SE449227B - Forfarande for framstellning av en sampolymerlatex for anvendning i en pappersbestrykningskomposition - Google Patents

Description

15, 20 25 2 449 227 _ av en alifatisk konjugerad dienmonomer, en eteniskt omättäd karboxylsyramonomcr och en monoolefinmonomer, som är sampoly- meriserbar med dem i enxdss qxtifflcandel, i två steg kan giva en pappersbestrykningskomposition, som ger papper med goda och gynnsamma egenskaper, speciellt i bindningsförmåga, vattenhär- dighet, tryckfärgsöverförbarhet, blåshärdighet, glans, värme- härdningsuppruggníng, etc.

Sampolymerlatexen enligt uppfinningen kan erhållas genom sampolymerisatíon av en alifatisk, konjugerad dienmonomer, en eteniskt omättad karboxylsyramonomer och en monoolefinmonomer, som är sampolymeriserbar med dem i en víktandel av 19,5-80: 0,5-10:10-80, vilket förfarande kännetecknas därav, att (al en blandning av hela mängden av den alifatíska, konjugerade dienmonomeren, hela mängden av den eteniskt omättade karboxyl- syramonomercn och en del av monoolefinmonomeren, varvid den sammanlagda mängden av dem är då-99 viktprocent, räknat på total- mängden monomerer, som skall användas såsom utgângsmaterial,ut- sättes för emulsionspolymerisation (första polymerisationssteget) och att (b) efter eller under det att återstoden av monoolefin- monomerer i en mängd av 1-55 víktprovent räknat på totalmängden av utgângsmonomererna, tillsättes därtill, ytterligare emulsions- polymerisation (andra polymerisationssteget] genomföres.

Den alifatiska, konjugerade dienmonomeren kan exempelvis vara 1;3=butadien, 2-metyl-1,3-butadien, 2-klor-1,3-butadien eller liknande. Denna monomer användes i en mängd av 19,5-S0 - viktdelar, speciellt 19,5-60 viktdelar, framför allt 25-60 vikt- delar, per 100 víktdclar av totalmängden utgångsmonomerer. När den användes i en mindre mängd, minskas bindemedelshàllfastheten.

När den användes i en större mängd, är vattenhärdigheten otill- räcklig.

Såsom eteniskt omättad karboxylsyramonomer kan man använda lakrylsyra, metakrylsyra, fumarsyra, maleinsyra, itakonsyra etc.

Denna monomer användes i en mängd av 0,5-10 viktdelar per 100 viktdelar av totalmängden utgångsmonomerer. Användningen i en mindre mängd leder till minskning av bindemedelshållfastheten; vidare sänkes latexens mekaniska stabilitet. Användningen i en större mängd gör latexens viskositet alltför hög.

Exempel på monoolefinmonomer är aromatiska alkenylföre-' ningar, t ex styren, afmetylstyren; metyl-a-metylstyren, 10 15 20 25 30 35 UI 449 227 vínyltoluen, divinylbensen, omättade karboxy1syraestrar;'ï¿ex metylakrylat, metylmetakrylat, etylakrylat, etylmetakrylat, butylakrylat, butylmetakrylat, 2-etylhexylaktylat, glycidyl- akrylat, glycidylmetakrylat, dimetylfumarat, dietylfumarat, dimetylmaleat, dietylmaleat, dimetylitakonat, monometvlfumarat, monoetylfumarat, hydroxialkylgrupphaltiga, omättade föreningar, t ex 8-hydroxietylakrylat, B-hydroxietylmetakrylat, hydroxi- propylakrylat, hydroxipropylmetakrylat, hydroxibutylakrylat, hydroxibutylmetakrylat, 3-klor-2-hydroxíbutylmetakrylat, dietylenglykolmaleat, dietylenglykalitakonat, 2-hydroxietylmaleat bis Q-hydrpxietyßnaleat, Z-hydroxietylmetylfumarat, vinyliska cyanidföreníngar, t ex akrylnitril, metakrylnitril, etc. Bland dessa monoolefinmonomerer kan en eller flera väljas; den kom- binerade användningenavznomaüsk alkemlföreníng, omättad kar- boxylsyraester och hydroxialkylgrupphaltig, omättad förening, t ex i ett viktförhållande av 30-60:3-30:0,5-6 är speciellt lämplig för säkerställande av god mekanisk stabilitet åt latexen, hög vattenhärdighet och utomordentlig bindemcdelshållfasthet.

