SE449563B - Tandkremkomposition - Google Patents

Description

20 25 30 449 563 produkter som en komponent i tandkrämer så inkluderar dessa produkter ej risskal, en biprodukt vid framställ- ningen av risgryn. Närmare bestämt framställes rissgryn genom att man först skalar riset och sedan avlägsnar kliet från risprodukten. Det är risskalet som är föremål för föreliggande uppfinning.

Det primära syftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en tandkrämkomposition med utmärkta renqörande och fläckborttaqande egenskaper, vilken som tandslipande medel innehåller finfördelat risskal som malts så att det passerar genom en 200 mesh sikt. Alla här angivna sikt- storlekar hänför sig till amerikansk siktseriestandard.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma en tand- krämkomposition med lämplig konsistens, innehållande mindre än 40 % slipmedel i form av malet risskal. Ännu ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma en tandkräm med karieshämmande egenskaper genom att malet ris- skal insättes som den tandslipande komponenten.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma en stabil tandkräm innehållande en fluorhaltig förening, såsom mono- fluorfosfat, varvid finfördelat risskal som malts så att det passerar genom en 200 mesh sikt insättes som den tand- slipande komponenten.

Ytterligare syften, fördelar och nya kännetecken hos upp- finningen kommer dels att framgå av följande beskrivning och dels att inses av en fackman på omrâdet vid granskning av densamma, eller att konstateras vid praktisk tillämpning av uppfinningen. Syftena och fördelarna med uppfinningen kan förverkligas och uppnås på det sätt och med de kombi- nationer som speciellt anges i de bifogade kraven. 10 15 20 25 30 449 565 För att uppnå nämnda och andra syften i enlighet med före- liggande utformning och beskrivning så innehåller tand- krämen enligt uppfinningen såsom tandslipmedel partiklar av malet risskal som kan passera genom en 200 mesh sikt.

Närmare bestämt avser föreliggande uppfinning en stabil tandkräm innehållande mindre än 40 % partiklar av malet risskal, vilka kan passera genom en 200 mesh sikt, som det enda tandslipmedlet. Andra tandslipmedel kan insättas i stället för en del av det malda risskalet i en mängd mind- re än 50 % av den totala halten slipmedel och mindre än halten malet risskal. Tandkrämen kan även innehålla en fluorhaltig förening, vilken stabiliseras av det malda risskalet.

Det har helt oväntat visat sig att partiklar av malet ris- skal, vilka passerar genom en 200 mesh sikt, kan användas som ett tandslipmedel i mindre mängder än konventionella tandslipmedel, varvid erhålles en tandkräm med lämplig kon- sistens och med utmärkta renande och fläckborttagande egen- skaper. En halt av 32 % malet risskal är åtminstone lika effektiv som en halt av 50 % konventionella slipmedel, och i flera fall effektivare. Det har dessutom visat sig att fluorhaltiga föreningar som sättes till kompositionen sta- biliseras av det malda risskalet. En annan fördel med att använda risskal är att det befunnits ha en karieshämmande verkan när det givits som föda i kariogen diet till råttor och hamstrar, såsom rapporteras i Cereal Foods World januari 1981, volym 26, nr 1, sid 19-25. Ännu en annan fördel med att använda risskal är att det är ett naturligt slipmedel. Alla dessa egenskaper gör att det är ett utmärkt ersättningsmedel för de konventionella tandslipmedel som för närvarande förekommer på marknaden.

Det är viktigt att risskalet males till sådan partikelstor- lek att alla partiklar passerar genom en 200 mesh sikt (74 10 15 20 25 30 449 563 mikron), företrädesvis genom en 270 mesh sikt (53 mikron) och helst en 325 mesh sikt (44 mikron). Kornfördelningen är företrädesvis ca 2 - 40 mikron med ett genomsnittligt medianvärde av ca 11,5 - 19 mikron. Partiklar som ej passe- rar genom en 200 mesh sikt är ej användbara som tandren- görande material och har även negativ inverkan på tand- krämens konsistens. Risskal kan användas under förutsätt- ning att partiklarna passerar genom ett 200 mesh siktgaller.

