SE441330B - Forfarande for framstellning av pastiller - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 84Û2472~% 2 kan bortsiktas. De rumstempererade sedan av och transporteras eventuellt till en ångridâ, pastillerna borstas där resterande majsstärkelse förklistras. Det vatten som då fastnar på pastillerna torkas bort med exempelvis IR-lampor, varpå pastillerna kyls. För att sedan mot- verka klibbning och öka glansen ytbehandlas pastillerna i en trumma med en blandning av paraffinolja och bivax.

Därefter är pastíllerna klara för packning.

När man gör pastiller baserade på stärkelse ersättes gummi arabicumingrediensen med stärkelse. Stärkelsen måste dock förklistras för att kunna lösas, varför man i jetcookern måste gå upp till 130-l45oC. I övrigt fram- ställs pastillerna på samma sätt som de pastiller som baserats på gummi arabicum.

Den största nackdelen med detta kända förfarande är att man måste använda formar med majsstärkelsemjöl, som dammar. Dessutom måste majsmjölet uppvärmas till ca 65°C, vilket är mycket energikrävande på grund av att det krävs ca 4 kg majsmjöl per kg färdiga pastiller.

Därtill tar det ca 2 dygn för tabletterna att torka vid ca 65°C till en acceptabel torrsubstanshalt av ca 88 vikt%. Detta gör att stora torkutrymmen måste till- handahållas, vilka dessutom kräver stor energiåtgäng för uppvärmning och ventilation. Vidare måste pastillerna borstas, eventuellt fuktas med en ångridå, återigen torkas och kylas samt ytbehandlas med paraffinolja och bivax innan de är klara för packning. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att undan- röja dessa nackdelar och åstadkomma pastiller av god och jämn kvalitet.

Det utmärkande för föreliggande uppfinning är att pastillerna kan gjutas vid en hög torrsubstanshalt av över 80 vikt%, exempelvis ca 85-90 vikt%, och att pas- tillerna efter gjutningen endast behöver nedkylas innan de är klara för packning. Följaktligen användes inte i förfarandet enligt uppfinningen formar med majsmjöl 10 15 20 25 30 35 8402472-8 3 och därigenom bortfaller efterbehandling av gjutna pas- tiller samt energikrävande hantering med majsmjöl.

Vid förfarandet enligt föreliggande uppfinning utgår man ifrån en pastillmassa, vars huvudbestàndsdel är en konsistensgivare som väljes ur den grupp som består av gummi arabicum, stärkelse, pektin, agar och bland- ningar därav, eventuellt med tillsats av gelatin. Till konstistensgivaren sättes förutom vatten t ex sackaros, stärkelsesirap, sorbitol, xylitol, lycasin, fruktos, glu- kos och/eller andra sockerarter. Vid behov kan även lak- rits och koksalt tillsättas. Om så önskas kan också färg- ämne tillsättas. Denna pastillmassa måste vara pumpbar.

Pastillmassan pumpas sedan till en värmeväxlare där förvärmning sker till kokpunkten eller ifråga om stärkelsebaserad pastillmassa till förklistringstempe- ratur. Efter förvärmningen transporteras pastillmassan till en indunstare där massans torrsubstanshalt ökas till över 80 vikt%. Först i detta skede införes even- tuella aromämnen, citronsyra, andra smak- och/eller färgämnen när massan pumpas vidare i frånvaro av luft till en statisk blandare. Efter blandning i blandaren transporteras pastillmassan i frånvaro av luft in i en gjutkammare, vilken är sluten och vilken har nedåt- riktade ventiler för gjutning. Temperaturen i gjutkam- maren måste vara över ca 85-9OOC på grund av att pastill- massan vid lägre temperaturer övergår till ett elastiskt tillstånd. Ju högre temperaturen är desto snabbare sker brunfärgningsreaktionen. Temperaturen i gjutkammaren bör lämpligen vara ca 90-l05OC. Kammaren hålles vidare under tryck med hjälp av luft som är fuktad med vatten- ånga, varvid luftens vattenhalt är i jämvikt med pastill- massans ångtryck. Gjutning sker genom ventilerna ner i plastformar som är behandlade med släppmedel bestående av exempelvis paraffin och bivax. Själva gjutningen utfö- res under sådana betingelser att gjutventilerna och formar- na är omslutna av lämpligt fuktad luft så att luftens vat- tenhalt återigen är i jämvikt med pastillmassans ångtryck.

Efter gjutningen transporteras formarna in i en POOR QUALITY 8402472-8 10 15 20 25 30 35 4 kyltunnel, där pastillerna kyls till rumstemperatur.

Efter kylningen vänds formarna upp och ned och pastiller- na trycks ut på ett band för vidarebefordran till pack- ning. Formarna är âteranvändningsbara.