Monoolefinmonomeren användes i en mängd av 10-80 viktdelar, speciellt 30-80 viktdelar per 100 viktdclar av totalmängden utgângsmonomerer. 7 När mängden är mindre än den undre gränsen minskas vattenhärdigheten. När mängden är större än den övre gränsen, minskas bindemedelshâllfastheten. Det är speciellt gynnsamt_pm monoolefinmonomer, som utsättes för emulsíonspoly- merisation i steg (b) innehåller den omättade karboxylsyraestern .i en mängd av icke mindre än S0 viktprocent.

Polymerísationen av utgångsmonomererna genomföres i två steg. I det första steget utsättes hela mängden av den alifa- tiska, konjugerade dienmonomeren, hela mängden av den eteniskt omättade karboxylsyramonomeren och en del av monoolefinmonomeren, varvid deras sammanlagda mängd är 45-99 viktprocent, företrädes- vis 70-95 viktprocent, räknat på utgångsmonomerernas totalvikt, för emulsionspolymerisation. När den sammanlagda mängden är mindre än 45 viktprocent, blir vattenhärdigheten och bindemedels- hållfastheten otillräckliga. När den sammanlagda mängden är mer än 99 víktprocent, kan ändamålet med uppfinningen icke uppnås.

När emulsionspolymerisationen fortskrider och överföringen av utgângsmonomerer når 70% eller mer, tillsättes återstoden av monoolefinmonomoren till reaktionssystemet. Om tillsatsen av 10 15 20 25 35 449 227% 4 kvarvarande monoolefínmonomer utföres då överföringen är" mindre än 70%, blir vattenhärdigheten och bindemedelshâllfast- heten undermåliga. Uttrycket "överföring" användes här för värdet (X), som beräknas enligt följande ekvation: ___ A- X {g) = vikten av framställd polymer _' ° sammanlagda vikten av monomerer' beskickade i begynnelsesteget 100 Den erhållna blandningen utsättes därefter vidare för emulsionspolymerísatíon. Om och när emulsionspolymerisationen i första steget är fullbordad och polymerradikalen fullständigt förbrukats,-tillsättes en reaktionsinitiator till reaktionssys- temet för ny initiering av polymerisationenr -- _Införandet av utgångsmonomererna till reaktionssystemet i de första och andra stegen kan utföras på en gång eller portions- vis eller kontinuerligt eller íntermittent. Tillsatsen av kvar- varande monoolefinmonomer kan exempelvis utföras på en gång före fortskridandet av det andra stcgets polymerísation eller portionsvis under fortskrídandet av en sådan polymerísation. Det finnes sålunda icke någon väsentlig begränsning av det sätt på vilket utgángsmonomererna införes.

Bland utgángsmonomererna bör endast monoolefinmonomeren införas i reaktionssystemct i det andra steget. Om annan monomer (andra monomerer) användes förutom en sådan monoolefinmonomer i det andra steget, kommer vattenhärdígheten, bindemedelshàllfast- heten och blåshärdigheten att förstöras. Nonoolefínmonomeren; som skall sättas till reaktionssystemet i det andra steget kan vara åtminstone en av följande, nämligen aromatísk alkenylföreníng, omättad karboxylsyraester och hydroxialkylgrupphaltig, omättad förening, men deras kombination innehållande den omättade karboxyl- syraestern i en mängd av icke mindre än 50 víktproccnt, är den lämpligaste. v Vid polymerísationen i första steget kan man använda någon konventionell polymerisationsinítiator liksom någon konventionell emulgator. Specifika exempel på polymerisationsinitiatorer är vattenlöslíga initiatorer, t ex kaliumpersulfat, natriumper- sulfat, ammoníumpersulfat, redoxsystem-initiatorer, oljelösliga initiatorer, t ex bensoylperoxid etc. För säkerställande av högre vattenhärdighet är det lämpligt att mängden emulgator icke är ' mer än 2 viktdelar per 100 viktdelar av den totala mängden av 10 15 20 25 30 35 449 227 utgångsmonomererna. Exempel på emulgator är anjoniska vtakïiça medel, t ex svavelsyraestrar av högre alkoholer, alkylbensen- sulfonat, alifatíska sulfonat, nonjoniska ytaktiva medel, t ex afigiestrar av'po1yetylenglykol, alkyletrar av polyetylenglykol, etc. Förutom polymerisationsinitiatorn och emulgatorn kan vilka som helst andra konventionella tillsatsmedel, såsom elekrolyt, en polymerisationsaccelerator, ett kedjeöverföringsmedel, t ex merkaptaner, halogenerade kolväten, och ett kelateringsmedel införas i reaktionssystemet. Eftersom den till följd av första polymerisationssteget erhållna reaktionsblandningen användes för polymerisationen i det andra steget, är det icke med nödvändighet erforderligt att till reaktionssystemet sätta någon polymerisa- tionsinitiator, emulgator och annan tillsats till polymerisationen i det andra steget. En sådan tillsats kan emellertid eventuellt utföras.

