SE439640B - Forfarande for framstellning av fenolformaldehydskum - Google Patents

Description

7804711-5 2, polykondensation med en basisk katalysator av en blandning av fenol och formaldehyd i ett molförhâllande av l:l,5 till 1:3.

Man bör erinra sig att resol vanligen erhålles genom att man blandar fenol och en vattenhaltig formaldehydlösning i en reaktor, på sådant sätt att man får lämpliga mängder fenol och formaldehyd; blandningen värmes sedan till kokning och den basiska katalysatorn (exempelvis natriumhydroxid) införes långsamt; kokningen fortsättes under en viss tid och därefter neutraliseras efter kylning bland- ningen med en syra (t ex ättiksyra). När man använder en sådan känd framställningsmetod är det möjligt att reglera viskositeten (alla viskositeter i denna test avser BROOKFIELD-viskositeter) i resol- fasen antingen genom att man ändrar kondensationens längd eller genom att man ändrar molförhâllandet fenol/formaldehyd eller genom att man ändrar fenolfasens vatteninnehåll eller tillsätter litet metanol.

Halten fast material i resolfasen bestämmes genom att man torkar 4 g av den angivna fasen, som vägts i ett kärl, i en venti- lerad“ugn, som uppvämts till l40°C, i 3 h. Förhållandet i gram mellan den produkt, som finns kvar i kärlet, och de fyra från början invägda grammen, representerar halten fast material. Denna halt fast material uttryckes-i procent av begynnelseprodukten. I Denna resolfas kan innehålla ett ytaktivt medel, som påverkar det erhållna skummets jämnhet. Företrädesvis användes Cemulsol B i en mängd av 2 viktdelar per 98 viktdelar av begynnelsefasen resol.

Denna resolfas kan också om så önskas innehålla en mindre mängd, som kan uppgå till 10 vikt%, metanol, som har till uppgift att förbättra resolfasens hållbarhet. Denna tillsats leder intressant nog till en sänkning av resolfasens viskositet. Med en resol som har viskositeten 30 P vid 20°C sänkes sålunda viskositeten till 8 P efter tillsats av 6 delar metanol till 94 delar resol.

Noteras bör att de använda resolerna innehåller mer än den nödvändiga mängden formaldehyd eftersom de erhållits med 1,9 till 3 mol formaldehyd per mol fenol; följaktligen föreligger särskilt för de högsta formaldehyd/fenol-förhållandena (exempelvis mellan 2,5 och 3) ett formaldehydöverskott, som kan ge sig tillkänna genom denna produktåirriterande lukt; i detta senare fall kan det vara lämpligt att blockera detta formaldehydöverskott genom att mantillsäfier till resolfasen en produkt, såsom urea, ammoniak, natriumsulfid eller ett oxidationsmedel.

V __ -._........._ _ , _, ...__ . ,,_._.__..__..._...._.-...-..._..........-.. .__ _... 3 7804711-5 Enligt uppfinningen användes en homogen och vattenfri novolack- fas, vars viskositet kan variera inom ett stort område och exem- pelvis kan uppgå till (mätt vid 20°C) ca 5 till ca 300 P, och vilken novolackfas innehåller: från 10 till 35 vikt% jäsmedel och från 70 till 90 vikt% av en blandning, som innehåller ett äkta novolackharts, som erhållits genom polykondensation av en bland- ning av fenol och formaldehyd 1 molförhållandet 2:1 till 6:1 med hjälp av en sur katalysator, varvid eventuell fri fenol utgör högst 30 vikt% av den angivna novolackfasen och varvid mängden fenol- sulfonsyra, som användes såsom katalysator, i novolackfasen uppgår till mellan 5 och 10 vikt% i förhållande till totalvikten av bland- ningen av resolfas och novolackfas.

De relativa viktmängder av resolfasen och novolackfasen, som användes vid blandningen är vidare sådana att resolfasen utgör 45 till 75 vikt% i förhållande till den slutliga blandningens vikt.

