SE443230B - Mattolk for innermattmetning - Google Patents

Description

20 25 30 35 7803888-2 2 bromsas upp mjukt genom friktion och sedan måste instrumen- tet svängas åt motsatt håll mot dess sneda läge vid in- föringen och dragas ut ur hålrumet för att avläsning skall kunna utföras. Det är svårt att svänga instrumentet och svängningen nödvändiggör en viss skicklighet för att de båda mätorganens axlar under ett moment av svängninga- rörelsen skall sammanfalla med en hålrumsdiameter.

Vid en annan känd apparat för kontroll av hålrum är mäthuvudet utrustat med tre radiella mätorgan (mätspet- sar), som sinsemellan har lika stora periferiavstånd och tryckes elastiskt med sneda basytor mot en i mäthuvudet placerad mätkon anordnad för reglerad axiell förskjut- ning. Vid dessa apparater utnyttjas den axiella förskjut- ningen av mätkonen, vilken förskjutning är proportionell mot den radiella förskjutningen av de tre mätorganen, för ernående av måttbestämd information om diametern hos det av de tre mätorganen avkända hâlrummet. Genom att använda tre mätorgan ernâs automatisk centrering av mät- huvudet i hålrummet och förenklas mätningsoperationen i förhållande till den förut beskrivna måttolken genom att instrumentet kan införas i hålrummet med hjälp av en hand, varvid man med den andra handen kan manövrera en meka- nism för radiell utskjutning av de tre mätorganen till anliggning mot hålrummets omkretsyta. Vid dessa appara- ter utföres avläsningen i allmänhet på en graderad trumma mot en nonieskala, längs vilken graderingen på trumman förflyttas genom kringvridning av trumman. Trumman är förbunden med en mikrometerskruv, som vid kringvridningen förskjuter mätkonen. Även vid dessa apparater är emeller- tid mätningsoperationen relativt svår att utföra, vilket beror på att den stora utväxlingen i transmissionen mel- lan mikrometerskruven och mätkonen kan leda till betydan- de tryckkrafter för mätorganen mot hålrummets omkrets- yta. Den som utför mätningen ha: svårt att kontrollera dessa krafter, vilka kan framkalla väsentligt slitage av de rörliga elementens kontaktytor och speciellt ytorna 10 15 20 25 30 35 7803888-2 3 mellan mätkonen och mätorganen. Detta kan leda till snabb förslitning av instrumentet. Ändamålet med uppfinningen är att undanröja olägenhe- ter av beskrivet slag, och detta ändamål har nu uppnåtts medelst måttolken enligt uppfinningen, vilken känneteck- nas därav, att den innefattar en mekanism med radiellt indragbara och utskjutbara stödorgan för fixering av mät- huvudet i de hálrum, vilkas innerdiametrar skall mätas, och med ett pà bärorganet uppburet manuellt manöverorgan för radiell utskjutning av stödorganen till stödanligg- ning mot hálrummets omkretsyta, och en med mätorganet för- bunden manövermekanism, som omfattar en mätorganet uppbä- rande och i förhållande till mäthuvudet koaxiell axel och, en manöveranordning med ett på bärorganet uppburet andra manöverorgan för ástadkommande av periodiska radiella förskjutningsrörelser av mätorganet i förhållande till och kringvridning av mätorganet omkring mäthuvudets längd- axel, och att manövermekanismen innefattar koordinerings- organ, som är anordnade att samordna medelst manövermeka~ nismen ástadkomna kringvridnings- och radiella förskjut- ningsrörelser av mätorganet, varvid anordningen är sådan, att mätorganet medelst manövermekanismen är manövrerbar till successiv beröring med hàlrummets omkretsyta för mät- ning i ett antal åtskilda punkter i ett valt tvärsektions- plan genom hálrummet.

Uppfinningen beskrives närmare i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig l i en perspektivbild visar ett utförande av en måttolk enligt uppfinningen, fig 2 visar i axialsektion och i en större skala ett främre parti av måttolken i fig 1, fig 3 visar den främre änden av måttolken i fig 2, fig 4 och 5 visar schematiskt principerna för mätning medelst måttolken enligt uppfinningen och fig 6 och 7 visar schematiskt två varianter av måttolken i fig 1 och 2.