Den enligt föreliggande förfarande framställda sampolymer- latexen är användbar för framställning av en pappersbestryknings- komposition. Likformig blandning av sampolymerlatexen med ett mineralpígment, t ex titanoxid, satinkrita, kaolin, kalcium- karbonat ger exempelvis en pappersbestrykningskomposition. Be- strykningskompositionen kan eventuellt innefatta andra tillsatser, såsom ett bindemedel, t ex stärkelse, kasein, polyvinylalkohol, ett viskositetsökande medel, ett tvärbindningsmedel, en stabili- sator; ett skumdämpande medel och ett ytaktivt medel. Den samman- lagda mängden av sampolymerlatex (såsom fast beståndsdel) och _ míneralpigment är vanligen 30-85 víktdelar per 100 viktdelar be- strykningskomposítion. Viktandelen sampolymerlatex (såsom fast beståndsdel) och mineralpigment är vanligen 3:97 - 35:65.

Den kan därjämte användas för annan användning, t ex är den användbar såsom baksida på mattor.

Praktiska utföringsformer av uppfinningen visas åskådlig- görande i följande exempel, vari delar och delar och procent be- tecknar viktdelar och viktprocent, såvida intet annat angives.

Provningsmetoderna är följande: RI torr naggning Graden av nappning vid tryckning under användning av en RI tryckmaskin iakttogs makroskopiskt och utvärderades enligt följande: 10 15 20 30 449 227 l 1 --------- -- bäst _ -__fi__ L 2 --------- -- bra 3 --------- -- ordínär _ 4 --------- -- dålig 5 --------- -- sämst Torr nappning bestämmes genom medelvärdet av sex provstyckenl RI våt nappning _à'._- Graden av nappníng vid tryckning under användning av en RI tryckmaskin under användning av vätande vatten íakttogs makro- skopiskt och bedömdes enligt följande: _ 1 --------- -- bäst 2 --------- -- bra _ 3 --------- -- ordínär 4 --------- -- dålig 5 --------- -- sämst Den våta nappningen bestämmes såsom medelvärdet av sex prov- stycken.

Glans' Bestämd genom JIS (Japanese Industrial Standard)p-8142, d v s metoden för provning av glans hos_papper och kartong vid 7s°. ' Trvckglans Efter tryckning med en offsettryckfärg under användning av en Rlrprovapparat mättes glansen med samma metod som angivits.

Offsettrvckfärgsöverförbarhet vid flerfärgstryçkning Tryckning genomföres under anvöndning av en RI-provapparat, medan vatten tillföres med hjälp av'en gummivals eller en smält- vals. Uverförbarheten hos tryckfärgen iakttogs makroskopiskt och bestämdes. _ Biåshäraighet' På båda sidor bestrukct papper utsättes efter tryckning för fuktregleríng (fukthaltt ca 6 %) och tíllföres därefter till ett uppvärmt oljebad och den mínimitemperatur, vid vilken blåsor upp- trädde íakttogs¿ _. __ *_ _ _ g ' Härdighet mot värmehärdningsuppruggning Ett pappersprovstycke, som var bestruket på båda sidorna, utsättes för perfekt tryckning genom användning av en RI-prov- apparat och provstycket doppas i en sílíkonolja vid 200~250°C- under S s.Utscendet hos värmehärdningsuppruggningen íaktages 10 15 20 449 227 makroskopiskt och bedömes enligt följande: - “““'" L 1 ---------- -- bäst 2 ---------- -- bra '3 ---------- -- ordinär 4 ---------- -- dålig 5 ---------- -- sämst Härdigheten mot värmehärdningsuppruggning bestämmes såsom medelvärde av sex provstycken.

