SE446466B - Ballaststoppningsmaskin for jernvegar der sidoinstellningen kan veljas manuell eller automatisk - Google Patents

Description

40 446 466 därvid tillräckligt med en ensam operatör för att utföra all förekommande ballaststoppning under de tvâ rälssträngarna, var- vid positioneringen i sidled av ballaststoppningsenheterna en- dast behöver göras en gäng för de båda strängarna, då ballast- stopparen lämnar spâranordningen, och kan förbli oförändrad ända fram till nästa spáranordning. Det skall här påpekas, att t o m vid t ex ett enkelt förgreningsspår blir den ballast- stoppningsoperatör, som är sysselsatt med positionering i sid- led av ballaststoppningsenheterna intill den rälssträng, som är motsatt den som är belägen vid yttersidan av det konvergeran- de spåret, också undersysselsatt jämfört med den andre operatö- ren, eftersom det erfordras mycket färre positionsändringar i sidled för ballaststoppningsenheterna än vad som är fallet vid den andra rälssträngen. ' na man viii försöka förbättra rantaöiiiteten för de nämnda ballaststopparna, ställes man inför ett dilemma, eftersom man antingen ökar maskinens prestationsförmâga genom att anställa två operatörer, - en lösning vilken, som nyss har påvisats, be- straffas genom periodisk undersysselsättning av dem -, eller också anställer man endast en ensam operatör, till men för pres- tationsförmågan för maskinen vid spåranordningarna. önskemålet att, i samma räntabilitetssyfte och under in- tryck av vad som redan gjorts för att reglera den stegvisa fram- flyttningen av ballaststopparen i banans längdriktning genom de- tektering av de hinder som bildas av syllarna, automatisera posi- tioneringen i tvärled av ballaststoppningsenheterna, motverkas genom betydelsen och komplexiteten hos de detekteringsorgan för detektering av de laterala hinder som bildas av spâranordningarna, och som måste installeras för att möjliggöra en dylik automati- sering.

Utan att tillgripa dessa besvärliga och vid genomförandet ömtâliga medel, och under bibehållande av samma räntabilitetsända- mål, syftar uppfinningen till att i hög grad förenkla operatörens arbete med avseende på sidledsinställningen av ballastningsverk- tygen längs med spâranordningen, på ett sätt som ökar hans pres- tationsförmâga utan ökning av belastningen eller ansträngningarna.

. För den skull kännetecknas ballaststopparen enligt uppfin- ningen därav, att den innefattar en anordning För reglering av amplituden för rörelsen i tvärled av var och en av dess ballast- stoppningsenheter, innefattande minst en amplitudbegränsare, som 1 40 446 466 är inställbar på värden motsvarande slutpositionerna för de för ballaststoppningsenheten valda tvärriktade rörelsebanorna, och en automatisk manöverkrets, som är underordnad nämnda amplitud- begränsare den ansluten :iii kraftförsörjningskretsen för kraft- försörjning av den motor, som åstadkommer rörelsen i tvärled av nämnda enhet, under medverkan av ett omkastningsorgan anordnat i den förbindelse, som förbinder kraftförsörjningskretsen med det manuella manöverorganet för nämnda rörelse i tvärled.

På detta sätt, genom förinställning av amplitudbegränsaren på minst ett värde motsvarande minst en känd, återkommande tvär- ledsposition för ballaststoppningsenheten, som återfinnes i ett flertal områden längs spåranordningen, såsom t ex dess position vid rak bansträcka, är det möjligt att säkerställa automatisk transversell positionering av nämnda ballaststoppningsenhet då den når fram över dessa områden, genom enkel påverkan av omkast- ningsorganet.

En avsevärd tidsvinst erhålles också med avseende på den erforderliga totaltiden för ballaststoppning av en spåranordning, eftersom de repetitiva transversella positionerna förekommer i stort antal längs nämnda spàranordningar, och denna tidsvinst är sådan, att den gör det möjligt att åstadkomma ekonomiska ballast- stoppare, enkelt utrustade med en enda ballaststoppningsenhet för vardera rälssträngen, och som betjänas av en enda operatör, utan att prestationsförmågan i motsvarande grad blir lidande.

Andra möjligheter och fördelar förknippade med uppfinningen skall klart framgå av efterföljande beskrivning.

Bifogade ritning visar i exemplifierande syfte en utförings- form av ballaststopparen enligt uppfinningen.

FIG 1 är en longitudinell vy av aggregatet. _ FIG 2 och 3 resp visar en longitudinell vy i detalj och en transversell vy i detalj av ballaststoppningsenheterna.