Måttolken enligt uppfinningen för innermàttmätning innefattar ett bärorgan 1 eller hus, som uppbär ett handtag 2 och ett cylinderformigt mäthuvud 3. 10 l5 20 25 30 35 7803888-2 4 I det visade utförandet uppbär mäthuvudet 3 vid sin yttre ände tre stödorgan 4, eller backar, av vilka i fig l endast visas två. Dessa backar har till uppgift att hålla tolkens mäthuvud 3 orörligt under mätning av ett hålrum 5 i ett arbetsstycke (vilket i fig l visas medelst fina linjer) genom tryck mot hålrummets cylinderformiga omkretsyta. Backarna 4 kan förskjutas utåt medelst ett manöverorgan 6, i form av en hävarm, som är svängbart monterat i huset l och fasthålles vid slutet av sitt rörelseslag.

Mäthuvudet 3 har vid sin yttre ände ett rörligt mät- organ 7, vilket är anordnat radiellt förskjutbart i en ra- diell styrning i en kringvridbar skiva 8, vars rotations- axel är parallell med generatriserna för de utskjutbara' backarnas 4 kontaktytor. Mätorganet 7 kan för avsökning av omkretsen C av hálrummets 5 tvärsektion i plan med mät- organet bibringas en cirkulär sveprörelse medelst ett and- ra manöverorgan 9, som liknar en avtryckare och vid slu- tet av sitt rörelseslag frigör hävarmen 6.

Vid sin i förhållande till mäthuvudet 3 motsatta ände har huset l en anordning 10, som automatiskt anger diame- tern hos det hålrum 5, som mätes medelst mätorganet 7.

I fig 2 och 3 visas i detalj konstruktionen av huset l med dess handtag 2, mäthuvudet 3, de utskjutbara backar- na 4 och manöverhävarmen 6 för dessa, det rörliga mäthuvu- det 7 i den kringvridbara skivan 8 och manöverorganet 9.

De tre utskjutbara backarna 4 är monterade i tre ra- diella styrspår, som är utformade i den främre änden ll av mäthuvudet 3 med en vinkelförskjutning av l20° i för- hållande till varandra. Backarna 4 kvarhàlles i sina styr- spår medelst ett lock 12, vilket medelst skruvar (ej vi- sade) är fäst på mäthuvudets 3 yttre ände ll.

Backarna 4 är automatiskt återförbara till inre änd- lägen medelst bladfjädrar 13, vilka håller bakcarna i an- liggning med sneda stödytor mot en främre konisk ändyta 14 hos en cylinderformig manöverkolv 15, via vilken backarna är utskjutbar. Kolven 15 är koaxiell med det 10 15 20 25 30 35 7803888-2 5 cylinderformiga mäthuvudet 3 och är axiellt förskjutbar i en borrning 16 i mäthuvudet samt sträcker sig med en kolv- stángsliknande förlängning 18, som har mindre diameter än kolvens 15 huvud, in i en första kammare 17 i huset l. I kolven 15 och dess kolvstång, vilka är ihåliga, är ko- axiellt monterad en cylinderformig axel 19, vilken är fast förbunden med skivan 8, som uppbär mätorganet 7.

Axeln 19 är fritt roterbart monterad i kolven 15 och den roterbara skivan 8 är centrerad i locket 12 på mäthuvudet 3 genom tryck från ett koniskt parti 20 hos skivan 8 i ett koniskt hâlrum i locket 12. Detta tryck är elastiskt och åstadkommes medelst en serie fjäderbrickor 21, som är anbragta mellan en fast, tillslutande skiva 22 för kammaren 12 och en låsring 23, som är anbragt i ett spår på axeln 19. Den centrala delen av den fasta skivan 22 bildar ett styrlager 24 för axeln 19.