Exemgel 1 I ett tryckhärdigt reaktionskärl infördes vatten (95 delar)/ natriumdodeeylbensensulfonat (1,5 delar), dodecylmerkaptan (0,2 delar), natriumkarbonat (0,4 delar) och kaliumpersulfat (0,8 delar) och den erhållna blandningen omrördes. Monomererna som visas i spalten för "steg 1" i tabell 1 tillsattes och temperaturen höj- des till 60°C, varvid polymerisationen fortskred. När överför- ingen nådde S5 %, tillsattes monomeren som visas i spalten för "steg 2" i tabell 1 och vidare polymerisation fortsattes, tills överföringen blev 99 % eller mer.

Från reaktionsblandningen avlägsnades oreagerade monomerer genom avdrivning och de koagulerade materialen avlägsnades genom filtrering genom ett nät om 200 mesh för framställning av en sam- polymerlatex.

Tabell 1 Sampolymerlatex Exempel Jämförelseexempei' A B c -D A' B' c' steg 1 Butadien 35 35 35 55 35 35 35 (delar) Itakonsyra '3 3 3 3 5 3 sryren 1 59 .ss 37 10 2 62 0 Totalt '97l 93 75 48 40 100 38 Steg 2 sryren 3 7 zs sz eo o 62 (delar) Exemgel 2 I ett tryckhärdigt reaktionskärl införes vatten (80 delar), natriumlaurylsulfat (0,8 delar), natriumbikarbonat (0,5 delar), 10 449 227 kanumpersulfat (1,2 delar) och konenrakmrid (s denfrbtfi' den erhållna blandningen omrördes. Monómererna som visas i spalten för "steg 1" í tabell 2 tillsattes därefter och temperaturen'höjdes upp till 60°C, varigenom polymerisatíonen fortskred. När överföríngen nådde 98 %, höjdes temperaturen till 6S°C och en blandning av monomerer, som visas i spalten för "steg 2" i tabell 2 tillsattes kontinuerligt i en mängd av 8 delar per timme, varigenom polymerísationen fortskred ytterligare. Genom avläsnande av oreagerade monomerer och av koagulerade material från reaktíonsblandningen, såsom í exempel 1, erhölls en sampolymerlatex.

*Tabell 2 -- Sampolymerlatex Exempel Jämförelseexempel E 1513 G 1132 E32) F' G' H' Steg 1 Butadien 35 SS 30 35 35 20 10 (delar) Akrylsyra 0 3 2 2 0 2 3 3 Pumarsyra 5 O 2' 0 0 0 0 Styren 32 22 20 15 32 13 5 10 a-metylstyren 0 20 0 O 0 O 0 xnetylmetakrylat 5 0 10 5 0 0 0 n-butylakrylatü 3 0 0 0 O 0 Totalt 75 80 67 21 72 S0 26 23 Steg 2 Butadien O 0 0 25 0 35 0 25 (delar) Akrylsyra 0 0 0 0 1 2 0 O ltakonsyra. 0 0 2 2 0 0 0 Styren 20 20 20 30 20 13 30 52 Metylmetakrvlat O 0 13 22 0 0 35 0 n-butylakrylat 5 0 0 0 5 O Totalt 25 20 33 79 28 50 74 77 10 15 _m Anm.: *l) 449 227 .c-f "" 1'- Sedan monomererna polymeriserats i steg 1 och över- föringen nått 98%, avbröts polymerisationen genast.