FIG 4 är ett manöverschema för nämnda ballaststoppningsenheter.

FIG 5 är ett förklarande diagram.

Den i FIG 1 visade ballaststopparen är självdrivande. Den in- nefattar ett hjulburet chassi 1 med tvâ hjulställ 2 och 3, utrus- tat med tvâ ballaststoppningsenheter 4 (5), vardera anordnad ovan- för den ena av rälssträngarna 6 (7), en inställningsanordning 8 _ för inställning av järnvägsskenan, en kraftkälla (9) och en förar- och manöverhytt 10, som medger sikt över järnvägsspåret framför och bakom ballaststopparen i den med pilen F markerade arbetsrörel- 40 446 466 seriktningen, liksom också genom ett centralt inre fönster 11 över ballaststoppningsenheternas arbetsorgan och över inställ- ningsanordningen för skenan.

Var och en av ballaststoppningsenheterna, - visade i större skala i FIG 2 och 3 -, innefattar två konventionella, vibrerbara och svängbara verktyg 12 i form av hackor, som är svängbart mon- terade i varandra motsatta lägen på en bäranordning 13, vilken är rörlig i höjdled genom vertikal gejdrörelse i de två bärarmar- na i ett bärstativ 14, vilket i sin tur är monterat rörligt i ett vertikalt, i förhållande till järnvägsspåret tvärgående plan, genom svängning av dess övre del på chassit 1.

Inträngningen av de båda verktygen 12 i ballasten liksom uppdragningen därur åstadkommes genom inverkan av ett hydrauliskt kraftdon 15 anordnat mellan bäranordningarna 13 och bärstativet 14, och verktygens öppnings- och stängningsrörelse åstadkommas medelst ett hydrauliskt kraftdon 16 anordnat mellan vart och ett av verktygen och bäranordningarna 13.

Rörligheten i tvärled för var och en av ballaststoppningsen- heterna 4 och 5 erhålles genom svängningsrörelse. För detta ända- mål är bäranordningens 14 tvärbalk 17 svängbar i ett lager 18 uppburet på chassit 1 av en hållare 19, i vilken lagret självt i sin tur är svängbart i ett vertikalt plan parallellt med järn- vägsspåret. Den ena av bärstativets 14 bärarmar 20 innefattar en rätvinklig arm 21 med utsträckning inåt chassit. Den kontrollera- de svängningsrörelsen för var och en av de sålunda bildade bal- laststoppningsenheterna erhålles medelst en dubbelverkande hyd- raulcylinder 22 anordnad mellan armens 21 ytterände och chassit 1.

Dessutom är var och en av ballaststoppningsenheterna sväng- bar i banans längdriktning och kring hållarens 19 axel medelst en mekanism 123, bestående av en slid, som är vertikalt rörlig medelst en domkraft och innefattande ett horisontellt styrspår, i vilket en hake ingriper för låsning av vinkelrörelsen hos bär- stativets 14 tvärbalk 17. Denna mekanism 123 är avsedd att använ- das för ballaststoppning av lutande syllar och för att kunna av- lägsna de båda ballaststoppningsenheterna 4 och 5 i banans längd- riktning, men denna specialdetalj är emellertid ej oundgängligen nödvändig.

Motorerna och domkrafterna för manövrering av ballaststoppa- rens verktyg, och särskilt de båda domkrafterna 22 som åstadkom- mer svängningsrörelsen i tvärled av de båda ballaststoppningsenhe- 40 446 - 466 terna 4 och 5, är anslutna till en hydraulisk krets för till- försel av tryckfluidum från den centrala kraftkällan 9, och mar- keras med 23 i det i FIG 4 visade funktionsschemat. Denna hydraul- krets innefattar pá vanligt sätt elektroventiler för distribution av tryckfluidum till de olika kamrarna i domkrafterna ifråga.

Sålunda är de två kamrarna hos domkrafterna 22 medelst led- ningar 24 resp 25 anslutna till två elektroventiler i nämnda hydrauliska försörjningskrets 23.

Dessa två icke visade elektroventiler manövreras medelst två manuella, med styrspak försedda styrorgan 26 och 27, monte- rade pâ två element 28 och 29 i en styrpulpet, som betjänas av operatören inne i ballaststopparens manöverhytt 10. Dessa båda elektroventiler är med sina manöverorgan anslutna till en elekt- risk förbindelse 30, 31, i vilken är inkopplade omkastningsorgan 32 resp 33. De båda manuella manöverorganen 26 och 27 har tre manöverlägen: höger, vänster och neutralläge i mitten.

