SE446434B - Sett att framstella somlosa metallror - Google Patents

Description

30 35 446 434 2 erhölls från hålningsverket 32. Väggexcentriciteten kunde variera i ett förhållande av 5-15%. I fråga om halvfab- rikatrören 12 från rörvalsverket 33 har det visat sig att en symmetrisk väggexcentricitet, vid vilken in- och utsidornas centra sammanfaller, såsom framgår av fig 16, kan uppträda med en variation av 3-5% i fråga om vägg- excentricitetsförhållandet, varvid denna excentricitet kommer utöver den ovannämnda väggexcentriciteten. Ut- trycket "väggexcentricitetsförhållande" användes här för att beteckna [(Tmax - Tmin)/Tmedelvärde)] x 100%, där Tmax är den maximala väggtjockleken hos rörsektionen, Tmin den minimala väggtjockleken hos rörsektionen och Tmedel- värde medelvärdet av dessa väggtjocklekar.

Ingen betydande ändring orsakades i kalibreringsvals- verket 34. I realiteten kom den väggexcentricitet, som uppstått i hålningsverket 32, att återfinnas väsentligen oförändrad i slutprodukten. Det har också konstaterats, att rörvalsverket är ineffektivt i fråga om att åstad- komma en korrigering av väggexcentriciteten och att en Viss mängd symmetrisk väggexcentricitet, särskilt när valsningsreduktionsgraden icke är i jämviktstillstånd, kommer att adderas till den initialt åstadkomma excentri citeten.

Vid Mannesmann-metoden brukar man ibland mellan hål- ningsverket 32 och rörvalsverket 33 insätta en rörämnes- kalibreringsanordning. Ett sådant kalibreringsverk kan omfatta 5-7 stolar av 2-vals- eller 3-vals-typ, varvid vardera stolen har spårade valsar och varvid de olika Stolarna är anordnade i tandem. Varje hålad kropp ll le- des genom detta förkalibreringsverk i axiell riktning utan att vridas, så att rörämnets ytterdiameter minskas till den avsedda ytterdiametern. Vid Mannesmann-rörtillverk- ningsmetoden har man tillfogat detta förkalibreringsverk huvudsakligen för att minska antalet olika stora ämnen, som behöver tillverkas för att tillmötesgå specifikationer på olika färdigprodukter med olika diameter. Med hänsyn till att endast en storlek hos den hålade kroppen kan erhållas från en speciell storlek hos ämnet vid inmat-I 10 15 20 25 30 35 446 434 3 ning i hàlningsverket 32, kommer förkalibreringsverket att möjliggöra framställningen av ett flertal dimensio- ner hos det hâlade rörämnet. Förkalibreringsverket möj- liggör sålunda en förenkling av lagerhållningen av ämnes- storlekar och befrämjar dessutom stränggjutning av ämnen. Även om ett sådant förkalibreringsverk utnyttjas, kan väggexcentricitet, som orsakats av tidigare bearbetnings- steg, knappast korrigeras, ty endast en ringa tjockleks- ändring uppstår nära valsarnas flänsar, och en mycket ringa grad av metallflytning sker i periferiell riktning i den hålade kroppen.

Vid tillverkning av rör med medelgrov diameter, t ex l5-4l cm, använder man ofta ett förfarande, som är känt som Mannesmann-pluggvalsningsförfarandet (pluggvalsverk), som åskâdliggöres i samband med fig 17. Vid detta förfa- rande upphettas ett rörämne 10 i en ugn 61 och utsättes sedan för hâlning i ett hâlningsverk 62 för framställning av ett hålat rörämne ll, som sedan ledes genom ett sträck- verk 63, väggtjocklek minskas, varefter den resulterande produkten i vilket rörämnets innerdiameter ökas eller dess som den är överföres till ett pluggvalsverk 64, därefter till ett rilningsverk 65 och ett kalibreringsvalsverk 66 för att omvandlas till slutprodukt. Sträckverket 63 är sådant, att en dorn insättes i det rörformiga ämnet ll för att åstadkomma en reduktion av väggtjockleken i sam- verkan med motstående rullar, som är arrangerade snett i förhållande till rörämnet, så att valsningsoperationen 1 förhållande till det hålade ämnets inner- och ytterpe- riferier utföres under kontrollerade förhållanden för att åstadkomma en verklig metallflytning i periferiell rikt- ning för korrigering av eventuell väggexcentricitet, som orsakats vid tidigare bearbetningssteg. Ifràga om detta pluggvalsverksförfarande föreligger inte lika stora prob- lem med väggexcentricitet hos de medeltjocka rören som i fråga om Mannesmann-dornmetoden för framställning av rör med liten diameter. Pâ senare tid finns emellertid en växande tendens till användningen av ett av kontinuer- lig typ varande sträckverk, som kallas "multi-stand pipe 15 20 25 30 35 446 434 4 mill", dvs rörvalsverk med flera stolpar. Ett sådant vals- verk möjliggör kraftig reduktion och medför hög verk- ningsgrad vid framställning av rör med medeltjock dia- meter. När ett sådant valsverk kombineras med det ovan- nämnda hålningsverket, kommer produktionslinjen att om- fatta en ugn 71, ett hâlningsverk 72, ett rörvalsverk 73 med flera stolpar och ett kalibreringsverk 74, såsom åskådliggöres i fig 18. Vid ett sådant förenklat arran- gemang för framställning av rör med liten diameter före- kommer ett problem, som liknar problemet vid den ovan- nämnda framställningen av rör med liten diameter, dvs varje väggexcentricitet, som uppstår i hålningsverket 72, överföras till den färdiga produkten. Denna svårig- het kan övervinnas genom att man insätter ett sträckverk av rotationstyp mellan hâlningsverket och rörvalsverket 73 med flera stolpar. Ett sâdant arrangemang utnyttjas fak- tiskt vid ett känt förfaringssätt, vid vilket ett fyrkant- valsämne utnyttjas som utgångsmaterial och ett presshål- ningsverk utnyttjas i stället för den konventionella ty- pen av hâlningsverk. Detta arrangemang har emellertid en ekonomisk nackdel i det att det kräver två olika sträckverk, dvs ett sträckverk av roterande typ och ett rörvalsverk av typen med flera stolpar, vilket i verklig- heten är ofördelaktigt med hänsyn till investeringskost- naden.