Därefter tillsattes 20-procentig vattenhaltig lös- ning av ammoníumpersulfat (2,5 delar) och tempera- turen höjdes upp till 65°C och styren (20 delar) tillsattes kontinuerligt, varigenom polymerisationen fortskred vidare. *2) Itakonsyra blandades med varmt vatten i en viktsan- del av 1:6 och infördes i reaktíonssystemet skilt från de andra monomererna. .v Exempel 3 _ I ett tryckhärdigt reaktionskärl infördes vatten (90 delar), natriumlaurylsulfat (0,5 delar), kaliumkarbonat (0,3 delar), koltetraklorid (5 delar), dodecylmerkaptan (0,4 delar), kalium- persulfat (1,5 delar) och fumarsyra (2 delar) och den erhållna blandningen omrördes. Temperaturen höjdes upp till TOOC och en blandning av monomerer, som visas i spalten för "steg 1" i tabell 3, (förutom fumarsyra), tillsattes i en mängd av 5 delar ' delar per timme, varigenom polymerísationen fortskred. När överföringen_nådde 90-95%, tillsattes monomererna som visas i spalten för "steg Z" i tabell 3 och polymerisatíonen fortskred vidare. Genom avlägsnande av oreagerade monomerer och av koagule- rade_material från reaktionsblandningen, såsom i exempel 1, er- hölls en sampolymerlatex. -n _Tabell 3 Sampolymerlatex Exempel Jämförelseexempel -H. 1 I' _Steg 1 (delar) Butadien 35 30 35 Akrylsyra 3 a 3 3 Fumarsyra 2 2 2 Styren 13 18 30 Metylmetakrylat 15 10 28 B-hydroxietyl- 2 2 7 rakrylat .. . 1. " Totalt' i-' ' 80' a 65 100 10 449 227 ___, __ A- Tabell 3 (fort$.) _ Sampolymerlatex , Exempel Jämförelseexempel H I I' Steg 2 Styren 15 20 0 (delar) Metylmetakrylat 15 0 Totalt 20 35 0 _ Exempel 4 - I ett tryckhärdigt reaktionskärl infördes va natriumdodecylbensensulfonat (1,2 delar), dodecylmerkaptan (0,5 delar), natriumbikarbonat (1,2 delar), ammoniumpersulfat (0,8 delar) och den erhållna blandningen omrördes. Nonomererna, som visas i spalten för "steg 1" tten(100 delar), i tabell 4 tillsattes därefter och temperaturen höjdes upp till 60°C fortskred. tabel1_4, , varigenom polymerisationen När överföringen nådde ett visst värde, som visas i tillsattes monomererna som visas i spalten för "steg 2" i tabell 4 och ytterligare polymerisation fortsattes, tills överföringen blev 99 % eller mer.

Från reaktionsblandningen avlägsnades oreagerade monomerer genom strippning och de koagulerade materialen avlägsnades genom filtrering genom ett nät om ZOO mesh för framställning av en' sampolymerlatcx.

