SE445156B - Forfarande och anordning for metning och redovisning av leget for uppspolat bandformat gods - Google Patents

Description

79oss7n-7 10 15 20 25 30 35 2 Grundläggande för den föreliggande uppfinningen är att med två värden kunna återge storheter som påverkas av spolningsförloppet och av talvärdets linjärisering, vilka värden lätt kan fastställas genom provkörning av magnet- bandapparaten. Dessa båda värden är: 1. förhållandet mellan diametern för full spole och dia- metern för den tomma spolkärnan och 2. det totala lindningsvarvtalet på den fulla spolen.

För att åstadkomma dessa båda storheter avleds en pulsserie från vardera bandtallriken. Den första stor- heten erhålles genom frekvensjämförclse mellan pulsserierna vid en provkörning med start vid magnetbandets ursprungs- läge, då upplindningsspolen är tom och avlindningsspolen är full. Den andra storheten erhålles genom räkning av pulserna inom en pulsserie för hela eller en del av band- längden. I de beskrivna utföringsformerna räknas pulserna från den uppspolande bandtallriken.

Under antagande att de upp- och avspolande band- tallrikarna har lika stora bandkärnor kan bandläget fast- ställas medelst nämnda båda storheten enligt formeln ° 1 2 Nitot. där L = bandläget, ett med den transporterade bandlängden linjärt föränderligt värde, vilket genom användning av en lämplig faktor kan uttryckas i längdenheter, exempelvis i meter, eller i tidsenheter, exempelvis i minuter, DO = bandkärnornas diameter, -N = föreliggande antal lindningsvarv på uppspolnings- 1 spolen, Nitot = största möjliga totala antal lindningsvarv och a = frekvensförhållandet mellan de från upp- och avspolningsspolarna erhållna pulsserierna vid spolnings- förloppets början.

Uppfínningen kommer att beskrivas i det följande i samband med en på bifogade ritningar återgiven utförings- form, varvid 10 15 20 25 30 35 7906370-7 3 fig. 1 visar ett blockschema, fig. 2 och 3 visar kretsdelar för kretsen enligt fig. 1, fig. 4 visar en modifiering av kretsen enligt fig. 3, fig. 5 visar en fördelaktig utföringsform av en i kretsdelen enligt fig. 2 anordnad frekvenskomparator, fig. 6 visar en kopplingstabell för anordningen enligt fig. 5 och fig. 7 visar pulsdiagram för anordningen enligt fig. s.

Pig. 1 återger en del av en magnetbandskassett- apparat med tvâ bandtallrikar 1, 2, mellan vilka ett magnetband 3 på önskat sätt kan transporteras fram och tillbaka. Enbart den yttre omkretsen av magnetbandspolarna åskådliggöra, vilken omkrets ändras med bandläget. I det visade fallet är den vänstra spolen fullindad och den högra spolen tom. Genom transport av magnetbandet alstras pulser. För detta ändamål är bandtallrikarna 1, 2 eller någon annan av spolarna rörliga delar, exempelvis band- tallrikarnas 1, 2 drivrullar, försedda med markeringar 8.

För att avkänna dessa markeringar 8 föreligger puls- detektorer 6, 7§ På pulsdetektorernas 6, 7 utgångar före- ligger vid matning av magnetbandet vardera en pulsserie 16 respektive 17. Vid det återgivna bandläget uppvisar pulsserien 16 lägsta och pulsserien 17 högsta förekom- mande frekvens eftersom spelarnas omkrets i det ena fallet uppvisar största och i det andra fallet minsta förekommande diameter.

Pulsdetektorn 7 är kopplad till en räknare 12 vari pulserna 17 räknas från bandets start. Eftersom pulsseriens 17 frekvens ändras med den transporterade bandlängden, så är förhållandet mellan räknarvärdet och bandläget ej linjärt. Räknarens värde korrigeras därför i en korrigeringskrets 13. Det korrigerade räknarvärdet på korrigeringskretsens utgång, återges på en angivnings- enhet 14 och överförs till en styrkrets 15. Medelst styr- “vgaszvo-7 10 15 20 25 30 35 H kretsen 15 regleras magnetbandapparatens funktioner, exempel- vis kan även ett sökförlopp för ett bandläge inmatas via matningstangenter. Vid ett dylikt sökförlopp jämförs det inmatade önskade bandläget med det avgivna verkliga vär- det. Magnetbandets transport styrs så att värdena bringas i överensstämmelse med varandra. Motsvarande kretskopp- lingar är i och för sig kända.