Pâ detta sätt kan operatören, när anslutningarna 30 och 31 är avstängda och i beroende av inställningen av styrspakarna till de manuella manöverorganen 26 och 27, distribuera tryckfluidum till den ena eller den andra kammaren i domkrafterna 22, och ock- så förflytta var och en av ballaststoppningsenheterna 4 och 5 åt vänster eller ät höger, samt avbryta denna förflyttningsrörelse i ett valt läge genom att återföra manöverspaken till mittläget. _Beroende på om de använda elektroventilerna har karaktären av tvâlägesventiler eller steglöst inställbara ventiler, blir bal- laststoppningsenhetens rörelsehastighet konstant eller steglöst variabel i beroende av inställt lutningsläge hos det manuella manöverorganets manöverspak. Detta val bestämmes av det önskade arbetssättet.

Ballaststopparen innefattar en med nämnda manuella manöver- krets kombinerad anordning för reglering av amplituden för rörel- sen i tvärled för var och en av ballaststoppningsenheterna 4 och .

Denna regleranordning innefattar tva amplitudbegränsare för var och en av ballaststoppningsenheterna, i detta fall bestående av två reglerpotentiometrar 34, 36 resp 35, 37, anordnade på ma- növerpulpetens element 28 resp 29, liksom en automatisk manöver- krets 38 och 39, underordnad de båda nämnda amplitudbegränsarna.

Var och en av de båda grupperna, på så sätt anordnade poten- tionmetrar definierar ytterlägena för var och en av ballaststopp- 40 446 466 ningsenheterna: potentiometrarna 34 och 35 för positionerna till vänster och potentiometrarna 36 och 37 för positionerna till hö- ger för de båda ballaststoppningsenheterna.

Den automatiska regleringsslingan för dessa manöverkretsar 38 och 39 bildas av två lägesdetektorer i ballaststoppningsenhe- terna, och utgöres i föreliggande fall av tvâ deplacementgivare 40 resp 41, integrerade i de domkrafter 22 som åstadkommer nämnda enheters svängningsrörelse i tvärled, varvid givarna medelst två ledningar är anslutna till nämnda manöverkretsar 38 och 39.

Dessa två manöverkretsar 38 och 39, som innefattar vanliga elektroniska element för behandling, för amplifiering och för jämförelse av signaler härrörande från nämnda potentiometrar och givare, är anslutna till domkrafternas 22 båda elektriska manö- verventiler, vilka är integrerade i den hydrauliska matningskret- sen för dessa domkrafter medelst tvâ ledningar 44 resp 45 och ledningarna 30 och 31 som förbinder de manuella manöverorganen 26 och 27 med nämnda hydraulkrets tvärs över de båda omkastnings- organen 32 och 33.

Slutligen är till varje grupp potentiometrar 34 - 36 och - 37 ansluten en grupp med tvâ manöverknappar 46, 48 resp 47 och 49, vilka är anslutna till motsvarande omkastningsorgan 32 och 33.

Genom intryckning av nämnda manöverknappar kan operatören förbinda kretsarna 38 och 39 för automatisk manövrering med dom- krafternas 22 elektroventiler under samtidig bortkoppling av de manuella manöverorganen 26 och 27. Vid âterställning av dessa manöverknappar, vilket kan åstadkommas antingen genom en andra intryckning eller genom manuell frigivning, beroende av den typ av manöverknapp, vars val bestämmes av det valda manövreringssät- tet, avbrytes dessa förbindelser medelst omkastningsorganen 32 och 33, varvid domkrafternas 22 elektriska manöverventiler ånyo anslutes till de manuella manöverorganen 26 och 27.

Pâ detta sätt kan operatören, efter injustering av potentio- metrarna 34 - 37 till de amplitudvärden som motsvarar ballast- stoppningsenheternas valda transversella ytterpositioner till hö- ger och till vänster om banans vardera rälssträng 6 och 7, säker- ställa den automatiska positioneringen i den ena eller den andra riktningen av den ena och/eller den andra ballaststoppningsenhe- ten i deras valda positioner genom enkel intrvckning av den eller de motsvarande manöverknapparna. 4 ea-s.. 40 446 466 Ett exempel på en användningsmöjlighet för denna utförings- form illustreras i FIG 5, som schematiskt visar en enkel spår- sträcka med längden L.

I denna figur och i överensstämmelse med FIG 3 är de posi- tioner i tvärled för ballaststoppningsenheterna motsvarande de, som användes vid rak bandel P på ömse sidor om varje rälssträng 6 och 7 av den bana som ballaststopparen passerar, markerade med stora punkter och i FIG 3 markerade genom beteckningarna Ex (position utanför rälsen) och In (innerposition), under det att alla de olika positioner, som förekommer vid rak bandel, är markerade med en liten punkt och betecknade med a och Q i FIG 3.