Det ovanstående är den tekniska bakgrund, mot vilken föreliggande uppfinning har gjorts.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är därför att åstadkomma ett förfarande för framställning av sömlösa metallrör och därvid korrigera excentricitet hos väggar och/eller justera väggtjockleken hos dessa. Detta och andra ändamål uppnås enligt uppfinningen, om rörämnet underkastas en ytterdiameterreduktion för utjämning av väggtjockleken med hjälp av ett rörvalsverk, vilket- är av tvärvalstyp utan inre kalibreringsverktyg och har tre eller fyra runt sticklinjen arrangerade valsar, vilkas axlar är så snedställda, att axeländarna vid valsarnas rörämnesinträdessida bildar en tvärvinkel Y 10 15 20 25 30 35 446 434 5 mot sticklinjen och att axlarna är snedställda med en matningsvinkel ß, så att axeländarna på ömse sidor om valsarna är vända mot perifeririktningen på en och samma sida av det bearbetade rörämnet, varvid tvärvinkeln Y _är negativ och matningsvinkeln 8 är så liten som möjligt.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstad-A komma ett förfarande för framställning av sömlösa metall- rör, vilket förfarande möjliggör en minskning av antalet storlekar hos ämnen, som skall omvandlas till rörämnen för rörtillverkningen och vilket förfarande kan utveck- las till en integrerad rörtillverkningslinje, så att kontinuerligt gjutna ämnen direkt insättes i förfarandet för rörtillverkningen.

Andra ändamål och särdrag hos uppfinningen kommer att framgå av den efterföljande beskrivningen i anslutning till bifogade ritningar.

Fig l visar en sekvens av steg vid ett förfarande en- ligt föreliggande uppfinning.

Fig 2 visar en förklarande vy för att åskådliggöra den snedställda inställningen av valsar.

Fig 3 visar en sekvens av steg vid en annan aspekt av förfarandet enligt uppfinningen.

Fig 4a och 4b visar diagram över effekten av uppfinningen.

Fig 5a och 5b visar grafiskt effekten av uppfinningen, när ett valsverk av 2-vals-typ utnyttjas. Fig 6 visar en sekvens av steg vid en ytterligare utföringsform av uppfinningen.

Fig 7a, 7b och 7c visar vyer över valsarrangemanget i en väggtjockleksutjämningsverk med en positiv tvär- vinkel (tåvinkel).

Fig 8a, 8b och 8c visar vyer över valsarrangemanget i ett väggtjockleksutjämningsverk med en negativ tvär- vinkel.

Fig 9-11 visar diagram över pentagonformningsdata, som baserats på experiment med förfarandet enligt upp- finningen. 44e 434, 10 15 20 25 30 35 6 Fig 12 och 13 visar diagram över iakttagelser, som base- ras på experiment med förfarandet enligt uppfin- ningen.

Fig 14 visar en sekvens av framställningssteg vid ett konventionellt Mannesmann-dornvalsverksförfarande.

Fig 15 visar en förtydligande sektion över excentrisk väggexcentricitet.

Fig 16 visar en förtydligande sektion över en symmetrisk väggexcentricitet.

Fig 17 visar en sekvens av framställningssteg vid ett konventionellt Mannesmann-pluggyalsverksförfaran- de. 7 * Fig 18 visar en rörframställningslinje, som har ett rör- valsverk med flera stolpar.

Fig l9 och 20 visar fotografiska vyer av en pentagon-for- mad deformation hos ett sömlöst stålrör.

Först skall en grundapplikation av uppfinningsför- farandet vid Mannesmann-dornvalsverksmetoden förklaras.

Enligt en aspekt av uppfinningen inbegriper förfarandet ett förfaringssteg, vid vilket valsning utföres med hjälp av ett valsverk av 3-vals- eller 4-vals-typ för att minska ytterdiametern hos det hålade ämnet utan att något inre kalibreringsverktyg utnyttjas. Ändamålet med detta förfa- ringssteg är huvudsakligen att korrigera väggexcentrici- tet. Generellt företages detta steg före behandlingen i det ovanstående sträckvalsverket, vars huvudfunktion är att minska väggtjockleken.

Förfarandet för att korrigera väggexcentriciteten medelst ett valsverk är sådant, att de hålade ämnena val- sas, medan de frammatas under rotering, varigenom en po- sitiv eller tvângsmässig metallflytning i periferiell riktning sker trots frånvaron av inre kalibreringsverktyg Fig l visar följden av förfaringssteg vid sättet en- ligt uppfinningen vid framställning av rör med liten dia- meter. Ett rundstångsämne 10 upphettas till 1200-l250°C i en värmeugn 1 av typen med roterande härd, underkastas sedan hålning i ett hålningsverk 2 för framställning av ett hålak rürümnv ll. Det håladv rörämnvt lvdvn svdan ge- _10 15 20 25 30 35 446 434 7 nom ett valsverk 3 av 3-vals-typ (i det följande kallat "väggtjockleksutjämningsverk", vilket valsverk inte har något inre kalibreringsverktyg såsom en plugg, en dorn- stång eller liknande. Väggtjockleksutjämningsverket 3 har, som påpekats inte något inre kalibreringsverktyg, och dess primära ändamål är att bearbeta det hålade rör- ämnets ll ytterdiameter för att korrigera väggexcentri- citet. I realiteten är detta väggtjockleksutjämningsverk ett valsverk med tre valsar med formen av en stympad kon eller en tunna, varvid valsarna är snedställda relativt det hâlade rörämnets längdaxel. I'konfigurationen liknar detta valsverk ett hålningsvalsverk eller "assel"-vals- verk, som är 3-valstyp och som i detta fall har befriats från sin plugg eller dornstáng, vilketdera det nu är frågan om. I Uttrycket "arrangerade i sned relation till" utnytt- jas här för att ange att valsarna är placerade på ett så- dant sätt, att valsarnas axlar är snedställda i en lika stor vinkel relativt det inställningsförhâllande, där de är parallella med rörämnets axel, och i den tangentiella riktningen av en virtuell cirkel (visas med dubbelprick- streckad linje i fig 2), som är centrerad i förhållande till rörämnets axel, varvid samtliga valsaxlar är sned- ställda i samma riktning. I fig l visas de snedställda valsarna vinkelrätt mot matningsriktningen för rörämnet, medan de visas 1 rörämnets matningsriktning i fig 2. Den vinkel, i vilken varje vals är snedställd, kommer i det följande att kallas "matningsvinkel"; Väggtjockleksutjämningsverket 3 utför 5-50% diame- terreduktion. Korrigeringen av väggexcentriciteten sker under loppet av diameterreduktionen. Rörämnet ll' från väggtjockleksutjämningsverket 3 matas sedan till ett dorn- valsverk 4, där rörämnet ll' underkastas väggtjockleks- reduktion för framställning av ett halvfabrikatrör l2 med en väggtjocklek, som är nästan jämförbar med vägg- tjockleken hos det färdiga röret eller slutprodukten.