Tabell 4 Sampolymerlatex Exempel ' J t K L m -Steg I Butadien 30 40 35 35 Idelar)- Akrylsyra 3 _ 2 2 Itakonsyra - 2 2 2 Metylmetakrylat 5 - 10 - Etylakrylat - 3 - - Styren 37 20 31 31 a-metylsgnen - 20 - - :lzæzzzellefyl 2 4 5 « Totalt 77 89 85 71 kx 10 11 449 227 ____ _., ß.- Tabell 4 (forts.) Sampolymerlatex Exempel J K L M Överföring [%) 90 91 88 90 Steg 2 bßtylmet- (delar) akrylat 18 8 8 20 Etylakrylat - - 4 - _ Styren S 3 3 7 B-Hydroxi- _ _ _ 2 _ etylakrylat T°ta1* zs 11 15 I 29 Exemgel 5 I ett tryckhärdigt reaktionskärl infördes vatten (100 delar), natriumdodecylbensensulfonat (1,5 delar), dodecylmerkaptan (0,4 delar) och koltetraklorid (2 delar) och den erhållna blandw ningen omrördes. Nonomererna, som visas i spalten för "steg 1" i tabell 5 tillsattes därefter och temperaturen höjdes upp till 65°C, varigenom polymerisationen fortskred. När överföringen nådde 98%, tillsattes monomererna som visas i spalten för "steg 2" i tabell S och kaliumpersulfat (0,3 delar) tillsattes och ytterligare polymerísation fortsattes vid 68°C, tills över- föringen blev 99,8% eller mer. °' Från reaktionsblandningen avlägsnades oreagerade monomerer genom stríppníng och de koagulerade materialen avlägsnades genom filtrering genom ett nät om 200 mesh för framställning av en sampolymerlatex. 10 449 227 Tabell S - '~”'" L Sampolymerlatex Exempel Jämförelseexempel N 0 J' K' Steg 1 Butadicn - 50 15 64 (delar) 2-mctyl-1,5- 30 _ _ _ butadien Itakonsyra - 1,5 2 - Akrylsyra 3 1,5 - 2 Metylmetaknflat 5 3 14 3 _ Styren 57 30 40 24 §-Hydroxíetyl- , 1 _ _ akrylat L J T°talt 77 så 74 93 Steg 2 Butadíen - - 1 1 (delar) Akrylsyra - - 2 1 ' Metylmetakrylat 18 9 16 4 Styren 5 3 5 Z 5-Hydroxíetylf _ 1 2 _ akrylat _ Totalt 23 15 26 7 -Exemgel 6_ Under användning av darí exemnel 1 erhållna sampolymerlatexen framställdes en pappersbestrykníngskomposítion med en torrsubstans- halt av 62,5% enligt följande: Material Delar Kaolinlera 100 Oxíderad stärkelse 8 Sampolymerlatex 12 Bestrykningskomposítionen pàfördes på en yta av ett papper med hjälp av en bestrykningsmaskin med släpande, flexibel gchabey vid en hastighet av 200 m/min och torkades med en víndhastíghet Om 30 m/min vid TZOOC under 4 s. Den påförda mängden bestryk- níngskompositíon var 12 g (såsom torrsubstans)/m2. Papperet utsattes för reglering av fukt vid ZOOC under en relativ fuktighet -w 15 449 227 av 65% över natten och utsattes därefter för en-superkaianåreríngs- behandling under ett líneärt tryck av-800 N/cm vid 60°C med en hastighet av 5 m/min och 2 PTGSSDYP- Uppträdandet hos detpâ så sätt erhållna, bestrukna papperet 5 visas i tabell 6. ' Tabell 6 Sampolymerlatex Exempel Jämförelseexempel A _B_. D s n A» B- c- RI-torrnappníng 1,0 1,0 1,0 2,5 4,5 1,5 S,0_ RI-vátnappning 2,0 1,0 1,0 2,0 4,5 3,5 5,6 Glans (%) 56 SS 59 60 60 52 60 Tryckglans (%) _ 73 74 75 75 75 70 75 Offsettryck- färgsöverför- bra bra bäst bäst *1) god *1) barhet vid flerfärgstryck Anm.: *1] Icke användbar för offsettryckning på grund av napp- ning.

Exempel 7_ Under användning av den i exempel 2 erhållna sampolymer- 10 latexen framställdes en pappersbestrykningskompositíon med en torrsubstanshalt av 45% enligt följande: -- Material Qelar Kaolinlera 75 Kalcíumkarbonat 15 15 Satinkrita 10 Kasein 8 Sampolymerlatex 10 Den erhållna bestrykningskompositionen pàfördes på en yta av ett papper genom användning.av en tràdstång, såsom i exem- 20 pel 6. Den páförda mängden bestrykningskompositíon var Z0 g (såsom torrsubstans)/m2.

Uppträdandet hos det bestrukna papperet visas i tabell 7. 10 ' 14 449 227 - ._W__ L Tabell 7 ' “ Sampolymerlatex Exempel Jämförclseexempel E 'F G D' E' F' G' H' M-fiwmmmmhg LO LO 15 LS LO Zß LO 2 RI-vâtnappníng 1,5 1,7 2,0 4,0 5,5 5,0 4,0 Glans (%) 63 62 65 63 62 55 65 62 Tryckglans (%)- 82_ 81H 83 81 80 76 82 83 Offsettryckšärgs- överförbarhet vid Bäst Bäst Bra Dålig Goa *n Bra *n ._ flerfärgstryckning Anm.: *1) Icke användbar för offsettryckning på grund av nappning.