Operatören bör säkerställa inställningen av ballaststopp- ningsenheterna i samtliga av dessa positioner för att åstadkomma en korrekt ballaststoppning av en dylik spåranordning.

Det skall här erinras om att ballaststoppning utföres genom nedsänkning och successiv hopförning av ballaststoppningsverkty- gen 12 i ballasten omkring varje syll 50 (FIG 2 och 3) och så nära som möjligt intill rälssträngarna och bananordningens funk- tionselement vid varje förflyttningssteg för maskinen. Operatö- ren är därvid samtidigt sysselsatt med kontroll av amplituden för varje förflyttningssteg av ballaststopparen och med kontrol- len av positioneringen i tvärled av ballaststoppningsenheterna 4 och 5 för att säkerställa precisionen för varje inträngning i ballasten av verktygen.

Innan ballaststoppningen påbörjas, inställer operatören potentiometrarna 34, 36 och 35, 37 på amplitudvärden motsvaran- de positonerna Ex och In för rak bansträcka, utmärkta med stora punkter på schemat i FIG 5. Sedan, alltefter förflyttningen under arbete i pilens F riktning, inställer operatören de båda ballast- stoppningsenheterna 4 och 5 i önskade positioner före varje in- trängning i ballasten vid den ena sidan och sedan vid den andra sidan av varje rälssträng, än genom enkel intryckning av motsva- rande manöverknapp 46, 48, 47 eller 49 i den automatiska manöver- anordningen vid möte av positioner för rak bansträcka, än genom påverkan av motsvarande manuella styrspak till dess de andra po- sitionerna uppnåtts, varvid han genom visuell övervakning undvi- viker de hinder som utgöres av spåranordningens element, såsom växelskenor,øhjärtstycken, korsningsstycken och moträler, schema- tiskt visade i Pros, aa dessa 'eiement uppträder.

Av de ballaststoppningspositioner som är markerade framgår fm 40 446 466 i klart i FIG 5 det betydande antal av de vid rak bana P använda positionerna, som återfinnes för varje ballaststoppningsenhet över bansträckans L längd, i synnerhet vid ballaststoppningsen- heten 5, som skjuter ut över den på den motsatta sidan om det konvergerande spåret belägna rälssträngen 7. Observeras bör att på utsidan av denna rälssträng 7 upprepas positionerna från den raka bansträckan oavbrutet längs hela spâranordningens utsträck- ning.

Uver den totala längden L av spåranordningen kan man, slut- ligen, räkna nästan lika många upprepade rätbanepositioner som andra positioner, dvs ungefär 50% av det totala antalet erforder- liga positioneringar, med en obalans mellan ballaststopparens båda sidor. Detta förhållande, fastän härlett ur ett diagram, motsvarar mycket märkbart verkliga förhållanden vid denna vanliga typ av förgreningsspår. Detta medger klarläggande av betydelsen av den tidsvinst som man sålunda erhåller med avseende på den aktuella, totalt erforderliga tidåtgången för ballaststoppning vid en dylik spåranordning, genom manuell manövrering av samt- liga positioneringar av ballaststoppningsenheterna och under sam- ma betingelser, dvs med en ballaststoppare med tvâ ballaststopp- ningsenheter och en enda manöverplats.

Det inses emellertid lätt, att vid andra utrustningar som t ex s k " universal“-ballaststoppare med två ballaststoppnings- enheter per rälssträng och två manöverplatser, denna tidsvinst, som kännetecknar ökningen av arbetsprestationsförmåga för varje operatör, omvandlas genom en ökning av det totala utbytet för ballaststopparen vid spåranordningen.

Inom uppfinningens ram kan den nämnda tidsvinsten ytterli- gare ökas genom förinställning av potentiometrarna på värden motsvarande andra återkommande positioneringar än de vid rak bana förekommande. Sålunda kan operatören, då ballaststopparen kommit fram till moträlen 5 i FIG 5, inställa potentiometern 35 för begränsning av rörelsen inåt banan av den rälssträngen 7 överbryggande ballaststoppningsenheten 5, till en motsvarande positionering, som sedan upprepas längs moträlens hela längdrikt- ning och för vilken endast erfordras en nedtryckning av motsva- rande manöverknapp 47.