Efter upphettning i en återupphettningsugn (icke visad) ledes halvfabrikatröret 12 genom ett reduktionsverk S 10 l5 20 25 30 35 446 434 8 för kalibrering till färdigstorlek.

Fig 3 visar sekvensen av steg vid utnyttjande av förfarandet enligt uppfinningen för framställning av rör med medelstor diameter. Förfaringsstegen fram till väggexcentricitetskorrigeringen, dvs värmningen i ugnen ~1, hålningen i hâlningsverket 2 och behandlingen i vägg- Htjockleksutjämningsverket 3 är desamma som vid framställ- ning av rör med liten diameter. Ett hålat ämne ll' från väggtjockleksutjämningsverket 3 matas till ett rörvals- verk 6, som har flera stolpar och som tjänar till att be- arbeta ämnet till ett halvfabrikatrör_l2 med en väggtjock- lek, Vilken är nästan lika med väggtjockleken hos det fär- diga röret. Efter upphettning i en återuppvärmningsugn (icke visad) ledes halvfabrikatröret 12 genom ett kalib- reringsverk 7, i vilket halvfabrikatröret bearbetas till den specificerade storleken.

Vid båda de ovan beskrivna utföringsformerna ut- nyttjas ett rörvalsverk av kontinuerlig typ, t ex ett dornvalsverk eller ett rörvalsverk med flera valsstolpar.

Föreliggande uppfinning kan emellertid utnyttjas vid rör- tillverkningslinjer med rörvalsverk med endast ett stol- par, t ex ett pluggvalsverk eller liknande. För detta ändamål kan tillverkningslinjen omfatta ett roterande hâlningsverk, ett väggtjockleksutjämningsverk, ett ro- terande sträckverk, ett pluggvalsverk, ett rilningsverk och ett kalibreringsverk. Alternativt kan tillverknings- linjen omfatta ett presshâlningsverk, ett väggtjockleks- utjämningsverk, ett roterande sträckverk, ett pluggvals- verk, ett rilningsverk och ett kalibreringsvalsverk.

I det följande skall effekten av förfarandet enligt uppfinningen förklaras under hänvisning till konkreta ut- föringsexempel. Fig 4a och 4b visar diagram över obser- vationsdata över väggexcentricitetskorrigeringseffekten - vid utnyttjande av ett väggtjockleksutjämningsverk av 3-vals-typen under utnyttjande av uppfinningen. Fiq Ba och Sb visar diagram över data av samma natur, observerade vid ett rotationsvalsverk av 2-vals-typen för jämförelse- _"- _. 10 15 20 25 30 35 446 434 9 ändamål. Uppgifterna i fig 4a och 4b hänför sig till re- sultat, som fastställts i ett utjämningsverk, som var av 3-vals-typen och hade en matningsvinkel av 6°, medan uppgifterna i fig Sa och 5b hänför sig till resultat, vil- ka fastställts i ett rotationsvalsverk, som var av 2-va1s- typen och hade en matningsvinkel av 80. I diagrammen an- ger abskissan ytterdiameterreduktionsförhållandet och or- dinatan korrektionsförhâllandet för väggexcentriciteten, dvs maxtjocklek - mintjocklek ( meaeltjackiek a *mm Väggexcentricitetsförhâllandet med avseende på varje hå- lat rörämne ll', som matas till utjämningsverket eller det roterande verket, har utnyttjats som en parameter.

I fig 4a och Sa anges data för rörämnen, där förhål- landet t/D (väggtjocklek/ytterdiameter) är 20%, medan fig 4b och Sb avser resultat med rörämnen, vilkas t/D var 10%.

Av diagrammen framgår, att väggtjockleksutjämningsverket av 3-valstypen och rörvalsverket av 2-valstypen båda hade positiv inverkan i samband med minskning av väggexcentri- citeten. Av diagrammen framgår också, att ju större ytter- diameterreduktionsförhâllandet är, desto mera signifikant blir reduktionen av väggexcentricitetsförhållandet; på liknande sätt gäller, att ju större rörämnesväggexcentri- citeten och ju högre väggtjockleks/diameterförhållandet (t/D) är, desto mera märkbar är reduktionen av väggexcent- ricitetsförhâllandet. Man kan också konstatera, att vägg- tjockleksutjämningsverket av 3-vals-typen enligt uppfin- ningen är mera effektiv än rörvalsverket av 2-vals-typen.

När det sistnämnda valsverket utnyttjas, är dess effekt att minska väggexcentricitetsförhållandet relativt liten, om t/D är l0%, och någon betydande effekt erhålles inte, om ytterdiameterreduktionsförhållandet icke skulle ökas upp till 50% eller så. En ökning av ytterdiameterreduktions- förhållandet till 50% är emellertid oönskad på många sätt; jämn valskontakt med rörämnet kan hindras; rynkor kan ha benägenhet att uppstå i rörämnets inre; stångämnesdiame- tern behöver vara cirka dubbelt så stor som rörämnesdia- 10 20 25 30 446 434 10 metern vid utloppsänden av rörvalsverket, vilket kan gö- ra det svårt att fâ fram en varmhållningsugn av lämplig utformning, särskilt med hänsyn till en väsentligt högre belastning av härden. En sådan ökning av ytterdiameter- reduktionsförhâllandet är sålunda icke ekonomiskt. Ur praktisk synpunkt är det därför inte tillrådligt att ut- nyttja ett rörvalsverk av 2-vals-typen som ett väggtjock- leksutjämningsverk.

I tabell l anges jämförelsedata mellan stångämnes- diameter, rörytterdiameter och rörväggtgocklek vid olika stadier under förfarandet enligt uppfinningen och vid _ konventionell rörtillverkning med hjälp av ett Mannes- mann-dornvalsverksförfarande.

TABELL 1 (mått angivna i mm) Förfarande Stäng- Hålnings- Väggtjock- Dornvals- ämne verk leksutjäm- verk ningsverk Uppfinníng 205¿ 20Sá X 42,5 t 1866 x 5,2 t 158¿ x 30 t Konventionen: 1s6ó lseø x 42,5 t - 1596 x 30 u Femtio provstycken togs av rör från dornvalsverks- stadiet vid varje förfarande, och dessa provstycken under- söktes i fråga om väggexcentricitetsförhâllandet. Medan excentricitetsförhållandet var 12% för rör, som framställts vid det konventionella förfarandet, uppvisade rören, vil- ka framställts enligt föreliggande uppfinning,ettavse- värt förbättrat väggexcentricitetsförhâllande, nämligen enbart 5%.

