sår på vilka det anbringas direkt, förhindrar växt av granulationsvävnad in i täckande förband och tillfredsställer för övrigt de här angivna l0 15 20 25 30 ~35 40 s 451 178 ändamälen. g Antisvamp/antibakteriemedlet är vilket som helst sådant medel som är förenligt med socker. Det är lämpligen vatten- löslígt för en lättare behandling och för avlägsnande från behandlad vävnad. Det är företrädesvis icke-allergent så att det skulle kunna ha en mer omfattande användbarhet.

Povidonjod tillfredsställer alla dessa kriterier, är ett lämpligt antisvamp/antibakteriemedel och användes därför genom hela denna beskrivning i lämnade exempel. Vilket som helst annat antisvamp/antibakteriemedel, som är förenligt med socker och är terapeutiskt acceptabelt för administre- ring direkt till öppna sår, kan alternativt kombineras med en sockerart, exempelvis rörsocker, dextros, maltos, fruktos, honung eller melass, på samma eller jämförbart sätt.

Povidonjod användes lämpligen i form av Betadine- salva (l0 % povidonjod) och Betadinelösning (l0 % povi- donjod), eftersom dessa är lämpliga bärare och ingen ytterligare bärare erfordras. Alternativt förenas anti- svamp/antibakteriemedlet separat med socker, vilken som helst företrädesvis vattenlöslig och i huvudsak inert fysiologisk acceptabel salvbas, exempelvis Unibase , och valfritt vatten (för att göra det hela mera lätt- flytande) eller exempelvis karboximetylcellulosa (för att göra det hela mindre lättflytande) för erhållande av lämplig konsistens och stabilitet. Naturligtvis är andra salvbaser, såsom vaselin, lika användbara om vattenlöslighet inte är erforderlig.

Sockret är lämpligen i den form i vilken det finns att köpa i butikerna. Det behöver inte vara speciellt renat, steriliserat eller behandlat på annat sätt. Rör- socker är lämpligast med hänsyn till lågt pris och lätt- åtkomlighet, men det kan helt eller delvis ersättas med dextros,maltos, fruktos, honung, melass eller liknande ämnen med hög sockerhalt. Alla uppgifter här om socker innefattar valfritt (enbart eller i godtycklig kombina- tion) vardera av de föregående. Alla exemplen är emeller- tid baserade på vanligt strösocker.

Förhållandet mellan socker och exempelvis povidon- jod är betydelsefullt med hänsyn till kostnader, under- 10 15 20 25 30 35 40 451 178 4 lättande av behandlingen och effektivitet. När povidon- joden föreligger i form av Betadinesalva och Betadine- lösning, kan viktförhâllandet mellan socker och Betadine- salva variera från l:l till 8:1, varvid mängden Betadine- lösning gradvis ökar från noll för förhållandet l:l till 0,031 gram per gram för förhållandet 2,5:l till 0,062 gram per gram för förhållandet 4:l till 0,l25 gram per gram för förhållandet 8:l (räknat på den totala vikten av socker och Betadinesalva).

För hög hållbarhetstid begränsas området lämpligen till 2,5:l till 5:1. Under detta omrâde (från l:l till 2,5:l) har komponenterna benägenhet att separera men kan lätt åter- dispergeras genom omröring strax före användning. över om- rådet (från 5:l till 8:l) har komponenterna benägenhet att separera och kristallisation inträffar.

Den föredragna sammansättningen är den som baserar sig på 20 viktdelar socker (rörsocker), 5 viktdelar Betadine- salva och 2 viktdelar Betadinelösning. Detta motsvarar l0D viktdelar socker, 3,5 viktdelar povidonjod och 3l,5 vikt- delar bärare. När komponenterna blandas i dessa propor- tioner, håller den erhållna blandningen samman och bibe- häller sin konsistens både i värme och i kyla under en lång lagringstid. Den är lätt att anbringa och är mycket patientvänlig. Dessutom har man kommit fram till dessa mängder genom försök med olika proportioner av de respek- tive komponenterna. Dessa proportioner har visat sig vara de mest användbara, inte bara för beredningen av denna blandning, utan även för produktens effektivitet i sam- band med olika sår och behandlingar för vilka den har I använts. Detta betyder att en halt av socker av ungefär 70 till 80 vikt-% (räknat på hela kompositionens vikt) har visat sig vara optimum för sårläkning. Detta motsvarar väl sockerkoncentrationen i honung. Åndamålen med uppfinningen är följande: l. Att åstadkomma ett preparat som hämmar tillväxten och proliferationen av samt dödar bakterier och svampar som det kommer i kontakt med. 2. Att åstadkomma ett mikrobicidalt och antibiotiskt preparat vilket, när det användes som sârförband, leder till ett rent debriderat sår. 10 15 20 25 30 35 40 5 451 178 3. Att åstadkomma ett preparat med en konsistens som underlättar dess användning direkt på och i samband med förbindningen av öppna sår, inbegripet brännsår. 4. Att åstadkomma ett preparat som är beständigt (hållbarhetstid och temperatur) gentemot separering eller kristallisation eller åtminstone medger reglerad påföring, exempelvis genom omröring strax före användningen. 5. Att åstadkomma ett preparat som rengör vävnad som det kommer i kontakt med så att vävnaden kan utgöra ett underlag för bildning av granulationsvävnad. 6. Att åstadkomma ett preparat som befrämjar bildning av rikligt med granulationsvävnad i en ren omgivning. 7. Att åstadkomma ett preparat som befrämjar epi- telisation från kanterna av ett sår medan granulations- vävnad utfyller bristen utan eschara. 8. Att åstadkomma ett preparat som gör det möjligt för ett sår att täckas med hud med föga eller ingen effekt. 9. Att åstadkomma ett enda preparat vilket tjänar som a) ett antibiotiskt och antisvampmedel, b) födoämne och näringsmedel för granulationsvävnad och c) understöd för täckning med hud. l0. Att åstadkomma ett preparat som tjänar som topiskt anestetikum, varigenom behovet av narkotika minskas. ll. Att åstadkomma ett preparat som minskar eller eliminerar växt av sårvävnad (på vilken det anbringas) in i gas eller liknande skyddsmaterial. A l2. Att åstadkomma ett preparat som befrämjar Vävnads- regenerering. l3. Att åstadkomma en vattenlöslig och vattentvättbar antimikrobiell produkt som har en slät eller svaglgranulär struktur, är direkt anbringbar på sår, inbegripet bränn- sår, underlättar snabb läkning med minimal ärrbildning, lätt vidhäftar till förband och hindrar växt av granula- tionsvävnad in i förbandet. 14. Att åstadkomma ett ekonomiskt preparat som är effektivt vid behandling av ett fullständigt spektrum av sår hos människor och andra djur. l5. Att åstadkomma ett enhetligt preparat som är l0 l5 '20 25 30 35 40 451 178 6 portabelt som sådant och inte behöver påföras som separata komponenter på ett sår eller på förbandsmaterial. l6. Att åstadkomma ett läkemedekpreparat som är direkt påförbart på en sårad vävnad och är beständigt på denna efter sådan påföring. l7. Att åstadkomma ett läkemedelspreparat som är lätt att påföra antingen direkt på sårad vävnad eller på ett förbandsmaterial utan förlust genom spillning eller åstadkommande av nersmetning. l8. Att åstadkomma ett läkemedelspreparat som är i huvudsak likformigt och varaktigt alltigenom och som sålunda kan administreras genom en lätt föreskriven metod som leder till förutsägbara resultat. l9. Att åstadkomma ett i huvudsak icke-torkande läkemedelspreparat som inte hårdnar och vidhäftar starkt till skadad vävnad på vilken det anbringas. 20. Att åstadkomma ett läkemedelspreparat med en konsistens som gör det lätt att handha. Det varken faller sönder (avflagar) eller flyter, men det håller samman.

Zl. Att åstadkomma ett i huvudsak homogent preparat för behandling av brännsår och öppna sår och som är i hög grad patientvänligt. 22. Att åstadkomma ett läkemedelspreparat som kvarblir på platsen när det anbringas direkt på skadad vävnad och som lätt kan avlägsnas vid ett senare tillfälle utan att skada vävnaden. 23. Att åstadkomma ett preparat för behandling av öppna sår vilket länge bibehåller rengörings- och läkeÄ egenskaper in situ och på så sätt minskar frekvensen av erforderliga förbandsbyten. 24. Att åstadkomma ett lent och lindrande läkemedels- preparat med minimal, om ens någon, irritation av sårad vävnad på vilken det anbringas. 25. Att åstadkomma ett läkemedelspreparat som medgerg fullständig och jämn täckning av skadad vävnad. 26. Att åstadkomma ett preparat som framkallar en kylande känsla och en anestetisk effekt på skadad vävnad på vilket det anbringas. 27. Att åstadkomma ett preparat som gör det möjligt att 10 15 20 25 30 35 40 7 451 178 anbringa likformiga och reglerade mängder av en socker- substans och av ett antisvamp/antibakteriemedel i direkt kontakt med skadad vävnad. Kontakten är förutsägbar och konstant med avseende på båda dessa komponenter. 28. Att åstadkomma ett sårläkande preparat som befräm- jar bildningen av läkevävnad som fast granulationsvävnad, vilken fortsätter att uppbyggas och att bli ytvävnaden allteftersom såret läks. 29. Att åstadkomma ett sårbehandlingspreparat som är ett förbättrat debrideringsmedel och minskar eschara- bildning. 30. Att åstadkomma ett sårbehandlingspreparat som lätt kan påföras av patienterna själva med minimal instruktion. 3l. Att åstadkomma ett preparat med vilket patienterna är villiga att byta förband på såren vid behov. 32. Att åstadkomma ett sårbehandlingspreparat som gör sår i huvudsak luktfria. 33. Att åstadkomma ett sårbehandlingspreparat som lätt och effektivt kan påföras utan iakttagande av "sterila" betingelser, varigenom man avsevärt minskar kostnaderna för förband och tillhörande material och tiden som erfordras för att anbringa och byta förband.