Jämfört med det tidigare kända förfarandet behand- las pastillmassan skonsammare genom förfarandet enligt uppfinningen, varvid mindre mängder konsistensgivare, aromämnen, färgämnen och/eller andra eventuella till- satser behöver användas. Därtill blir pastillernas kva- litet jämnare, ty i torkskåp är det svårt att åstadkomma jämn vattenhalt för alla pastiller i skåpet. Energi- besparingar uppnås till följd av att behovet av en torr- substanshalt av 63-67 vikt% vid gjutningen bortfaller liksom även behovet av att upphetta stora mängder majs- mjöl. Vid förfarandet enligt föreliggande uppfinning kan de tidigare nödvändiga efterbehandlingarna'efter gjutningen helt utelämnas. » Det som kännetecknar föreliggande uppfinning framgår av de efterföljande patentkraven.

För att bättre förstå uppfinningen skall nu det förut kända förfarandet beskrivas med hänvisning till fig l och en utföringsform av förfarandet enligt uppfin- ningen med hänvisning till fig 2.

I fig l blandas en pastillmassa baserad på gummi arabicum i en blandare (A), där den värmes till ca 70°C så att sockret löser sig. Vattenmängden justeras så att den vid den senare gjutningen har en viskositet som passar gjututrustningen (ca 63-67 vikt% torrsubstans- halt). Från blandaren (A) pumpas massan till en s k jetcooker (B) i vilken ånga injiceras i massan så att en temperatur av ca l05°C erhålles. Den upphettade pastili- massan transporteras till en vakuumkammare (C) där luften och den tillsatta ångan avlägsnas från massan. Därefter pumpas den avluftade massan till en blandare (D) där en färgämneslösning, aromämnen och/eller citronsyra tillsättes. Efter inblandning av dessa tillsatser pumpas massan till en gjutmaskin (E) där pastiller gjutes av 10 20 30 35 8402472-8 5 massan medelst kolvpumpar i formar som utstämplats i majsstärkelsemjöl (F). Formarna transporteras sedan till ett värmeskâp (G), där pastillerna torkas vid ca 65°C i cirkulerande luft i ca 2 dygn till en torrsubs- tanshalt av ca 88 vikt%. Därefter får pastillerna kallna under l dygn till rumstemperatur. Formarna vändes sedan upp och ner över en sikt (H) så att majsmjölet siktas fràn pastillerna.

Pastillerna borstas sedan rena från majsmjöl och transporteras eventuellt till en ångridå (I) där res- terande majsstärkelse förklistras. Det vatten som då fastnar torkas bort med exempelvis IR-lampor (J), varpå pastillerna kyles t ex med kall luft..Slutligen följer ett glansningssteg för att motverka klibbning och öka glansen, varvid pastillerna ytbehandlas med en blandning av paraffinolja och bivax i en trumma (K). Från trumman transporteras de färdiga pastillerna till packning (L).

Vid tillverkningen av pastiller baserade på stärk- else i stället för gummi arabicum förfar man på samma sätt med undantag för att man i jetcookern måste gå upp till i3o-14s°c för att förkiistra stärkaisen.

I fig 2 visas ett schematiskt flödesschema för ett förfarande enligt föreliggande uppfinning. En pas- tillmassa baserad på gummi arabicum blandas i en blan- dare (l), varvid dess torrsubstanshalt justeras så att massan blir pumpbar. Pastillmassan pumpas sedan in i en förvärmare (2), där värmning av massan sker till dess kokpunkt eller ifråga om stärkelsebaserad massa till stärkelsens förklistringstemperatur. Efter för- värmningen transporteras massan till en indunstare (3), där indunstning av massan sker till exempelvis en torr- substanshalt av ca 85-90 vikt%. Därefter pumpas massan vidare genom ett rör till vilket även anslutits behål- lare (4) för tillförsel av aromämnen, färgämneslösning- ar, citronsyra, andra smak- och/eller färgämnen. Röret utmynnar i en statiskt blandare (5) där tillsatserna blandas i massan före den kommer in i en gjutkammare POOR QUALITY 10 15 20 25 30 35 8402472-8 6 (6). Denna kammare är sluten med nedätriktade ventiler för gjutning. Temperaturen i denna kammare hålles lämp- ligen vid 90-l05°C, Kammaren hålles vidare under tryck med hjälp av luft som fuktats med ånga, varvid luftens vattenhalt är i jämvikt med pastillmassans ângtryck.

Massan gjutes sedan genom ventilerna ner i plastformar som i förväg belagts med släppmedel (7). Gjutkammarens (6) ventiler och formarna befinner sig under gjutningen i ett utrymme där luften är fuktad med ånga under samma betingelser som i gjutkammaren. Efter gjutningen trans- porteras formarna in i en kyltunnel (9) där pastillerna kyls ned till rumstemperatur. Efter kylningen vänds formerna upp och ner (10) och pastillerna trycks ut på ett band (ll) för vidarebefordran till packning (12).

Formarna âterföres (l3) till gjutningssteget.