I kammaren l7 är på kolvstången l8 anbragt en första skruvspiralformig tryckfjäder 25, som är inspänd mellan en bricka 26, som stöder mot ett cirkulärt säte i huset l, och en låsring 27, som är införd i ett spår i kolv- stången 18. En andra skruvspiralformig fjäder 28 är mon- terad koncentriskt med den första fjädern 25 och är in- spänd mellan en fläns vid den främre änden av en hylsa 29, vilken med en bakre, inåtriktad fläns stöder mot låsringen 27, och en fläns hos en andra hylsa 30, vilken i sin tur stöder mot en låsring 31, som är monterad i ett andra spår på kolvstången 18.

Hylsan 30 uppvisar två flänsar och ett mellan dessa beläget omkretsspår, i vilket ingriper två medelst streckade linjer visade tappar 32, som uppbäres medelst en med manöverhävarmen 6 förbunden eller i ett samman- hängande stycke utformad gaffel 33. Gaffelns 33 båda skänklar är mittemot en öppning 34 i huset l svängbart monterad pâ en axel 35 och sträcker sig därifrån i rikt- ning nedât med avseende på fig 2 på ömse sidor om man- överorganet 9 och är under detta förenade med varandra och med hävarmen 6. På en axel 36 i hävarmen 6 är monte- 7803888-2 10 15 20 25 30 35 6 rad en spärrhakeanordning 37 eller kort spärrhake, vars som en_hake utformade ände bildar ett frigöringselement 38 och är anordnad att vid slutet av hävarmens 6 sväng- ningsrörelse föras till ingrepp i ett urtag 39 i en vägg 40 hos handtaget 2 genom verkan av en bladfjäder 41.

Spärrhakens 37 spärrläge visas i fig 2 medelst streckade linjer.

I det i fig 2 visade läget av de rörliga delarna samverkar återföringsfjädrarna 13 för backarna 4 och den första skruvfjädern 25 för att hålla kolven 15 och dess kolvstång 18 i ett i riktning åt höger bakåtfört läge i anliggning mot det som lager tjänstgörande navet 24 hos den fasta skivan 22. Backarna 4 är då inskjutna i sina_ styrspår. Den andra skruvfjädern 28, vars fjäderkraft _ endast är något större än den sammanlagda kraften från fjädrarna 13, 25, har i detta läge icke någon verkan på kolven 15 på grund av att de båda flänsförsedda hylsorna 29, 30 fasthålles medelst de med kolvstången 18 förbund- na låsringarna 27, 31 och därför är orörliga. Genom man- övrering av hävarmen 6 kan emellertid hylsan 30 medelst gaffeln 33 förskjutas i riktning åt vänster med avseende på fig 2, så att kolven 15 frigöres och mottager hela trycket från fjädern 28 via hylsan 29, som stöder mot låsringen 27. Detta tryck överföras genom kilverkan från kolvens 15 koniska ände 14 mot backarna 4, vilka därvid skjutes utåt mot omkretsen av hålrumet, som skall mätas, och hålles i anliggning mot detta (se fig l). När hävarmen 6 når slutet av sin svängningsrörelse, faller hävarmens spärrhake 37 till sitt ingreppsläge.

Mäthuvudet 3 är då fixerat i hålrummet och mätningen av hålrumet kan utföras medelst det rörliga mätorganet 7.

Det rörliga mätorganet 7, som har i huvudsak rektan- gulär tvärsektion och har en rund yttre ände, är, såsom redan nämnts, anbragt i ett radíellt spår i skivan 8.

Spåret är betecknat med 42 och mätorganet kvarhålles i spåret medelst ett lock 43, som är fäst medelst ett par 10 15 20 25 30 35 7803888-2 7 skruvar på skivan 8.,I fig 3 är locket 43 avlägsnat och visas mätorganet 7~och backarna 4 i utskjutna lägen.