Fastän här ofta hänvisas till socker eller rörsocker, till povidonjod och till bärare använda i Betadine- salva och i Betadinelösning, utgör dessa endast exempel på föredragna utföringsformer. Uppfinningen skall inte vara begränsad till dessa. a I stället för rörsocker lämpar sig vilket som helst starkt antibakteriellt (i hög koncentration) medel som fungerar som stimuleringsmedel för tillväxten av granula- tionsvävnad, inbegripet andra sockerarter och socker- lämnande komponenter, såsom fruktos, glukos, dextros, maltos, honung, melass eller någon kombination av dessa.

Vanligt strösocker är föredraget med hänsyn till dess lättâtkomlighet och pris. När honung, melass eller lik- nande flytande material användes i stället för socker, minskas valfritt mängden separat bärare eller till och med utgår helt. Denna komponent betecknas allmänt endast som "socker" i större delen av denna text. l0 15 20 25 30 35 40 451 178 Likaledes är de föreliggande preparaten inte be- gränsade till sådana, i vilka povidonjod utgör anti- svamp/antibakteriekomponenten. Denna komponent ersättes helt eller delvis av en eller flera olika beståndsdelar med liknande och/eller besläktade egenskaper. Bestånds- delen är, valfritt, olöslig eller endast dispergerbar i vatten, men den är företrädesvis vattenlöslig. Den kan vara ett antibiotikum men är det företrädesvis inte.

Lämpligen är den inte heller en allergen. Exempel på de beståndsdelar som denna komponent kan utgöras av, helt eller delvis, är följande: akrisorcin Amfotericin B antralin Candicidin dibromopropamidin- isetionat domifenbromid fluorouracil gentianviolett nitrofurazen Griseofulvin Nystatin haloprogin povidonjod hexaklorofen ,resorcinol ichthammol sulfabromo- metazin jodoklorhydroxikin undecylensyra jodoform zinkundecylenat För att man skall erhålla kombinationen av "sockret" och antisvamp/antibakteriekomponenten med den önskade konsistensen erfordras vanligen en bärare eller en kombi- nation av bärare. Beståndsdelar av vilka bäraren samman- sätts i någon lämplig kombination innefattar exempelvis följande: agar nattcreme majsolja bomullsfröolja gelatin glycerol hydrofil salva hydrofilt vaselin lanolin metylcellulosa olivolja jordnötsolja pektin polyetylenglykol 400 polyetylenglykol 600 polyetylenglykol 4000 polyetylenglykol 6000 povidon propylenglykol silikagel natriumalginat natriumkarboximetylcellulosa sorbitollösning spermaceti stärkelse stearinsyra stearylalkohol vit salva vitt vaselin gul salva 10 15 20 25 30 35 40 9 451 178 polyetylenglykol l500 Dessa är kända standardbeståndsdelar som i regel användes i beredningen av topiska salvor. De används på vanligt sätt och blandas med sockerkomponenten för er- hållande av ett preparat som inte flyter, men som har den önskade bredbara konsistensen och tillräcklig vidhäftning för att hålla samman. Preparatet omfattar lämpligen inte en eller flera flyktiga komponenter, vilkæ förlust (exempelvis när preparatet lämnas i en icke tillsluten burk) skulle leda till en ändring i konsistensen hos detta preparat.

Antisvamp/antibakteriekomponenten måste nödvändigt vara fysikaliskt, kemiskt och farmakologiskt förenlig med sockret eller den sockerlämnande komponenten. När en separat bärarkomponent användes, måste denna även vara fysikaliskt, kemiskt och farmakologiskt förenlig med båda de tidigare angivna nödvändiga komponenterna.

Preparaten enligt denna uppfinning ger en väsentlig förbättring gentemot tidigare administrering av socker och Betadinelösning, inte bara i fråga om patientvänlig- het och lätt påföring på olika sår, utan även i fråga om funktionen av själva produkten. Före införandet av den sammansatta blandningen var det känt att sår kunde växa så hastigt, att de kunde ha en tendens att vidhäfta till förbandsmaterialet och därför stördes sårläkningen när förbandet byttes. Genom användningen av povidonjod- salva i blandning med socker eliminerades detta problem.

Den noggranna blandningen av de olika komponenterna utarbetades under en tidsperiod i avsikt att nâ fram till den föreliggande sammansättningen, vilken vid upp- repad testning har visat sig vara synnerligen effektiv och säker. Den har framgångsrikt använts i många olika behandlingssystem, både operativa och icke-operativa. och i många olika sårsituationer i tjänsten, inom den fysikaliska terapin och i sjukhusanvändning. I många fall har den visat sig vara fullständigt effektiv i fråga om läkningen av många olika sår utan användning av ytter- ligare kirurgi, hudympning eller hjälp av antibiotika.

Ett särskilt problem som uppstod vid tidigare behand- lingssystem (socker i förening med Betadinelösning), l0 l5 20 25 30 35 40 451 178 w oftare vid behandling av fingertoppampotationer än vid behandling av djupa sår, innefattade läkningen av finger- toppsär med så hög hastighet, att granulationsvävnad hade benägenhet att invadera förbandsmaterialet. Detta medförde avsevärda svårigheter vid avlägsnandet av för- bandet och ofta avsevärd plåga för patienten. Ehuru tätt vävda silke- eller nylonförband skulle eliminera denna svårighet, har de även haft benägenhet att begränsa utsträckningen av granulationsvävnadsexpansion och har därför haft benägenhet att hindra det resulte- rande läkta såret från återställning till tillståndet före skada.

Blandningen av socker med povidonjodsalva medförde inte bara förbättring genom att minska vävnadsväxt in i förbandsmaterial under bibehållande av de positiva egen- skaperna hos socker och Betadinelösning, utan den var även lättare att påföra och jämn i konsistensen. De separata komponenterna var föremål för olika administre- ringsmetoder. Spillning av Betadinelösning och fritt socker inträffade under påföring och medförde en allmän nedsölning. Efter pâföring hade de separata komponenterna benägenhet att torka ut. Sockret kristalliserade och hade benägenhet att gå bort från eller genom förbandet.

Många försök gjordes att bereda en kombination av socker med povidonjod som skulle vidhäfta till ett bandage och inte skulle flyta från vävnaden eller genom förband på vilka den anbringats, som inte var allmänt slaskig att handha och inte ledde till ett klibbigt, med sockerlösning fyllt förband. Alla blandningar hade' benägenhet att minska den mängd socker som anbringadès i direkt kontakt med såret. I förväg blandade kombina- tioner av socker med povidonjodlösningar separerade sedan de fått stå bara en kort tidrymd. Sockret avsattes på botten och en lösning av povidonjod och socker lagrades däröver. Även vid användning av povidonjodsalva separerade blandningar med minst 50 vikt-% salva och blev ganska odugliga, medan en blandning med över 80 vikt-% socker hade benägenhet att bli granulär och icke-vidhäftande i sig själv. Den var svår att påföra eller att hålla vid- häftande till ett förband. Ett förhållande mellan socker 10 l5 20 25 30 35 40 11 451 178 och povidonjod av 3,5:0,l till 4:0,l visade sig vara bäst med povidonjoden i form av en lO vikt-% salva. Inom detta område kombineras optimal sårläkning med både säkerhet och ekonomi.

De ovanstående områdena och proportionerna är grundade på blandningen av socker med olika kombinationer av Beta- dinesalva och Betadinelösning, eftersom dessa povidonjod- produkter är lättåtkomliga. När den speciella komposition som beretts med 20 viktdelar socker, 5 viktdelar Betadine- salva och 2 viktdelar Betadinelösning blandas så att den är i huvudsak jämn, är den synnerligen effektiv, är ekono- misk och är beständig med avseende på både livslängd och temperatur. Det resulterande förhållandet (20:0,7) mellan socker och povidonjod begränsas i själva verket endast av den verkliga konsistensen hos bärarna som använts för Betadinesalva och Betadinelösning. Andra bärare (använda var för sig eller i lämpliga kombinationer) åstadkommer jämförbart beständiga blandningar med förhållanden mellan socker och povidonjod från l0:l till 80:l eller företrädes- vis från 25:l till 55:l. Eftersom povidonjod är vattenlös- lig, är vattenlösliga bärare klart föredragna, men är inte nödvändiga. Det väsentliga är konsistensen hos socker/ /bärareblandningen. När denna konsistens är ungefär den hos den angivna i huvudsak jämna specifika kompositionen, införlivas en lämplig mängd povidonjod däri för att åstad- komma en homogenblandning med det önskade viktsförhállandet mellan socker och povidonjod. En bärare väljs så att socker utgör två tredjedelar eller mer av socker/povidonjodslut- produkten (innefattande bäraren) för åstadkommande av en önskad sockerkoncentration i direkt kontakt med vävnad på vilken läkemedlet skall anbringas. Genom val av vatten- lösliga bärare med olika konsistens, införlivas däri varierande koncentrationer av socker för erhållande av stabila socker/bärareblandningar. Tillsatsen av avsedda mängder povidonjod till en stabil socker/bärareblandning inverkar inte väsentligt på vare sig konsistensen eller stabiliteten hos blandningen.

