SE450057B - Identitetsbrickor for identifiering av foremal - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 450 057 antingen genom en drastisk induktansminskning eller genom en förutbestämd kapacitansminskning. Detta ger varje ingående resonanskrets en motsvarande entydig resonansfrekvens ur ett givet spektrum av diskreta frekvenser. Praktiskt sker detta genom att en förutbestämd del av varje respektive resonans- krets avlägsnas genom urstansning. Beroende på vilken del av respektive krets som elimineras så kan detektorenheten avläsa detta och bestämma vilka olika frekvenskombinationer som ges till respektive kort. De olika frekvenserna hos resonanskrets- arna i identitetsbrickan kan åstadkommas genom dels olika an- tal spolvarv dels olika storlek på nämnda kondensatorbleck, dels och slutligen av nämnda kondensatorbleck anordnats i form av ett magnetiskt material, vilket påverkar oscillator- frekvensen. I Enligt uppfinningen kan identitetsbrickans kodtill- delning således ske på två olika sätt. För det första kan man eliminera (drastisk minskning av induktansen) en eller flera av nämnda resonanskretsar genom en hålstansning tvärsigenom resonanskretsen. Hålet som stansas skall vara så stort att med säkerhet minst ett spolvarv klipps av. Resterande spoldel~ ar får så låg induktans att även om den hålstansade resonans- frekvensen i princip kan fungera igen så har resonansfrekven- sen förskjutits så långt uppåt i frekvens att den ligger utan- för indentifieringssystemets frekvensområde.

För det andra kan nämnda frekvens- respektive kod- tilldelning ske genom att ett hål stansas genom nämnda reso- nanskrets men på sådana ställen att ej lindningsvarven skadas (förutbestämd kapacitansminskning). Principen i detta fall bygger sålunda på att man ändrar kondensatordelens kapacitans genom en minskning av kondensatorbleckens yta. Enligt upp- finningen kan dessa genomstansningar åstadkommas i en speci- fell stansmaskin som på ett noggrant sätt kan åstadkomma ut- stansning på förutbestämda ställen. Enligt en utföringsform av uppfinningen kan folien med resonanskretsarna limmas eller på annat sätt fästas vid ett papper eller pappersliknande material, vilket papper kan utnyttjas för inskrivning av »å 10 15 25 30 35 450 057 _ 3 _ uppgifter. Det är därvid lämpligt att nämnda stansningsmaskin *samtidigt i klartext skriver ut det som resonansfrekvenskoden anger.

Enligt en fördelaktig variant av uppfinningen för- , binder man galvaniskt spolens första ända med ett kondensator- bleck på samma sida av folien och i omedelbar anslutning till spolen, samt spolens andra ände, exempelvis genom genompläte- ring,med *det kondensatorbleck som ligger på foliens andra sida och mitt för nämnda första kondensatorbleck. Detta andra kondensatorbleck kan antingen vara utfört i form av en koppar- folie eller i form av en nickel- eller koboltfolie eller annat magnetiskt material.

Spolen kan ligga helt bredvid eller vara lindad runt en av kondensatorplattorna. Enligt en utföringsform är kondensatorn uppdelad på två delkondensatorer som är serie- kopplade och varvid galvanisk förbindelse mellan de båda sid- orna av folien saknas. _ Vid utstansning ur en kondensator för minskning av, dess kapaoitans, kan minskningen lämpligen göras i form av be- stämda steg, antingen genom att olika antal lika stora, runda eller fyrkantiga hål, företrädesvis på mekanisk väg stansas ut ur olika resonanskretsars kondensatorer, eller genom att ett hål med variabel storlek stansas ut ur respektive konden- sator.

Enligt ytterligare en variant av uppfinningen är en spole anordnad på vardera sidan om folien. Härvid kan vardera en kondensatorplatta vara anordnad i spolens båda ändar, var- vid spolen är lindad runt en av dessa plattor. Alternativt kan plattan i en av spoländarna bytas ut mot en 9efl0mPlåt@Iin9- Härvid kan också magnetiskt material användas.