I korrigeringskretsen 13 åstadkommas en i över- ensstämmelse med önskad formel matematisk korrigerings- beräkning, som motsvarar-de geometriska lagarna för mag- netbandets spolningsförlopp. L utgör därvid den på korri- geringskretsens 13 utgång uppträdande mâttstorheten, vilken anger bandläget, och N1 utgör räknarens 12 talvärde mot- svarande bandtallrikens 1 varvantal. Beteckningen N1tot_ innebär antalet lindningsvarv på den fulla magnetband- Den i formeln ingående storheten a-1 erhålles i enligt fig. 1 av ett block 10. Pulsdetektorerna 6, 7 är anslutna till blocket 10. Medelst en provkörning av magnetbandet H med start från det visade utgångsläget erhålles frekvensförhållandet mellan pulsserierna 16, 17 i blocket 10, vilket förhållande lagras och via en ledare 18 matas till korrigeringskretsen 13. I ett block 11 er- hålles storheten N1tot_ genom att bandets hela längd överförs, vilken storhet lagras och via en ledaren 19 in- spolen. kretsen matas på korrigeringskretsen 13. Totalvärdet Nitot. kan även uppnås genom att magnetbandet överförs till halva sin längd, varvid frekvenslikheten för pulsserierna 16, 17 utnyttjas som stoppkriterium.

Värdena N1tot_ och a utgör de två storheter som entydigt karakteriserar den använda magnetbandkassetten och kommer därför att efter införing av en kassett respektive inkoppling av apparaten att vara bestämda och lagrade så länge som apparaten arbetar med detta magnetband. För att erhålla en linjär bandlägesangivning måste alltså det be- skrivna förfarandet först genomföras så att därvid stor- heterna N och a erhålles för det frammatade magnet- bandet. 1tot. 10 15 20 25 30 35 7906370-7 5 I fig. 2 visas en utföringsform av kretsarna till de i samband med fig. 1 beskrivna blocken 10, 11 och 12.

Pulserna från magnetapparatens av- och uppspolande band- tallrikar inmatas på inklämmor 21, 23 via pulsformarkretsar 22, 24. Blocket 10 innehåller en förprogrammerad räknare 29.

Medelst en startpuls på räknarens 29 ingång L kommer en på räknarens 29 ingång 34 pålagd adderingskonstant -m att upptas i råknaren. Via en grind 25 matas räknarens 29 ingång med pulser från bandtallriken 1. Grinden 25 är öppen under tiden av m pulser från bandtallríken 2. För styrning av grinden 25 föreligger en räknare 27 och ett 1-bitars minne 28. Räknaren 27 utställes medelst den redan angivna startpulsen i utgångs- läge och 1-bitars minnet 28 i ett tillstånd där minnets 28 utgång Q uppvisar en logisk "1". Grinden 25 styrs medelst 1-bitars minnets 28 utsignal. Grinden 25 kan exempelvis ut- formas som en OCH-grind med två ingångar, varvid den ena in- gången är pulsmatad och den andra ingången är förbunden med 1- minnets 28 utgång. Vid startpulsens uppträdande på in- gången 35 för den totala kretsanordningen öppnas grinden 25 för att efter m pulser från bandtallriken 2 åter stänga, efter- som minnet 28 då matas med en logisk "1" vilket motsvarar bitars en logisk "O" på utgången Ö. Räknarens 29 värde är efter denna öppningstid lika med m (a-1), varvid a utgör frekvensförhål- landet mellan den från bandtallriken 1 kommande pulsserien 17 enligt fig. 1 och den från bandtallriken 2 uttagna pulsserien 16. Eftersom värdet m, som alltså är pulstalet för bandtall- riken 2, är ett binärtal och räknaren 27 inbegriper en binär dividerare (zm), kan detta värde lätt elimineras genom divi- sion med talvärdet m. Detta motsvarar sålunda en kommaför- skjutning vid division inom decimalsystemet. Räknarens 29 tal- värde överförs via ledaren 18 till den senare beskrivna korri- geringskretsen 13 enligt fig. 1.

Pulserna från bandtallriken 1 matas via en fördivi- derare 30 med delningsförhållandet 1:n till ingången på räknaren 12. Antalet hos bandtallriken härledda pulserna väljes, i och för förbättring av noggrannheten hos 79063-70-7 10 15 20 25 30 35 6 det i blocket 10 erhållna värdet, så stort att endast var n:te puls behöver räknas i räknaren 12. Här antas att delningsfaktorn n motsvarar antalet markeringar p på band- tallrikarna. Då anger räknarens 12 värde direkt antalet varv N1 för bandtallriken 1.