I detta sammanhang kan påminnas om att novolackhartserna van- ligen erhålles genom att man blandar lämpliga relativa mängder av fenol och en vattenhaltig formaldehydlösning i en reaktor; bland- ningen uppvärmes till kokning och en lämplig mängd sur katalysator üzex sunælsynn tillsättes tülblandningen; kokningen fortsättes under en viss tid och blandningen kyles sedan; det vatten, som ingår i blandningen avlägsnas genom exempelvis azeotropdestillation med det överskott av fenol, som finns i blandningen. Den vattenfria äkta novolacken, som erhålles på detta sätt, överföres till en novolack- fas, som kan användas enligt uppfinningenlom man tillsätter: fenolsulfonsyra, som fungerar som katalysator för bildning av det slutliga skummet, fenol, som kan användas för spädning av novolackfasen och ett jäsmedel.

I sådana fall där man under blandningen av resol- och novo- lackfaserna använder väsentligen lika mängder, t ex från 45 till 55 vikt%) innefattar novolackfasen företrädesvis: 60 till 70 vikt% äkta novolackharts, 10 till 15 vikt% fenolsulfonsyra och 16 till 23 vikt% jäsmedel.

I sådana fall där man under blandningen av resol-och novolack- faserna använder väsentligen olika mängder av dessa två faser, t ex 65 till 75 vikt% av resolfasen per 35 till 25 vikt% av novolack- fasen, innefattar den angivna novolackfasen företrädesvis: 1aouv11-s 4 50 till 60 vikt% av ett "novolackharts" som utgöres av en blandning av 40 till 90 vikt% av ett äkta novolackharts, som er- hållits vid polykondensation med en sur katalysator av en bland- ning av fenol och formaldehyd i ett molförhållande mellan 2:l och 6:1 och 60 till lO vikt% fenol, 20 till 30 vikt% fenolsulfonsyra och 16 till 23 vikt% jäsmedel.

I samtliga dessa fall kan jäsmedlet utgöras av metylenklorid, kloroform, trikloretylen eller l,l,l-trikloretan; det är alltså möjligt att använda en blandning av dessa tre klorerade produkter ' med varandra eller en blandning av minst en av dessa produkter med etylalkohol. Det är lämpligt att använda blandningar av trikloretan och etanol och bland dessa blandningar föredrages särskilt en bland- ning, som.innefattar 40 viktdelar etanol per 60 viktdelar trikloretan.

En sådan blandning ger jämfört med enbart trikloretan en novolackfas med lägre viskositet, medan användning av enbart etanol omöjliggör bildning av ett lämpligt skum.

Endera av de två faserna, som användes för genomförande av uppfinningenlkan innehålla ett ytaktivt medel, som, vilket är känt inom detta tekniska område, som rör framställning av fenol-form- aldehydskum, påverkar likformigheten av de celler, som bildats.

Skummet framställes genom att man blandar de båda ovan de- finierade faserna och sprutar den på detta sätt bildade blandningen på ytan eller i det slutna rum, där skummet bildas genom naturlig eller spontan ändring i blandningen. De relativa mängderna av dessa båda faser är väsentligen identískavilket exempelvis innebär att varje fas utgör mellan 45 och 55 % av blandningen.

Den temperatur, vid vilken blandningen av de två faserna genomföres, är viktig med hänsyn till den färdiga produktens egen- skaper; det har enligt uppfinningen visat sig att den angivna tem- peraturen måste ligga mellan 15 och 65°C. Det är vidare ej nöd- vändigt att de båda faserna uppvärmes till samma temperatur då de blandas; däremot har man funnit att det ofta är önskvärt att novo- lackfasens (den_fas, som innehåller katalysatorn) temperatur bör vara några få grader högre än resolfasens temperatur.

Blandningens uppehållstid (inne i blandningshuvudet) kan variera från ca 5 s till ca l min och 30 s; den beror naturligtvis på reaktanterna som sådana och på den temperatur, vid vilken bland- ningen framställes. Det är nödvändigt att reglera blandningens uppehållstid i "blandningshuvudet" så att expansionen av skummet 5 7804711-5 äger rum antingen då blandningen kommer ut från det angivna "huvudet" eller en kort tid därefter.

Man har funnit, och detta är en aspekt av uppfinningen, att då man varierar de relativa mängderna av resolfasen och novolack- fasen under blandningen är det, om alla andra variabler förblir desamma, möjligt att utöva en viss styrning av egenskaperna hos det skum, som erhålles, och särskilt skummets densitet.