'Man kan också tänka.sig andra repetitiva positioner som t ex de som återfinnas i samma områden på samma spåranordningar, och minnesregistrera motsvarande amplitudvärden, t ex i påbygg- s 44-6 466 nader 380 och 390 på de automatiska styrkretsarna 38 och 39, som då förbindes med två pâbyggnader 280 och 290 på manöver- pulpeterna 28 och 29, som utrustas med motsvarande manöverknap- par.

Fortfarande inom ramen för uppfinningen kan man tänka sig t ex att på ballaststoppare utrustade med en automatisk kontroll av ballaststoppningscyklernas förl0PP (inträngning, slutning och öppning av verktygen, uppdragning, stegvis förflyttning), i den- na kontroll integrera den av amplitudbegränsarna styrda automatis- ka sidoförflyttningen. Denna variant är särskilt fördelaktig vid ballaststoppare av det beskrivna slaget med en enda ballaststopp- ningsenhet per rälssträng för att pâ rak bansträcka avlasta ope- ratören från behovet att påverka manöverknapparna 46 - 49 i manö- verpulpeten varje gång ballaststoppningsenheten innan inträng- ningsoperationen passerar från den ena sidan till den andra av rälsen. Det är därvid i själva verket tillräckligt att införa en frånkopplingssekvens för ballaststoppningsenheternas rörelse i tvärled, vilken verkar direkt på omkastningsorganen 32 och 33 efter uppdragningen och före efterföljande inträngning av nämnda enheter.

Andra varianter är tänkbara. Sålunda kan amplitudbegränsaren vara uppbyggd av ett mekaniskt eller elektriskt rörelsestopp, t ex i det enkla fall av begränsning av regleringen av rörelse- amplituden för ballaststoppningsenheten med endast repetitiva positioner vid rak bansträcka. I detta fall utgöres omkastnings- organen av en fjärrstyrd mekanisk kringgângsmekanism för rörelse- banans stopp, eller av en elektrisk strömbrytare med en förbi- gângskrets för ett elektriskt rörelsestopp. Därvid är också ut- nyttjandet av en deplacementgivare obehövlig, varvid rörelse- stoppet samtidigt utgör amplitudbegränsare och avkänningsorgan, som avkänner när ballaststoppningsenheten intagit den valda posi- tionen.

Claims (1)

1. l0 l5 20 25 30 35 446 466 1” P A T E N T K R A V l. Ballaststoppningsmaskin för järnvägar där sidoinställ- ningen kan väljas manuell eller automatisk innefattande ett hjulburet chassi (l), minst en ballaststoppningsenhet (4), som är monterad på nämnda hjulburna chassi för förskjutning i spårens tvärriktning för att vid ballaststoppning vid spår- växlar undvika sidohinder såsom sidospår och spårkorsningar då den kommer fram till dylika växlar, en motor (22) ansluten till nämnda ballaststoppningsenhet för förskjutning av denna i spärets tvärriktning, och en energiförsörjningskrets (23) ansluten till nämnda motor, k ä n n e t e c k n a d av - en första anslutning (30) och en andra anslutning (44) till nämnda energiförsörjníngskrets (23), - ett manuellt manöverorgan (26) som är anslutet till nämnda första anslutning (30) för att åstadkomma nämnda förskjutning av ballaststoppningsenheten och bringa den att stanna i ett amplitudläge som är så valt att nämnda sidohinder undvikes, - manuellt manövrerade amplitudbegränsningsorgan (34, 36) för inställning av amplituden hos nämnda förskjutning i minst ett valt värde, - en krets för automatisk manövrering (38) ansluten till och styrd av nämnda manuellt manövrerade amplitudbegräns- ningsorgan (34, 36), varvid nämnda krets för automatisk manövrering (38) dessutom är ansluten till nämnda anslut- ning (44) för förskjutning av ballaststoppningsenheten vid nämnda valda amplitudvärde, och - ett manuellt manövrerat omkastningsorgan (32) anordnat mellan nämnda första och andra kretsar (30, 34) och nämnda energiförsörjningskrets (23), för att till nämnda energiför- sörjningskrets ansluta antingen nämnda manuella manöverorgan (26) eller nämnda krets för automatisk manövrering (38), varvid de positioner i tvärled för ballaststoppningsenheten som periodiskt återkommer på vissa ställen längs spårväxlarna 446 466 11 kan utväljas, uppnås och minnesïagras via det manuellt manövrerade amplitudbegränsningsorganet (34, 36), samt utnyttjas för bafiaststoppníng ïängs dessa stäHen genom enkel öyàrgång från de manuella manöverorganen till kretsen för autohíatisk manövrering (38) via det manueïlt styrda om- kastningsorganet (32).