Backarna 4, det rörliga mätorganet 7 och huset 1 vi- sas i fig 1, 2 och 3 i olika vinkellägen för att underlät- ta förståelsen. Det rörliga mätorganet 7 är belastat i rikt- ning inåt medelst en återföringsfjäder 44, som med sitt ena ändparti sträcker sig in i ett cylinderformigt hål i mätorganet 7 och är vid hâlets botten förbunden med en liten axel 45 och som med sitt andra ändparti sträcker sig in i ett motsvarande hål i den roterbara skivan 8 och är förbunden med denna medelst en andra axel 46. Vid sin inre ände 47 är det rörliga mätorganet 7 förbundet med ett böjligt transmissionselement 48, nedan kallat icke-tänjbart metallband, vilket via en brytrulle 50 sträcker sig in i ett axiellt spår 49 i axelns 19 yttre ändparti och är styrd till axiellt läge i spàret 49 medelst en styrtapp 51 samt är fäst i en slits i ändpar- tiet av en manöverstång 52, nedan kallad cylinderformig stång, vilken är koaxiell med axeln 19 och är förskjut- bart monterad i ett axiellt hål i denna.

Stången 52 sträcker sig med sitt motsatta ändparti (högra ändpartiet med avseende på fig 2) ut från axeln 19 och hålles med en fläns 54 i anliggning mot en skiva 53 genom verkan från en skruvfjäder 55, vilken är place- rad på stången i en fjäderkammare i ändpartiet av axeln 19. Skivan 53 har två diametralt i förhållande till varand- ra belägna axiella utsprång 56, 57, vilka genom fjäderns 55 verkan på skivan hålles i anliggning mot en fast, cir- kulär kamring 58, vilken uppvisar en tandning 59 och är fäst i en andra, bakre kammare 60 i huset l.

Axeln 19 har mellan låsringen 23 och ett på axelns bakre ände fäst hjul 61 ett parti 62, som uppbär kuggar på sin omkrets och bildar ett kugghjul i ingrepp med en kuggstâng 63.

Skivan 53 är med avseende på vridrörelse sammankopp- lad med hjulet 61 medelst ett par drivtappar 64, 65, som är förbundna med hjulet 61 och ingriper i hål i skivan 10 15 20 25 30 35 7803888-2 8 53, varvid denna koppling medger axiell förskjutnings- rörelse av stången 52 utan vridningsrörelse av axeln l9, som uppbär det rörliga mätorganet 7.

Kuggstången 63 är styrd vid sitt nedre ändparti me- delst en styrning 67, som är förbunden med en nedre vägg 68 hos huset l och är vid sin övre ände styrd medelst en stång 69, vilken är fäst i huset l och sträcker sig in i ett axiellt styrhål i kuggstângen 63. Vid sin nedre ände har kuggstången 63 en drivtapp 70, vilken ingriper i en styrning 7l i form av en slits, som sträcker sig i en vinkel av ca 450 i förhållande till tolkens axel och är utformad i manöverorganet 9.

Manöverorganet 9 är förskjutbart styrt i två ra- diella styrspår 72, 73, av vilka det ena är utformat i husets l nedre vägg 68 och det andra i mellanväggen 40 i handtaget 2, och manöverorganet 9 hålles i ett utgångs- läge medelst en i handtaget 2 inspänd tryckfjäder.

Den fasta kamringen 58 har i det visade utförandet åtta utsprång 59, vilka är regelbundet fördelade och bil- dar en krans av utsprång vid ringens i riktning åt vänster vända ände. Denna kamkrans 59 har ett något större krans- djup än stångens 52 axiella slaglängd, vilken motsvarar den maximala radiella slaglängden för det rörliga mätorga- net 7 i skivan 8. Stången 52 och det rörliga mätorganet 7 är med avseende på sina förskjutningsrörelser samman- kopplade medelst metallbandet 48.

Mot änden av ett från stödflänsen 54 utskjutande änd- parti av stången 52 anligger änden av en rörelseföljare 75 hos en elektronisk måttavkännare 76, exempelvis en måttavkännare av känd typ för alstring av en elektrisk ut- signal, som är representativ för storleken av följarens 75 förskjutningsrörelser. Varje gång utsprången 56, 57 hos skivan 53 föres undan från kamutsprången 59 på den fasta kamskivan 58 inmatas denna elektriska utgângssignal i en kalkylator 77 via en kontaktanordning 78 i en elekt- risk krets, som förbinder måttavkännaren 76 med kalkylatorn 77. Kontaktanordningen 78 pâverkas av kolvar eller dylika 10 15 za' 25 30 35 7803888-2 9 organ (ej visade), som är placerade på omkretsen av hjulet 61 på lika stora inbördes avstånd som avstånden mellan kam- utsprången 59 på kamringen 58.