I blocket 11 ingår en frekvenskomparator 31 och ett minne 32. Antalet minnessteg i minnet 32 motsvarar antalet räknarsteg i räknaren 12. Räknarens 12 utgång är förbunden med minnets 32 ingång. Minnet 32 är liksom räknaren 12 utlöst medelst startpulsen på totalkretsens inklämma 35. Räknarens 12 talvärde kan överföras till minnet 32 medelst en laddningspuls på minnets 32 ingång L. Minnets 32 ingång L är förbunden med utgången på frekvens- komparatorn 31. På frekvenskomparatorns ingång ligger f2 för de från bandtallrikarna härledda pulsserierna. Vid överensstämmelse mellan frekvenserna fl frekvenserna fl, och fz, vilket förekommer då spoldiametrarna är lika, är alltså bandets mitt uppnått och då erhåller minnet 32 en laddningssignal på ingången L. Medelst denna laddningssig- nal kommer räknarens 12 talvärde, som direkt motsvarar halva maximala totalvarvtalet N /2, att överföras till minnet 32 och lagras i detta. Iíšâä med överföringen av talvärdet till minnet 32 är samtliga för korrigering av bandlägesangivningen erforderliga storheter lagrade. Ladd- ningssignalen på minnets 32 ingång L tjänar därför dess- utom som stopporder för styrkretsen 15 enligt fig. 1. Den kan uttas på utklämman 36. Startpulsen på totalkretsens ingång 35 kommer endast att alstras en gång när en ny kassett insättes eller då apparaten inkopplas, Start- pulsen kan exempelvis utlösas genom insättningen av kassetten.

Efter det att provkörningen av magnetbandappara- ten avslutats kan räknaren 12 drivas i framåt- eller bakåtriktning allt efter önskad transportriktning för magnetbandet. Vid bakåträkning matas räknaren 12 på en ingång Ned. (nedåt) via en inklämma 33 av den med 15 i fig. 1 betecknade styrkretsen med motriktad information, varigenom räknarens 12 räkneriktning omkastas. 10 15 20 25 30 35 ' 7906370-7 7 När bandlägesavgivningen vid en bestämd tidpunkt skall återställas på noll, exempelvis vid bandets början efter det att provkörningen avslutats, så får räknarna 12, 48 återställas, vilket ej behövs för räknaren 29 och minnet 32. Annars skulle de lagrade värdena gå förlorade. Återställningen kan ske via ytterligare återställningsin- gångar på räknarna 12, 48 medelst en signal som är annor- lunda Kn slnrrpulsfln. V De på höger del av fjg. 2 angivna signalerna över- förs till den i fig. 3 âtergivna korrigeringskretsen (13 enligt fig. 1).

Korrigeringskretsen omfattar förutom en krets 37 för kvadrering av räknarpulserna på räknarens 12 ingång enligt fig. 2 även en dividerarkrets 43 för division medelst värdet Nitot, en multiplikator 44 för multipli- cering med värdet a-1 och en adderare 45 för addition av resulterande värde och värdet N1.

Kvadreringskretsen 37 innefattar ett 1-bitars minne 40, en räknare' 38, en komparator 39 och en grind 41.

Räknaren 38 och grindens 41 ingång matas av en ej visad oscillator via en inklämma 4? med en signal, som uppvisar konstant, relativt hög frekvens, exempelvis 1 MHz. Minnets 40 utgång Ö är förbunden med återställningsingången R på räknaren 38. åäknarens 38 utgång är förbunden med en in- gång Z1 på komparatorn 39 och räknarens 12 utgång (fig. 2) med komparatorns 39 andra ingång Z2. Räknarpulserna matas till minnets 40 laddningsingång L. Komparatorns 39 utgång är förbunden med minnets 40 återställningsingäng. Vid upp- trädandet av en räknarpuls överförs det logiska "1"-värdet till minnet 40 så att en logisk "O" uppträder på dess ut- gång Q. till räknarens 38 återställningsingång R räknaren 38 i räknarfärdigläge. Likaledes öppnas grinden 41 tack vare förbindelsen minnets 40 utgång Ö till grinden 41, så att önskade pulser med konstant frekvens genomsläppes i grinden 41.