Risskal har ett hårdhetsvärde av 5,5 - 6,5 på Moh-skalan, vilket är inom området för de slipmedel som hitintills an- vänts i tandkrämer, och lägre än för tandemalj, som har ett värde av 7. Risskalets sammansättning är ca 34 - 44 % cellulosa, 16 - 22 % pentosaner, 13 - 29 % aska (kiseldi- oxid), 31 - 50 % råfibrer (lignin), 24 - 39 % kvävefritt extrakt, 0,4 - 3 % råfett, 1,7 - 7,3 % råprotein och 2,4 ~ 11 % vatten (sid 308 i den ovannämnda gige-skriften). Risskalet erhålles i oblekt tillstånd och användes generellt som så- 5.! dant, även om det kan blekas om så önskas.

Det har visat sig, att en 50%-ig suspension av malet ris- skal, som passerar genom en 200 mesh sikt, i en natriumkarb- oximetylcellulosagel har samma slipförmâga som en kommer- siell tandkräm innehållande 50 % hydratiserad aluminium- oxid, hydratiserad kiseldioxid och dikalciumfosfat som slipmedel. RDA (radioaktiv tandslipande förmåga) -värdet för malet risskal bestämdes med användning av 62,5 ml av en 1%-ig Na-karboximetylcellulosalösning innehållande 12,5 g malet risskal, och följande resultat erhölls: Risskal RDA 200 - 270 mesh 270 Mindre än 325 mesh 259 270 - 325 mesh 230 10 15 20 25 30 449 563 RDA-värdena ligger inom det föredragna området 200 - 450 för en lämplig tandkräm.

RDA-värdena erhölls medelst en procedur baserad på en radioaktiv teknik beskriven i litteraturen: Stookey, C.K. och Muhler, J.C., J. Dental Research 47, S24 - 538 (1968ï.

Resultaten från fläckborttagningsförsök (SR) med tandkrämer innehållande 32 % malet risskal, med en partikelstorlek mindre än 325 mesh, visade att dessa väl tålde att jämföras med den nämnda kommersiella tandkrämen; ett SR-värde av 32 % jämfört med det respektive SR-värdet 22 %.

Vid ett fläckborttagningsförsök etsades partier av human . tandemalj med 0,1 N HCl under 2 minuter, sköljdes med vat- ten och fuktades sedan med en utspädd lösning av tenn(II)- fluorid, torkades torra och utsattes slutligen för en gas- ström av svavelväte, vilket resulterade i avsättning av en brun avlagring av tenn(II)sulfid. Mängden avlagring på ytan mättes med en Gardner Automatic Color Difference meter.

Ytan borstades sedan med en mekanisk borstmaskin under fram- och återgående rörelse 3000 gånger med en uppslamning av en tandkräm, och den kvarvarande fläcken mättes medelst mät- instrument. Slutligen avlägsnades den kvarvarande fläcken helt med dental pimpsten och ytans reflektionsfaktor be- stämdes. Förmågan hos en tandkräm att avlägsna fläcken an- ges med följande ekvation: Rd H - Rd . H . 100 Fläckborttagning i % = ( 3000 rorelser fran början) Rdpimpsten- _ Rdfrån början behandlad varvid Rdfrån början' Rd3000 rörelser och Rdpimpstenbehandlad betecknar reflektionsvärdena mätta på de från början fläcka- 10 15 20 25 30 449 563 de ytorna, efter borstning med 3000 fram- och återgående rörelser respektive efter avlägsnandet av den kvarvarande fläcken medelst pimpsten.

Det har vidare visat sig att fluorhaltiga föreningar, såsom monofluorfosfat, stabiliseras i tandkrämer inne- hållande risskal under minst 9 veckor vid 49°C (120°F).