Uppfinningen skall nu belysas med nâgra utförinqs- exempel. ~ Bxemgel 1 'En pastillmassa uçpgjoríes av íëljnnifl ingredien- ser: 36,2 kg krossad gummi arabicum 25,9 kg sackaros 12,5 kg stärkelsesirap [glykos 40 (Reppe Glykos, Växjö, Sverige)] 1,1 kg trinatriumcitrat 0,005 kg färgämne (erytrosin) 24,3 kg vatten Ovanstående ingredienser sammanblandades och späd- des med vattnet till en torrsubstanshalt av 67 víkt%.

Blandningens temperatur var 36°C. Den pumpades in i en förvärmare, Contherm 6 x 3 från Alfa-Laval, Lund, Sverige, med hjälp av en mcnopump H32 från Alfa-Laval.

Förvärmaren var en skrapvärmeväxlare med en rotorhastig- het av 300 rpm och som värmemedium användes vattenånga via 134%. Blananingen varmaes :in 1z2°c och infiöaet var ll8,5 kg/h, Den varma massan transporterades in i en indunstare, Convap typ 6 x 3 från Alfa-Laval, Lund, Sverige. Rotorhastigheten i indunstaren var 900 rpm och ångtemperaturen var l69°C. Undertrycket i indunsta- 10 15 20 25 30 35 8402472-8 7 ren reglerades med vakuumpump så att koktemperaturen blev 98°C. Vid lägre koktemperatur blir viskositeten för hög och vid högre koktemperatur ökar inverteringen av socker, varigenom produkten blir klibbig. Från in- dunstaren var utflödet 90 kg massa/h med en torrsuhstans- halt av 88 vikt%. Massan pumpades nu vidare med en Nemo- pump, Alfa-Laval. Citronsyralösning (torrsubstanshalt 60 vikt%) och aromämne inpumpades i lagom mängder medelst doseringspumpar i massan för att justera smaken och det hela fick passera en statisk blandare [Static Mixer (USP 328 6992) Kennics Corporation, Downings, Mass., USA] innan massan kom in i gjutkammaren (temperatur 98°C, övertryck 0,8 bar, luftfuktighet ca 60%).

Exempel 2 En pastillmassa uppgjordes av följande ingredi- enser: 28,6 kg stärkelse (typ Perfektamyl gel 45 från Stadex, Malmö, Sverige) 26,8 kg sackaros 20,2 kg stärkelsesirap (l4,7 kg glykos 40 och 5,5 kg glykos 60 från Reppe Glykos, Växjö, Sverige) 1,6 kg sorbitol (Neosorb 70/70, Roquette Frêres, Lille Cedex, Frankrike) 0,02 kg färgämne (beta-karoten) 22 kg vatten Samma processutrustning användes som i exempel l.

Ingredienserna sammanblandades tillsammans med vattnet till en torrsubstanshalt av 69 vikt%. Stärkel- sen var oförklistrad. Blandningen pumpades vid ett in- flöde av 123 kg/h till förvärmaren, där temperaturen ökades från 4a°c till 1zs°c medelst ånga via 137%.

För att förhindra kokning i förvärmaren monterades en mottrycksventil före indunstaren. Förvärmarens uppgift i detta fall var förutom att förvärma massan även att försklistra stärkelsen. Massan indunstades till en torr- substanshalt av 88 vikt% medelst vattenånga vid 16400 som värmemedium. Massan pumpades vidare medelst en mono- pump H32 vid ett utflöde ur indunstaren av ca 96 kg/h och en temperatur av 98°C. Härefter behandlades pastill- massan på samma sätt som i exempel 1.

POOR QUALITY

Claims (2)

10 15 20 8402472-8 PATENTKRAV

1. Förfarande för framställning av pastiller från en pastillmassa bestående av en konsistensgivare som väljes ur den grupp som består av gummi arabicum, stärkelse, pektin, agar och blandningar därav, even- tuellt med tillsats av gelatin, vilken vidare efter behov förutom vatten innehåller sackaros, stärkelse- sirap, andra sockerarter, koksalt, färgämnen, aromämnen och/eller andra smakämnen, k ä n n e t e c k n a t därav, att pastillmassan bibringas en torrsubstanshalt av över 80 vikt%, varefter justering av smak och färg göres efter behov genom dosering av färgämnen, arom- ämnen, citronsyra och/eller andra smakämnen i massan, varpå det hela blandas i frånvaro av luft innan doserad gjutning sker från en gjutkammare i med släppmedel behandlade plastformar, varvid massan i gjutkammaren och under gjutningen i formarna omges av luft som är fuktad med vatten till en vattenhalt som är i jämvikt med pastillmassans ångtryck.

2. Förfarande enligt kravet l, n a t därav, att pastillmassan bibringas en torrsubstans- k ä n n e t e c k - halt av 88 vikt% och att gjutningen sker under följande betingelser i gjutkammaren: temperatur 9800, övertryck 0,8 bar och luftfuktighet ca 60%.