De icke begränsande exempel som följer, belyser uppfinningen.

EXEMPEL l Framställning av resolfasen Fenol och formaldehyd infördes i en reaktor, som var utrustad med ett omröringsorgan, uppvärmningsorgan och kylorgan. Blandningen uppvärmdes till 50°C och vid denna temperatur infördes natrium- hydroxid (i form av en 45 %-ig natriumhydroxidlösning). Reaktionen varexoterm och temperaturen steg till kokning, vilken inträffade efter ca 30 min. Blandningen fkk sedan reagera vid denna temperatur under en viss tid; därefter kylde man blandningen till 50°C genom destillation av vatten under vakuum; blandningen neutraliserades till pH ca 7 med en 50 %-ig ättiksyra och den mängd vatten, som erfordras för att lämna en homogen resolfas med önskad viskositet av- destillerades sedan. De resolfaser, som visas i tabell I nedan, erhölls på detta sätt.

Det erhållna hartset innehöll ej längre fri fenol; dess reaktivitet (CC/min) mättes genom att lOO g av hartset späddes med lO g etanol vid 20oC, man tillsatte 10 cm3 5 %-ig HZSO4 under l min under omblandning, man placerade det hela i en adiabatisk behållare och registrerade temperaturändringen såsom funktion av tiden.

Fasen Rl innehöll 6 vikt% metanol, som tillsattes efter kondensationen: slut.

Man fann att i regel är de resolfaser, som innehåller mest formaldehyd (formaldehyd/fenol-förhållande 2:2 till 3» mest värdefulla vid genomförandet av uppfinningen även om en viss mängd formaldehyd i vissa av dessa faser frigöres under skumbildningen.

Den resolmängd, som användes i de exempel, som följer, erhölls genom att man tillsatte 2 vikt% av ett ytaktivt medel (Cemulsol B) till de beskrivna resolerna.

EXEMPEL 2 Framställning av ett novolackharts 4 700 g (50 mol) fenol vid 50°C och 25,2 g oxalsyradihydrat och 612 g (10 mol) 49 %-ig formaldehyd infördes i en 6 lites reaktor, 7804711-5 6 som var utrustad med temperatur- och tryckregleringssystem, en mekanisk omrörare, en destillationskolonn, en separator och en 'återloppskokningskolonn. Temperaturen steg linjärt från 50 till ll4°C (och man uppnådde återloppskokningpå ca 30 min).

Efter uppvärmning av blandningen under en period på ca 20 min avlägsnades vattnet under atmosfärstryck under dehydrátisering vid en temperatur under l80°C. Novolacket uppvärmdes sedan under vakuunuför avlägsnande av det överskott av fri fenol, som det innehöll; denna destillation av fenolen är aldrig fullständig (förfarandet genom- 'föres exempelvis under sådant vakuum, som erhålles med en vattenpump) och ofta finns l,5 till 5 % fri fenol kvar i hartset; detta är oviktigt eftersom man å ena sidan lätt kan "bestämma" den fria fenolen;och enligt uppfinningen kan å andra sidan fenolen som sådan fungera som en produkt, som har till uppgift att reglera novolack- fasens viskositet och på grund härav kan det vara önskvärt att tillsätta fri fenol i efterhand så att mängden fri fenol uppgår till 30 vikt% i förhållande till novolacken.

Basnovolackerna N l, N 2 och N 3, vilkas egenskaper ges i tabell II nedan, erhölls på detta sätt.

Novolackfaserna framställdes på följande sätt: ett novolack- harts, som beskrivits ovan infördes efter det att det uppvärmts till ca 50°C för att bli flytande, i en behållare, som var utrustad med omrörare, temperaturmätningsanordning och kylare, varefter den önskade mängden sur katalysator (denna katalysator utgjordes av en sulfonsyra med en aromatisk kärna) tillsattes efter eventuell uppvärmning av katalysatorn och därefter försattes blandningen vid ca 5005 långsamt med jäsmedlet (eller blandningen av jäsmedel en- ligt uppfinningen) medan temperaturen hölls oförändrad eller sänktes långsamt; blandningen omrördes under flera minuter.