Diametermätning av ett hålrum utföres genom avsökning av omkretsen av hålrummet i tvärsektionsplanet i nivå med det rörliga mätorganet 7 enligt en metod, som åskåd- liggöres i fig 4 och som medger bestämning av den teore- tiska radien R för en cirkel C, vilken erhålles genom integration av radier rl, r2 ... rn från cirkelns medel- punkt O till ett antal bestämda, åtskilda punkter P på en sluten kurva F, av vinkelavstånd al, az ... an vars variationer i förhållande till cirkeln C represente- ras av variationer av hålrummets omkretsyta i förhållande till den teoretiska radien R, vilken motsvarar hålrummets halva diameter.

Konkret utföres denna mätningsoperation medelst den ovan beskrivna måttolken på följande sätt.

När mäthuvudet 3 genom manövrering av hävarmen 6 på ovan beskrivet sätt har fixerats i hålrummet, som skall mätas, förskjutes manöverelementet 9 i riktning åt höger med avseende på fig 2. vid denna förskjutningsrörclse av manöverelementet 9 tryckes tappen 70 i riktning uppåt ge- nom sitt ingrepp i spåret 71 i manöverelementet 9, varvid den med tappen 70 förbundna kuggstången skjutes uppåt. Ge- nom kuggstångens 19 ingrepp med kuggarna 62 på axeln 19 kringvrides härunder axeln, till dess att manöverelementet 9 når slutet av sin rörelsebana, vid vilket spärrhaken 37 och frigöringselementet 38, vilka uppbäres av manöverhävar- men 6 för expandering av backarna 4, bringas att lämna urta- get 39 i väggen 40. Diametern hos axelns 19 kuggförsedda parti 62 samt kuggstångens 63 och manöverelementcts 9 arbetsslaglängder är bestämda så, att axeln 19 kringvri- des ett fullständigt varv, innan spärrhaken 37 frigöres.

Axelns 19 rotationsrörelse överföres till de med axeln förbundna delarna, flvs skivan 8, i vilken det rör- liga mätorganet 7 är monterat, hjulet 61 och skivan 53.

Under denna rctationsrörelse 3600 rör sig utsprângen 56, 10 15 20 25 30 35 7803888-2 10 57 på skivan 53 förbi kamutsprången 59 på den fasta kam- ringen 58, och varje gång dessa utsprâng 56, 57 lämnar sina stöd pâ kamutsprângen förskjutes stången 52 i rikt- ning åt höger med avseende på fig 2 genom verkan av fjä- dern 55. Genom denna rörelse av stången 52 medbringas det med stången förbundna metallbandet 58, vilket därvid drager ut det rörliga mätorganet 7 från skivan 8 till an- liggning mot hålrummets 5 omkretsyta, mot vilken det rör- liga mätorganet tryckes an genom verkan av fjädern 55 under den korta tid utsprången 56, 57 på skivan 53 når fria lägen mellan utsprången 59 på den fasta kamringen 58.

Under dessa korta tidsförlopp pâverkas kontaktanord- ningen 78 i det exakta momentet för rörelsen av det rör- liga mätorganet med den bestämda vinkelsträcka som svarar mot vinkelavståndet mellan de geometriska axlarna för två angränsande kamutsprång 59, varigenom till kalkylatorns 77 signalbehandlade krets sändes en mätsignal, som rep- resenterar den av det rörliga mätorganet 7 avkända radien "r" för motsvarande vinkel, dvs enligt den beskrivning, som givits i det ovanstående under hänvisning till fig 4.

I kalkylatorn 77 utför den signalbehandlade kretsen under ett fullständigt varv av det rörliga mätorganet 7 enligt en vald matematisk formel en integrering av ra- dierna rl, r2 _.. rn och vinkelavstånden för punkterna P, vilkas positioner i förhållande till skivans 8 rota- tionsaxel detekteras av det rörliga mätorganet 7 under dess avsökningsrörelse ett helt varv av omkretsen C, som begränsar hålrummets tvärsektion i nivå med mätorganet 7.