Därmed kopplas tack vare förbindelsen utgången Ö Vid lika värde på räknarens 38 talvärde och räk- 7906370-7 10 15 20 25 30 35 8 narens 12 (fig. 2) talvärde N1 erhåller minnets 40 åter- ställningsingång R en återställningssignal. Därigenom återställes räknaren 38 och grinden 41 stänges. Vid nästa räknarpuls på minnets 40 ingång L startar det beskrivna förloppet på nytt.

Med ökning av räknarens 12 talvärde N1 tilltar antalet pulser av konstant frekvens som genomsläppes av grinden 41 för varje räknarpuls. På grindens 41 utgång uppträder pulspaket, vilkas pulsantal ökar linjärt med värdet N1. Pulserna räknas (adderas) i en räknare 48 i block 43. Erhållet talvärde motsvarar additionsformeln för en aritmetisk serie: Ni I 1 + N1 = N1 + Nå 2 2 2 Eftersom den kvadratiska faktorn Nä/2 överväger kan man bortse från faktorn N1/2.

Framför räknaren 48 är en programmerbar divi- derare 47 inkopplad, vars programingång är förbunden med minnets 32 (fig. 2) utgång. Allt efter uppbyggnaden av den använda programmerbara divideraren 47 kan ännu en krets 46 inkopplas för komplementbildning av det i minnet 32 lagrade värdet. Den programmerbara divideraren 47 del- ningsförhållande är bestämt medelst värdet Nltot /2. På detta sätt delas pulstalet så att räknarens 48 räknevärde blir Nå /N1tot_.

Räknarens 48 utgång är förbunden med en ingång på multiplikatorn 44. Den andra ingången är förbunden med räknarens 29 (fig. 2) utgång via ledaren 18. Multiplikatorns 44 utgång är förbunden med en ingång på adderaren 45.

Adderarens 45 andra ingång ansluter till räknarens 12 (fig, 2) utgång. På adderarens 45 utgång uppträder ett värde, som förändras linjärt med den transporterade band- längden och som kan utnyttjas för bandlägesangivaren och bandlägesstyrning i enlighet med fig. 1.

Räknaren 48 i blocket 43 inställes i motsvarighet till räknaron 12 enligt fig. 2 på utgångsläge medelst den 10 15 20 25 30 35 - 7906370-1 9 redan omtalade startpulsen och kan omkopplas med avseende på sin räkneriktning med den redan omtalade motriktade informationen. Vid de i fig, 2 och 3 utnyttjade krets- blocken handlar det om i och för sig kända och vanliga digitaltekniska byggelement. För multiplikatorn 44 kan man exempelvis använda kända integrerade kretsar SN 7H 284 från Texas Instruments och för adderaren 45 kan inte- grerade kretsar SN 7H 283 från samm tillverkare utnyttjas i form av kaskadkopplingar.

Den beskrivna kretsen åskådliggör en utförings- form för genomförande av förfarandet enligt uppfinningen.

Kretsen kan modifieras i olika detaljer utan att för- farandet för bandlägesangivningen förändras. Exempelvis kan multiplikatorn HH enligt fig. 3 ersättas merbar dividerare som anordnas före räknaren för storheten (a-1) måste den programmerbara med en program- 48. I stället divideraren matas med det inverterade värdet 1/(a-1) som styrstorhet, vilket kan utvinnas genom utbyte av de båda ingängsin- formationerna till kretsen 10.

Vid kretsen enligt fig. 2 och 3 måste magnetban- det, efter det att nämnda provkörning för åstadkommande storheterna a och Nit avslutats, först återföras till utgångsläget. Där påbäšåas vid magnetbandapparatens nor- mala spelning ett nytt räknande med en korrigering som styrs av lagrade storheter. Den normala driften kan icke påbörjas i det läge där provkörningen avslutas eftersom räkningen i räknaren 48 (fig. 3) är avhängig av stor- heten N . Denna storhet föreligger ej under provkör- ningen.

Pig. H visar en koppling som relativt den i fig. 3 ltot visade kopplingen är så modifierad att man efter provkör- ningen omedelbart kan uppta normal drift. De delar som motsvarar kopplingen enligt fig. 3 är försedda med samma hänvisningsbeteckningar. De från grinden H1 i kvadreraren 37 genomsläppta pulserna räknas först i räknaren H8 för att därefter delas i en dividerare H9 med värdet Nítot /2.