Av denna jämförelse kan man lätt konstatera, att uppfinningsprinciperna vid utnyttjande av Mannesmann-me- toden möjliggör en betydande minskning av excentricíteten hos rörämnena under loppet av framställningen av sömlösa metaflxör. Detta innebär en lägre grad av sektionsdevia- tion hos slutproduktröret och en bättre kvalitet hos det sömlösa metallröret. Jämfört med ett roterande sträckverk 10 15 20 25 30 35 446 434 ll är väggtjockleksutjämningsverket enligt uppfinningen mera enkelt konstruerat, billigare och i lägre grad platskrä- vande. Förfarandet enligt uppfinningen har den extra för- delen, att ytterdíameterreduktionen utföres samtidigt med väggexcentricitetskorrigeringen, vilket gör det möjligt att minska antalet diameterstorlekar hos de stângämnen, som skall utnyttjas för att tillgodose olika specifika- tioner, vilket gör att man har åstadkommit lämpliga pro- duktionslinjer, som är kompatibla med kontinuerlig ämnes- gjutning. e- Vid experimenten med förfarandet_enligt uppfinningen under olika förhållanden för att fastställa uppfinningens effekter har en del nya problem påträffats. Ett sådant problem, som kan framgå vid en jämförelse av fig 4a och fig 4b, där t/D är ganska litet (t ex 5-l5%),är att gra- den av uppnåelig väggexcentricitetskorrigering är tämli- gen liten, om ytterdiameterreduktionsförhållandet är li- tet. Ett annat problem är, att det på bottensidan av yt- terdiametern hos de behandlade rörämnena ofta uppstår en s k pentagonformation, vid vilken sektionskonfiguratio- nen har formats till femhörnig form eller pentagonform, såsom framgår av fig 19 och 20. Ju mindre förhållandet t/D är, desto mera påtagligt är detta fenomen. Detta inne- bär, att det är omöjligt att genom en ökning av ytter- diameterreduktionsförhållandet kompensera en otillräck- lig väggexcentricitetskorrektion, om förhållandet t/D är litet. Värre är, att pentagonformningen sträcker sig över en större längd, när valsningshastigheten ökas, och där- för kan ett väggtjockleksutjämningsverk i tillverknings- linjen leda till en minskning av produktionsverkningsgra- den. Det konstaterades sålunda, att ett övervinnande av denna deformationssvårighet är av yttersta betydelse för att uppfinningen skall kunna utnyttjas även i sådana fall, då förhållandet t/D är litet, så att uppfinningen kan utnyttjas praktiskt och effektivt utan minskning av pro- duktionsverkningsgraden. Det har härvid konstaterats, att denna svårighet kan övervinnas, om man använder ett vals- 10 15 20 25 30 35 446 434 12 verk av tvärtyp. En mera praktisk utföringsform av upp- finningen ligger sålunda i förfaríngsstegen att utsätta rörämnet för en ytterdiameterreduktion med hjälp av ett rörvalsverk av tvärtyp med 3 eller 4 valsar, som är arran- gerade runt sticklinjen, varvid valsarnas axlar är sned- ställbara, så att deras axeländar på endera änden av Valsarna kan ligga nära eller på avstånd från sticklin- jen och så att axeltappsändarna kan vara vända i peri- feriell riktning på en och samma sida om det bearbetade rörämnet, och varvid valsning sker utan utnyttjande av inre kalibreringsverktyg. ' _ Ett exempel på förfarandet enligt uppfinningen, ut- nyttjat i samband med ett valsverk av tvärtyp med 3 val- sar förklaras i samband med fig 6. I fig 6 visas sålunda ett exempel, där ett sådant valsverk utnyttjas i en plugg- I Valsverkslinje enligt Mannesmann.

Rundstångämnen 10 värmes till 1200-l250°C t ex i en värmeugn l av typen med roterande härd. Ämnet 10 hâlas sedan i ett hâlningsverk 2 (Mannesmann-hålningsverk) för bildande av ett rörämne ll, som sedan ledes genom ett valsverk 3 av tvärtyp (i det följande benämnt "väggtjock- leksutjämningsverk"),som inte har något inre kalibrerings- verktyg i form av en plugg eller en dornstång. Väggtjock- leksutjämningsverket 3, som är utformat för att korrigera väggexcentriciteten hos rörämnet ll, utgöres väsentligen av ett valsverk med 3 valsar 31 (endast 2 av dem visas i fig 6) med formen av en cylindrisk stympad kon, som har en halsdel pâ ett ställe ungefär halvvägs längs axeln, varvid något inre kalibreringsverktyg inte användes vid detta valsverk. Valsarna kan också vara av tunn-typ i stället för typen stympad kon.

Det hålade rörämnet ll utsättes i tjockleksutjäm- ningsverket 3 för en ytterdiameterreduktion, varunder rör- ämnet samtidigt får sin väggexcentricitet korrigerad, och det sålunda bearbetade rörämnet ll' matas till pluggvals- verket 8, där det utsättes för en förlängning av röret för att minska väggtjockleken, varigenom rörämnet omvandlas till ett halvfabrikatrör 12, vars väggtjocklek är väsent- 10 15 20 25 30 35 446 434 13 ligen jämförbar med väggtjockleken hos det färdiga slut- produktröret. Sedan röret utsatts för rilning i rilnings~ verket 9, ledes halvfabrikatröret 9 genom ett kalibre- ringsverk 7, i vilket det kalibreras till slutstorlek.

Vissa aspekter av konfigurationen av väggtjockleks- utjämningsverket âskâdliggöres konkret i fig 7a, fig 7b och 7c. Fig 7a är en frontvy och visar de relativa lägena för valsar 31, som bildar ett valsverk i form av ett vägg- tjockleksutjämningsverk 3, varvid vyn visas från inlopps- änden av valsverket. Pig 7b visar en sektion längs linjen I-I 1 fig 7a. Fig 3 visar en sidovy enligt linjen II-II i fig 7a. Vardera valsen 31 har ett halšparti 3la, som bildar en gräns mellan den främre delen (inloppssidan) och den bakre delen (utloppssidan) hos varje vals. Front- delen har gradvis minskande diameter mot den främre axel- änden, och bakdelen har gradvis ökande diameter i riktning mot den bakre axeländen. Valsen är sålunda formad likt en cirkulär stympad kon och har en inloppsyta 3lb och en utloppsyta 3lc. Valsarna 31 är arrangerade runt en stick- linje X-X för rörämnet ll (sticklinjen X-X motsvarar rör- ämnets geometriska axel) på ett sådant sätt, att valsarnas centra, som både representeras av en skärningspunkt O mel- lan en axel Y-Y och ett plan, som innehåller halslinjen 3la (nämnda skärningspunkt kommer i det följande att be- nämnas "valscentrum"), ligger på lika avstånd från varand- ra i ett plan, som bildar en rät vinkel mot sticklinjen X-X, varvid valsarnas inloppsytor 3lb befinner sig på in- loppssidan, sett ur rörämnenas ll rörelseriktning. Axlar- na Y-Y hos Valsarna 31 är, som framgår av fig 7b, sned- ställda i en vinkel Y (i det följande benämnd “tvärvinkel") relativt sticklinjen X-X, så att axeländarna befinner sig på samma sida, sett 1 ett plan, dvs framänden (in1opps- sidan) av axeländarna sträcker sig mot sticklinjen X-X.