Utgångssignalen från kalkylatorn överföres genom en an- slutning till den i fig l visade avläsningsanordningen l0, vilken kan ha vilket lämpligt känt utförande som helst.

Uppfinningen är icke begränsad till den beskrivna metoden att bestämma hålrumsdiametrar med utgångspunkt från värden för ett antal radier rn och vinkelavstånd un för ett antal bestämda punkter P, som avsökes av inner- tolkens rörliga mätorgan enligt uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 7803888-2 ll Ett exempel på en annan metod visas i fig 5, där den teoretiska radien R för en cirkel, som begränsas av gränsvärdeomkretsen C för den slutna kurvan F, bestämmes enligt en metod grundad på s k regressiv beräkning med ledning av de kartesiska koordinaterna x och y för de av det rörliga mätorganet undersökta punkterna P.

I fig 6 och 7 visas schematiskt två för utförande av denna beräkningsmetod avsedda konstruktiva varianter, som är begränsade till den form och den typ av vinkel- och radialrörelse som man kan ge det rörliga mätorganet och dess bärande axel.

I fig 6 har det rörliga mätorganet 79 formen av en sfärisk zon med liten axiell tjocklek och med en dia- _ meter, som är i huvudsak lika med ytterdiametern hos det cylinderformiga mäthuvudet 80. Det rörliga mätorganet 79 uppbäres av en axel 81, som är svängbart monterad ge- nom att en ledkula 83 på axeln är lagrad i ett lager 82 i mäthuvudet 80.

Pâ i huvudsak lika stort avstånd som avståndet_mel- lan ledkulan 83 och mätorganet 79 har axeln en kulformig ände 84, som är lagrad i ett cylinderformigt, axiellt hålrum i en drivplatta 85, vilken medelst en fjäder 89 och via lagerkulor 86 hålles tryckt mot en platta 87 i instrumenthuset 88.

Vid detta utförande kan det rörliga mätorganet 79 bringas i kontakt med varje önskad punkt P på den om- krets C, vilken begränsar tvärsektionen av ett hâlrum, som skall mätas genom reglerade förskjutningsrörelser av drivplattan 85, vilka förskjutningsrörelser mätes medelst någon känd anordning, exempelvis av liknande slag som för koordinatstyrning av reproduktionsmaskiner.

I detta fall skall kalkylatorns beräkningskrets räkna linjearitetsfel, som införas i transmissionen mel- lan det rörliga mätorganet 79 och plattan 85, genom att varje linjär förskjutning av plattan 85 i dess verknings- plan åstadkommer en halvcirkulär förskjutning av mätor- ganet i dess sfäriska verkningssektor. 10 15 20 25 30 35 7803888-2 12 Denna nödvändighet är eliminerad vid utförandet i fig 7.

Vid utförandet i fig 7 består det rörliga mätorga- net 90 av en cylinderformig skiva, som har liten tjocklek och uppbäres vid den ena änden av en axel 91, vars andra ände är direkt fäst vid en drivplatta 92, som via lager- kulor 93 hålles i anliggning mot en platta 94 i instru- menthuset 95 medelst en fjäder 96. Axeln 91, som uppbär mätorganet 90, sträcker sig fritt genom mäthuvudet 97.

Genom denna anordning återger mäthuvudet 90 troget varje rörelse av drivplattan 97, och linjealitet hos trans- missionen är här perfekt.

Vid de båda varianterna i fig 6 och 7 skall mekanis- men för fixering av mäthuvudet vara anpassad med hänsyn till att hålrummet i mäthuvudet 80-97 skall medge fri rörelse av mätorganets bärande axel och kan innefatta exempelvis backar i form av sneda, radiella kilar, som kan expanderas genom axiell förskjutning. Dessa kilar kan vara inpassade i mäthuvudets vägg, vilken för samma mätområde som för mättolken i fig l - 3 kan ha kraftigare konstruk- tion.