Lämpliga farmakologiskt acceptabla vattenlösliga bärare är kända, och det särskilda valet eller kombina- tionen av dessa är inte väsentligt för denna uppfinning. lO l5 20 25 vw 30 35 40 451 173 12 ett lämpligt förstyvningsmedel, såsom karboximetyl- cellulosa. Medel av denna typ ökar även blandningens stabilitet. lösning,och 2,25 kg povidongodsalva (10 vikt-%), såsom Betadinesalva, i en 20 liters behållare av rostfritt stål. Det hela blandas väl med en skovel av rostfritt stål, 10 15 20 25 30 35 40 13 451 178 rostfritt stål för att eliminera all förorening av produk- ten med mjukare metall, såsom aluminium. Alla redskap, inbegripet blandningsskålen och skoveln, skeden av rost- fritt stål och förvaringsburkarna tvättas med tvål och vatten före användning.

När blandningen har jämn konsistens (vanligen efter l0 minuters blandning), vägs satsen upp i rena en halv liters plastburkar. Dessa är opaka. Sedan burkarna vägts tillsluts de tätt och förses med etikett med satsnummer, motsvarande blandningsdagen. Den så förvarade produkten bibehåller sin konsistens under en tidrymd överstigande 6 månader.

Det finns två grundmetoder för påföring av bland- ningen på sår. När såret är djupt, breds läkemedlet direkt på såret och täcks därefter med en l0 cm x l0 cm standardförbandsvadd eller annat lämpligt förbandsmate- rial. Den föreliggande socker/povidonjodblandningen vid- häftar till såret och gör det lätt att anbringa förban- det. Den mera vanliga metoden består i att anbringa denna blandning direkt på en 4 cm x 4 cm vadd såsom när man breder smör på en brödskiva. Vadden anbringas därefter över såret med läkemedelssidan vänd nedåt. Detta arbets- sätt är bättre när man anbringar förband på brännsår och andra grunda sår.

Detta betyder att läkemedlet anbringas på ett sår så att det täcker den skadade ytan fullständigt, vanligen med ett 6 mm tjockt skikt av läkemedlet. Förbandsbytes- frekvensen bestäms av sårets tillstånd. I starkt förorenade eller vätande sår utförs förbandsbyten var fjärde till sjätte timme. I andra sår utförs förbandsbyten mindre ofta, i bland endast en eller två gånger per dag.

Förband byts lämpligen tre till fyra gånger per dag.

Eftersom det förefaller vara snabbare utveckling av vävnad i fingertoppamputationer, bör förband bytas något oftare.

Varje gång ett förband avlägsnas, underkastas återstoden en lätt avtvättning med ledningsvatten eller eventuellt i en whirlpool. I ungefär 50 % av fallen kan väteperoxid användas för rengöring av såret före debridering, och detta kan vara nödvändigt att göra så ofta som en gång om dagen i många sår. 10 l5 20 25 30 35 40 451 178 14 Socker/povidonjodkompositionen har benägenhet att öka sârblödning när den pâförs blödande sår inom 24 timmar efter skadan. Av denna orsak användes vanligen jodoform, efter rengöring eller debridering, för att från början säkerställa hemostas i dessa sår och kompositionen påförs inte förrän följande dag eller förrän hemostas säkerställts. a När såret väl är fritt från blödning, påförs den föreliggande i blandningen såsom tidigare beskrivits med flera dagliga förbandsbyten.

När epitelisering inträffar, uppstår i bland en ring av vit vävnad mellan framväxande hud och granulations- vävnad. Denna debrideras vanligen en till två gånger dag- ligen för att erhålla fullständig hudtäckning utan att medge att en fördjupning (defekt) inträffar på sårstället.

Upprepade dagliga förbandsbyten fortsätts tills såret läkts. Läkningstiden varierar, beroende på sårets typ och djup, men alla så behandlade sår har läkt väl och relativt snabbt. i SugardyneTM har varit användbar på många olika sår, både infekterade och icke infekterade. Infekterade sår har varit förorenade med Staphylococcus aureus, E. coli och Pseudomonas aeruginosa samt dessa i kombination, jämte många andra bakteriearter. Framgångsrikt behandlade sår har innefattat skavsår, äldre rivsår och skottsår omfattande både små och kraftiga mjukvävnadsskador och öppna frak- turer som följder av dessa skador. Andra behandlade skador har innefattat spindelbett omfattande nekros; första, andra och tredje gradens brännskador; köldskador; öppna benfrakturer; och liggsår, trycksår, biabetiska sår och stasiska sår. De föreliggande preparaten har inte visat sig framgångsrika vid behandling av skador av giftsumak så vida inte patienten har berövats den intilliggande huden och den har blivit infekterad.

Viss framgång har vunnits vid psoriasis. Det före- ligger en benägenhet till läkning av de psoriatiska skadorna. Vid kraftigt svampartat karcinom i huden hos en 98 år gammal patient uppnåddes en snabb minskning av storleken av svampskadan.

Preparatet har visat sig vara synnerligen effektivt vid behandlingen av många olika vanliga och ganska ovan- 10 15 20 25 30 35 40 15 451 178 liga sår hos människor, där bakterie- och svampförorening vanligen inträffar. Det har uppnåtts mycket stor framgång med snabb läkning, minskning av patientens uppehållstid i sjukhuset och i brännsårsavdelningen och snabbare ut- skrivning av patienten. Det har uppnåtts en avsevärd för- bättring i slutresultaten på grund av snabbare läkning och eliminering av ytterligare kirurgiska ingrepp, innefattande hudympning.

I de fall då ympning har erfordrats, har givarcellerna behandlats med preparatet. Dessa ställen har läkts utan ärrbildning och har blivit nätt och jämnt märkbara eller inte alls märkbara.

Preparatet har inte bara visat sig vara ett effektivt läkemedel utan har, på grund av sina anestetiska verk- ningar, väsentligt minskat behovet att administrera vane- bildande narkotika. När många patienter normalt skulle fordra administrering av narkotika före eller efter för- bandsbyten, har dessa fordringar bringats till ett minimum vid användning av preparatet. Detta gäller särskilt när patienter har stora öppna sår, inbegripet plågsamma bränn- sår då anbringandet av något topiskt läkemedel är synner- ligen obehagligt. Förutom läkemedlets sårläkande egen- skaper har därför behandling med läkemedlet hjälpt till att minska tillvängning till narkotika, speciellt hos patienter som behandlas under en lång tidrymd.

I stor utsträckning har på så sätt behandlade sår läkt utan några ärr eller med minimal ärrbildning. Sår- ytan har erhållit hud som har varit normalt färgad och känslig, och det har inte inträffat något återfall av infektioner eller uppkomst av osteomyelit hos någon hit- tills behandlad patient. I många fall har antibiotika använts i minimal mängd eller inte alls i samband med detta läkemedel. I många fall har de behandlade såren varit bland de värsta som uppfinnaren sett, och de har läkts väl. Även vid djupa sår har hår uppkommit på läkt ytvävnad. Oberoende av bakterie- eller svampförorening har såret läkts fram- gångsrikt. Detta gäller även när alla andra använda pro- dukter har svikit och när alla prövade antibiotika visat sig vara ineffektiva. Detta gäller vid användning av bland-i ningen i “osteril" form och när den påförts utan iakttagande no 15 20 25 30 35 40 451 178 W av “sterila“ metoder. _ Det föreliggande läkemedlet (socker/povídonjodbland- ning) är ett effektivt medel som har använts och är använd- bart vid följande behandlingar: 1. 2 3. 4 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24.

Skavsår (infekterade och icke infekterade) . Abcesser (bölder) Akne (infekterad och icke infekterad) . Brännsår (infekterade och icke infekterade) a. vanliga brännsår l. Första graden 2. Andra graden 3. Tredje graden b. Andra brännsår l. Elektriska 2. Kemiska (syra, alkali och annat) 3. Friktion (rep och beläggning) 4. Solbränna Karbunkler (slutna och dränerande) . Hudkarcinom (infekterad och icke infekterad) Krosskador - reduktion av vävnadsödem . Debrideringsmedel i vävnadsnekros (spindelbett av Brown Recluse) (infekterat eller icke infekterat) . Djupa sår (infekterade och icke infekterade) . Erysipelas . Exponerat ben (infekterat eller icke infekterat) . Felon (endast efter incision och dränering) . Fingertoppsamputationer, stora och små (infekterade eller icke infekterade) Frakturblâsor (infekterade eller icke infekterade) Köldskador (infekterade eller icke infekterade) Kallbrand (infekterad eller icke infekterad) Skottsår (infekterade eller icke infekterade) Rivsår (infekterade och icke infekterade) Öppna bensår (infekterade och icke infekterade) Osteomyelit Paronychia (före och efter incision och dränering) Perianalabcesser Pilonidalcystor (infekterade eller icke infekterade) Postoperationsband (infekterade eller icke infekterade) l0 15 20 25 30 35 40 17 451 178 25. Psoriatiska skador 26. Hagelskottskador (infekterade eller icke infekterade) 27. Styngabcesser 28. Stympskador och guillotinamputationer (infekterade eller icke infekterade) 29. Ulcus (infekterade eller icke infekterade) a. Liggsâr b. Diabetiska sår c. Trycksår d. Stasiska sår (trofiska) Hittills har inga försök gjorts att behandla ögon-, öron-, näs-, hals- eller genitalskador, och det föreliggande läkemedlet har inte visat någon väsentlig effektivitet vid behandlingen av virussjukdomar eller skador av giftsumak.