Därmed är räknarens H8 innehåll ej beroende av de värden 10 15 20 25 30 35 79f06370-7 10 som erhålles under provkörningen utan korrigering kan föras efter avslutad provkörning. I övriga delar mot- genom- svarar kopplingen den i fig. 3 visade kopplingen. För divi- deraren 49 kan man använda en uppbyggnad av i och för kända integrerade kretsar enligt ÜTTL Kockbuch", Texas sig ' Instruments, 1973 sid. 235.

Divideraren 49, multiplikatorn 44 och adderaren 45 enligt fig. 4 kan sammanföras till en dator. Detsamma gäller blocken H4, H5 enligt fig. 3. Även kvadreraren 37 kan ingå i datorn. Vid kopplingen enligt fig. 4 kan prov- körningen påbörjas vid bandets mitt. Magnetbandet blir där- vid först frammatat i detta läge, varvid komparatorn 31 avger stoppordern. Genom en provkörning i riktning mot magnetbandets början eller slut bestämmes därvid värdet N1tot_/2 och i anslutning till slutet respektive början av magnetbandet värdet a.

Det i samband med fig. 1 - 4 redovisade förfaran- det förbättrar väsentligt bandlägesangivelsens linjäritet.

Bandläget kan anges direkt i mter (bandlängd) eller minuter (som motsvarar den mot bandlängden svarande spel- tiden). I det sistnämnda fallet är det en fördel att tiden för ett inspelat stycke direkt kan avläsas ur uppgiften om början och slutet på detta stycke.

Den beskrivna kopplingen för att genomföra för- farandet kan med fördel framställas som en integrerad koppling.

Frekvenskomparatorn 31 enligt fig. 2 måste vara ögnad för jämförelse av lägre frekvenser. Därför är det fördelaktigt att låta jämförelsen sträcka sig över flera perioder för de båda pulsserier som skall jämföras. Pig. 5 visar en för detta ändamål lämplig koppling, vilken skall beskrivas i det följande. Via inklämmorna 61, 62 inmatas de från bandtallrikarna härledda pulsserierna (16 och 17 enligt fig. 1) med frekvenserna fl respektive f2. Pulsserien med frekvensen fl ínmatas på ingången till en BCD-dividerare 50 och pulsserien med frekvensen f2 inmatas på ingången till en likartad dividerare 52. De fyra 10 15 20 25 30 35 19063704' 11 utgångarna på BCD-divideraren betecknas med A, B, C och D. På dividerarnas 50, 52 utgång D uppträder under divi- derarnas 50, 52 lägen noll till sju en logisk "O". En grind 53 utstyrs från dividerarens 50 utgång D via en inverterare 59 och en grind 55 är via en inverterare 60 utstyrd från divideraren 52 på motsvarande sätt. Grindarna 53, 55 är exempelvis utformade som OCH-grindar med två ingångar. Inverterarnas 59, 60 utgångar är vardera för- bunden med respektive grinds styringång. Grindarnas 53, 55 andra ingång är vardera matad med en på en inklämma 64 föreliggande pulssignal, som uppvisar en konstant frekvens fa. räkneingång och grindens 55 utgång är förbunden med en Grindens 53 utgång är förbunden med en räknares SQ räknares 56 räkneingång. _ Räknarnas SU, 56 utgångar ät anslutna till kompa- ratoringångarna på en komparator 57. På komparatorns 57 utgång uppträder en logisk "1" när räknarnas 54, 56 tal- värden är lika, Talvärdet noll utgör dock ett undantag.

En dylik komparator 57 kan lätt uppbyggas med logiska grindar. Komparatorns 57 utgång och díviderarnas 50, 52 utgångar D är sammanförda medelst en OCH-grind 58. OCH- grindens 58 utgång är ansluten till en utklämma 63, som bildar frekvenskomparatorns 31 utgång. Till dividerarens 50 utgångar A, B, C, D och en grind 51 förbunden på ett sådant sätt att på grindens 51 utgång avges en logisk "1" när dividerarens 50 talvärde är lika med nio. Medelst en streckmarkerad förbindelse är grinden 51 förbunden med dividerarens 50 ingång, varigenom uppnås att det logiska läget på grindens utgång endast erhålles i och med att talvärdet nio uppnåtts och enbart under tiden för den nionde pulsen. Motsvarande puls på grindens 51 utgång be- tecknas i det följande som "återställningspuls". Grinden 51 kan exempelvis vara en OCH-grind med tre ingångar varav en ingång är förbunden med utgången A, den andra med utgången D och den tredje ingången är förbunden med in- gången på divideraren 50. Grindens 51 utgång är ansluten till en utställningsingång på divideraren 52, varmed divideraren 52 kan överföras i läget nio, samt dessutom 7906370-7 10 15 20 25 30 12 till återställningsingången R hos räknarna 54, 56.