Vid dessa bâda varianter skall mekanismen för åstad- kommande av koordinering av rörelserna av mätorganet vara anpassad för drivplattan 85 resp 92 och kan exempelvis för detta ändamål innefatta organ för att bibringa resp driv- platta kombinerade translationsrörelser i plattans plan i ett i förväg bestämt polygonalt rörelsemönster för att bringa det rörliga mätorganet 79 resp 90 att vid slutet av varje successiv riktningsändringsetapp tangera den cir- kellinje C som avgränsar det undersökta hålrummets tvärsek- tion i nivå med mätorganet 79 resp 90.

Vid det beskrivna huvudutförandet och vid dess båda varianter kan erforderlig elektrisk energi för mätsignal- alstringen, för mâtsignalbehandlingen och för visning av mätvärdena levereras oberoende av varandra och enligt användarens önskan medelst torrbatterier eller ackumula- torbatterier placerade exempelvis i den nedre delen av 10 15 20 25 30 35 7805888-2 13 handtaget 2 under manöverorganet 9 eller medelst nätan- slutna elektriska ledningar.

I sin generella utföringsform har den beskrivna mät- tolken fördelen att den är enklare att använda än kända mättolkar och medger snabba och tillförlitliga mätningar genom att mäthuvudet får god plats i hålrum, som skall mätas, och automatiskt fixeras i hålrummen, vilket sker oberoende av själva mätningen, vilken också utföres auto- matiskt. Genom att mätsystemet är oberoende av fixeringen behöver man endast använda låga kontakttryck för mät- systemet, varigenom snabb förslitning av mätsystemets rörliga element undvikes.

Tillförlitligheten hos mättolken enligt uppfinningen blir ännu bättre genom den betydande ökningen av antalet referenspunkter för mätningen, varigenom elimineras fel, som kan uppkomma genom förekomst av punktartade oregel- bundenheter hos omkretsytan i hålrum, exempelvis små gra- der, hârda partiklar, metallspân eller t o m helt enkelt spår av fett.

Det beskrivna utförandet av manöversystemet beståen- de av en hävarm och en "avtryckare" i kombination med varandra ger absolut säkerhet för att fixeringsbackarna 4 för mäthuvudet 3 icke kan frigöras i hâlrummet innan mätningsoperationen är avslutad genom ett helt avsöknings- varv av det rörliga mäthuvudet 7. Manöverhävarmen 6 för fixeringsbackarna 4 kan nämligen frigöras från sitt spärr- läge endast vid slutet av rörelsen av manöverorganet 9, medelst vilket det rörliga mätorganet 7 kringvrides.

Genom den begränsade kontakten av det rörliga mät- organet 7 till vissa önskade mätpunkter (bestämda medelst kamorganet 58) under ett avsökningsvarv minskas slitaget av mätorganet och dessutom undvikes det hysterisisfenomen, som skulle kunna alstras vid överföringen av mätsignalen vid ständig kontakt av mätorganet med hålrummets omkrets- yta under ett komplett avsökningsvarv runt hålrummets hela tvärsektion. 10 15 20 25 30 7805888-2 14 Slutligen må framhållas att anordningen för radiell förskjutning av det rörliga mätorganet 7 medger avlast- ning av mätorganet varje gång kamringen 58 under rota- tionsrörelsen av skivan 8 frigör den roterande skivan 56, och kamringen verkar på mätorganet endast för indragning av detta efter varje mätpunktberöring. Vid var och en av de efter varandra följande mätpunkterna tryckes det rör- liga mätorganet mjukt till kontakt med hålrummets omkrets- yta. Beröringen sker elastiskt och utan spänningar genom verkan av fjädern 55.

Varianter av den beskrivna konstruktionen är möjliga.

Avtryckarmekanismen för åstadkommande av det rörliga mätorganets rörelser kan exempelvis ersättas av en motor- driven anordning, som startas medelst en strömställare vid slutet av manöverhävarmens rörelseslag för utskjutning av fixeringsbackarna och stoppas av en strömställare vid slutet av kuggstångens rörelseslag.

Anordningen för visning av mätta hålrumsdiametrar skulle kunna vara fristående i förhållande till mättolken och anbragt exempelvis på en mättavla och ansluten via en kontaktanordning till kalkylatorns utgång. Dessutom skulle både kalkylatorn och anordningen för visning av mätresultaten kunna vara anordnade fristående från mät- tolken och anslutna till måttavkännarens utgång.