Det har emellertid varit effektivt vid behandlingen av alla sår, antingen de varit förorenade av bakterier, av svampar eller av någon kombination av bådadera. Det har visat sig lika effektivt gentemot grampositiva och gram- negativa bakterier.

Det är lätt att påföra läkemedlet, dvs en i huvudsak homogen blandning av l0 till 80 viktdelar av en lämplig sockerkomponent (vävnadsnäringsmedel med antibakterie- egenskaper) eller sockerlämnande komponent, l viktdel av ett fysiskt, farmakologiskt och kemiskt fördragbart anti- svamp/antibakteriemedel, vilket är farmacevtiskt accepta- belt för direkt pâföring på vävnad med öppna och djupa sår, och högst 33 l/3 vikt-% (räknat på läkemedlets totala vikt) farmakologiskt godtagbar, fysiskt,kenfisktoch fysiolo- giskt fördragbar bärare som är tillräcklig (i mängd och i fysikaliska egenskaper) för att åt blandningen förläna en konsistens som gör att blandningen lätt kan utbredas på och vidhäfta på ett svamp- eller gasförbandsmate-D rialoch kvarbli på platsen när det påförs direkt på vävnaden i ett öppet sår eller ett brännsâr. Sedan ett sår rengjorts med vatten eller väteperoxid, anbringas läkemedlet normalt på en 4 cm x 4 cm svamp med en munspatel eller kniv, och svampen anbringas därefter på såret med läkemedelssidan riktad nedåt (direkt på vävnaden). Alternativt páförs läke- medlet direkt pä såret och täcks därefter med en gassvamp. 10 l5 20 25 30 35 40 451 178 18 Blandningen av 20 viktdelar strösocker, 5 viktdelar betadinesalva och 2 viktdelar betadinelösning (SugardyneTM) kan lätt förvaras. Under en tidrymd uppvisar den inte någon separering vare sig om förvaringen sker vid normal rums- temperatur, i ett varmt rum eller i ett kylskåp. Prov har under alla dessa förhållanden lagrats i mer än 6 månader utan att någon separation eller förorening har inträffat.

Det har inte inträffat någon nedbrytning eller minsk- ning i effektivitet trots beredning och förvaring under icke sterila omständigheter. Kulturer har konsekvent varit negativa.

SugardyneTM har påförts de flesta sår under icke sterila förhållanden och ingen skada har uppstått. Var och en av dess beståndsdelar och den slutliga blandningen är vattenlösliga och färgar varken hud eller kläder permanent.

Om missfärgning skulle inträffa kan den lätt avlägsnas med vatten och ett svagt rengöringsmedel.

SugardyneTM förorsakar inte plågor när den påförs.

De flesta patienter har erfarit mycket snabb lindring av plågor efter dess påföring och när det påförs ett brännsår, erfar patienten nästan en anestetisk känsla omedelbart efter påföringen. Ett fåtal patienter har beskrivit en svag känsla av värme efter påföring av SugardyneTM. Sällan har de beskrivit någon känsla av plåga. Den beskrivna värmekänslan är kortlivad. och ingen patient har rapporterat obehag i sådan utsträckning att användning av SugardyneTM har avbrutits.

SugardyneTM har benägenhet att förhindra växt av ny vävnad in i förbandsmaterialet samtidigt som det medger full tillväxt av ymnig granulationsvävnad. Detta gör det möjligt att lätt utföra förbandsbyten utan störning av det läkande såret och utan plåga för patienten. Om det absorberas, metaboliseras det och utsöndras inte. Inga kända data antyder att denna absorption medför någon sekundär skada. Om rörsocker hydrolyseras av vävnadsvätskor och bakterieenzymer på en såryta, kommer de absorberade materialen att vara glukos, fruktos och/eller deras meta- boliter. Till skillnad från salt (NaCl) metaboliseras dessa ämnen i stället för att utsöndras från människo- kroppen. Hos äldre patienter med hjärt- och njursjukdomar lO l5 20 25 30 35 40 19 451 178 medför de absorberade produkterna därför inte något poten- tiellt kardiovaskulärt-renalt problem. Vidare finns ingen- ting som antyder att produkten skulle vara diabetagen, vare sig för diabetiska eller för icke-diabetiska patienter.

Inga skadliga verkningar har iakttagits efter den topiska administreringen av povidonjod eller av blandningen (bort- sett från den tidigare framförda varningen för en blöd- ningstendens vid behandling av färska, blödande sår.

När jämförelser har kunnat göras med samma patient, har ett läkemedel enligt denna uppfinning överträffat alla andra medicineringar som varit i vanligt bruk för behand- ling av liknande sår. Dessa mediciner innefattar Silvadene, Iodoformgas, Xeroformgas, P-I-salva och P-I-lösning (P-I är povidonjod) använda var för sig.

Som jämförelse skall anföras, att i de flesta bränn- sår och andra sår, där escharabildning (skorpa) är vanlig, medger de flesta andra produkter bildningen av eschara medan det föreliggande läkemedlet inte gör detta. Som resultat uppnås ett mycket rent, hastigt granulerande sår inom en kort tidrymd, vanligen en till tre dagar. Fastän använd- ningen av det föreliggande läkemedlet vanligen minskar eventuellt behov av ympning, är det potentiellt möjligt att tidigare ympa sår som erfordrar sådan behandling. Dess- utom erfordrar de flesta andra produkter samtidig använd- ning av antibiotika, men sådana har vanligen inte varit erforderliga vid användning av det föreliggande läkemedlet, exempelvis Sugardyneïm.

Den totala sjukhustiden i brännsårsavdelningen blir väsentligt reducerad genom användningen av det föreliggande läkemedlet, eftersom brännsår snabbt omvandlas till rena, läkande, icke-förorenade sår. Eftersom ytterligare förore- ning inte har utgjort något problem, kan den brännda patienten behandlas med whirlpool och med många förbands- byten i vårdavdelningen i stället för i brännsårsavdelningen.

Patienter inte bara frigörs från brännsårsavdelningen snabbare, utan liksom icke-brännsårspatienter utskrivs de från sjukhuset snabbare. ' SugardyneTM ling av diabetiker, för vilka amputeringar skulle vara det normala efter utvecklingen av en diabetisk ulceration i har varit speciellt värdefullt vid behand- l0 l5 20 25 30 35 40 451 178 20 foten. även vid en ganska stor förorenad såryta, inne- fattande osteomyelitiskt ben under såret, har läkemedlet medfört ganska snabb läkning av den diabetiska ulcera- tionen. Det har även inträffat ganska snabb läkning av den underliggande osteomyeliten, trots det förhållandet att systemiska antibiotika i många fall inte användes eller var minimalt effektiva enligt laboratorieprov.

Hittills har det blivit en minskning i det totala antalet amputationer utförda på diabetiker eftersom det tidiga diabetiska ulcus, även med underliggande osteomyelit, vanligen svarar snabbt på behandling med exempelvis SugardyneTM. Vidare har det beträffande sår på extremite- ter (speciellt fingrar och tår) hos icke-diabetiker, som normalt erfordrat amputation, varit mera sannolikt att de blivit livskraftiga och kunnat räddas. Hudymp- ningar har kunnat minskas i antal, eftersom läkemedlet har benägenhet att hastigt utfylla de defekter som uppstått genom såret. Det lämnar ren granulationsvävnad vilken senare utjämnas vid den normala omgivande mjuka vävnadens nivå. Epitelisation sker med normal, känslig hud och normal hudfärg. Ärr är minimala, defekter är minimala och patienterna är mycket nöjda med resultaten. De flesta patienterna kan utan väsentlig svårighet använda produkten hemma och med ett minskat antal uppföljningsbesök, antingen på sjukhuset, på fysisk terapi eller på läkarens mottagning.

De flesta sår som behandlas med det föreliggande prepa- ratet är sår vilka skulle förväntas läka långsammare, efter- som de läker med föregående varbildning. Uppnådda resultat antyder att dessa sår läker mycket snabbare än liknande sår som inte behandlas på detta sätt. Signifikant är att många läker lika snabbt som sår vilka behandlats utan varbildning.

Sår läker på en kort tidrymd med minimal ärrbildning.

Läkt vävnad är fri från hypertrofisk ärrbildning. Hittills har det inte förekommit'nàgra keloider. Både lekmän och läkare är överens om att såren läks “utan ärr".

Färg och känsel âterställs vanligen till normalt till- stånd. Skadade neuralelement eggas att tillväxta på sådant sätt att reinnervation av det skadade området inträffar och normal känsla âterställs.

Sår i vilka ben har blottats och infekterats har svarat l0 l5 20 25 30 35 40 2' 451 17s dramatiskt på behandling med det föreliggande preparatet.