Uppfinningen beskrivs närmare nedan under hänvis- ning till de bifogade figurerna 1-12, varvid figur 1 visar en resonanskrets enligt känd teknik, figur 2 visar en identitetsbricka enligt den före- liggande uppfinningen, figur 3 visar en utföringsform av en resonanskrets _. -_......., ........ ................_.._-.._....,___..._.___. 10 15 20 25 30 35 450 057 _4_ ingående i en identitetsbricka enligt upp- finningen, figur 4 visar en krets enligt figur 3 med dubbla spolar, figur 5 visar en alternativ resonanskrets enligt uppfinningen, f figur 6 visar baksidan av kretsen i figur 5, figur 7, 8 och 9 visar ytterligare varianter på kretsar enligt uppfinningen, figur 10 visar ekvivalenta schemat för en resonans- krets utan genomplätering, figur 11 visar ekvivalenta schemat för en genom- pläterad resonanskrets och där figur 12 visar frekvensområdena för de i identitets- brickornaenligt uppfinningen ingående pro- gramerbara resonanskretsarna.

I figur 1 visas en anordning enligt känd teknik.

Den består av en spole lindad som en urfjäder. Denna har till- sammans med sin egenkapaoitans en resonansfrekvens. Trimning sker genom bortskrapning av hela eller delar av spolvarv. I en annan typ av resonanskrets för stöldskydd justeras reso- nansfrekvensen genom avlindning eller pålindning av spolen, som är ansluten till en fast kondensator. Denna typ av fre- kvenstrimning är långsam och besvärlig. _ I figur 2 visas en folie i en identitetsbricka 1 enligt den föreliggande uppfinningen. På ytan av denna folie är resonanskretsar i form av tryckta kretsar anordnade. Dessa resonanskretsar 2, 3 har vid tillverkning av folien gjorts med olika resonansfrekvenser men lika fördelning för alla brickor (se figur 12) och som företrädesvis ligger jämnt fördelade över ett förutbestämt frekvensområde. Genom att stansa eller klippa ut hål 4 ur en eller två kondensatorplattor, minskar 1 man kondensatorplattornas storlek och därmed tillhörande kon- densators 5 kapacitans varvid resonansfrekvensen ökar. Genom att välja arean på totalt utstansat område, så kan man ge respektive resonanskrets 8, 9 en förutbestämd resonansfre- 10 15 20 25 30 35 4sognsv _ 5 _ kvensökning. Denna ökning görs dock aldrig så stor att krets- ens resonansfrekvens uppnår eller överstiger den resonanskrets frekvens som ligger närmast högre på skalan. Genom att i stället stansa hål 6 genom lindningen i spolen 7 så kan en resonanskrets 10 helt sättas ur spel.

I figur 3 visas mer detaljerat en resonanskrets som är användbar för identitetsbrickan enligt uppfinningen. Hos denna resonanskrets 20 finns två kondensatorer 21, 22, runt vilken ena 22 spolen 23 är anordnad. Genom att klippa eller stansa ut hål 24, 25, 26 av ändamålsenlig storlek och i stort sett av valfri form så kan kretsen programmeras till förut- bestämd frekvens. Genom att i stället stansa ut hål där spolen är iindad blir indukcansen drastiskt förändrad och kretsen kommer ej längre att delta i identifieringsprocessen. På bak~ sidan av den visade folien med kretsen tryckt på, finns två motsvarande kondensatorplattor belägna mitt för de visade, vilka är förbundna med varandra, antingen via en kort ledare 11 eller via en andra (ej visad) spole.

I figur 4 visas en krets som den i figur 3, men den andra spolen har utritats streckadr Härigenom erhålles dubbel induktans. Spole och kondensatorplattor kan, på ena eller båda sidor, vara gjorda av något magnetiskt material för att yt- terligare höja induktansen i kretsen. För att undvika att virvelströmmar uppstår i kondensatorplattorna har dessa för- settsmed.slitsar 30, riktade i stort sett mot spolens centrum.