De novolackfaser, som beskrives i tabell 111 nedan, erhölls på detta sätt.

Exsß/LPEL 3 p Framställning av ett annat äkta novolackharts och av olika novo- lackfaser 4 'loo g (so meiyfenel (50%) och 918 g (is men 49 e-ig formaldehyd infördes i en 6 liters reaktor, som var utrustad med ett temperatur- och tryckregleringssystem, en mekanisk omrörare och en destillationskolonn, en separator och en återloppskolonn. 25,2 g oxalsyradihydrat tillsattes till denna blandning och man värmde till 60%. Temperaturen steg linjärt från 60% till 114% (återloppskokningstemperaturen) på ca 30 min. __... __.._._____.____..... _ __ ,___,____________________V _ 7 780lfl11~5 Efter det att blandningen uppvärmts under en period på 20 min avlägsnades vattnet efterhand under atmosfärstryck vid en temperatur under l80°C. Novolacket uppvärmdes sedan i vakuum för avlägsnande av det fenolöverskott, som fanns i hartset; fenol- innehållet i novolackfasen kan på detta sätt regleras exakt.

På detta sätt är det möjligt att få ett äkta nøvolackharts, som har följande egenskaper: fenolinnehåll: 2 % medelmolekylvikt: 265. Ökande mängder av fenol tillsattes till detta äkta novolack- Ca harts för framställning av novolackhartser (fenol betraktas här som den enklaste av de äkta novolackhartserna) med olika visko- siteter. De novolackfaser, som kan användas i förfarandet enligt uppfinningen, framställdes genom att man tillsatte 27,3 delar fenolsulfonsyra och 19,1 delar av ett jäsmedel, som utgöres av en blandning av (60 %) trikloretan och (40%)etanol, varvid resten av fasen (nämligen 53,6 delar) utgöres av novolackhartset, dvs en av de blandningar av äkta novolack och fenol, som nämns i nedanstående tabell.

Novolackfasens viskositet Beteckning % äkta novolack- % fenol i novo- Brookfield- harts i novo- lackfasen viskositet lackfasen ip vid 2000) A 48,6 5 290 B 43,6 10 85 C 38,6 15 25 D 33,6 20 15 E 28,6 25 9,2 F 23,6 30 4,8 EXEMPEL 4 Framställning av skum med resol- och novolackfaser i väsentligen lika mängder De stabila lösningarna (resolfasen å ena sidan och novolack- fasen â andra sidan) pumpades och tillfördes ett blandningshuvud.

De relativa mängderna av båda lösningarna är ca 50/S0 räknat på vikten. Blandningen äger rum vid rumstemperatur eller något högre temperatur; uppehållstiden i blandningshuvudet är mindre än 60 s.

Blandningen sprutades sedan i en behållare, där den börjar expan- dera. På detta sätt får man ett skum, som har god struktur (regel- bunden cellbildning) cellstorlekar approximativt mellan 0,1 och l mm). 7804711-5 8 De genomförda exemplen är sammanfattade i tabell IV.

EXEMPEL 5 I detta exempel liksom i de exempel som följer, framställdes skum genom att man blandade olika mängder resol- och novolackfaser, nämligen 70 vikt% resolfas per 30 vikt% novolackfas. 70 vikt% av den resolfas, som erhållits i exempel l tillsammans med 30 vikt% av en av de novolackfaser (A, B, C, D, E och F), som erhållits enligt exempel 3, fördes till en blandare, vari uppehålls- tiden var 30 s. Faserna hade till en början temperaturen 23°C.

De resultat, som återges i tabellerna V till VIII nedan erhölls; dessa resultat avser å ena sidan skumningsegenskaperna och å andra sidan egenskaperna hos det erhållna skummet.

Tabell V visar de resultat, som erhållits med resolfasen R5, tabell VI med resolfasen R3, tabell VII med resolfaserna Rl och R2 och tabell VIII med resolfaserna R2 och R3, som innehåller en liten mängd urea.

I samtliga dessa fall hade de erhållna skummen en regelbunden cellstruktur och uppvisadeingen krympning.