Blottade, infekterade, oövertäckta och oskyddade ben kan allmänt förväntas dö. De flesta läkare är överens om att alla möjliga försök skall göras att täcka över det blottade benet, trots infektionen. Många operationer har utformats för uppnående av detta ändamål. Dessa operationer innefattar hudympning, framskjutande flikar, hjälpincisioner med framdragning av vävnad över blottade områden, muskelfri- göring och muskelöverföring, inbegripet användningen av abdominal-, korsarms- och korsbensflikar. Inte någon av dessa metoder har behövts användas när blottat ben har förekommit i ett sår på vilket det föreliggande preparatet har anbringats. Preparatet har rengjort såret och benet och gjort det möjligt för granulationsvävnad att täcka det särade området av benet, med så småningom inträffande full- ständig utfyllning av defekten och fullständig täckning med hud. Ingen patient som behandlats med detta läkemedel, med eller utan användning av systemantibiotika, har ut- vecklat osteomyelit. Dessa resultat bör jämföras med den stora frekvensen av osteomyelit i samband med öppna frak- turer som kompetent behandlats enligt standardmetoder och riktig täckning med antibiotika, varvid tre till sex procent fall av osteomyelit är vanligt.

Begränsad erfarenhet har visat att det föreliggande läkemedlet, använt på färska brännsår av första graden och av andra graden, ger omedelbart smärtlindring och snabb läkning av det skadade omrâdet. När blåsor förekommer, antingen upplöses de hastigt eller skyddas för att medge att normal läkning försiggâr under dem snabbare. Vid för- hållanden då blåsor och potentiell infektion annars utgör problem (såsom frakturblåsor eller krosskador), har det föreliggande preparatet därför effektivt kunnat användas för att åstadkomma läkning. Hos patienter med brännskador av tredje graden (full tjocklek) och som behandlats med det föreliggande preparatet inträffar vanligen snabb om- vandling av skadad vävnad till ren, ympbar granulations- vävnad på tre till fyra dagar.

En patient (inte adolescent) hade acne på ryggen och denna läktes snabbt efter behandling med SugardyneTM. Denna produkt har framkallat dramatiska resultat hos sådana 10 15 20 25 30 35 40 451 178 22 patienter där styngabscesser (mycket liknande acne) har behandlats efter operation. De har vanligen läkt full- ständigt på en till två dagar, och det finns orsak att tro att ett liknande resultat skulle uppnås hos adolescen- ter med acne.

Med hänsyn till de ständigt ökande kostnaderna för medicinsk behandling och sjukhusvård representerar de föreliggande preparaten mediciner vilka inte bara leder till resultat i fråga om läkning som aldrig tidigare påvisats, utan som säkert kan användas på en mångfald olika sår av patienten i hemmet med minimal direkt övervakning av en läkare. Beståndsdelarna är lättåtkomliga och billiga.

Restriktionerna beträffande deras användning är minimala och de genom deras användning vunna fördelarna uppväger i hög grad de få nackdelarna.

I de efterföljande behandlingsfallen användes Sugar- dyneTM som läkemedel i frånvaro av en speciell uppgift om motsatsen.

Den typiska förbandstekniken med detta läkemedel inne- fattar avlägsnande av allt tidigare förband, rengöring av såret med tvål och vatten och därefter med väteperoxid, påföring av SugardyneTM direkt på såret med en munspatel, så att det fullständigt täcker eller utfyller såret. Alter- nativt anbringas SugardyneTM på en 4 cm x 4 cm svamp och det så erhållna förbandet anbringas med framsidan nedåt på såret. Förband byts' två eller tre gånger dagligen, var- vid frekvensen av förbandsbyten och påföring av SugardyneTM regleras med hänsyn till sårets typ och svårighetsgrad.

Allvarligare sår erfordrar tätare byten, baserat på klinisk bedömning och erfarenhet. Dessa metoder används i de efterföljande fallen så vida inte annat anges.

I. AW är en 22 års svart man som behandlades för neurom omfattande vänstra stortån med avlägsnande av stor- tånageln för excidering av neuromet. Nagelbädden behand- lades först med Iodoform. Därefter följde behandling med läkemedlet (SugardyneTM) utan användning av antibiotika för âstadkommande av en felfritt läkande nagelbädd. Sugar- dyneTM-förband byttes därefter två gånger dagligen under tre dagar. AW kunde använda läkemedlet utan smärta och kunde återgå till sitt arbete tre dagar efter operationen. 10 l5 20 25 30 35 40 23 451 178 Kommentar: Detta visar att läkemedlet kan användas utan svårighet och utan smärta utom sjukhuset. Det visar_ även att patienten snabbt och redan under läkningsprocessen kan återgå till sitt arbete.

II. En 70 år gammal vit kvinna (RA) behandlades för infektion som följd av en tidigare operation för en ankel- fraktur. Patienten hade ett dränerande sår på medial- aspekten av sitt ben i området för den tidigare operationen.

Hon hade behandlats med antibiotika under en avsevärd tid- rymd med hänsyn till den öppna frakturen. Hon behandlades dagligen med SugardyneTM-förband, med förbandsbyten (efter rengöring av såret med väteperoxid) tvâ gånger dagligen, och Keflex (500 mg) var sjätte timme. Såret var nästan full- ständigt läkt (utan några tecken på infektion) inom sju dagar efter den första behandlingen. Hennes fall var smärt- fritt.

Kommentar: Med användningen av SugardyneT var behand- lingsförloppet smärtfritt läkningen inträffade snabbt och påföringen var lätthanterlig.

III. En l2 års vit flicka (BB) behandlades med SugardyneTM för tejpsår efter en höftoperation. Smärtfria förbandsbyten utfördes två gånger dagligen under tre dagar, varefter den skadade huden läkte utan antibiotika och utan att kvarlämna något ärr.

IV. En 90 års vit man (JD) behandlades för multipel- frakturer på vänstra foten. Han behandlades med en sluten reduktion, och ungefär tre veckor senare visade det sig att han kom sig väl. När hanförband avlägsnandes, hade han ett svagt ben- och fotödem. Han utvecklade senare' ett förskräckligt ödem till följd av utebliven användning och på grund av hans ålder, och tre dagar efter borttag- ningen av förbandet visade det sig att han hade erytem och ett vätande infekterat område innefattande en stor del av foten, ankeln och benet till följd av egen rivning.

Den ifrågavarande vävnaden rengjordes med Betadinelösning och behandlades därefter med SugardyneTM över såren. Före påläggning av förband med SugardyneTM (två gånger dagligen) tvättades den angivna vävnaden med väteperoxid. Fastän han instruerades att ta Keflex (500 mg) var sjätte timme, angav han efteråt att han inte tog detta antibiotikum. En dag M 10 15 20 25 30 35 40 451 178 24 efter den första behandlingen med läkemedlet hade han befriats från en stor del av erytemet och den ytliga infektionen. Tre dagar senare var infektionen i huvudsak läkt och efter sex dagar hade han nått nästan fullständig läkning. Han nådde fullständig läkning utan ärr.

Kommentar: Detta fall visar effektiviteten av prepa- ratet hos en äldre patient med ödem och erysipelas utan samtidig användning av antibiotika.

V. En 23 års vit man (NE) hade erhållit ett massivt skottsår (kaliber 0,357 Magnum) i vänster hand den 26 september l978 med förlust av ben och mjukvävnad omkring och distalt till den distala hälften av den tredje metakarpalen och den proximala hälften av den proximala falangen hos långfingern, inbegripet MP-leden.

Han behandlades först genom jodoforminpackning av det öppna såret och behandlades efteråt med whirlpool, väteperoxid och förbandsbyten med SugardyneTM. Därefter underkastades han granskning av såret och amputation av långfingern. Han utskrevs åtta dagar efter den ursprung- liga skadan. Såren på palmar- och dorsalytan av handen var nästan fullständigt slutna två och en halv veckor efter skadan utan något tecken på infektion. Fyra och en halv veckor efter skadan hade han full funktionell användning av de återstående fingrarna och han kunde ta ett gott fast grepp med handen.

Kommentar: Detta fall visar den effektiva använd- nhgeiav preparatet i ett kraftigt skottsår i handen med senare minimal ärrbildning och snabb läkning och med snabb återgång till arbete och full funktion. - VI. En 6 års svart pojk (HF) hade synbarligen fallit från sin cykel och skadat sitt vänstra knä tre dagar innan han kom in på olycksfallsavdelningen. Han hade en tempera- tur över 39°C och hade erhållit penicillin, men när han först undersöktes visade det sig att han hade ett infekterat skavsår med erytem i och kring ytan av det vänstra knät.

Patienten behandlades på olycksfallsavdelningen med använd- ning av Sugardyne och behandling med penicillin fort- sattes. En dag senare hade han felfritt läkande sår med markerad minskning av sårets storlek. Såren hade läkt nästan fullständigt (utan några tecken på infektion och l0 l5 20 25 30 35 40 Ü 451 178 och med minimal ärrbildning) inom sex veckor därefter..

Kommentar: Denna patient visar snabb läkning av ett allvarligt sår, under fortsatt användning av ett anti- biotikum som tidigare hade varit ineffektivt. Han behand- lades smärtfritt och utan ärrbildning. Han kunde behand- las utan att läggas in på sjukhus. v11. En za ars svart kvinna (ans) behandlades för ett infekterat brännsår på baksidan av handen med SugardyneTM.

Förbandet byttes två gånger dagligen. Läkningen var effek- tiv utan ärr på mindre än en vecka.