Det snedställda arrangemanget hos valsarna 31 är liknande det som visas i fig l och 2. M a o de främre axeländarna är riktade i perifeririktningen pâ en och samma sida (med- urs) av det hålade rörämnet ll, såsom framgår av sidovyn i 446 454 10 15 20 30 35 14 fig 7a och är snedställda i en matningsvinkel 6, såsom framgår av fig 7c, Valsarna 31 är kopplade till en icke visad drivanordning och drives för att rotera åt samma håll. Det in mellan Valsarna matade rörämnet ll förflyt- tas i axiell riktning, medan det roteras kring sin egen geometriska axel._Rörämnet ll kommer m a o att utsättas för en ytterdiameterreduktion, medan det skruvas fram- åt, varigenom dess sektionsoregelbundenhet korrigeras.

Fig 8 visar ett annat exempel på ett väggtjockleks- utjämningsverk 3. I fig Ba visas en frontvy, sedd frân. valsverkets inloppsände. Fig 8b visarien sektion längs. linjen III-III i fig Ba. Fig Sc visar en sidovy längs linjen IV-IV i fig 8a. I det visade väggtjockleksutjäm- ningsverket 3 har vardera valsen 41 en hals 4la ungefär vid mitten av sin axiella utsträckning. Varje vals 41 har ett främre och ett bakre parti med den mellanliggan- de halsen 4la. Det främre partiet har gradvis ökande dia- meter mot den främre axeländen, och den bakre delen har gradvis minskande diameter mot den bakre axeländen. Varje vals 41 är formad som en cylindrisk stympad kon och har en inloppsyta 4lb och en utloppsyta 4lc. Valsarna 41 är så arrangerade, att inloppsytan (4lb) befinner sig på inloppsänden för rörämnenas ll rörelsebana, varvid en tvärvinkel Y och en matningsvinkel B bildas av axlarna.

Snedställningen i periferiell riktning, dvs matningsvin- keln B är sådan att den bakre axeländen befinner sig i medursriktning. Medan tvärvinkeln Y för Valsarna 31 i fig 7a, 7b och 7c, såsom tydligt framgår av fig 7d, är sådan, att inloppsytan 3lb för vardera valsen 31 be- finner sig relativt nära sticklinjen X-X för rörämnet ll, är, såsom tydligt framgår av fig 8b, tvärvinkeln Y för de i fig 8a, 8b och 8c visade Valsarna 4l i omvänd rela- tion till vad som gäller fig 7b. vinkeln i det förra fal- let har betecknats som en positiv vinkel (y>0), medan vinkeln i det sistnämnda fallet är en negativ vinkel (Y<0J. 10 15 20 25 30 35 446 434 15 Experiment utfördes med ett valsverk, som var av typen 3-vals-verk med tvärställda valsar och som visas i fig 7a, 7b, 7c och Ba, 8b och 8c för att utsätta hå- lade rörämnen för utsidoreduktion utan att utnyttja nå- got inre kalibreringsverktyg i form av en dorn, plugg eller liknande. Resultaten av dessa experiment förkla- ras i det följande.

Ifrâga om valsarna för valsverket var dessa forma- de som en stympad kon med en längd av 180 mm och en dia- meter av 200 mm vid halspartiet. Matningsvinkeln var in- ställd på tre olika sätt, och tvärvinkeln var inställd på sex olika sätt. Uppträdandet av pentagon-formning un- dersöktes med avseende pâ olika kombinationerna. Prov av rörämnena utnyttjades vid fem varianter inom ytterdia- meterområdet 80-100 mm. Diameterreduktionsgraden inställ- des vid 20%, och valshastigheten var 200 r/m.

Resultaten av experimenten presenteras i fig 9-ll, där märket betecknar frånvaron av pentagon-formning, medan [:fl betecknar pentagonformad deformation hos rören.

Som framgår av fig 9-ll har kombinationerna av tvär- vinkel Y och matningsvinkel B för valsarrangemanget en kraftig inverkan på hur en kontroll av pentagon-formning- en uppnås. För sådan kontroll eller reglering har det vi- sat sig vara mest effektivt att haf l) matningsvinkeln 6 relativt liten, 2) tvärvinkeln Y relativt liten inom det positiva vinkelomrâdet och 3) tvärvinkeln y satt re- lativt stor i absoluta termer, om den ligger inom det ne- gativa vinkelområdet. Med en inställning av matningsvinkeln B på relativt litet värde innebär, att skruvstigningen vid valsningen är liten och att rörämnesrotationshastigheten i kontaktzonen mellan vals och rörämne ökas. Man kan så- lunda säga, att mindre stigning hos rörämnesskruvrörelsen och högre rotationshastighet hos rörämnet är effektiva för att hålla pentagon-formationen under kontroll efter valsningen.

Om man inställer den positiva tvärvinkeln Y relativt liten eller inställer den negativa tvärvinkeln Y relativt 10 15 20 25 30 35 446 434 16 stor, innebär detta också, att stigningen hos rörämnets skruvrörelse är liten och att rörämnets rotationshastig- het ökas. Med hänsyn till kontroll av pentagon-formningen är det emellertid mera effektivt att ändra tvärvinkeln 7 än att ändra matningsvinkeln B.

Det faktum, att inställningen av B- och Y-värdena på relativt låga värden (där y<0 inställning relativt stor) är effektiv som sådan, antages kunna tillskrivas följande orsaker: Som ett resultat av dessa åtgärder blir stigningen hos skruvrörelsen mindre_och rörämnes- rotationshastigheten högre. Olika'delar av rörämnet kom- mer sålunda att utsättas för valsarnas-diameterreduktions- verkan flera gånger. Tiden per varv och påverkan blir dess- utom kort. Följaktligen kommer väggtjockleken att effek- tivt minskas i ett jämnt flöde över hela ytan. I Teoretiskt skulle man kunna tro, att den ovan beskriv- na inställningen av valsarnas matnings- och tvärvinklar skulle kunna utnyttjas som preventiva åtgärder för för- hindrande av pentagon-formning i ett valsverk, som är av 2-valstyp och som inte har något inre kalibreringsverk- tyg och som har sina valsaxlar snedställda relativt stick- linjen, för att hindra pentagon-formation eller vinkel- deformation som ger väsentligen triangulär form såsom ofta observerats typiskt i fråga om diameterreduktioner av rörämnen med förhållandet t/D = 5-15. När ett valsverk av typen med 2 valsar utnyttjas, kommer den förväntade väggexcentricitetskorrektionseffekten att vara absolut liten, och någon tillräcklig effekt för att berättiga kostnaden för utrustningen har inte kunna uppnås.