Kopplingen arbetar på följande sätt: Här antas att dividerarnas 50, 52 utgångsläge är nio. I divideraren 5D inräknas pulser via inklämman 61 från bandtallriken 1 (se fig. 1 och 3). Först öppnas grinden 53 så att pulser med den konstanta frekvensen fa inmatas i räknaren 5H.

Med den nionde räknepulsen på räknaren 50 stänges grinden 53. Räknarens 54 värde efter grindens 53 stängning är ett mått på tiden för åtta perioder av frekvensen fl.

På motsvarande sätt inräknas nio pulser från bandtallriken 2 via inklämman 62 på divideraren 52. Grinden 55 är återigen öppen under tidsperioden av åtta räkne- pulser i divideraren 52. Det efter denna period uppnådda räknarvärdet på räknaren 56 utgör ett mått på varaktig- heten för åtta perioder, som erhållits i form av pulser med frekvensen f2 från bandtallriken 2. Vid överens- stämmelse mellan räknarnas SU, 56 talvärden efter en räkneperiod är frekvenserna fl och fz lika, På utgångskläm- man 63 uppträder i så fall den logiska signalen "1" emedan samtliga OCH-grindens 58 ingångar uppvisar logiska "1"-Or.

Frekvensen f3 uppgår exempelvis till ungefär 100 KHZ. Frekvensens värde bestämmer frekvenskomparatorns noggrannhet. Vid uppnåendet av värdet nio i divideraren _ 50 återsyälles divideraren 52 till sitt utgångsläge medelst den redan angivna återställningspulsen. Samtidigt åter- ställes räknarna 5%, 56. Det beskrivna råkneförloppet utgår från nio. Det upprepas fortlöpande periodiskt.

I fig. 6 visas en tabell 6 som redovisar de logiska signalerna på OCH-grindens 58 ingångar och ut- gång vid olika förhållanden för frekvenserna fl och fz.

Endast i det fall då frekvensöverensstämmelse föreligger uppvisar samtliga ingångar på OCH-grinden 58 en logisk "1". De inom parentes angivna signalerna gäller för ett i fig. 7 återgivet utföringsvxempel. Dessa kan dock under bestämda förutsättningar även anta motsatt logiskt till- stånd. 10 15 20 25 30 35 "Äf- I 7906370-7 13 I fig. 7 återges ett pulsdiagram för kretskopp- lingen enligt fig, 5. På de första båda raderna visas pulsserierna med frekvenserna fl och fz. Därunder åter- ges räkneperioderna för räknaren SH, vilken omfattar värdena noll upp till och med åtta i divideraren 50. Med den nionde pulsen i pulsserien fl uppkommer den på den fjärde raden återgivna återställningspulsen, medelst vilken divideraren 52 och räknarna SH, 56 återställes.

Såsom framgår av de båda nästföljande raderna är räknetiden för räknaren 56 i de båda möjliga fallen av frekvens- överensstämmelse längre än räknepcrioden för räknaren SH.

I fall med frekvensöverensstämmelse enligt den nedersta raden i fig. 7 motsvarar räkneperíoden för räknaren 56 - direkt den för räknaren 54. Detta innebär att räknarna 54. 56 kommer att räkna lika många pulser med frekvensen fa och att på komparatorn 57 uppträder den logiska signalen Hill.

Dividerarnas 50, 52 räknekapacítet väljes med för- del lika med eller en heltalsmässig mångdubbling av antalet markeringar, så att början och slutet på räknarnas SH, 56 räkneperioder alltid bestämmes av samma markering, Därigenom utjämnas toleranserna för avstånden mellan markeríngarna.

För att reducera räknarnas 54, 56 räkneomfång är det möjligt att spärra grindarna 53, 55 under några mellan- tillstånd, exempelvis från tillståndet två till tillståndet sex. Därvid avkännes enbart skillnaderna i början och slutet av räkneperioderna. Den för jämförelse oväsent- liga delen avbländas.

Den i samband med fig. 5 beskrivna kretskopplingen utgör ett speciellt exempel. I detaljer kan kretskopplingen anpassas till förutbestämda krav på för handen varande fall.

Exempelvis kan dividerarnas 50, 52 och räknarnas 54, 56 räknekapacitet väljas annorlunda. Även det periodiska funktionsförloppet kan ändras exempelvis genom en annan koppling av grinden 51.