Resultaten från åldringsförsök med en risskaltandkräm innehållande monofluorfosfat (MFP), uttryckt som F-löslig- het, framgår av följande tabell: Tabell 1 Tid Temp °c Lösligt F F-joner Löst MFP totalt ppm Från början 0,092 37 0,088 2 veckor 43 - - - 49 0,096 156 0,080 3 veckor 43 0,092 246 0,067 49 0,091 219 0,069 6 veckor 43 0,087 359 0,051 49 0,084 398 0,044 9 veckor 43 0,075 372 0,038 49 0,069 417 0,027 Dessa resultat visar en exceptionell stabilitet, som långt överskrider resultaten erhållna med stabila tandkrämer en- ligt tidigare teknik, vilka ofta uppvisar ett värde av 0,060 efter 3 veckor, medan däremot den ifrågavarande ris~ skalhaltiga tandkrämen ej underskrider detta värde ens ef- ter 9 veckors accelererad åldring.

Fluorhaltiga föreningar är en godtycklig men föredragen komponent i den risskalhaltiga tandkrämen på grund av den gynnsamma effekten på vården av och hygienen i munhàlan, t ex minskning av emaljens löslighet i syra och skydd av 10 15 20 25 30 449 563 tänderna mot röta. Exempel på sådana föreningar är natrium- fluorid, tenn(II)fluorid, kaliumfluorid, kaliumtennfluorid (SnF2KF), natriumhexafluorstannat, tenn(II)klorfluorid, natriumfluorzirkonat och natriummonofluorfosfat. Dessa material, vilka dissocierar eller frigör fluorhaltiga joner i vatten, kan lämpligen förefinnas i en effektiv men icke toxisk kvantitet, generellt inom området ca 0,01 - 1 vikt-% för halten vattenlösligt fluor däri.

Risskaltandkrämerna innehållande en fluorförening har även visat sig vara icke frätande. En invändigt icke be- lagd tandkrämstub av aluminium innehållande risskaltand- krämen enligt föreliggande uppfinning och åldrad under 9 veckor vid 49°C skars upp och synades. Ingen etsning eller missfärgning observerades.

Det har även visat sig att den karieshämmande aktiviteten hos risskaltandkrämen består efter 2 månader vid rumstem- peratur i suspenderat tillstånd, vilket framkommit vid saliv-glukosförsök med 1 ml testlösningar, under använd- ning av 3 ml saliv och 0,5 ml av en 10%-ig glukoslösning.

Halten malet risskal, när det insättes som det enda slip- medlet, kan vara så låg som 18 % och upp till 40 %, före- trädesvis 36 vikt-% av tandkrämen för att man skall få en tandkräm med lämplig konsistens. Andra konventionella tandslipmedel kan emellertid ingå i stället för en del av det malda risskalslipmedlet i mängder mindre än 50 % av det totala innehållet av slipmedlet. Det totala inne- hållet av slipmedel är mindre än 50 % och överskrider före- trädesvis ej 40 vikt-% av tandkrämen. Lämpliga konventionel- la tandslipmedel har en Moh-hårdhet mindre än 6 och en par- tikelstorlek av ca 2 - 40 mikron, och de inkluderar hydra- tiserad aluminiumoxid, vattenfritt dikalciumfosfat, kal- ciumpyrofosfat, olösligt natriummetafosfat, dikalciumfosfat- dihydrat, kalciumkarbonat, xerogeler av kiseldioxid av de kända typerna med hög eller medelmåttig densitet (såsom de 10 15 20 25 30 449 563 som försäljes under varumärket Syloid 63 eller Syloid 72 eller Syloid 74), alkalimetall- eller alkaliska jordarts- metallaluminiumsilikater (såsom de med ett brytningsindex av ca 1,44 - 1,47, och innehållande minst ca 70 % kisel- dioxid, upp till ca 10 % aluminiumoxid, upp till ca 20 vikt-ä fukt och upp till ca 10 vikt-% natriumoxid, varvid fukthalten företrädesvis är ca 10 - 20 vikt-%, mätt som förlust vid 1000°C, och den typiska halten av natriumoxid är ca 5 - 10 vikt-%), kappa-aluminiumoxid (såsom beskrives i den amerikanska patentskriften 3 003 919); syntetiska hartser (såsom beskrives i den brittiska patentskriften 995 351).