Vid den diameterreduktionsoperation, där ett med tvärställda valsar utrustat rörvalsverk av 3-vals-typen, såsom beskrives ovan, utnyttjas som ett väggtjockleksut- jämningsverk utan utnyttjande av inre kalibreringsverk- tyg, har experiment utförts för att bestämma sambandet mellan korrektionsförhållandet för väggexcentrioiteten och matnings- och tvärvinkelinställningarna B och y för valsarna. Resultaten av dvssa experiment förklaras i det 10 15 20 30 35 446 434 17 följande. För ändamålet utnyttjades ett valsverk av tvär- valstyp och med valsar av samma utformning, som utnyttja- des vid de tidigare beskrivna experimenten. De utnyttja- de rörämnena hade följande data: t/D = 10%, fem storle- kar inom ytterdiameterområdet 80-100 mm; väggexcentrici- tetsförhâllanden 10%, 20% och 30%. Rörämnesproverna ut- sattes för valsning vid rotationshastigheten 200 r/m.n Resultaten âskâdliggöres grafiskt i fig 12, där abskissan anger matningsvinkeln B och ordinatan betecknar korrek- tionsförhållandet för väggexcentriciteten (%).

Som uttrycket "korrektionsförhållande för väggexcent- riciteten* utnyttjas här, åsyftas ett_körrektionsförhål- lande enligt följande formel: Rörämnets vägg- Produktens väggex- Korrektions- excentricítets- - centricitetsföt- förhållande _ förhållande hållande X 1002 för väggexcent- Väggexcentrícitetsförhållandet hos rörämnet rícítet Som framgår klart av diagrammet är det för att för- bättra korrektionsförhâllandet för väggexcentriciteten mest effektivt att ha l) matningsvinkeln ß inställd på relativt litet värde; 2) tvärvinkeln Y inställd på ett litet värde inom det positiva vinkelomrâdet; och 3) tvär- vinkeln Y inställd på ett relativt stort värde i absoluta termer, om denna vinkel har ett negativt vinkelvärde. Allt detta överensstämmer med data för pentagon-formningskon~ trollen, baserade på de experimentella resultat, vilka presenterades i fig 9, 10 och ll. Väggtjockleken överfö- res gradvis till den periferiella riktningen i små åter- kommande satser vid åtskilliga tillfällen. Tjockleksöver- föringen från ett tjockt parti till ett tunt parti i pe- riferiell riktning kommer sålunda att sleketivt åstad- kommas, och väggexcentriciteten kommer därigenom att kor- rigeras.

Om matningsvinkeln B inställes på ett relativt litet värde, medan tvärvinkeln Y är inställd på den negativa vinkelsidan och på ett relativt stort värde i absoluta 10 l5 20 25 30 35 446 434 18 termer, kan korrektionsförhållanden för väggexcentrici- ten av mer än 60% uppnås. Detta står i slående kontrast till det faktum, att ett korrektionsförhållande av högst 20% eller så kan uppnås, när man utnyttjar ett valsverk, som är av 2-vals-typ och har sina valsaxlar snedställda relativt sticklinjen men inte tvärställda, när valsver- ket utnyttjas som ett tjockleksutjämningsverk. Det fak- tum, att ett så högt korrektionsförhållande som 60% kan uppnås, innebär att ett excentricitetsförhållande av 30% hos ett rörämne kan minskas till 12%, medan excentri- citetsförhâllandet 20% hos ett rörämne kan minskas till ett excentricitetsförhållande av 3% och medan ett excentri-_ citetsförhållande av 10% hos utgångsmaterialet kan mins- kas till ett excentricitetsförhâllande av 4%.

När diameterreduktionsoperationen utföres med hjälp av det ovannämnda med tvärställda valsar utformade vals- verket av 3-valstyp och utan utnyttjande av inre kalibre- ringsverktyg, kan sambandet mellan valsningshastigheten och matnings- och tvärvinkelinställningarna ß och Y för valsarna förklaras på basis av experimentella data. De utnyttjade valsarna hade samma storlek som de ovannämnda.

Rörämnena hade följande utseende: Förhållande t/D = 10%, ytterdiametern 90 mm, väggtjockleken 9,0 mm. Rörämnena utsattes för en ytterdiameterreduktion under följande förhållanden: Reduktionsförhållande 20%, rotationshastig- het 200 r/m. Resultaten anges grafiskt i fig 13, där abskis- san anger matningsvinkeln ß och ordinatan anger valsnings- hastigheten.

Av diagrammet framgår att det för att öka valsnings- hastigheten är önskvärt att ha l) matningsvinkeln B in- ställd på ett relativt högt värde, 2) tvärvinkeln Y in- ställd på ett relativt litet värde i absoluta termer, om vinkeln är en negativ vinkel, och 3) ha tvärvinkeln Y inställd på ett relativt stort värde 1 absoluta termer, om tvärvinkeln är på den positiva sidan.

Det må påpekas, att de ovan beskrivna förhållandena för ökning av valsningshastigheten står i fullständig 10 15 20 25 30 35 446 434 19 oöverensstämmelse med de tidigare nämnda förhållandena för att hindra pentagon-formning eller för att förbätt- ra korrektionsförhâllandet för väggexcentriciteten. Detta är helt naturligt, eftersom förhållande för de sistnämnda ändamâlen i stort är relaterade till åtgärden att minska stigningen hos rörämnenas skruvrörelse. Om man enbart be~ tonar metallrörkvaliteten, kan valsningshastigheten mycket väl offras. När man använder ett med tvärställda valsar arbetande valsverk av 3-valsverkstypen som ett tjockleks- reduceringsverk vid framställning av sömlösa rör, är verk- ningsgradsbalansen av stor betydelse_gr praktisk synvin- kel, särskilt när högproduktiv rörtillverkning utnyttjas.

Förekomsten av en betydande obalans mellan ett sådant valsverk och existerande valsverk vid ett angränsande be- handlingssteg, t ex hålningsverk och pluggvalsverk, kan ofta göra en sådan användning omöjlig. Vid användning av ett valsverk av den ovan beskrivna, med tvärställda val- sar utrustade 3-vals-typen, måste man noggrant överväga produktiviteten och kontrollen över pentagon-formningen samt väggexcentricitetkorrektionen, så att den utnyttja- de satsen av förhållanden kan bestämmas med utgångspunkt från totalkraven.