Det beskrivna förfarandet kan även utnyttjas för annat bandformigt uppspolbart gods, exempelvis film- material, som transporteras mellan två spolar.

Claims (1)

1. 79063170-7 _« » I 1_o 15 20 25 30 35 14 PATENTKRAV 1 Pörfarande för mätning och redovisning av läget för ett mellan två spolar transporterbart bandformat, upplind- ningsbart gods, speciellt ett magnetband, genom räkning av pulser som härleds från vardera av spolarnas rotation, k ä n n e t e c k n a_t av att genom en provkörning er- hålles dels frekvensförhållandet Ca) mellan de härledda pulserna från vardera av spolarnas rotation för det ut- gångsläge, där den ena spolen (1) i huvudsak är tom, dels erhålles maximalt totallindningsantal (Nltot ) som kan uppnås på fullindad spole, att erhållna värden lagras (räknaren 29, minnet 32), att pulser härledda från en av spolarnas rotation räknas (räknaren 12) från och med mag- netbandets start samt att i motsvarighet till bandlängd, bandhastighet, bandtjocklek och spolradier sker en linjäri- sering av de i sig icke-linjära pulsräknevärdena medelst lagrade värden, så att ett linjärt mätresultat i längd- eller tidenheter uppnås.

   1. * Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a t av att för det fall opâlindade spolkärnor uppvisar lika stora diametrar åstadkommas halva totallindningsan- talet genom en provkörning till magnetbandets mitt, varvid ' frekvenslikheten mellan de från spolarnas rörelse härledda pulserna utnyttjas som stoppkriterium för provkörningen.

   3. Kretskoppling för mätning och redovisning av läget för ett mellan två spolar (1, 2) transporterbart bandformat, upplindningsbart gods, speciellt ett magnetband, genom räkning av pulser som härleds från vardera spolarnas rotation, k ä n n e t e c k n a d av en krets omfattande ett första block (10) för att i beroende av vardera spolens (1, 2) varvtalsfrekvens alstra en signal (a-1) som är proportio- nell mot frekvensförhållandet och ett andra block (11) för att i beroende av frekvensfürhållandet alstra en signal som anger halva det totala bandvarvtalet (Nltot) på spolarna, vilka signaler från de båda blocken (10, 11) inmatas på en räknarkrets (13), som i beroende av antalet varv (Ni) för 10 15 20 25 30 35 7996 3710-17 15 den ena spolen avger ett linjärt mätresultat enligt funk- tionen: 2 N L=1<. ltot. där L = âtergivet mätresultat, exempelvis i längd- eller tidsenheter, a = âstadkommet och lagrat värde för förhållandet mellan frekvenserna, N1 = antalet avgivna pulser,_ Nltot = åstadkommet värde för totallindningsantalet och k = konstant justeringsfaktor. Q. Kretskoppling enligt patentkravet 3, k ä n n e- t e c k n a d av att det första blocket (10) omfattar en förinställbar första räknare (29), en styrbar grind (25) och en andra räknare (27), att på räkneingången till den för- inställda första räknaren (29) är de i beroende av en av spolarnas (1) rörelse härledda pulserna inmatningsbara via grinden (25), att på den andra räknarens (27) räkneingâng är de i beroende av den andra spolens (2) rörelse härledda pulserna inmatningsbara, att grindens (25) styringång är förbunden med den andra räknarens (27) utgång så att grin- den (25) är öppen vid läge 0 upp till och med läge m hos den andra räknaren (27), att den första räknaren är inställ- bar på värdet m samt att den första och den andra räknaren är förinställbar respektive återställbar medelst en start- puls.