VIII. En 36 års svart man (DC) erhöll ett djupt rivsår i sin högra pekfinger när ett motorblock föll på hans hand.

Omedelbar behandling innefattade hopsyning av såret. Där- efter följde dagliga förbandsbyten med SugardyneTM. I huvudsak fullständig läkning inträffade på nio dagar med denna behandling. Full rörelsefrihet erhölls på sexton dagar utan ärrbildning.

IX. En 49 års vit kvinna (IN) råkade ut för en motor- fordonsolycka i vilken hon erhöll en stor hematom (blod- ansamling) i vänstra vaden. Denna dränerades i olycksfalls- avdelningen och fylldes med jodoform. Med dagliga förbands- byten med SugardyneTM läktes såret på två veckor utan ärr- bildning.

X. En 34 års vit man (LP) hade behandlats för en ulkera- tion och ett antal små abscesser omfattande nästan hela distaländen av en vänster amputationsstump under knät med ett antal läkemedel, innefattande topiska krämer, salvor, grötar, antibiotika och steroider under ungefär ett år, men alltsammans fuktlöst. Vid undersökning påvisades ett mycket stort ulcus med små abscesser omfattande hela den 7,5 cm x 7,5 cm stora stumpen på den viktbärande ytan.

Patienten visade sig ha både svamp- och bakterieinfektioner.

Han behandlades först med SugardyneTM utan samtidig använd- ning av antibiotika den 31 oktober l978, och två veckor senare hade han ungefär 3/4 slutning av distalstumpsåret med minimal dränering. SugardyneTM-förbandet byttes tre gånger dagligen efter rengöring av såret varje gång med tvål, vatten och väteperoxid. Såret hade nästan blivit' fullständigt läkt inom en månad, trots det förhållandet att patienten fortsatte att arbeta under hela behandlings- l0 15 20 25 30 35 40 451 178 26 tiden. A Kommentar: Detta kraftigt ulkererade sår, som inte påverkades av ett antal andra acceptabla behandlingar, reagerade snabbt och utan inläggning på sjukhus för SugardyneTM utan avbrott i arbetsrutinen. Patienten hade inga klagomål över smärta under användningen av detta preparat. Han fann det lätt att använda och lätt att pålägga.

XI. En 5 års vit pojke (RC) skadades när hans högra fot fastnade i en vedklyvningsmaskin. Det uppstod nekros i huden i den laterala delen av hans fot och en kraftig krosskada i hela foten, vilket ledde till mycket kraftig svällning och förlust av normal blodtillförsel distalt. Foten underkastades faskiotomi och behandlades med whirlpool och SugardyneTM efter omslag med jodoform i två dagar. När jodoformomslaget avlägsnades, var såret fritt från blod. Patienten gjorde utmärkta framsteg, och såret hade nästan fullständigt läkts efter tre veckor.

Efter 27 dagar uppvisade patienten fullständig läkning med minimal ärrbildning både medialt och lateralt. Han hade fullständig utfyllnad av medialdefekten och fullstän- dig restoration av det laterala området vilket tidigare hade varit nekrotiskt. Där var normal känsel, normal färg, minimal ärrbildning och fullständig rörelseförmåga och funktionsduglighet.

Kommentar: Den förutsedda läkningstiden minskades kraftigt utan att någon hudympning blev nödvändig. Patienten klagade inte över smärtor under påföringen av SugardyneTM.

XII. En l6 års vit pojke (TS) hade råkat ut för en' fingertoppsamputation den 25 december l978. Den första behandlingen var med ett jodoformförband. Den andra dagen efter amputationen avlägsnades Jodoformförbandet och såret förbands med SugardyneTM. Förbandsbyten utfördes tre gånger varje dag. Den fjärde dagen hade patienten ett felfritt läkande sår med god granulationsvävnad i såret. Den åttonde dagen uppvisade patienten utmärkta framsteg med avseende på läkning med en liten fördjupning i mitten av såret.

SugardyneTM-förbandsbytena fortsattes tre gånger om dagen med mellanliggande rengöring med väteperoxid. Såret var nästan fullständigt läkt sex dagar senare och den ll januari 10 l5 20 25 30 35 40 27 451 178 l979 var såret fullständigt läkt. Patienten hade normal känsel och normal färg med en mycket ringa defekt i fingertoppen med avseende på dess längd.

Kommentar: Behandling med SugardyneTM resulterade i áterställning av fingerlängden. minskade behovet av hud- ympning, möjliggjorde uteslutning av antibiotika och resulterade i ett hastigt läkande sår. Vidare var de totala behandlingskostnaderna lägre än vad som kunde för- väntas med andra läkemedel.

XIII. En 7 års vit pojke (DP) behandlades för en krosskada (på toppen av hans högra pekfinger) som han erhållit vid en motorcykelolycka. Han hade redan blivit behandlad i 10 till l2 dagar och det visade sig att han hade en kraftig infektion omfattande hela änden av fingern från den sista leden till fingertoppen. Han behandlades med SugardyneTM med användning av tre till fyra förbands- byten per dag, varvid såret varje gång rengjordes med väteperoxid. Nästan fullständig läkning inträffade inom en vecka. Fullständig läkning uppnåddes på tretton dagar utan ärrbildning.

XIV. En 61 års svart man (GK) behandlades för skador i vänstra handen. Han hade erhållit krosskador och djupa lacerationer (innefattande senor) i pekfingern, långfingern och ringfingern. Han underkastades först en behandling med jodoform, denna åtföljdes av whirlpool och påföring av Sugardyne '. Förbandsbyten utfördes två gånger dagligen med väteperoxid. Nästan fullständig läkning följde med minimal ärrbildning. Ett fullständigt passivt rörelseom- råde återställdes inom fyra veckor. Fullständig läkning av skadorna i långfingern och ringfingern uppnåddes på mindre än två veckor.

XV. En 5 års vit pojke (RH) hade uppenbarligen fallit och erhållit ett flertal skrapsår på högra handen, högra sidan av ansiktet och pannan. När han kom till behandling en dag senare hade han feber och hans sår var täckta med var. Efter rengöring förbands åren med SugardyneTM. Hans mor bytte förbanden två gånger om dagen, och patienten erhöll erytromycin (250 mg) var sjätte timme. Två dagar senare uppvisade patientens sår inga tecken på infektion och var nästan fullständigt läkta. Det fanns inga spår av l0 l5 20 25 30 35 40 451 178 28 arr. . .

Kommentar: Läkningen var snabb. Patienten klagade inte över smärta under förbandsbytena.

XVI. En 4l års vit man (RK) hade erhållit ett djupt skrapsår på det högra skenbenet vid dess mitt intill benet.

Detta sår var infekterat med Mississipi River-slam och vatten. Inom två dagar var det starkt förorenat och infekterat. Behandling igångsattes den andra dagen med SugardyneTM-förband, som byttestvå gånger dagligen efter rengöring varje gång med väteperoxid. Såret läktes snabbt utan ytterligare infektion och täcktes med hud med en svag brunaktig missfärgning, men som hade full känsel och full hårbetäckning.

Kommentar: Detta fall visar effektiviteten av Sugar- på sår med öppet blottat infekterat ben och mjuk vävnad och utan samtidig användning av antibiotika, resulterande i snabb och smärtfri läkning.

XVII. En 41 års vit manlig läkare (RK), som erhållit brännskador av första och andra graden i sin vänstra hand sedan en tändsticksask exploderat i handen, medförande brännskador på volar- och dorsalområdena omfattande basen av tummen, handflatan, dorsum av handen och alla fyra fingrarna. Omedelbar behandling bestod i pâföring av SugardyneTM och ett torrt förband. Patienten kunde senare avlägsna förbandet efter fyra timmar med fullständig resolution av brännskadorna av första och andra ordningen, inbegripet allt utom två små blåsor. Smärtlindring erhölls omedelbart, och patienten kunde återuppta sina plikter i full skala, inbegripet den fullständiga användningen av handen, efter fyra timmar. Han kunde operera nästa morgon utan något tecken på brännskador och utan smärta.

Kommentar: Detta fall visar effektiviteten både i form av snabb läkning och i form av smärtlindring hos patienter med brännskador. Det visar förmågan hos SugardyneTM att göra det möjligt för en patient att snabbt och utan smärta återgå till full arbetskapacitet.

XVIII. En 63 års vit man (AK) erhöll 1965 ett skottsår i högra ankeln med efterföljande fusion av ankeln. Patienten hade intermitterande varflytning från ankeln och denna flytning innehöll vanligen Staphylococcus aureus. Han har dyneTM l0 l5 20 25 30 35 40 29 451 178 vanligen varit tvungen att.inta antibiotika på grund av flytningen, vilken vanligen upphörde efter en period av svällning och flytning. Patienten har behandlats med SugardyneTM sedan juni l978 och har erhållit en reduktion i antalet uppflammanden. Han har även erhållit snabb läk- ning vid användning av SugardyneTM när en uppflamning inträffat. Han påbörjar allmänt Sugardyneï -behandling så snart han ser något erytematöst område. Läkning inträffar vanligen inom en eller två dagar.

Kommentar: Denna patient visar effektiviteten av SugardyneTM vid kronisk osteomyelit och visar även effektiviteten av detta preparat jämfört med patientens vanliga reaktion för antibiotika enbart.

XVIX. En 22 års vit kvinna (EH) behandlades i olycks- fallsavdelningen efter en bilolycka den 5 augusti 1978 i vilken hon erhöll ett flertal skrapsår och lacerationer och en djup laceration i medialpartiet av det vänstra knät.