EXEMPEL 6 Det förfarande, som beskrivits i exempel 5 användes, men man använde resolfasen R9 i stället för resolfasen R5. Efter reaktion mellan denna resolfas R9 och novolackfasen D hade det erhållna skummet en densitet i materialkroppen på 70 kg/m3.

EXEMPEL 7 Det förfarande, som beskrivits i exempel 5, användes men man använde resolfasen Rlo i stället för resolfasen R5. Efter reaktionen mellan denna resolfas Rlo och novolackfasen D hade det erhållna skummet en medeldensitet på 50 kg/m3 och en densitet i material- kroppen på 21 kg/m3. 7804711~5 .vcmmm vmfi mmwuwwåoøwm .xmwuwumm Gm ba mmmwurw Eon fummcflcuwñmvmuflkffluxmmn mn x 52 29.5 w ä? 8 “SJEJE of 5... 020.02 å. .2 2 âïoäiš , å ...E 020.2 « o... 3 m moäää f s? 39.3 w 8 2 8 moáääš J 5... Qšaä « S »m2 3 moääJä ä 5.. Råå... å 22 S. modšää nu Sa 233m « 3 mf 8 modšxä .J :E 910.3 ...m .RR S modšJš ...w 5... 020.2. R ñfi S. moÉwJä ä Se Såna ä 8 w SSBJE f uwuwfivwfaflrßwHfimvwu Mvmwvwmmwwflwflw umuflfiflñ .H šfivhflwwflwuwfimwflwnæmfinwmfimwfiwfi Homwm Hwfiomwu .møflamcnm wcšmßwmm w wfiummcflqšumïwmb wwnmaflmsuwmaøä H .HÅHMÉB 7903997-o Brilliant Sky Blue 6B, 0,0006 % Solophenyl Violet 4BL, 0,0006 % Cibacete Brilliant Blue RBL och 0,0002 % Cibacete Violet B, 0,03 % Polar Brilliant Blue RAW och 0,003 % Calcocid Blue ZG. För hushållstvätt rekommenderas ibland att pulverformig detergentkomposition appliceras som en vatten- haltig pasta direkt på vävnaden för bättre avlägsnande av vissa smutsmaterial; för kompositioner (innehållande kvater- nära ammoniumföreningar) som skall användas på detta sätt fö- redrages att använda blâelse av pigmenttyp såsom ultramarin- blått; exempelvis kan kompositionen innehålla 0,1 % ultra- marinblått, 0,0l % Acid Blue No 9 (ett färgämne för att färga pulvret), 0,4 % Stilbene Brightener No 4 och 0,08 % Tinopal 5BM Brightener.

Spraytorkningen kan utföras på konventionellt sätt genom att pumpa den heta blandningen från detergentblandaren till ett spraytorn där blandningen passerar genom ett spraymunstycke in i en varm ângformig atmosfär.

Exempel 5 Kaolin Clay (Acme SP No 70716 Anglo-American Clay Corp.; "lerprov II" i nedanstående tabell över metakaoliner) brännes vid olika temperaturer och under olika tider och produkterna testas för att fastställa vävnadsmjukgörande effekter enligt följande: Det använda tvättvattnet är knænæüien av typ New Brunswick, N.J och innehåller 0,15 % Detergent III tillsammans med (per 100 delar Detergent III) 20 delar av metakaolinet och 5 delar av Arosurf TA-l00, vilka beståndsdelar tillsättes till tvätt- vattnet utan föregående hopröring. Materialen, som bränts vid 75o° c under 1 *emma och 3 timmer eller vid 95o° c under l/2 timma, gav signifikant bättre mjukgöring (liknande den för Satintone No 2) än de material som bränts under l/2 tim- ma vid 7500 C eller vid l timma vid 9500 C eller vid en l/2 7804711-s ll _ H cmpwzonznzuïnâå n mos än ._ .ä n: __ ïS . . 12 3 .Én .ES n z 3 zz nn n; id inn å i? inn ._ z .i zz S _ n; _ id iQ 2 .ann .wG N z nz zn nn nfi . nr: . 12 nš nä» .m3 z. z ü zz nn än ïS inn 2.3 Sån ...S n z S zz . n nn . nn; .nñnn 12 Z inn . .n G n z S zz . 3 nä... nån inn S inn .xS n z n zn 2 . n; ïS 12 S inn _13 n z n zn .\. nozfim _ .\. nås nä. _ z nn . nn.n .nnf QS n._n inn 13 n z n zn 3. _ nn; _ 2:: 12 . än inn .m2 n z n zn nn ...in 3.5 äf .än nïä 2,3 n z. n zz nn n S S n S 8 n z z zn nn än _ vi 12 än. inn in... n z n ä .n šnznu wnnuzu. .