I stället för åtta mätpunkter under ett fullständigt varv av det rörliga mäthuvudet kan naturligtvis vilket annat antal som helst väljas genom enkel modifiering.

Det bör slutligen observeras att det även ligger inom ramen för uppfinningen att konstruera mättolken för permanent kontakt av det rörliga mäthuvudet med omkrets- ytan hos hålrum under ett fullständigt mätvarv, särskilt om verkan av hysterisisfenomen kan antagas sakna betydel- se för kvaliteten av de mätningar, som utföres.

Claims (3)

1. 0 15 20 25 30 7803888-2 l5 PATENTKRAV l. Måttolk för innermåttmätning, vilken máttolk innefattar ett manuellt hanterbart bärorgan (l) med ett mäthuvud (3), vilket är avsett att införas i sin längdaxelriktning i hålrum, som skall mätas, och upp- bär ett mätorgan (7), vilket är rörligt anordnat i för- hållande till mäthuvudet för att bringas i beröring med hàlrummets omkretsyta, och en med mätorganet (7) förbunden måttavkännare (76), som är anordnad att alstra mot rörelser av det rörliga mätorganet svarande signa- ler, och en signalbehandlingskrets (77), som är anord- nad att behandla nämnda signaler och som resultat av denna behandling utsända för avläsning av avkända hål- rumsdiametrar representativa signaler, k ä n n e - t e c k n a d därav, att máttolken innefattar en me- kanism (4, 15, 18, 25, 28) med radiellt indragbara och utskjutbara stödorgan (4) för fixering av mäthuvudet (3) i de hålrum, vilkas innerdiametrar skall mätas, och med ett på bärorganet (l) uppburet manuellt man- överorgan (6) för radiell utskjutning av stödorganen (4) till stödanliggning mot hàlrummets omkretsyta, och en med mätorganet (7) förbunden manövermekanism, som omfattar en mätorganet (7) uppbärande och i förhållande till mäthuvudet (3) koaxiell axel (19) och en manöver- anordning (62, 63, 70, 7l) med ett på bärorganet (l) uppburet andra manöverorgan (9) för åstadkommande av periodiska radiella förskjutningsrörelser av mätorganet (7) i förhållande till och kringvridning av mätorganet omkring mäthuvudets (3) längdaxel, och att manövermeka- nismen innefattar koordineringsorgan (52, 56, 58), som är anordnade att samordna medelst manövermekanismen àstadkomna kringvridnings- och radiella förskjutnings- rörelser av mätorganet (7), varvid anordningen är sådan, att mätorganet (7) medelst manövermekanismen är man- övrerbar till successiv beröring med hälrummets omkrets- lO 15 20 25 7803888-2 16 yta för mätning i ett antal åtskilda punkter i ett valt tvärsektionsplan genom hálrummet.

2. Måttolk enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d därav, att nämnda manövermekanism för mätorganet (7) innefattar en manöverstàng (52), som är koaxiell med nämnda axel (19), vilken bildar en driv- axel för kringvridning av mätorganet (7), och vilken manöverstàng för att medge radiell indragning och ut- skjutning av mätorganet (7) är förbunden med mätorganet via en vinkeltransmission, som omfattar ett böjligt transmissíonselement (48), vilket hålles ständigt sträckt medelst en på mätorganet radiellt verkande återförings~ fjäder (44), och att manöverstàngen genom fjädertryck på densamma halles i förbindelse med ett rörligt organ hos måttavkännaren (76).

3. Mâttolk enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d därav, att nämnda manöverorgan (6) för radiell indragning och utskjutning av stödorganen (4) är förbundet med dessa via en mekanisk transmission (25, 27-30), vilken innefattar tryckutövnings- och åter- föringsfjädrar och en spärrhakeanordning (37) för fast- hållning av detta manöverorgan (6) vid slutet av varje rörelseslag av detta, och att detta manöverorgan (6) innefattar ett frigöringselement (38) för frigöring av spärranordningen vid slutet av manöverorganets (6) rörelse.