Vid framställningen av tandpastor eller tandkrämer disper- geras det malda risskalet och de andra tandslipmedlen i en dental vehikel, som företrädesvis innehåller en vätska be- stående av vatten och/eller en fuktighetsbevarare såsom glycerol, sorbitol, propylenglykol eller polyetylenglykol 400 eller 600, eller lämpliga blandningar därav. Det är generellt fördelaktigt att använda en blandning av både vatten och ett eller två fuktighetsbevarande medel. Den totala vätskehalten är generellt betydligt över 20 vikt-% av vehikeln (varvid sorbitol, som generellt finns närvaran- de i blandning med vatten, betraktas som en vätska i detta fall). De föredragna fuktighetsbevarande medlen är glycerol och polyetylenglykol. Typiskt innehåller vehikeln ca 10 - 80 vikt-% glycerol, eller fuktighetsbevarare, och ca 5 - 80 vikt-% vatten.

Vanligen innehåller vehikeln även ett förtjocknings- eller gelningsmedel, såsom naturliga och syntetiska gummin och gummiliknande material, t ex karragen, gummi- dragant, alkalimetall- (t ex Li-, K- eller Na-) karboxi- metylcellulosa och hydroximetyl-karboxietylcellulosa, polyvinylpyrrolidon, stärkelse, xantan, vattenlösliga hydrofila kolloidala karboxivinylpolymerer, såsom de som 10 15 20 25 30 35 449 563 försäljes under varumärket Carbopol 934 och 940, hydroxi- etylcellulosa, kautschuk, akasiagummin, agar-agar, bön- gummi från johannesbrödträd, Laponite CP eller SP, vilka båda är syntetiska oorganiska komplexa silikatleror och försäljes under varumärket av Laporte Industries Ltd., samt pektin eller oorganiska förtjockningsmedel såsom kolloidal kiseldioxid, t ex syntetiska finfördelade kísel- dioxider innefattande de som försäljes under varumärkena Cab-O-Sil M5, Syloid 244, Syloid 266 och Aerosil D200. Den fasta delen (förtjockningsmedel) i vehikeln är generellt Vikt-% av tand- krämen och ner till så litet som ca 0,5 vikt-%. närvarande i en mängd av upp till ca 11 Tandkrämen kan även innehålla ytaktiva ämnen, exempelvis för att uppnå förbättrad profylaktisk verkan, som medver- kande medel för att uppnâ noggrann och fullständig disper- gering av de ifrågavarande kompositionerna i hela munhålan och för att göra de ifrågavarande kompositionerna mer kos- metiskt tilltalande. Det organiska ytaktiva materialet kan vara anjonaktivt, nonjonaktivt, amfolytiskt eller katjon- aktivt till sin natur, och företrädesvis insätter man som det ytaktiva ämnet ett detergentmaterial vilket tillför kompositionen rengörande och skummande egenskaper. Lämp- liga typer av sådana detergenter är vattenlösliga salter av högre fettsyramonoglyceridmonosulfater, såsom natrium- saltet av monoglyceridmonosulfat av hydrerade kokosnötolje- fettsyror, högre alkylsulfater såsom natriumlaurylsulfat, alkylarylsulfonater såsom natriumdodecylbensensulfonat, högre alkylsulfoacetater, högre fettsyraester av 1,2-hydr- oxipropansulfonater, samt de huvudsakligen mättade högre alifatiska acylamiderna av lägre alifatiska aminokarboxyl- syraföreningar, såsom de med 12 - 16 kolatomer i fettsyra-, alkyl- eller acylradikalerna, och liknande. Exempel på de sistnämnda amiderna är N-lauroylsarkosin och natrium-, kalium- och etanolaminsalterna av N-lauroyl-, N-myristoyl- eller N-palmitoylsarkosin, vilka skall vara huvudsakligen fria från tvål eller liknande högre fettsyramaterial som 10 15 20 25 30 449 563 10 har tendens att påtagligt minska effekten av föreningarna.