Hocmww n mcncwæfl w wïmæ "Gm >.m EHOR ...n n... QS flärnn in 2:a 3,3 n z ~ zn S . QS 3.2 in Så . 3.3 n z z zn uoom v? m Swwwemwnv w nocfi zomnmwwzm n omuwwmw ßwunmøxmfiw w _ au m0 muhwcoufiümfloflwm wflflmuummwcfln wmflwë HG 1% H0>OZ Høflnmumfimmmm ud ..n .Hwxomflønwoz HHH .HAWMÉB 7804711-5 12 _ >H QQHm4B . ...u . uu u.u uu u zu u u u u u .ä . ä uu uu uu uu u u u nu u uu uu uu uu uu uu u u u uu u . ...M3 ä uu uu uu zu u u u uu u .uuuï ä uu _. uu uzu uuu uuu. , .å ä uu _ uu uzu uuu uuu .uJu u... uu uu u zu u ß u uu u ïuuu .uu uu uu u zu u ß u u u uu uu 1 uu uu u uu u.ß u u u uruu uu uu uu u zu u ß u ß u fißu uu uu . uu u zu u ß u u u. uiu nu uu uu ß zu u ß u u u u.ßu nu . uu uu u zu u ß u .u u uu uu uu uu u zu u u u u u uu uu uu uu u zu u ß u u u u\u .uwuuuuwu uu åfiu u u uu -fiwwwä wvmëäøxw lšßxm Hwflfiß ußv vw» Hßußummëwu mmmx0mHo>0fi mmuflomwu ucwëuhmmxm .muufifimuuum umn lmuwuušwu Hmuufiumz lmfiamsmmmb muummuuucwuumflm vuumuzuum .muumuuuum rmmcuuuuuøxm 7804711-5 13 dfi om OmNN awfl Om mm Qm M : 0% mm dcma flmfl Om On mm M : OW . ONM flm$H Omfl mw Oo mv Q E : 00 ONH . Owfifl Nmfi Ow mm mä . U @ : mOa www Omw . Owfi, mm mm mm N % : www . wmN dNø mwfi Ow Om mm 4 må - . @ ^mv W umflmflu mflfluuflcm mcflc ^mV Åmv M lwvmš H IEOSQO AMEUV ^wv |Enw> »Dam ømnußß mom w M W Hwmmxmcwmw wumëñøxm mcflflmsnw uwn Hwmfiwmflflumßmmøfløâøxm > Qflmmäë wm mn ßævm Nwa 0.: mOH mæ .m ._ Å. l ßw mm wOæH æßfl 0.:. mOH Om M ._ mm m0." wwwfi Oæa mm Om ON. Q ._ 5 mm mm." NmOH æßfl 0.: mOH Om m ._ _ , 1. 23 03. Så H3 ooH QS om 4 mm .Ål W m. .man m4.. uuacm ^mv Û "mv Wu. .Hšommw ^ Euv msflc Ev Am. 8 | u H 1 m 23 |Eum> uflåm nmfinwn mao nl. .^ mEEuvC umuflmcwn EwHo> “535 lmmD wcwmnflšxm lmšflfišøxw man mmm _ lxomfloboz ...fiømmm .Hmmmxmcmmw mßwšuøxm .mcfiflmnnm »mn ummflwmcfluwnmmaflcñøxm 1A; H> AAWMQB m 78047114 15 mm mm mmmm mmm omm omm omm m mm mm mmm mmmm omm omm omm omm o mm mmm mmm mmm omm mmm omm mmm 4 mm mm mm mmmv mmm mm mm mm m mm om mm mmmm omm mmm mom mm o mm om mm mmmm omm omm omm mm m mm vömmmu mmmummnm mmmmwmvm mmm mmm Iwumä H lëocmw mmñov ^mv |EHw> uøflm nmfiumn mcm _^mE\mxv umummcmo EMa0> uMfl> lmmb mcwmøfløšßxm Imcmcëflxm mmm mmm lvfiUflq-.øxwnvz IHOWÜM.. uwmmxmcmmw muwšëßxm mcmmmnum uwn Hwwflmmmflumnmmnmcñflxw HH> QQMNQB hmmfriàouhi1flïš" 16 Nm Q. Nâä m5. 03 03 03 m Ewä ä i mm 3 m2 002 03 m3 m3 m3 0 83: å i mm SH 03 än 03 00~ 03 m3 4 E30 ä i mm å 2 Så 03 02 02 03 m såå ü i Nm mm S 0>0~ 03 m3 m3 03 0 cwmä ...L i Nm m0 m3 .ES H3 02 m3 mi. m _ Aåä ä i Nm v m Ami ÜÜflflH-H ägda Amv Amv lmumñ H lëøcmw Amñuv Ami |EHm> »dam dmmumn mcm Wøflmxi uwuflwcmm EæHo> uxfl> :mms mammaflcäflxw lmøflcšøxm mmm mmm lvmnuflfinvxwnuz IHOWÜNH Hmmmxmcmmm mumšñøxm mcflflmznw vmn uwmflmmaflumnmmcflcäflxw HHH> Häümšë