Exempel 8 Under envändníng av den í exempel 3 erhållna sampolfmer- latexen framställdes en papparsbestrykningskomposition med en torrsubstanshalt av 63% enligt följande: Material Delar Kaolinlera TS Kalciumkarbonat 25 Modifierad stärkelse 7 Sampolymerlatex 10 'På samma sätt som i exempel 6 anbringades bestrykníngskom- positionen på båda sidor av ett papper. Den påförda mängdéhtbe-' v strykníngskomposition var 10 g(såsom torrsubstans]/m' på en sida.

Uppträdandet hos det bestrukha papperet visas i tabell S. 10 15 15 _ _ 449 227 )>.

Tabell s ' “”'* Sampolymerlatex Exempel Jämförelseexempel H 'I _ I' RI-torrnappning 2,5 2,5 5,0 RI-vätnappníng ¶ 1,0 2,2 3,0 slåshardighet (°c) zzs zzo zzo Glans (%) ' 58 58 SS Tryckglans (%) e 74 75 Ä 70 Offsettryckfärgs- n ~ »C - överförbarhet vid Bäst Bäst Ba“t flcrfärgstryckning Exemgel 9 Under användning av den i exempel 4 erhållna sampolymer- latexen framställdes en pappersbestrykningskomposítion med en torrsubstanshalt av 622 enligt följande: Material delar W Kao1in1era ' 70 “ Kalcíumkarbonat 30 Modifierad stärkelse 8 Sampolymerlatex 12 °Bestrykníngskompositíonen anbríngades på båda sidor av ett papper med hjälp av en bestrykníngsanordning med släpandef' ' flexibel schabcr och torkades. Den-påförda mängden bestryknings- komposition var 10 g (såsom torrsubstans)/mL på en sida.

Papperet utsattes för fuktregleríng vid 20°C under en relativ fnktighet av 65% över natten och superkalandrerades därefter under ett lineärt tryck om 800 N/cm vid 60°C med en hastighet _av S m/min och 2 pressnyp.

Uppträdandet hos det på så sätt erhållna, bestrukna papperet visas i tabell 9. ' 16 449 227 Tabell 9 _ - “W Sampolymerlatex Exempel L J ' “K L M _ RI-torrnappning 1,3 1,2 1,3 1, RI-vátnappning 1,4 1,5 1,5 1 Blashardighef (°c) zzs zzo 220 zzs Exempel 10 Under användning av den i exempel 4 erhållna sampolymer- latexen främställdes en pappersbestrykníngskomposítion med en torrsubstanshalt av 60% enligt följande: ° Material dela: 5 Kaolínlera 100 Díspergeringsmedel 0,2 Modifierad stärkelse '7 Sampolymerlatex 12 Den erhållna bestrykníngskompositionen pâfördes på båda 10 sidor av ett papper under användning av en trådstav. förda mängden bestrykningskompositíon var stansbestàndsdell/mz på en sida.

Den pä- I4 g (såsom torrsub- Efter torkning utsattes det bestrukna papperet för superkalendrering.

Det bestrukna papperets prestanda visas i tabell 10.

Tabell 10"' _ Sampolymerlatex ..Exempel La g r F: RI-torrnappning '1 3 RI-våtnappning 1 3 v _J v U'| _: _: u \| (JI _: v _Härdighet mot värme- . härdningsuppruggning' i "'4. ' 1'6 1=6 1'5 I Exempel 11 i 15 latexen framställdes en pappersbestrykníngskompositíon med en torrsubstanshalt av 60% enligt följande: Under användning av den i exempel 5 erhållna sampolymer- 3 17 449 227 Material Qelâí 'W__¶, Kaolínlera _ 70 _ _ Kalciumkarbonat 30 Dispergeringsmedel 0.2 Modífierad stärkelse 7 Sampolymerlatex 10 .På samma sätt som i exempel 7 påfördes bestrykníngskomposi- tionen på båda sidor av ett papper. Den påförda mängden bestryk- níngskomposítion var 14 g (såsom torrsubstansbeståndsdel)/mz på en sida. Efter torkning utsattes det bestrukna papperet för superkalendreríng.