Andra speciellt lämpliga ytaktiva material är nonjonakti- va ämnen, såsom kondensat av sorbitanmonostearat tillsam- mans med ca 60 mol etenoxid, kondensat av etenoxid till- sammans med propenoxidkondensat av propylenglykol (hPluronics") samt amfotera medel såsom kvaterniserade imidazolderivat, vilka finns tillgängliga under varumär- ket "Miranol" såsom Miranol CZM. Katjonaktiva bakterie- dödande och antibakteriella föreningar kan även ingå, såsom di-isobutylfenoxietoxietyl-dimetylbensylammonium- klorid, bensyldimetylstearylammoniumklorid, tertiära aminer med en fettalkylgrupp (med mellan 12 och 18 kolatomer) och två (poly)oxietylengrupper fästa vid kvävet (typiskt inne- hållande totalt mellan ca 2 och 50 etenoxigrupper per mole- kyl) samt salter därav med syror, och föreningar med struk- turen: ïcnzcnzoyzn (cH2cH2o)XH CH N RN-CHZCHZ 2 (cH2cH2o)yH vari R betecknar en fettalkylgrupp med mellan ca 12 och 18 kolatomer, och x, y och z är tillsammans 3 eller högre, liksom även salter därav tillsammans med mineraliska orga- niska syror. Företrädesvis utgör den totala kvantiteten ytaktivt ämne ca 0,5 - 5 vikt-% och företrädesvis ca 1 - 3 vikt-% av tandkrämen.

Olika andra material kan införlivas i den orala komposi- tionen enligt uppfinningen. Exempel därpå är färgande eller vitgörande medel, konserveringsmedel, silikoner, klorofyll- föreningar, ammoniumhaltiga material såsom karbamid, di- ammoniumfosfat och blandningar därav, samt även andra kom- ponenter. Vart och ett av dessa understödjande medel kan typiskt ingå i de ifrågavarande tandkrämerna i kvantiteter av upp till ca 5 %. f: 10 15 20 25 30 449 563 11 Lämpliga smaksättande eller sötande salivbefordrande medel kan användas för att smaksätta kompositionerna enligt före- liggande uppfinning. Exempel på lämpliga smaktillsatser är de aromatiska oljorna såsom oljor av grönmynta, pepparmyn- ta, vintergröna, sassafras, kryddnejlika, salvia, eukalyp- tus, mejram, kanel, citron och apelsin, liksom även metyl- salicylat. Lämpliga sötningsmedel är sukros, laktos, maltos, sorbitol, natriumcyklamat och sackarin. Smak- och sötnings- medlen kan lämpligen tillsammans utgöra mellan ca 0,01 och 5 % eller mer av kompositionerna enligt uppfinningen.

Tandkrämen kan framställas genom att man på lämpligt sätt blandar samman ingredienserna. Exempelvis vid framställ- ning av en tandpasta dispergeras ett gelningsmedel, såsom natriumkarboximetylcellulosa eller Carbopol 934, och ett konserveringsmedel, såsom natriumbensoat, om sådant använ- des, i ett fuktighetsbevarande medel, såsom glycerol. Vat- ten kan även finnas närvarande. Ytterligare fuktighetsbe- varande medel och vatten kan sedan blandas med dispersionen till en homogen pasta, gel eller kräm. Tandslipmedel, yt- aktivt medel och smakämnen tillsättes därefter. Tandpastan avluftas sedan noggrant (t ex i vakuum) och förpackas i tuber. Kompositionen kan avluftas under eller efter samman- blandningen. Mer specificerat tillsättes slípmedlet lång- samt och inblandas väl i pastan, gelen eller krämen till dess slipmedlet är vått och skummande. Fickor av torrt slipmedel skall undvikas.