Efter rengöring tillslöts de djupa lacerationerna vid knät över en dränering och patienten förbands med Sugar- dyneTM. Två dagar därefter läkte hennes sår väl utan tecken på infektion. Den sjätte dagen var hennes sår nästan fullständigt läkta. Såren läktes därefter med minimala tecken på ärrbildning på alla skrapsårs- och lacerationsställena, och hon hade ingen keloidbildning.

Förband byflrs två gånger dagligen under behandlingen.

Kommentar: Denna patient kunde behandlas utan anti- biotika och hade en lugn och smärtfri konvalescens med användning av SugardyneTM, utan ärrbildning.

XX. En l3 års vit pojke (JH) hade fått en laceration och fraktur på sin vänstra armbâge en vecka innan han behandlades i olycksfallsavdelningen. Han hade ett erytematöst omrâde på lateraldelen av armbågen och hade feber. Han visade sig ha en tidigt infekterad laceration på vänstra armbågen. Behandlingen omfattade rengöring med Betadine och förband med SugardyneTM.

Patienten fick Keflex (250 mg) var sjätte timme. Följande dag hade patientens symtomatologi förbättrats avsevärt och mycket av erytemet hade försvunnit. Inom två dagar därefter hade den tidiga infektionen läkts fullständigt.

Kommentar: Detta fall pävisar snabb läkning av en infek- lO 15 20 25 30 "ss 40 451 178 30 terad laceration och öppen fraktur genom användning av SugardyneTM tillsammans med antibiotika.

XXI. En 35 års svart man (CN) mottogs på sjukhuset sedan han blivit stucken tvärs igenom mittpartiet av vänstra armen till benets nivå. Den första behandlingen av patienten bestod i antibiotika intravenöst och öppet omslag av såret för att förhindra infektion. Han behandla- TM på sjukhuset och utom sjuk- huset tills såret var tillräckligt rent för att tillslutas med suturer. Detta utfördes tre veckor senare, och han hade en lugn konvalescens utan ytterligare infektion.

Kommentar: Benägenheten till infektion i detta all- varliga sår minskades genom användningen av Sugardyneïfl och antibiotika. Patienten läktes med minimal ärrbildning och ingen infektion. En stor del av denna behandling utfördes utom sjukhuset.

XXII. En 54 års vit kvinna (KW) behandlades för en kraftig infektion i högra benet. Infektionen ledde senare till en kraftig abscess, som erfordrade öppen amputation den 5 juli l978. På grund av den långsamma resolutionen av infektionen behandlades hon med SugardyneTM jämte antibiotika, och detta ledde till fullständig läkning och granulation av distalstumpen. Längre fram underkastades hon en granskning av denna amputation och kunde utskrivas från sjukhuset sex dagar senare. Efter tre veckor var stumpen fullständigt läkt utan några tecken på ens ett linjärt ärr. Hon försågs senare med en protess under knät och har haft ringa svårigheter efter den tiden. Behandlingen med SugardyneTM innefattade förbandsbyten tre gånger varje dag. Antibiotika administrerades var sjätte timme under behandlingen.

Kommentar: Ett svårt problem hos en medelålders diabetiker löstes framgångsrikt med användning av Sugar- dyneTM och med snabb läkning, så att en andra procedur kunde utföras för att göra det möjligt att utskriva patienten från sjukhuset tidigare. Hennes fall förbättrades markerat genom användning av detta preparat, och benägenheten till dödsfall efter en infektion av denna typ undveks genom och antibiotika.

Inget framsteg gjordes före behandlingen med SugardyneTM. des därefter med Sugardyne den samtidiga användningen av SugardyneTM l0 15 20 25 30 35 40 31 451 178 XXIII. En 54 års vit kvinna (MN) utvecklade styng- abscesser efter operation av handleden. Hon behandlades med SugardyneTM och med Keflex (250 mg) var sjätte timme.

Hon uppnådde god läkning utan tecken på något ärr.

Kommentar: Detta fall visar användningen av SugardyneTM för att lösa ett efter operation ofta uppkommande problem.

XXIV. En 35 års svart man (JK) skadades den 28 maj l978 i en motorcykelolycka. Han fick flera skrapsär på båda de övre extremiteterna, omfattande skuldrorna, utsidan av armarna, även underarmarna, inbegripet händerna och knogarna (speciellt på högra sidan).

Såren behandlades först på olycksfallsavdelningen.

Efter en dag var de täckta med stora mängder var och visade sig vara nära brand. Såren rengjordes med Betadine- -lösning och förbands med SugardyneTM. Inom två dagar var såren rena. Det fanns färsk granulationsvävnad men inget tecken på infektion. Såren var nästan fullständigt utfyllda inom en vecka, och de flesta var fullständigt täckta med normal negroid hud. Tre dagar senare var hans sår nästan fullständigt läkta, och han hade brun hud som täckte all tidigare skadad vävnad. Vävnaden var normal i fråga om känsel.

Kommentar: Patienten kunde behandla sina sår hemma utan infektion och med gott slutresultat i vad som mycket väl kunde ha blivit en allvarlig systemisk infektion.

Såren läktes med SugardyneTM utan någon ärrbildning eller depigmentering. Behandlingen var smärtfri.

XXV. En 26 års vit man (JMC) hade en smutsig laceration på mittpartiet av volardelen av den högra underarmen, vilken efteråt blev infekterad (trots anti- biotika) omkring fem dagar efter den första behandlingen.

Den första behandlingen innefattade avlägsnande av några suturer och omslag av såret med jodoform. Två dagar där- efter behandlades sâretÄ som var varigt men inte uppvisade någon blödning, med SugardyneTM. Det läkte efteråt utan ytterligare infektion och med minimal ärrbildning på unge- fär 7 dagar. Patienten förband sina sår dagligen med användning av väteperoxid för att tvätta såren, Sugar- M och ett torrt förband.

Kommentar: Patienten kunde fortsätta att arbeta trots dyneT 10 15 20 25 30 35 40 451 178 32 sitt infekterade sår och kunde läkas snabbt utan smärta efter denna skada. . I XXVI. En 58 års vit man (HMG) hade genomgått en partiell amputation av sin högra fot till följd av diabetisk brand ungefär lO år innan han inställde sig för behandling. Han hade haft ulcerationer i foten, som erfordrat ett flertal sjukhusvistelser nästan varje månad i ungefär 2 eller 3 år. Under denna tidrymd hade patienten blivit tillvänjd till mediciner mot smärta. Han hade behandlats med många olika vanliga läkemedel, både - systemiska och orala antibiotika, jämte sårförbandsmate- rial, för att råda bot på hans ulcus. När hans ulcus blev kraftigt infekterat, förlorade han i regel kontrollen över sin diabetes, och han var tvungen att tas in på sjukhus.

Under nästan ett år behandlades patienten med SugardyneTM med dagliga förbandsbyten, tvättning av såret med tvål och vatten och med väteperoxid före varje byte. Under denna period behövde han inte sjukhusvård, och inte heller behövde han antibiotika kontinuerligt såsom varit fallet tidigare. Hans diabetes hade blivit stabil, och han hade varit fri från smärtor, varigenom han även befriats från behovet av narkotika.

Kommentar: Fastän denna patients diabetes och kroniska ulcerationer i foten inte läkts, har han stabiliserats i sådan utsträckning att upprepade sjukhusvistelser inte har varit erforderliga, och hans diabetes har reglerats väl med användning av SugardyneTM som grundbehandling för ett kroniskt sår. Han har botats från sin tidigare till- vänjning till narkotika. ' XXVII. En 29 års vit man (CMD) hade skadats tre eller fyra dagar innan han sökte vård. En stor planka hade fallit över hans ankel och förorsakat mjukvävnadsskada jämte en kraftig vrickning. Patienten utvecklade senare en abscess som dränerades och behandlades med SugardyneTM. Den första behandlingen omfattade omslag med jodoformförband, som avlägsnades efter en och en halv dagar, vid vilken tidpunkt det förekom någon varbildning men ingen blödning. Inom fyra dagar efter den ursprungliga behandlingen var såret nästan fullständigt läkt.

Kommentar: Patienten kunde behandlas utom sjukhuset för al lO l5 20 25 30 35 40 33 451 178 en mycket allvarlig skada på ankeln, och skadan erfordrade inte samtidig användning av antibiotika. Patienten kunde utan svårighet och utan smärta använda SugardyneTM.

XXVIII. En 10 års svart pojke (PD) fick en djup laceration och kontusion på distaldelen av högra pekfingern, omfattande en fraktur av toppen, när en tegelsten föll pâ den. Den första behandlingen av patienten var med Sugar- dyneTM. Patienten underkastades förbandsbyten i olycks- fallsavdelningen och sårkontroll. Inom fyra dagar var såret fullständigt läkt utan något tecken på ärrbildning.

Kommentar: Detta fall påvisar snabb och lugn läkning med minimal sjukhustid, inga antibiotika, enkel påföring och minimal smärta för patienten.

XXIX. En 30 års vit kvinna (SH) behandlades i olycks- fallsavdelningen efter att ha skadat sig med en yxa så att hon erhållit en öppen fraktur i mittfalangen av vänstra långfingern. Hon behandlades först med öppen reduktion, inre fixering och suturering av den lacererade sträck- senan, och hon behandlades med antibiotika och Sugardyneï med förbandsbyten efter suturering av hudsåret. Hon läktes snabbt utan infektion. Efteråt hade hon ett knappt synligt ärr på fingern utan någon keloidbildning. Tre månader efter skadan hade frakturen läkts fullständigt.