Som exempel är de föredragna förhållandena vid drif- ten följande: l) I grunden bör valsinställningsförhållandena för ett valsverk med tvärställda valsar vara sådana, att mat- ningsvinkeln B inställes så liten som är möjligt, var- vid tvärvinklen Y inställes på ett så stort värde som möjligt i absoluta termer för den negativa vinkelsidan.

Minskning av produktiviteten till följd av användning av mindre matningsvinkel B kan förhindras genom att man företrädesvis ökar rotationshastigheten hos val- sarna så mycket som möjligt. 2) Det må påpekas, att en överdriven ökning av rotations- hastigheten hos valsarna ofta kan orsaka svårigheter och vara olämplig med hänsyn till säkerhet. Dessutom kan en överdriven ökning av rotationshastigheten ha 446 434 10 15 20 25 30 35 20 mer eller mindre negativ inverkan på pentagon-form- nings-kontrollen och väggexcentricitetskorrektionen.

När man inställer tvärvinkeln på den positiva vinkel- sidan är det därför önskvärt att inställa matnings- vinkeln B vid ett så litet värde som möjligt och att kompensera en eventuellt därav orsakad minskning av produktiviteten genom att inställa tvärvinkeln på ett relativt stort vinkelvärde. Det är också önskvärt, att man, när tvärvinkeln Y inställes på den negativa vinkelsidan, utnyttjar ett så stort.uärde i absoluta termer som är görligt och att en_gventuell minskning av produktiviteten till följd häravoskall kompenseras genom en inställning av matningsvinkeln på ett så stort värde som möjligt. 3) Om inga problem med produktiviteten föreligger i tjock- leksutjämnaren vid rörtillverkningsförfarandet är det önskvärt, att matningsvinkeln B inställes på ett så litet värde som möjligt och att tvärvinkeln Y instäl- les på den negativa vinkelsidan vid ett så stort värde som möjligt i absoluta termer, varigenom en större kontroll av pentagon-formningen och en större korrek- tionseffekt för väggexcentricitetskorrigeringen kan uppnås.

Det ovan beskrivna förfarandet är användbart icke blott i en Mannesmann-dornvalsverkslinje eller -trän utan även användbar för att korrigera spiralväggexcentricitet, som uppstår 1 en Mannesmann-dornvalsverks-, en Mannesmann- multistolpar-rörvalsverks-, en Mannesmann-"assel"-valsverks- och en Mannesmann-pilger-valsverkslinje eller -trän och/ eller för att korrigera parallella excentriska sektions- deviationer, som utnyttjas i en strängpressningslinje av typ Ugine-Sejournet eller i en Ehrhardt-skjutbänkslinje eller -trän. Uppfinningen är naturligtvis användbar för en rörtillverkningslinje, i vilket man använder ett press- hålningsverk i stället för ett Mannesmann-hälningsverk.

För att utnyttja förfarandet vid de ovan beskrivna olika linjerna eller valstränerna, rekommenderas följande uppställningar: 10 15 20 25 30 35 1) 2) 3) 4) 5) 446 434 21 I en Mannesmann-dornvalsverkslinje (uppvärmninqsugn + Mannesmann-hålningsverk - dornvalsverk + âteruppvärm- ningsugn + sträckreducerverk) anordnas ett vägqtjockkßs- utjämningsverk företrädesvis vid utloppsänden av Mannes- mann-hålningsverket eller 1 beroende av förhållandena på utloppssidan av dornvalsverket för att korrigera väggexcentricitet. Väggexcentricitetskorrektionen eller väggtjockleksutjämningen kan m a o utföras medan rörämnena har tunn väggtjocklek av t ex t/D = 5-15%.

I en Mannesmann-plugg-valsverkslinje.4uppvärmningsugn + Mannesmann-hålningsverk + rotationgsträckverk - plugg- valsverk + rilningsverk ~ kalibrerinšsverk) utföres _ väggexccntricltetskorrektionen eller väggtjockleksut- jämningen lämpligen vid utloppssidan av Mannesmann- hålningsverket eller, i beroende av förhållandena, på utloppssidan av pluggvalsverket. När hålningsförhållan- det vid Mannesmann-hålningsverket är avsevärt stort, kan rotationssträckverket utelämnas.

I en Mannesmann-rörvalsverkslinje med flera stolpar (värmningsugn + Mannesmann-hâlningsverk + roterande sträckverk + rörvalsverk med flera stolpar + återupp- värmningsugn - kalibreringsverk) utföres väggexcentri- citetskorrektionen lämpligen vid utloppssidan av hål- ningsverket eller av det roterande sträckverket eller, i beroende av förhållandena, på utloppssidan av rör- valsverket med flera stolpar.

I en Mannesmann-"assel"-valsverkslinje (uppvärmnings- ugn + Mannesmann-hâlningsverk + "assel"-valsverk + återuppvärmningsugn - kalibreringsverk + rotationskalib- reringsverk) utföres excentricitetskorrektionen före- trädesvis vid utloppssidan av Mannesmann-hålningsver- ket eller, i beroende av förhållandena, på utloppssi- dan av "assel"-valsverket. När hålningsförhållandet vid Mannesmann-hålningsverket är avsevärt stort, kan "as- sel"-valsverket utelämnas.

I ett Mannesmann-pilger-valsverkslinje (värmningsugn + Mannesmann-hålningsverk > pllqcrvnlsverk > kalibrerinqs- valsverk) utföres cxcentricitetskorrektionen företrädes- 10 15 20 25 30 35 446 434 22 vis vid utloppssidan av Mannesmann-hålningsverket, eller i beroende av förhållandena, på utloppssidan av pilger-valsverket. 6) I en Ugine-Sejournet-strängpressningslinje (värmnings- ugn + vertikalpress + horisontalpress) utföres vägg- excentricitetskorrektionen företrädesvis vid utlopps- sidan av vertikalpressen, men i beroende av förhållan- dena kan en sådan operation utföras vid utloppssidan _av horisontalpressen. 7) I en Ehrhardt-skjutbänkslinje (värmningsugn + Ehrhardt- vertikalpress + skjutbänk) utföres:väggexcentricitets- korrektionen företrädesvis på utloppssidan av Ehrhardt- vertikalpressen men kan utföras på utloppssidan av skjut- bänken i beroende av förhållandena.