Claims (6)

1. ,1 7804711-5 PATENTKRAV l. Förfarande för framställning av fenolformaldehydskum, varvid man tillför en blandare, vari produktens uppehållstid varierar mellan ca 5 och ca 90 s, en resolfas och en novolackfas, varefter den bildade blandningen sprutas ut ur blandaren, k ä n n e- t e c k n a t därav, att resolfasen är homogen, har en viskositet mätt vid 20°C av mellan 8 och 60 P och en halt av fasta ämnen mellan 70 och 95 vikt%, varvid den resol, som ingår i den angivna fasen erhålles genom polykondensation medelst en basisk katalysator av fenol och formaldehyd i ett molförhâllande av mellan l:l,5 och 1:3; att novolackfasen är homogen och vattenfri, har en viskositet, mätt vid 20°C, mellan ca 5 och ca 300 P och innehåller från 10 till 35 vikt% jäsmedel och från 70 till 90 vikt% av en blandning, som innefattar ett äkta novolackharts, som erhållits genom polykondensation med en sur katalysator av en blandning av fenol och formaldehyd i ett molförhållande av 2:1 till 6:1, fenolsulfonsyra i en mängd mellan 5 och 10 vikt% i förhållande till blandningen av resolfas och novolackfas och eventuellt fri fenol, som uppgår till högst 30 vikt% av novo- lackfasen; varvid de relativa viktmängderna av resolfas och novolackfas är sådana att resolfasen utgör 45 till 75 vikt% av blandningen.

2. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t därav, att novolackfasen innehåller från l6 till 23 vikt% jäsmedel, från 10 till 15 vikt% fenolsulfonsyra och från 60 till 70 vikt% av ett äkta novolackharts, varvid mängden resolfas i blandningen är i storleksordningen 50 vikt%.

3. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t därav, att novolackfasen innehåller från 16 till 23 vikt% jäsmedel, från 20 till 30 vikt% fenolsulfonsyra och från 50 till 60 vikt% av en blandning, som innehåller 40 till 90 vikt% av ett äkta novolackharts och 60 till 10 vikt% fenol, varvid mängden resolfas i blandningen varierar mellan 65 och 75 vikt%.

4. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a t därav, att resolfasen innehåller ca 0,5 mol urea per mol fri formaldehyd, som den kan innehålla.

5. Förfarande enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a t därav, att jäsmedlet utgöres av metylenklorid, 7804711-5 li i kloroform, l,l,l-trikloretan, trikloretylen, dikloretan och bland- ningar av dessa produkter.

6. Förfarande enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att jäsmedlet innehåller 40 viktdelar etanol per 60 viktdelar trikloretan.