Företrädesvis är mängden i vatten olöslig eterisk olja- smaksättande olja större än 0,5 % och mindre än 2 %. Kraf- tigt smaksatta tandpastor innehåller mer än 1 % smaksättan- de olja, t ex ca 1,2 - 1,5 %.

Tandkrämens pH-värde är generellt inom området ca 5 - 8. 10 15 20 25 30 449 565 12 Följande exempel ges för att ytterligare åskådliggöra upp- finningen. I denna patentansökan avser alla halter vikt-% om ej annat anges. = Exempel 1 Ingrediens Vikt-% Glycerol 2fi,0 Karboximetylcellulosa, Na-salt 1,0 Natriumbensoat 0,5 Natriumsackarin 0,2 Malet risskal (som passerade 31.6 genom 325 mesh) Natriumlaurylsulfat 1.5 Smakämne 1.0 Destillerat vatten 44,2 Först framställdes en blandning av karboximetylcellulosa, sackarin och bensoat dispergerat i glycerol. Vattnet sattes till denna förblandning och inblandades noggrant vid hög hastighet under ca 20 minuter till dess en god virvelgel bildats. Slipmedlet sattes långsamt till gelen och blandades noga med densamma till dess det var vått och skummande. Denna blandning placerades i en Ross-blandare under vakuum och blandades vid låg hastighet under 2 minu- ter samt vid ökad hastighet under ytterligare 20 minuter.

Sedan blandningshastigheten nedbringats och vakuum avlägs- nats blandades natriumlaurylsulfatet och smakämnet med kom- positionen i Ross-blandaren vid hög hastighet och under vakuum ca 10 minuter. Den resulterande produkten var en tandkrämkomposition med lämplig konsistens. Denna tand- kräm hade ett fläckborttagningsvärde av 32 %, vilket är bättre än fläckborttagningsvärdet av 22 % hos en kommer- 'n .ß siell tandkräm innehållande 33 % av en blandning av hydra- tiserad aluminiumoxid, hydratiserad kiseldioxid och di- F) kalciumfosfat som tandslipmedel. 10 15 20 25 13 Exemgel 2 Ingrediens Glycerol Karboximetylcellulosa, Na-salt Natriumbensoat Natriumsackarin Destillerat vatten Malet risskal (som passerade genom 325 mesh) Natriumlaurylsulfat Smakämne Denna komposition framställdes i enlighet med proceduren i exempel 1. 449 565 Vikt-% 15,6 0,78 0,35 0,14 45,86 35,5 1,06 0,71 Produkten uppvisade en mycket god tandkrämkonsistens trots att mindre än 50 % tandslipmedel användes. pH-värdet hos en 5%-ig vattenuppslamning var 6,23.

Exemgel 3 Ingrediens Glycerol Karboximetylcellulosa, Na-salt Natriumbensoat Natriumsackarin TiO2 Destillerat vatten Malet risskal (som passerade genom 325 mesh) Dikalciumfosfat Natriumlaurylsulfat Smakämne Vikt-% 21,15 0,96 0,48 0,19 0,38 35,34 21,5 17,6 1,44 0,96 10 15 20 25 449 563 14 Denna tandkräm framställdes i enlighet med proceduren i exempel 1.

En mycket ljusare produkt erhölls vilken hade god tand- krämkonsistens.

Exempel 4 Ingrediens Vikt-% Polyetylenglykol 600 55,10 Destillerat vatten 13,00 Natriumbensoat 0,5 Natriumsackarin 0,2 Malet risskal (som passerade genom 18,0 325 mesh) Syloid 244* 10,70 Natriumlaurylsulfat 1,5 Smakämne 1,0 *Kiseldioxidgel med låg densitet i vilken partiklarna hade en genomsnittlig partikelstorlek av ca 4 mikron.