Det bëstrukna papperets uppträdande visas i tabell 11.- glzeul ' Sampolymerlatex Exempel Jämförelseexempel ' N 'O J' K' RI-torrnappning 1,2 1,1 3,5 2,0 RI-vátnappning 1,3 1,5 2, 3,3 ïäää;¿$¿;fi¿»ß Iß «@ 1ß

Claims (3)

1. 449 227 _ ___., - -. Å- ?atentkrav 1. Fbríarande för tramstallning av en sampolymerlatex genom oolymerisation av åtminstone en alifatisk. konjugerad dienmonomer, åtminstone en eteniskt omattad karooxylsyramono- mer och styren eller styren 1 blandning med åtminstone en annan monoolefinisk monomer, som ar samoolymeriserdar med dem. 1 en viktproportion av 19.5-6D:Û,5-10:10-BD, k ä n n e - t e c R n a t darav, att La) en blandning av hela mangden av den alifatiska konjugerade dienmonomeren, hela mängden av den eteniskt omättade karooxylsyramonomeren och en del av de monooleíiniska monomererna, varvid den sammanlagda mangden_av dem ar 45-99 viktprocent räknat pa totalmangden utgangsmono- merer, utsattes för emulsionsmonomerisation oon att Ch) efter det att eller under det att, sedan overíbringen av utgångs- monomererna natt 70% eller mer, återstoden av de monoole- olefiniska monomererna i en mangd av 1-55 viktprooent räknat pa totalmängden utgangsmonomerer, tillsatte till reaktions- dlandningen, ytterligare emulsionspolymerisation genomföras.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e G k n a t därav, att den sammanlagda mangd monomerer, som utsattes för emulsionspolymerisation i steg (a), är 70-95 viktprooent, räk- nat pa totalmängden utgàngsmonomerer.

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k- n a t därav, att den aliiatiska, kongugeraoe dienmonomeren ar åtminstone en av 1,3-butadien och 2-metyl-1,3-butadien. _- 4. Föríarande enligt krav 3, k á n n e t e o k n a t därav, att den eteniskt omattade karboxylsyramonomeren är åtminstone en av akrylsyra, fumarsyra ooh itakonsyra. S. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att den monoolefiniska monomeren ar atminstone en av aromatiska alkenylíöreningar, omättade karboxylsyraestrar och hydroxyalkylgrupphaltiga, omattade föreningar. 6. Förfarande enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att den andra monooleíiniska monomeren är metylmet- akrylat. 7. Föríarande enligt krav 5, k ä n n e t e o k n a t därav, att den andra monoolefiniska monomeren är en omättad karboxylsyraester, eventuellt i blandning av en aromatisk alkenylförening. vs 4-49 227 S. Förfarande enligt krav 7, k ä n n e t'e c Å"fi'a"t därav, att den aromatiska alkenylioreningenti-metyletyren och att den omättade karboxylsyraestern är åtminstone en av metyl- metakrylat och n-outylakrylat. 9. Föríarande enligt krav 5, R ä n n e t e c k p a t därav, att den monoolefinieka monomeren ar en omattad kar- boxylsyraester och en hydroxialkylgrupphaltig, omättad före- ning, eventuellt i blandning med en aromatisk alkenylförening. 10. Föríarande enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t därav, att den aromatiska alkenylíöreningen ärtx-metylstyren, den omättade karboxylsyraestern är ätminstone en av metylmet- akrylat ooh n-outylakrylat ocn att den hydroxialkylgurpphal- tiga, omättade föreningen är åtminstone en av lQ-hydroxi- etylakrylat och16-nydroxiebylmetakrylat. ll. Föríarande enligt krav 9, k ä n n e t e o k n a t därav, att viktorooortionen styren eller etyren i blandning med aromatisk alkenylförening, omättad karboxylsyraester ooh hydroxigrupphaltig omattad förening är 30-ó0:3-3Ü:Ü,5-6. 22. Fërfarande enligt krav 11, k ä n n e t e o k n a t därav, att oen monooleiinieka monomer, som utsättes'iör emul- sionspolymerisation i steg (b) innehåller den omättade kar- boxylsyraestern i en mango av icke mindre än 50 viktprocent.