Det må påpekas, att de ovan beskrivna exemplen hän- för sig till fall, där ett rörvalsverk av tvärställd 3-vals-typ utnyttjas som ett tjockleksutjämningsverk. För- farandet enligt uppfinningen är emellertid även använd- bart, när ett valsverk av typen med fyra tvärställda val- sar utnyttjas. I detta fall kan större korrektionseffekt uppnås. Detta kan lätt förutses med utgångspunkt från det faktum, att valsningstrycket fördelas över 4 valsar. En- ligt uppfinnarnas uppskattning kan man uppnå ett korrek- tionsförhållande för väggexcentriciteten av 90% eller me- ra, när Y-vinkeln ligger på den negativa vinkelsidan och B-vinkeln är relativt liten. Med utgångspunkt från konstruk- tionen kan ett med tvärställda valsar försett valsverk av 4-valstyp uppnås endast genom att öka antalet valsar runt sticklinjen från 3 till 4. 4 valsar gör emellertid arrangemanget komplicerat, och därför är det lämpligt att 2 av de 4 valsarna utnyttjas som drivvalsar, medan de bå- da andra arbetar som frilöpande valsar. ' Förfarandet enligt uppfinningen utnyttjar ett vals- verk av tvärställd 3-vals- eller 4-vals-typ som ett vägg- tjockleksutjämningsverk; och genom att utsätta rörämnena för en väggdiameterreduktion och utan utnyttjande av inre kalibreringsverktyg (dornstång eller propp) kan extremt. 446 434 23 god korrektion uppnås utan någon deformation, t ex den pentagon-formning, som orsakas hos höljena, och utan att valshastigheten behöver offras. Genom att utföra en vägg- excentricitetskorrektion hos rörämnena kan man dessutom kraftigt minska sektionsdeviationen hos färdigprodukten, vilket innebär en förbättrad produktkvalitet. Som en pri- mär effekt av diameterreduktionen kan antalet storlekar av utgångsämnen som material för rörtillverkningen mins- kas.

Claims (13)

10 L5 20 25 30 446 434 2 4 PATENTKRAV

1. Sätt att framställa sömlösa metallrör, vid vilket ett utgångsämne hålas i ett hàlningsverk för bildande av ett rörämne, vars väggtjocklek är 5-15% av rörämnets ytterdiameter, k ä n n e t e c k n a t därav, att rör~ ämnet underkastas en ytterdiametcrreduktion för utjämning av väggtjockleken med hjälp av ett rörvalsverk, vilket är av tvärvalstyp utan inre kalibreringsverktyg har tre eller fyra runt sticklinjen arrangerade valsar, vid och vilkas axlar är så snedställda, att axeländarna valsarnas rörämnesinträdessida bildar en tvärvinkel (Y) mot sticklinjen och att axlarna är snedställda med en matningsvinkel (6), så att axeländarna på ömse sidor om valsarna är vända mot perifeririktningen på en och samma sida av det bearbetade rörämnet, varvid tvär- vinkeln (v) är negativ och matningsvinkeln (B) är så liten som möjligt.

2. Förfarande enligt patentkravet l, därav, att ytterdiameterreduktionen k ä n n e - t e c k n a t utföres i en_Mannesmann-dornvalsverkslinje med ett Mannesmann-hålningsverk och ett dornvalsverk, varvid ytterdiameterreduktionen utföres mellan hålningen 1 Mannesmann-hâlningsverket och rörsträckningen i dornvals- verket.

3. Förfarande enligt patentkravet 1, t e c k n a t därav, att ytterdiameterreduktionen k ä n n e - utföres i en Mannesmann-dornvalsvarkslínje efter rör- förlänqningen i dornvalsverket.

4. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a t därav, att ytterdiameterreduktionen utföres i en Mannesmann-pluggvalsverkslinje, som innehål~ ler ett Mannesmann-hålningsverk, ett roterande sträck- verk och ett pluggvalsverk, varvid ytterdiameterreduk- tionen utföres mellan hålningen i Mannesmann-hålnings- verket och rörsträckninqon i det roterande sträckver- 10 15 20 25 30 446 434 25 ket eller mellan rörförlängningen i det roterande sträck- verket och rörförlängningen i pluggvalsverket.

5. G. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a t därav, att ytterdiameterreduktionen ut- föres i en Mannesmann-pluggvalsverkslinje efter rörför- länqningen i pluggvalsverket.

6. Förfarande enligt patentkravet l, därav, att ytterdiameterreduktionen ut- k ä n n e - t e c K n a t föres i en Mannesmann-valsverkslinje med flera stolpar, vilken linje inbegriper ett Mannesmann-hålningsverk, ett roterande sträckverk och ett rörvalsverk med flera stolpar, varvid ytterdiameterreduktionen utföres mellan hålningen l Mannesmann-hålningsverket och rörförläng- ningen i det roterande sträckverket eller mellan det roterande sträckverket och rörsträckningen i rörvalsver- ket med flera stolpar.

7. Förfarande enligt patentkravet 1, t e c k n a t därav, att ytterdiameterreduktionen ut- k ä n n e - föres i en Mannesmann-rörvalsverkslinje med flera stol- par, varvid ytterdiameterreduktionen utföres efter rör- förlängningen i detta rörvalsverk.

8. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a t därav, att ytterdiameterreduktionen ut- föres í en Mannesmann-“assel"-valsverkslinjo, som inne- håller ett Mannesmann-hälningsverk och ett "assel“- valsverk, varvid ytterdiameterreduktionen utföres mellan hâlninqen medelst Mannesmann-hålningsverket och rörsträck- ningen i "assel"-valsverket.

9. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a t därav, att ytterdiameterreduktionen ut- föres i en Mannesmann-"assel"-valsverklinje efter rör- förlängningen i "assel"-valsverket.

10. Förfarande enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n aft därav, att ytterdiameterreduktionen ut- föras i vn Mnnnosmann-pilgorvalsvurksllnjv, som inne- håller ett Mannesmann-hàlningsverk och ett pilgervals- verk, varvid ytterdiameterreduktionen utföres mellan 446 434 26 hâlningen i IfIannesmann-hälningsverket och rörförläng- ningen i pilger-valsverket.

11. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a t därav, att ytterdiameterreduï:tionen ut- 5 föres i en Mannesmann-pilger-valsverkslinje efter rör- förlänqninqen i pi lgazr-valsverket.

12. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e; - t e c k n a t därav, att ytterdiameterreduktionen ut- föres i en Ugincz-Sejournet-stränqpressninga]inje före 10 eller »elfitirr strííngprossnjnqem medelst. en horisontell strängpress .

13. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a t därav, att ytterdiameterreduktionen ut- föres i en Ehrhardt-skjutbänkslinje före eller efter 15 rörförlängningen i ekjutbänken.