Kommentar: En svårt skadad, nästan amputerad finger kunde behandlas utan inläggning av patienten på sjukhus.

Den läktes med SugardyneTM-behandling utan ärrbildning.

Patienten kunde med minimal olägenhet sköta behandlingen själv hemma.

XXX. En 7 års vit pojke (JL) fick sina pek- och lång- fingrar på vänster hand nästan amputerade med en yxa” Fingerna underkastades först rengöring och stabilisering med K-trådar. Han fick sträcksenor återställda och täckta med hud, och såren förbands med SugardyneTM. Patienten hade en lugn konvalescens med nästan fullständig läkning av såren inom en veck. Det inträffade ingen infektion.

Senare läktes de öppna frakturerna utan incident. Patienten erhöll inga synliga ärr.

Kommentar: Fallet påvisar hastig läkning av förorenad skadad vävnad, innefattande ben, utan infektion,med Sugar- dyneTM som det primära sårförbandsmedlet.

M 10 15 20 25 30 35 40 451 178 34 XXXI. En 59 års man (HB),som fått den distala tredje- delen av högra långfingern (distala falangen) amputerad när han arbetade som slaktare, fick den första behandlingen på olycksfallsavdelningen. Denna behandling innefattade att blödningen från mjukvävnaden och benet stoppades vid änden av den amputerade toppen. Behandlingen utfördes med jodoformgas, âtföljd av en dag med SugardyneTM.

Därefter följde förbandsbyten två gånger dagligen med väteperoxidrengöring före varje. Fullständig läkning uppnåddes på fyra veckor med regenerering av ungefär tre fjärdedelar av den förlorade vävnaden och utan någon hudympning. Patienten erhöll god känsel och utmärkt pulpa över fingertoppen.

Kommentar: Detta fall visar regenerering av vävnad efter fingertoppamputation med användning av SugardyneTM för dagliga förbandsbyten. Inga antibiotika användes trots öppet exponerat ben. Behandlingen var i huvudsak smärtfri.

XXXII. En l0 års vit pojke (JN) behandlades för en fem centimeters sticka inbäddad i den högra fotsulan.

Efter rengöring av foten avlägsnades stickan under lokal- bedövning. SugardyneTM användes i förband på såret, och patienten erhöll antibiotika oralt. Foten läkte fullständigt på två dagar utan infektion och med förbandsbyten tvâ gånger dagligen.

Kommentar: Detta fall visar effekten av SugardyneTM på förorenad vävnad, både i fråga om att förhindra infek- tion och att åstadkomma snabb läkning. Det orala anti- biotiket var Keflex, som administrerades var sjätte timme under behandlingen.

XXXIII. En l6 års vit pojke (HM) hade skadats 19-dagar före behandlingen. De fjärde och femte fingrarna på vänster hand hade träffats av en stråle av flytande propan, vilket medfört en frostskada (full tjocklek - tredje graden), speciellt på det dorsala mittpartiet av den femte fingern.

Båda fingrarna uppvisade från början svår blåsbildning och trots bmmndlingmed Betadine(P-I)lösning hade båda fingrarna blivit infekterade. Nästan tvâ tredjedelar av dorsum av den femte fingern var infekterade över både PIP- och DIP- -fogen. Den 4 januari 1979, nitton dagar efter skadan, påbörjades SugardyneTM-förband två till tre gånger dagligen. 10 15 20 25 30 35 40 35 451 178 Inom fyra dagar därefter var såret rent utan tecken på infektion. Den fjärde dagen hade en tre millimeters kant av hud bildats vid sårets kanter. ll dagar senare var mer än 50 % täckt med hud. Två veckor senare var såret full- ständigt läkt utan tecken på ärr. Patienten hade erhållit full rörelseförmåga i alla fingerlederna.

Kommentar: Detta fall visar effektiviteten av Sugar- dyneTM på ett svårt sår av brännsårstyp, som sträckte sig över ledrynkorna. Snabb läkning, trots tidigare behandling med P-I-lösning enbart, vilken hade varit ineffektiv i tre veckor.

XXXIV. En 15 års vit pojke (KB) hade erhållet en öppen fraktur på det högra skenbenet, med benet fram- skjutande genom huden, vid en motorcykelolycka den 24 juli 1978. Sköljning och debridering utfördes i opera- tionsrummet, och stabilisering erhölls med K-trådar och ett omslag. Såret tillslöts över en dränering och behand- lades efteråt med SugardyneTM tre gånger dagligen med fysisk terapi två gånger dagligen. Inom lö dagar hade såret blivit fullständigt läkt utan någon infektion.

Patienten hade erhållit antibiotika, intravenöst och oralt, i sju dagar. Konvalescensen var lugn utan någon osteomyelit.

Kommentar: Detta fall visar en öppen fraktur, vilken framgångsrikt behandlades med SugardyneTM, utan någon sår- eller beninfektion och utan vävnadsärrbildning.

XXXV. En l5 års vit pojke (TM) hade en öppen förorenad fraktur på högra skenbenet. Han behandlades i ett operations- rum med sköljning och debridering av det öppna såret, med tillslutning löst över en dränering. Frakturen stabiliserades med användning av K-trådar och ett omslag. Ytterligare be- handling omfattade avlägsnande av dräneringen och intra- venösa antibiotika. SugardyneTM gavs den tredje dagen med åtföljande läkning utan infektion. Benet läkte på vanligt sätt utan infektion.

Kommentar: Detta fall visar effektiviteten av Sugardyne i öppna frakturer. Det inträffade normal snabb läkning av såret och frakturen utan infektion och det bildades inget ärr.

XXXVI. En 13 års svart pojke (Vw) behandlades för en stor abscess i vänster knä. Han hade erhållit en skada på TM 10 15 20 451 178 36 knät omkring 3 veckor tidigare. I det skadade området bilda- des ett hematom som utvecklade en 7,5 cmix l0 cm abscess.

Denna dränerades under lokalanetesi den 27 februari 1979.

Stora mängder var dränerades från abscessen, vilken erhöll omslag med jodoform, och förbands med SugardyneTM. Patienten infann sig för byte av omslag i olycksfallsavdelningen varje dag över veckoslutet, och nästan fullständig resolution av abscessen inträffade på fyra dagar. Nästan fullständig läk- ning hade inträffat efter sex dagar. Patienten blev full- ständigt återställd utan någon rekurrens av abscessen.

Kommentar: Detta fall visar användbarheten av Sugar- dyneTM för att medverka till att avlägsna var från ett sår eller en abscess. Det visar även användningen av detta preparat för fullständig snabb läkning av ett sår.

Uppfinningen och fördelarna med denna torde tydligt framgå av den föregående beskrivningen. Många ändringar kan göras i tillvägagångssättet och i kompositionerna inom ramen för uppfinningen eller utan att uppoffra de väsentliga fördelarna med denna. De här beskrivna till- vägagångssätten och preparaten är endast belysande och föredragna utföringsformer av uppfinningen.

Claims (11)

TO 15 20 25 30 35 40 451 178 37 PATENTKRAV
1. l. Lagringsbar, bredbar, vidhäftande, huvud- sakligen homogen, terapeutiskt acceptabel, antimikrobiell komposition i form av en salva, pasta eller kräm, k ä n n e - t e c k n a d av att den består av en blandning av a) l0 till 80 viktdelar socker eller sockerhaltigt ämne som antibakteriellt näringsmedel för vävnad, b) l viktdel antisvamp/antibakteriemedel, vilket är ett an- nat än (a) men är fysikaliskt, kemiskt och farmakologiskt kombinerbart med (a), och c) en med både (a) och (b) farmakologiskt kombinerbar bärare, utgörande högst l/3 av blandningens vikt, vilken medger blandningens utbredning och vidhäftning pâ ett svamp- eller gasförband samt dess kvarhâllning på plats vid applicering direkt på vävnad i ett öppet sår eller på en brännskada.
2. 2. Komposition enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att komponenten (a) är rörsocker, glukos, dextros, fruktos, honung, melass eller liknande ämnen med hög sockerhalt.
3. 3. Komposition enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att komponenten (a) är vanligt strösocker.
4. 4. Komposition enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att komponenten (b) är ett polyvinylpyrrolidon-jodkomplex.
5. 5. Komposition enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att komponenten (a) är 25 till 55 viktdelar vanligt strö- socker.
6. 6. Komposition enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att komponenten (a) är vanligt strösocker.
7. 7. Komposition enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att den omfattar 20 viktdelar av komponenten (a), 5 vikt- delar av polyvinylpyrrolidon-jodkomplexet i form av salva och 2 viktdelar av polyvinylpyrroliöon-jodkomplexet i form av lös- ning.
8. 8. Komposition enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att komponenten (c) är vattenlöslig.
9. 9. Komposition enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att komponenten (b) är vattenlöslig.
10. l0. Komposition enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d ay att komponenten (a) är rörsocker, och att komponenterna (b) och (c) bada är vattenlösliga. n 451 178 as
11. 11. Komposítíon enligt krav TO, k ä n n e t e c k - av att den omfattar 25 tiïï 55 viktdelar av komponenten (a) och att komponenten (B) är ett po1yviny1pyrro1idon-jod- komplex. n a d