Denna tandkräm framställdes i enlighet med proceduren i exempel 1. pH-värdet hos en 5%-ig vattenuppslamning var 5,94.

Denna produkt hade mycket god konsistens, men den var mörkbrun till färgen.

Exempel 5 Exempel 1 upprepades med undantag av att 0,75 % natrium- monofluorfosfat sattes till kompositionen och att vatten- halten reducerades till 43,4 vikt-%. Monofluorfosfatet lös- tes i karboximetylcellulosan före tillsatsen av vattnet och bildandet av en gel. n- 4/ 10 15 20 25 449 563 15 Den resulterande fluoridhaltiga tandkrämen hade en lämplig konsistens och utmärkta renande och fläckborttagande egen- skaper.

Andra förtjocknings- eller gelningsmedel kan insättas i stället för karboximetylcellulosa eller Syloid i de ovan- stående exemplen, t ex hydroxietylcellulosa och liknande.

Likaså kan andra konventionella tandslipmedel insättas i stället för dikalciumfosfatslipmedlet, såsom kalciumpyro- fosfat, olösligt natriummetafosfat och liknande. Vidare kan natriumlaurylsulfatet utbytas mot andra lämpliga yt- aktiva ämnen, såsom natriumdodecylbensensulfonat, N-lauroyl- sarkosin, etoxilerat sorbitanmonostearat etc. Andra fluor- haltiga föreningar kan insättas i stället för monofluorfos- fat, t ex natriumfluorid, kaliumfluorid, tenn(II)fluorid och liknande.

Alla tandkrämer innehållande malet risskal, med en partikel- storlek som passerar genom 325 mesh, har utmärkta renande och fläckborttagande egenskaper; de är stabila i närvaro av en fluoridhaltig förening och icke korrosiva. Tandkrämpro- dukten, totalt innehållande mindre än 40% tandslipmedel varav malet risskal utgör mer än halva slipmedelinnehållet, uppvisar den nödvändiga konsistens som erfordras hos konven- tionella tandkrämer innehållande totalt 50 % slipmedel.

Syftet med ovanstående detaljerade beskrivning är natur- ligtvis enbart att åskådliggöra uppfinningen, och föränd- ringar kan självfallet göras utan att man därför gár utan- för uppfinningens ram. Sammanfattningen är endast avsedd att underlätta för tekniska forskare och har ingen betydelse då det gäller uppfinningens omfattning.

Claims (10)

10 15 20 25 449 563 lè P a t e n t k r a v å)

1. Tandkräm, k ä n n e t e c k n a d av att den som det huvudsakliga tandslipmedlet innehåller partik- lar av malet risskal, vilka passerar genom en 200 mesh sikt, varvid den totala mängden slipmedel utgör mindre än 40 vikt-% av kompositionen.

2. Tandkräm enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att partiklarna av malet risskal passerar genom en 325 mesh sikt.

3. Tandkräm enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den även innehåller ett tandslipmedel med en par- tikelstorlek av 2 - 40 mikron och en Moh-hårdhet mindre än ca 6, i en mängd som är mindre än mängden av det malda risskalet och mindre än 50% av den totala halten slip- medel.

4. Tandkräm enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att det ytterligare slipmedlet är dikalciumfosfat.

5. Tandkräm enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den innehåller en fluorhaltig förening.

6. Tandkräm enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att den fluorhaltiga föreningen är ett monofluorfos- fat.

7. Tandkärm enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det malda risskalet är det enda tandslipmedlet, f» vilket ingår i en mängd av 18 - 40 vikt-% av komposi- tionen. 449 563 I7

8. Tandkräm enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den innehåller 0,5 - 11 vikt-% av ett gelnings- medel.

9. Tandkräm enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att gelningsmedlet är en alkalimetallkarboximetyl- cellulosa.

10. Tandkräm enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att den innehåller 0,05 - 5 vikt-% av ett ytaktivt ämne.