Genom att göra slitsarna 30 smala så påverkas kondensatorns kapacitans föga, men kretsens Q-värde ökar. ' I figur 5 visas en annan variant av resonanskrets- konfiguration med två kondensatorer och en eller två spolar.

I det fall en spole används ser kondensatorplattorna på bak- sidan ut såsom visas i figur 6. _ I figurerna 7 och 8 visas två svängningskretsvari- anter som är avsedda för genomgående kontaktering i spolens ena ände 34 respektive 36. På foliens motstående sida kan då antingen en andra spole eller enbart en kondensatorplatta vara förbunden med-nämnda ändar 34 respektive 36. ... ...___-md -...-_>a_-r~pw--ma 10 15 20 4501 057 _5 _ I figur 9 visas en krets där spolarna, genom led- arnas bredd ger så stor egenkapacitans att inget separat kondensatorområde behövs. Hålstansningen sker här företrädes- É vis ute i hörnen. i I figur 10 visas ekvivalenta schemat för en reso- nanskrets utan genomplätering, och i figur 11 motsvarande krets med genomplätering. I det senare fallet seriekopplas ej kondensatorerna varvid den resulterande kapacitansen blir högre. I gengäld finns då risker för kontaktbrott vid genom- pläteringen.

I figur 12 visas frekvensskalan för identitetsbrickor enligt uppfinningen. De olika ingående resonanskretsarna har i utgångsläget respektive resonansfrekvenserna A, B, C ... L (övre diagrammet). Genom hålstansning kan någon av t. ex. 6 st högre frekvenser 1, 2, 3, 4, 5, 6, väljas (undre diagrammet).

Med den ursprungliga frekvensen ger detta sålunda 7 st val- bara frekvenser och vid genomstansning i spolvarven ytterli- gare en variant genom att frekvensen helt försvinner i det aktuella intervallet. Sålunda får vi i det valda exemplet 8 st frekvensalternativ för 12 st (se figur 1) kretsar vilket ger drygt 64 miljarder kombinationer.

Q) 'à

Claims (5)

I? 450 057' PATENTKRAV

1. Identitetsbrickor för identifiering av föremål, inne- hållande ett flertal resonanskretsar, avstämda till olika resonansfrekvenser, vilken avstämning är åstadkommen i sam- band med märkningen av nämnda föremål, k ä n n e t e c k - n a d e av att resonanskretsarna (2, 3, 8, 9, 10; 20) i respektive identitetsbricka (1), är utformade så att de har en eller flera kapacitiva delar (5; 21, 22) i form av platt- kondensatorer med vardera en platta på ena sidan av en iso- lerande folie och med motsvarande andra platta på andra sidan av nämnda folie och med sådan ytstorlek och form att mer eller mindre stora hål kan göras igenom nämnda kondensator- delar, vilka därvid anordnats att ha en förutbestämd ytstor- lek och därmed förutbestämd kapacitans med åtföljande reso- nanfrekvens, vald ur ett givet spektrum av diskreta frekven- Ser.

2. Brickor enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d e av att nämnda programmering genom håltagning är utförd av en programmeringsenhet som även kan ge alfanumerisk text på identitetsbrickornas framsida.

3. Brickor enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d e av att ätminstone de komponentdelar som är anordnade på ena sidan av nämnda isolerande folie är utförda i magnetiskt ma- terial.'

4. Brickor enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d e av att nämnda folie, på vilken resonanskretsarna är anordnade, är laminerad med pappers- eller plastmaterial med skrivbar framsida, för inskrivning av nämnda alfanumeriska text, streckkod eller annat figurmaterial.

5. Brickor enligt krav 1, k ä n n e t e c k n~a d e av att kondensatorplattorna är försedda med virvelströmsför- hindrande slitsar.