   5. Kretskoppling enligt patentkravet 3, k ä n n e- t e c k n a d av att det andra blocket (11) omfattar en tredje räknare (12). ett minne (32) som uppvisar ett mot antalet räknesteg hos den tredje räknaren motsvarande antal minnessteg och en frekvenskomparator (31), att den tredje räknarens (12) räkneingång är matad med de från den ena spolen härledda pulserna, att utgängarna från den tredje räknarens (12) räknesteg är anslutna till minnets (32) in- gångar, att de i beroende av spelarnas rörelse härledda puls- serierna inmatas på vardera en jämförelseingång till frek- 79-06370-7 10 20 25 30 35 16 venskomparatorn (31), att en utgång hos frekvenskomparatorn (31), som vid frekvensöverensstämmelse mellan pulsserierna uppvisar en styrsignal, är ansluten till minnets (32) in- gång (L) för överföring av den tredje räknarens värde till minnet samt att minnet (32) och den tredje räknaren (12) är rens- respektive återställbar medelst en startpuls. B. Kretskoppling enligt patentkravet 3 och 5, k ä n- n-e t e c k n a d av en kvadrerarkrets för kvadrering av pulsantalet för de från en av spolarna (1, 2) härledda räknepulserna, vilken kvadrerarkrets innefattar en fjärde räknare (38), en grind (41), en komparator (39) och ett 1-bitars minne (40), att på den fjärde räknarens (38) räkne- ingång och på grindens (41) ingång inmatas en pulssignal I med konstant frekvens, att den fjärde räknarens (38) ut- gångar är anslutna till ena ingången (Zl) på komparatorn (39) medan den tredje räknarens utgångar är anslutna till den andra ingången (22) på komparatorn (39), att 1-bitars minnets (40) utgång är förbunden med återställningsingången (R) på den fjärde räknaren (38) och med grindens (41) styr- ingång, att komparatorns (39) utgång är ansluten till en sådan styringång (R) på 1-bitars minnet (40) att den fjärde räknaren (38) återställes medelst den logiska utsignalen från 1-bitars minnet (40) och grinden (41) stänger när en överensstämmelsesignal uppträder på komparatorns (39) ut- gång samt att de räknepulser, vilkas antal skall kvadreras, inmatas på en ingång för alstring av motsatt logiskt till- stånd hos 1-bitars minnet (40), varvid grindens (41) utgång utgör kvadrerarkretsens utgång.

   7. Kretskoppling enligt patentkraven 5 och 6, k ä n- n e t e c k n a d av att grindens (41) utgång är ansluten via en programmerbar dividerare (47) till räkneingången på en femte räknare (48) samt att programmeringsingången på den programmerbara divideraren (47) är förbunden med minnets (32) utgång.

   8. Kretskoppling enligt patentkraven 5 och 6, k ä n- n e t e c k n a d av att grindens (41) utgång är ansluten till räkneingângen på den femte räknaren (48), att den 7906370-7 17 femte räknarens (M8) utgång är ansluten till dividendingången på den dividerare (49) samt att divíderarens (49) divisor- ingång är ansluten till minnets (32) utgång.

   9. Kretskoppling enligt patentkravet 7 eller 8, k ä n- n e t e c k n a d av att utgången på den femte räknaren (M8) respektive divideraren (49) är ansluten till den ena ingången på en multiplikator (44), att multiplikatorns (H4) andra ingång är ansluten till den första räknarens (29) utgång, att multiplikatorns utgång är ansluten till en ingång på en adderare (H5), att adderarens (45) andra ingång är ansuten till den tredje räknarens (12) utgång samt att signalen på adderarens (H5) utgång tjänar som bandlägesangivelse.

   10. Kretskoppling enligt ett eller flera av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att de tredje och femte räknarnas (12, 48) räkneriktning är omkopplingsbar med mag- netbandets rörelseriktning.

   11. Kretskoppling enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k- n a d av kombinationen att a) komparatorn består av två relativt varandra parallella kretsgrenar, vilka vardera innehåller en dividerare (50, 52), en grind (53, 55) och en räknare (54, 56), b) räknarna (54, 56) är vardera matningsbar via tillhörande grind (53, 55) med pulser av konstant frekvens (f3), c) dividerarnas (50, 52) ingångar matas vardera med en av de pulsserier som är härledda från spolarnas rörelse, d) grindarnas (53, 55) styringångar är var och en för- bundna med minst en utgång (D) på tillhörande dividerare (50, 52) pâ ett sådant sätt att grindarna (53, 55) år öppna under periodiskt återkommande räkneperioder, vilka sträcker sig över flera perioder för pulsseriernas pulser, e) en komparator (57) vars jämförelseingàngar år för- bundna med räknarnas (SN, 56) utgångar, f) en sammanföringskrets (58) vari en signal, som uppträder utanför räkneperioderna, sammanförs med komparatorns (57) utsignal och g) från utgången (A, D) på en av dividerarna (50) erhålles en signal med vilken den andra divideraren (52) vid defini- erade tidpunkter utanför räkneperioderna för den ena divi- 790637-0-7 18 deraren (50) inställes på samma eller i huvudsak samma ut- gångstillstånd (nio) som den ena divideraren (50) och med vilken räknarna (54, 56) återställes i sina utgångslägen.